PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 Grundskoleförvaltningen Väster PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Geijerskolan Skola och fritidshem

2 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Alla barn och elever har rätt att känna sig trygga i skolan och på fritidshemmet. Alla barn skall med tillförsikt och glad förväntan kunna gå till en förskola och skola/fritidshem som kännetecknas av trygghet, respekt och ansvarstagande. Till skydd för barnen finns diskrimineringslagen och skollagens kapitel 6 om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Dessa lagar stadgar om skolans ansvar. Lagarna syftar till att värna och främja allas lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. Tillsyn över lagarna har skolinspektionen och diskrimineringsombudsmannen. Mål Målet är att alla barn inom vårt skolområde ska känna sig trygga. Ingen skall bli utsatt för vare sig diskriminering eller annan kränkande behandling än diskriminering som t.ex. mobbning. All personal ska vara engagerad i att förhindra att diskriminering eller annan kränkande behandling uppstår. I detta arbete är vi också måna om att ha ett gott samarbete med föräldrarna. Barn/elev som känner sig utsatt ska med förtroende kunna vända sig till personal på förskolan, klasslärare, personal på fritidshemmet, skolsköterska, skolledning eller annan personal. Syfte Syftet med likabehandlingsplanen är att: Aktivt och målinriktat främja barns och elevers lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, sexuell läggning eller funktionshinder Förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling

3 Definitioner Diskriminering Enligt diskrimineringslagen (2008:567) gäller följande definitioner: 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder eller viss sexuell läggning, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, 4. sexuella trakasserier: kränkningar som anspelar på kön och sexualitet, allt från tafsningar och blottning till ryktesspridning. Den vanligaste formen är verbala sexuella trakasserier t ex könsord eller ord som anspelar på sexuell läggning, såsom hora eller bög 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Den individuella upplevelsen och den som uppger att han eller hon blivit kränkt måste alltid tas på allvar. Det är den som blivit utsatt som avgör om handlingen varit diskriminerande eller kränkande på annat sätt. Med kränkande behandling avses enligt skollagens kapitel 6 ett uppträdande som utan att vara diskriminering kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan vara: Fysisk (t ex att bli utsatt för slag, knuffar) Verbal (t ex att bli hotad eller kallad kränkande/nedsättande ord). Förtal eller nedvärdering av elev och personal eller dennes familj. Förolämpning, negativt bemötande eller förhållningssätt. Psykosocial (t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning). Medvetet undanhållande av information. Textburen (t ex klotter, brev, lappar, mail, sms) Bildburen (foto och film med mobiltelefon)

4 Geijerskolan Skola och fritidshem Förebygga och upptäcka I vårt förebyggande arbete har vi följande rubriker: Samarbete skola - hem Varje elev har en klasslärare som följer hans/hennes utveckling, dels kunskapsmässigt men även socialt. Personalen i de olika verksamheterna håller kontinuerlig kontakt med hemmet. En väl fungerande verksamhet mot diskriminering och annan kränkande behandling bygger på samarbete mellan skola och hem. Föräldrar är alltid välkomna att besöka skolan och våra fritidshem. Detta sker efter kommunikation med skolan. Vartannat år har alla vårdnadshavare möjlighet att utvärdera och påverka verksamheten genom en enkät. Elevhälsoteam På Geijerskolan finns ett elevhälsoteam bestående av skolledning, skolsköterska, specialpedagoger och skolpsykolog. De träffas kontinuerligt och kommer fram till eventuella åtgärder för att hjälpa barn i behov av särskilt stöd. Trygghetsgruppen Trygghetsgruppen består av medarbetare inom samtliga skolverksamheterna. I trygghetsgruppen sitter skolledning, skolsköterska, specialpedagog, idrottslärare, PREST-lärare, klasslärare och fritidsanställda. Trygghetsgruppen är den grupp som driver det mobbningsförebyggande arbetet. Trygghetsgruppen är handledare för kamratstödjarna och ansvarar för dokumentation av gruppens arbete. Trygghetsgruppens uppgift är vidare att vara ett stöd för utsatta elever, ge råd och information till kolleger och även att samtala med mobbningsoffer och mobbare. Kamratstödjarna Kamratstödjarverksamheten kommer att förläggas i årskurs 3 under läsåret 2015/2016 men kommer framöver att ligga i årkurs 5 och 6. Fem elever från respektive klass (alfa, beta, gamma) väljs ut som kamratstödjare. Valet av elever baseras på att eleven vill ta på sig uppgiften samt att de andra eleverna fått rösta genom sluten röstning. Kamratstödjarna har ett uppstartsmöte med representanter från trygghetsgruppen och har sedan som uppgift att kamratstödja en gång i veckan under 10-rasten (en elev från varje klass/dag). Trivselenkät Föräldrarna i årskurs F-5 genomför vartannat år en enkät för att få kännedom om deras trivsel. Även under utvecklingssamtalen finns trivsel med som en obligatorisk punkt.

