Plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Framtagen Ht-2014 Plan mot kränkande behandling Förskola: Junibackens förskola Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning På vår förskola ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är. I en kreativ tillåtande miljö skapas ett lustfyllt lärande. Alla som lämnar vår förskola ska minnas sin förskoletid med glädje! All personal inom förskolan tar aktivt avstånd till alla former av kränkande behandling och diskriminering! 1

2 Innehåll Plan mot kränkande behandling... 1 Definition... 4 Förebyggande åtgärder... 4 Junibackens förebyggande arbete mot kränkande behandling Upptäcka... 6 Utreda... 7 Åtgärda... 7 Uppfölja... 7 Utvärdera

3 Vi vill i denna plan informera om hur vi aktivt arbetar med frågor som rör diskriminering, trakasserier och annan kränkande särbehandling. Denna plan ska vara känd av alla, barn, personal och föräldrar för att vi tillsammans ska kunna förebygga/minska uppkomsten av kränkningar och trakasserier. Planen mot kränkande behandling utgår ifrån Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67) samt Läroplan för förskolan (Lpfö 98/10). Alla barn ska känna sig trygga, bemötas och behandlas med respekt för sin egenart. Vi har tagit fram Planen mot kränkande behandling i samverkan med personal, föräldrar och barnen på förskolan. Informationen om Planen mot kränkande behandling ska ges vid: Inskolning Föräldramöten och samtal. Nyanställning/vikarier/studenter/ praktikanter. Planen ska följas upp en gång/år vid höstens kvalitetsdag. Föräldrar får möjlighet att lämna synpunkter vid samtal, föräldramöten i föräldrarådet och den årliga föräldraenkäten. Till dig som förälder. Om du misstänker att ditt barn eller något annat barn utsätts för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder eller för annan kränkande behandling så prata alltid med personalen. Det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn kränker andra barn men även i detta fall är det viktigt att prata med personalen. Alla måste ta ett gemensamt ansvar och arbeta för barnens trygghet och samhörighet. Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende. Om vi inte gör det kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. 3

4 Definition Mobbning innebär att den som är utsatt kränks vid upprepade tillfällen. Vidare finns det en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Kränkande behandling är diskriminering, sexuella trakasserier, främlingsfientlighet, rasism och homofobi. Kränkningar kan vara: Fysiska (t. ex. att bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög) Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms, internet) Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder som t ex kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder. Sexuella trakasserier är kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet. Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Vissa folkgrupper anses då som mindre värda och legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet innebär motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi är motvilja mot eller förakt för homo-bisexualiet och homo-bisexuella personer. Annan kränkande behandling Det som inte kan hänföras till ovanstående diskrimineringsgrunder, dvs. kränker ett barns eller en elevs värdighet och integritet. Förebyggande åtgärder Förskolan arbetar med ett gemensamt förhållningssätt enligt Den goda förskolan, ett dokument som all personal inom förskolan gemensamt tagit fram. En förebyggande åtgärd är vår gemensamma barnsyn: Varje barn är en unik, värdefull individ med kunskap, erfarenheter, intressen och talanger. Barn är nyfikna, kreativa, kluriga och har egna tankar och idéer. Barn är kompetenta, aktiva, vetgiriga och vill lära sig. Barn är empatiska, omtänksamma och sociala. Barn är fantasifulla och lekfulla. Alla barn är lika mycket värda och har rätt till likvärdigt bemötande. Förskolans medarbetare: - är lyhörda för barnens behov av variation, planerar och anpassar vardagen utifrån detta samt erbjuder många positiva möten. 4

5 - är lyhörda för att möta barnets nyfikenhet och ger utmaningar utifrån barnens ålder och mognad. - bekräftar barnen utifrån ett positivt förhållningssätt. - är närvarande i barns lek och i barnens vardag, både som tydliga vuxna, följsamma vägledare, medupptäckare och gränssättare. - är därför medvetna om samspelets betydelse, hur relationer skapas, ger barnen tid, uppmärksamhet och framtidstro. - är därför medvetna om betydelsen av vuxnas förhållningssätt sinsemellan för att vara goda förebilder. - samtal med vårdnadshavare om vikten av att vi tar avstånd från alla form av kränkningar och mobbning både i hemmet och på förskolan. - ges möjlighet till kontinuerlig fortbildning genom bl.a studiedagar, föreläsningar, litteraturstudier, pedagogiska diskussioner på personalmöten mm. Den goda förskolan hålls vid liv genom att nyanställd personal genomgår en introduktionskurs i ämnet. Junibackens förebyggande arbete mot kränkande behandling. På Junibackens förskola är pedagogerna goda förebilder för barnen. Vi arbetar efter det levande dokumentet Den Goda Förskolan där en gemensam barnsyn är en självklarhet och hur vi bemöter varandra är av stor vikt. På förskolan arbetar vi nära barnen och hjälps tillsammans åt att uttrycka deras känslor och behov samt hur vi bemöter varandra i olika situationer. Vi ser vikten av att alla barn får göra sin röst hörd och bli respekterad för den de är. För att minimera kränkningar fördelar vi oss pedagoger i lokalerna på förskolan och även vid utevistelse. Vi delar upp barngruppen vid olika aktiviteter och vi påklädning vilket gör att risken minskar för uppkomsten av kränkningar. Tidigare har barnen på förskolan Junibacken använt sig av en kompissol. På solens strålar har vi skrivit vad barnen berättat, hur de tycker en bra kompis ska vara. Detta har varit uppskattat hos oss och barnen eftersom det vid olika händelser/situationer har möjliggjort reflektioner där vi knutit an till solens strålar. För att konkretisera detta ytterligare kommer vi nu att använda oss av en kompiskropp istället och barnen ska få göra på liknande vis som med solen. Vi pedagoger har gått igenom förskolans lokaler och vi anser att kränkningar kan ske i slussen mellan matdelen och lekdelen. Detta ska vi förebygga genom att planera vår matsituation på ett bättre sätt. En pedagog ska följa med de barn som har ätit färdigt. De barn som inte har ätit klart vid bordet där pedagogen måste lämna får flytta till det bord som är närmast och får på så vis ett bra avslut på måltiden. I hallen på matsidan av förskolan blir det synligt att kränkningar kan förekomma. Detta för att barnen stundvis blir själva innan en pedagog sluter upp. Vi ska se till att en pedagog är närvarande när barnen går för att klä på sig. I några samlingar och i våra vardagssituationer har vi samtalat och reflekterat med flera av barnen om hur en bra kompis kan vara, samt när och var de kan känna sig rädda för att någon inte ska vara snäll. Det framkom i våra diskussioner att bygg-/konstruktionsrummet kan vara 5

