Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Prästgårdslidens förskola 2016

2 Innehåll Uppföljning av föregående plan... 2 Medverkande av barn och föräldrar... 2 Ansvarsfördelning... 3 Definitioner... 4 Främjande... 5 Förebyggande arbete... 6 Åtgärdande arbete... 7 Förankring, hur görs planen känd?... 7 Utvärdering och uppföljning... 7 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

3 Uppföljning av föregående plan Planen mot kränkande behandling ska utvärderas och revideras varje år och sker i samarbete mellan pedagoger, barn och föräldrar. Vi följer upp och utvärderar planen enligt vår årscykel för det systematiska likabehandlingsarbetet. En likabehandlingsgrupp finns på förskolan, där förskolechefen deltar. Föräldrar uppmuntras till att lämna synpunkter kring likabehandlingsplanen. Barnen involveras genom barnintervjuer och observationer samt dagliga samtal. Beslut kring eventuella ändringar sker i likabehandlingsgruppen, därefter introduceras planen till samtliga medarbetare där vi tillsammans utvärderar. Tidpunkt för nästa utvärdering och revidering är maj Medverkande av barn och föräldrar Barnen Barnen har deltagit genom att vi fört samtal med barnen i form av intervjuer och daglig kontakt (se bilaga 1). När det gäller de barn som ännu inte har ett verbalt språk, har vi ägnat stor del till att observera för att på detta sätt få deras känslor synliggjorda. Det vi observerar är det sociala samspelet i relation till likabehandling. Föräldrar Föräldrar deltar genom dagliga samtal, utvecklingssamtal, föräldramöte och föräldraråd. Likabehandlingsplanen introduceras vid inskolningen och kommer sedan att finnas tillgänglig i tamburen. Det kommer årligen att lämnas ut en enkät till föräldrarna för att vi ska kunna ta del av deras tankar och åsikter inför likabehandlingsarbetet (se bilaga 2). Personal Personal deltar genom diskussioner och reflektioner i arbetslagen utifrån barnobservationer, intervjuer, utvecklingssamtal, pedagogisk dokumentation. Detta sammanställs sedan och lämnas till likabehandlingsgruppen (se bilaga 3). 2

4 Ansvarsfördelning Förskolechef Förskolechefen ansvarar för att planen upprättas samt revideras varje år. Om det skulle förekomma kränkning/diskriminering är det förskolechefen som anmäler till huvudman och har ansvar för att det genomförs en utredning av händelsen. Personal All personal på förskolan är skyldig att arbeta aktivt för att främja, förebygga, följa upp samt dokumentera och föreslå åtgärder för att kränkning/diskriminering ska förhindras. Likabehandlingsansvariga på respektive avdelning har ansvar för att se till att vårt systematiska likabehandlingsarbete följs. En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen. En förskolechef som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. 3

5 Definitioner Diskriminering: en person missgynnas genom särbehandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Trakasserier: ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling: ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker en elevs värdighet Kränkningar kan vara - fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) - verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög eller fetto) - psykosociala (t.ex. bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) - text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms) En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och åter-kommande, d.v.s. mobbning. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. 4

6 Främjande Vi vuxna är goda förebilder. Vi tänker på hur vi pratar med barnen och varandra. Genom att inte ställa ledande frågor ger vi utrymme för barnens egna tankar och funderingar. Alla barn blir sedda och bekräftade varje dag. Vi möter upp varje barn vid lämning så de känner sig välkomna. Vid samtal och samlingar låter vi alla barnen vara delaktiga. Ha en vardaglig dialog med vårdnadshavare. Observera personalens och barnens språkbruk och samtalsklimat. Vi behandlar pojkar och flickor likvärdigt och ger dem samma möjligheter och utmaningar. Vi formar lekmiljöer utifrån individen, ej från stereotypa könsmönster. Vi hjälper barnen till att kunna uttrycka sina känslor och åsikter. Genom livskunskap lär vi barnen hur vi är mot varandra. Vi arbetar kontinuerligt med kompisbegreppet och lär barnen Hur är jag en bra kompis?. Genom intervjuer och observationer får vi en kartläggning som medför att pedagogerna vet var de behöver vara extra tillgängliga och observanta. Vi bejakar olika familjekonstellationer. Det är en rättighet att kunna vara stolt över sin familj. Vi formar verksamheten så att alla kan delta. En självklarhet är att alla barn enligt diskrimineringsgrunden har samma rättigheter t.ex. kön, etnisk tillhörighet, religion, annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning. Vårdnadshavares synpunkter beaktas på föräldraråd och föräldramöten genom diskussionsfrågor. Vi tar gärna emot synpunkter. 5