5 Jämställdhet En annan viktig förebyggande insats är vårt jämställdhetsarbete. Grundskoleförvaltningen har en särskild jämställdhetsplan som skolornas arbete utgår från. Några exempel på vårt jämställdhetsarbete: EQ-övningar Väljer litteratur som handlar både om pojkar och flickor Bemöter pojkar och flickor på samma sätt. Har ett normkritiskt förhållningssätt. Fadderverksamhet På Geijerskolan arbetar vi med fadderverksamhet. Varje elev i F och årskurs 1 tilldelas en fadder i årskurs 2 respektive årskurs 3. Skolan schemalägger minst 2 fadderaktiviteter per termin. Utöver detta arbetar vi med faddergrupper istället för ordinarie klasser under temadagar så som FN-dagen och liknande.

6 Utreda och åtgärda Metoderna för att lösa problem varierar från fall till fall, men innehåller: Samtal med den utsatte Samtal med den/de som kränkt Samtal med vårdnadshavare Uppföljning Handlingsplan för personal Alla vuxna som ser eller hör kränkning måste reagera och agera. Markera genom att tala om att detta är fel. Lös konflikten för stunden, om detta är möjligt, och rapportera till ansvarig pedagog. Den ansvarige pedagogen pratar enskilt med eleven som blivit utsatt Vad har hänt? Vem/vilka är inblandade? Var skedde det? Har det hänt vid flera tillfällen? Den ansvarige pedagogen pratar också enskilt med den/de som utsätter Den ansvarige pedagogen kontaktar samtliga inblandade elevers vårdnadshavare samma dag. Ansvarig pedagog ska skriva en incidentrapport (se blankett som är bilagd), då det känns relevant och nödvändiga åtgärder vidtas. Ansvarig pedagog gör en uppföljning med den utsatte och den/de som utsätter var för sig inom två veckor. Visar det sig att åtgärderna inte har hjälpt skall trygghetsgruppen kontaktas och ansvarig pedagog lämnar dokumentation till trygghetsgruppen som i sin tur informerar skolledningen. Ansvarig pedagog informerar föräldrar till berörda elever. Vid diskriminering eller annan kränkande behandling utgående från en vuxen mot en elev, ska detta genast meddelas skolledningen. Elev vänder sig till skolsköterskan eller en pedagog, som eleven har förtroende för. Handlingsplan för trygghetsgruppens enskilda samtal Samla in fakta om ärendet. Samtal med den utsatte. Samtal med den/de som utsätter en i taget. Samtalet förs av två personer, en leder samtalet och en observerar/dokumenterar. Trygghetsgruppen avslöjar aldrig var man har fått informationen ifrån. Uppföljningssamtal efter två veckor med alla inblandade var för sig. Om diskrimineringen/kränkningen har upphört avslutas ärendet men följs upp efter två veckor. Om diskrimineringen/kränkningen inte har upphört kontaktas vårdnadshavarna av trygghetsgruppen och nya samtal genomförs. Åtgärdsprogram upprättas. Om dessa åtgärder inte ger resultat har skolledningen möjlighet att anmäla till IoF och i särskilda fall till polis.