6 en plats där det händer. Vi kommer att observera och vara mer närvarande i detta rum. Barnen vet nu om att det finns en plan mot kränkande behandling, vilket vi beskrev som att det finns skrivet hur vi får vara och inte vara mot varandra. På vårt föräldramöte presenterade vi vår Plan mot kränkande behandling och var vi ser behöver förbättras. Vi samtalade i mindre grupper om vad kränkningar kan vara och vad föräldrarna har för synpunkter och åtgärder gällande detta. Det framkommer att det kan kännas kränkande att byta blöja på leksidan eftersom att hallen ligger i anslutning till skötrummet. Ett draperi efterfrågas. Detta åtgärdade vi omgående. Kränkningar kan upplevas olika från person till person, det är en personlig känsla lyfts det fram vid föräldramötet samt att det kan vara kränkande då ett barn upprepande blir utsatt för att barnen rimmar på dennes namn, exempelvis Anna-Panna. Detta kommer vi att arbeta förebyggande mot genom att barnen får tränas i att fråga vad som känns bra och mindre bra för sina kamrater. Vid föräldramötet framkom det att det är av stor vikt att prata med barnen för att synliggöra hur de mår och hur det känns i kroppen/magen i olika situationer. Detta arbetar vi dagligen med dock är det viktigt att belysa detta för att det ska ske kontinuerligt. För att levandegöra denna plan kommer vi att kontinuerligt gå igenom den vid våra kvalitetsdagar samt vid våra avdelningsmöten. Den kommer att revideras vid behov, när vi ser att kränkningar uppstår vid andra platser, händelser samt om nya åsikter/synpunkter kommer från föräldrar/vårdnadshavare, barn eller från oss pedagoger. Upptäcka Förskolans medarbetare har kontinuerliga samtal med vårdnadshavare i samband med lämning och hämtning samt vid utvecklingssamtal (1 gång/termin) där fortlöpande dialog förs om barnets trivsel på förskolan. Förskolans medarbetare är närvarande i barnens lek, Förskolans medarbetare ger barnen den tid och uppmärksamhet de behöver för samtal/förtroenden. Förskolans medarbetare har rutiner för hur de vuxna sprider sig på de ytor där barnen befinner sig. Ansvar: - Alla som arbetar i förskolan är skyldig att alltid ingripa direkt i konflikter mellan barn där tilltal, kroppsspråk och handgripligheter kan uppfattas som trakasserier/kränkningar. - Alla som arbetar i förskolan är skyldig att signalera om ett barn blir kränkt av någon av förskolans medarbetare. Först till den medarbetare som utfört kränkningen och i nästa steg till ansvarig chef. - Vårdnadshavare kontaktar förskolan om barnet berättar om trakasserier eller mobbing. 6

7 Utreda Så snart någon i förskolan får kännedom om kränkningar som förekommer/förekommit så ska uppgifterna utredas genom samtal med berörda samt med arbetslaget för att få konkreta exempel på vad som hänt, både av den som utfört och den som blivit utsatt för kränkningen. Händelsen dokumenteras. Vårdnadshavare till inblandade barn informeras snarast. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den eller de som kan ha eller har utövat kränkningen och den som blivit utsatt. Ansvar: - Förskolans medarbetare ansvarar för utredning då ett barn blivit kränkt av ett annat barn. - Ansvarig chef ansvarar för utredning då ett barn blivit kränkt av en vuxen. Åtgärda Förskolans medarbetare reflekterar över det inträffade och ser på vilka åtgärder som behövs utifrån vad utredningen visar, både gällande organisation och verksamhet, för att förhindra upprepad kränkning. Förskolans medarbetare ska söka långsiktiga lösningar för att förhindra upprepad kränkning. Förskolans medarbetare söker hjälp utifrån om de egna åtgärderna inte räcker till. Åtgärderna ska alltid dokumenteras, följas upp och utvärderas. Ansvar: - Förskolans medarbetare ansvarar för att en överenskommelse (enligt blankett i Barnhälsoplanen, sid. 11) upprättas då ett barn blivit kränkt av ett annat barn. - Ansvarig chef ansvarar för att en handlingsplan upprättas då ett barn blivit kränkt av en vuxen. Uppfölja Uppföljning av överenskommelsen sker (enligt blankett i Barnhälsoplanen, sid 11) efter en viss tid, en till två veckor, kontrolleras att åtgärderna haft avsedd effekt. Detta sker genom samtal med berörda parter tills kränkningarna upphört. Allt ska dokumenteras. Utvärdera Planen utvärderas kontinuerligt vartefter den används. Utvärderingen sker också genom ex vis återkommande skriftliga frågor till personalen. Revidering sker därför fortlöpande. En årlig utvärdering och revidering av planens ska göras varje vår. Utvärderingen och revideringen redovisas i efterföljande kvalitetsredovisning. 7