7 Förebyggande arbete Ha en vardaglig dialog med vårdnadshavare. Diskussion i arbetslaget hur vi ska arbeta vidare med empati och kamratskap. Hålla likabehandlingsarbetet levande. Kartläggning Så här kartlägger vi: Vi gör barnintervjuer om barnens trivsel på förskolan. Vi är observanta vad barnen uttrycker i lek och bild. Vi observerar barnen och barngruppen med fokus på det sociala samspelet. Kartlägger inne/ute miljön. Vi dokumenterar händelser i gruppen och på individnivå. Denna dokumentation använder vi sedan när vi skriver vår nya likabehandlingsplan. När vi har gjort en kartläggning analyserar vi resultatet och använder oss av det resultatet för att göra åtgärder. Dessa åtgärder förs sedan in i likabehandlingsplanen. Målformulering Alla barn och vuxna ska kunna vara trygga, respektera varandra, och ta aktivt ansvar för att bidra till demokrati, jämlikhet och trygghet. Inget barn eller vuxen ska vara rädd för att gå till förskolan. Förskolan ska vara fri från trakasserier, indirekt/direkt diskriminering, mobbing, rasism, homofobi, främlingsfientlighet och sexism. 6

8 Åtgärdande arbete Vara en närvarande pedagog och lyhörd mot barnen både ute och inne. Stötta barnen vid konflikthantering. I dialog med gruppen eller individen, diskutera för att hitta lösningar. Observera barnens och personalens språkbruk och samtalsklimat Ha en vardaglig dialog med vårdnadshavare Diskussion i arbetslaget hur vi ska arbeta med empati och kamratskap Hålla likabehandlingsarbetet levande Förankring, hur görs planen känd? Varje personal tar del av likabehandlingsplanen genom information från likabehandlingsgruppen. Varje respektive avdelning informerar vårdnadshavare och barn om att en ny likabehandlingsplan finns upprättad och upphängd i tamburen. På hemsidan för Prästgårdslidens förskola ska likabehandlingsplanen finnas tillgänglig. Utvärdering och uppföljning Utvärdering Från januari till februari gör vi en kartläggning utifrån observationer, enkäter samt barnintervjuer Planen utvärderas under maj månad Under november månad upprättas/revideras en ny likabehandlingsplan Under augusti månad presenteras den nya planen Enhetschefen är ytterst ansvarig för att planen genomförs och att den årligen utvärderas och det skrivs en ny. När vi har gjort en kartläggning samt utvärdering analyserar vi resultatet och använder oss av det materialet för att göra åtgärder. Dessa åtgärder förs sedan in i likabehandlingsplanen. 7

9 Bilaga 1. Barnintervjuer/Kartläggning Det är viktigt att man som personal inte påverkar barnen utan är neutral när man ställer frågorna. Tänk också på att låta barnen få tänka igenom svaren, och inte stressa till nästa fråga. Intervjuerna ska vara frivilliga och genomföras som ett två partssamtal. Det är personalen på respektive avdelning som slumpmässigt väljer ut vilka barn som deltar i intervjuerna (5 barn från varje avdelning). Lämnas sista januari till likabehandlingsgruppen. Var gillar du att leka? (Ute & inne) Varför gillar du att leka just där? Vem/vilka leker du med? Trivs du på förskolan? Varför/varför inte? Vad gör du om någon är dum mot dig eller mot någon annan? Hur är man enligt dig en riktig kompis? 8