7 Implementering av handlingsplan Utvärdering av insatserna görs av berörd personal efter avslutat läsår. Ansvarig är skolledningen. Aktivitet Ansvarig Tidplan Informera all personal om planen mot kränkande behandling och om planerade insatser under läsåret. Informera barn/elever om planen mot kränkande behandling 1 och om skolans värdegrund Informera föräldrar om planen mot kränkande behandling 2 och om skolans värdegrund Informera föräldrar och elever om trivselregler och konsekvenser om man ej följer reglerna Genomgång och information om handlingsplan mot mobbning /kränkning för all personal Genomfört datum Skolledning Vid APT sep 15 Klasslärare och elevråd Klasslärare/skolsamråd Klasslärare Trygghetsgruppen/Skolledning Ht-15 Under skolsamråd Planen ska finnas på vår hemsida September 2015 Oktober 2015 Läsårsstart, samt vid behov Vid APT okt-13 Enkäter angående trivsel och arbetsklimat Skolledning VT 16 Malmö Stads attitydundersökning (åk 5) Organisera fadderverksamhet Alfa, beta, gamma där åk 2 är fadder för f-klass och åk 3 är fadder för åk 1 Klasslärare HT 15 Klasslärare HT 15 Tillsätta kamratstödjargrupp Kamratstödjarna Trygghetsgruppen och skolledningen Fem elever från varje årskurs 3. Ansvarar för att vara rastvänner på 10-rasten Okt 15 Varje dag from vecka 45 Klassråd Klasslärare 30 min per vecka Rastvaktschema Schemaläggarna Vid skolstart 1 När denna punkt är genomförd lämnas information till skolledningen. Detta lämnas senast vecka 2 När denna punkt är genomförd lämnas information till skolledningen. Detta lämnas senast vecka

8 Elevråd/matråd EQ på schemat Indelningar i lag Skolledning och elevrådsgruppen Pedagoger eller annan vuxen på skolan Ska alltid bestämmas av vuxna på skolan Varje månad 15 min i klass och 15 min på fritids per vecka Varje gång Överlämnandekonferens Skolledningen läsårsslut Skyddsrond Krisgrupp 1 gång per läsår Trygghetsvandring/kartläggning av utsatta ställen Kamratstödjarna och trygghetsgruppen 1 gång per termin Klasskonferens Skolledning 2 gånger per läsår Schema över omklädningsrum Idrottsläraren läsårsstart Hälsosamtal Skolsköterska Under åk 4 Granska läromedel Pedagogerna fortlöpande Kamratstödjarna informerar om sin verksamhet Trygghetsgruppen Under vecka 43 och 45

9 Så här har Geijerskolan arbetat främjande och förebyggande åtgärder för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling under läsåret 2014/2015 Alla som arbetar i skolan skall visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Vidare skall alla aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper, samt aktivt arbeta för att kränkningar aldrig skall förekomma. Skolan skall aktivt och målinriktat främja barns och elevers lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, sexuell läggning eller funktionshinder. Varje händelse av kränkande karaktär skall resultera i en reaktion från de vuxna i skolan. Geijerskolan har en trygghetsgrupp som består av personal med olika yrkeskompetens: Vårdnadshavares medverkan i det förebyggande arbetet är en viktig länk i utvecklingsarbetet. Så här arbetar Geijerskolan mot diskriminering/kränkande behandling Alla barn och elever görs medvetna om vikten av att bry sig om varandra och ta hjälp av vuxna när man upplever att man själv eller någon kamrat är utsatt eller ensam. På Geijerskolan tar vi klart och tydligt avstånd från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vuxna skall vara goda förebilder för barn och elever Presentation av trygghetsgruppens medlemmar sker vid läsårsstart Vi hjälper barnen/eleverna till ett språk utan kränkande tillmälen Nolltolerans mot användandet av ovårdat språk såsom grova ord, svordomar och fula tecken. Föräldrar informeras om det inte upphör Vi strävar efter ett mjukt och trevligt socialt klimat på hela skolan Vi arbetar med olika värderingsövningar i våra klasser Vuxna i skolan hjälper eleverna att dela upp sig i fungerande grupper på rasterna Utse kamratgrupp i klassen så att nya elever får en bra start Inbjudningar till kalas sköts på fritiden Personalen informeras om lagar och förordningar, kommunens policy och Geijerskolans likabehandlingsplan vid arbetsplatsträffar Personal i förskoleklass, klasslärare och personal på fritidshemmen informerar barn, elever och föräldrar vid läsårsstart om likabehandlingsplanen Skolans ordningsregler och förväntansregler gås igenom under första skolveckan Klassråd skall hållas varje vecka Elevråd och matråd skall hållas varje månad Utvecklingssamtal skall hållas regelbundet, minst en gång/termin. Rastvärdar skall schemaläggas. Personalen har morgonmöte varje morgon för att gå igenom frånvaro och täcka upp för varandra Elevvård med aktivt och målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, sexuell läggning eller funktionshinder skall vara en stående punkt på varje arbetslagsmöte. Vi har elevråd, matråd, och samtal med skolsköterska. Likabehandlingsplanen skall diskuteras på skolsamråd och på föräldramöten Skyddsronder Krisgrupp Trygghetsgrupp