10 Bilaga 2. Hej föräldrar! På Prästgårdslidens förskola strävar vi efter att alla ska trivas hos oss och känna sig trygga i sin tillvaro. Vi arbetar ständigt med vår likabehandlingsplan för att uppfylla detta. För att utvecklas i vårt arbete vill vi också ta del av Era tankar och funderingar. Genom att göra en enkät kan vi sedan sammanställa svaren och arbeta med dem när vi reviderar handlingsplanen nästa gång. Ni kan välja att vara anonyma. Enkäten lämnas till likabehandlingsgruppen senast sista februari. Vad är likabehandling för dig? Vet du var du kan hitta vår likabehandlingsplan? Vad tycker du saknas i vårt arbete med likabehandling? Hur upplever du atmosfären på förskolan? Hur är bemötandet från oss personal? Upplever du att ditt barn trivs på Prästgårdslidens förskola? Övrigt: Tack för att du tar dig tid och bidrar till ett utvecklat likabehandlingsarbete på vår förskola! 9

11 Bilaga 3. Uppföljning av intervjuer, observationer och synpunkter Detta möte är till för att sammanfatta de tankar och åsikter som både personal, barn och föräldrar har fått bidra till. Sammanfattningen görs i likabehandlingsgruppen, och lämnas sedan över till varje respektive avdelning. Där analyserar all personal sammanfattningen tillsammans och kommer med förslag till åtgärder/förbättringar till revideringen. Viktigt att förbättringarna berör alla på förskolan (föräldrar, barn och personal). Sammanställningen ska vara klar senast sista mars. Vad säger barnen? Vad tycker barnen är bra? Vad tycker barnen är sämre? Vad säger föräldrarna? Vad tycker dem är bra? Vad tycker dem är sämre? 10

12 Bilaga 4. Personal utvärdering Följande frågor besvaras avdelningsvis under april månad och ska sedan lämnas in till likabehandlingsgruppen senast sista april. Det är viktigt att tankar och åsikter om personals trivsel också framkommer. Hur fungerar likabehandlingsarbetet? (Enkäter, barnobservationer, intervjuer) Vad behöver vi förbättra i vårt arbete med likabehandling? Vad saknas? Upplever ni att det förekommer oacceptabla handlingar gentemot er personal? (Från kollegor, barn, föräldrar osv) 11

13 Bilaga 5. Uppföljning och åtgärder på föräldraenkäten. Vi måste arbeta mer med att synliggöra likabehandlingsplanen för föräldrarna, dels vid inskolning men även vid samtal, föräldramöten och den dagliga kontakten. När det är stor frånvaro av personal kan det vara bra att informera föräldrarna om detta och varför. Det blir mer oro i barngruppen vid frånvaro av personal, det kan vara bra att tänka på att ta in samma vikarie i den mån det fungerar. Vara mer öppen för att det finns olika familjekonstellationer och att det tas upp i verksamheten, tex genom böcker. Tänka på att anpassa bemötande och verksamheten efter barn med särskilda behov. Jobba mer med svenska språket för de barn som har behov av det. Gott bemötande överlag från personalen men ibland lite stressigt, framför allt innan lunch när 15-timmarsbarnen går hem. From mars är 15-timmarsbarnen kl och vi får utvärdera vid nästa enkät om det fortfarande upplevs som stressigt vid hämtning. Rutinerna i att rapportera över till varandra har brustit lite enligt några föräldrar. Viktigt att vi tänker på detta vid överlämning och att man antecknar och för en dialog med varandra. Vissa barn blir trötta av att delta i verksamheten hela dagarna och föräldrarna önskar mer tillfälle för vila. För att det ska bli mer lugn har vi infört vila och massage efter maten för de barn som vill och behöver. 12

14 Uppföljning och åtgärder på barnenkäterna. Enligt enkäterna trivs barnen på förskolan. De tycker om att leka både inomhus, utomhus och i lekhallen. Barnen upplever att de har någon att leka med och att de har kompisar. Vid konflikter så säger barnen till en personal eller lekar med någon annan. Personalen arbetar medvetet och kontinuerligt med hur man är en bra kompis och uppför sig mot varandra. Bullerbyn arbetar med tema känslor för att väcka en medvetenhet hos barnen och för att få ett bättre klimat i barngruppen. Uppföljning av personalenkät Vi har inte kunnat göra någon uppföljning på personalenkäten pga av för lite underlag Likabehandlingsgruppen Lotta Svärd och Linda Nilsson 13