LJUNGSBACKENSKOLAN. Likabehandlingsplan för år F-6

Transkript

1 LJUNGSBACKENSKOLAN Likabehandlingsplan för år F-6

2 1. Deklaration - värdegrund För att alla på Ljungsbackenskolan ska trivas och må bra arbetar vi utifrån följande värdegrund: Alla människor är lika mycket värda Alla ska visa varandra hänsyn och respekt, omtanke och hjälpsamhet, visa förståelse och handla därefter. Var och en respekteras för den man är oavsett etnisk tillhörighet, trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller kön. Vi motarbetar alla former av kränkande behandling, såsom Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag eller knuffar) Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög) Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, SMS och MMS) Alla vuxna på vår enhet är goda förebilder för barnen då det gäller hur man agerar i situationer där man umgås med varandra. Ingen vuxen ser på att ett barn far illa utan att ta itu med det. Definition av kränkning Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Att avvika från normen, att i något avseende uppfattas som annorlunda, är ofta en grund för kränkning. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Även institutioner som t ex skolan, kan genom strukturer och arbetssätt upplevas som kränkande. Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer - när som helst. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. 2. Förebyggande arbete Vi arbetar utifrån ett organisations-, grupp och individperspektiv genom: klassråd elevråd och övriga råd, där elever från år 3 och uppåt deltar kamratstödjare på skolan som väljs från år 4 och uppåt fadderverksamhet Lions Quest Medvetengöra eleverna om vad kränkande behandling avser och vilka konsekvenser det innebär om man utsätter sina kamrater för detta trivselenkäter om kamratskap arbetsmiljögrupper vuxna närvarande ute i samband med raster, lek på gården m.m. antimobbningsgrupp Diskussion inom arbetslagen, då elever/grupper ser ut att må dåligt elevhälsoarbete/team samarbete enheten/rådgivningscentrum/socialtjänsten kompetensutveckling föräldradelaktighet i form av ex skolråd, föräldramöten utvecklingssamtal främja ett lekvänligt klimat 2

3 3. Upptäcka, utreda, åtgärda Alla vuxna inom enheten har ett ansvar för att motarbeta och upptäcka olika former av trakasserier. Rutiner för att upptäcka: Kontinuerliga möten med kamratstödjarna och övriga råd som finns på skolan (se bilaga om elevrådsorganisationen) Rastvakter på skolgården Pedagoger som finns ute då skolan och fritids är ute och leker Enkätundersökning en gång per år Utvecklingssamtal, där elevens trivsel och kamratrelationer tas upp Samlingar och samtalsgrupper där det är färre elever Rutiner för att utreda och åtgärda Skillnad bör göras mellan kränkande behandling och de normala konflikter som uppstår i umgänget mellan elever, dessa löses i första hand av berörd lärare. Klassansvarig informeras alltid om kränkande behandling uppstått och försöker lösa konflikten genom samtal med berörda elever, vilket ska ske i så nära anslutning till händelsen som möjligt. Om kränkningen upprepas lämnas ärendet till Antimobbningsgruppen, som arbetar enligt de rutiner som är fastställda. Arbetsmodell (hämtad ur Sharp, S & Smith, P: Strategier mot mobbning Studentlitteratur ) Den som sett/hört något som kan betraktas som kränkande behandling kontaktar berörda klasslärare. Samtliga fall av kränkande behandling åtgärdas omgående av den som upptäcker händelsen och rapporterar till berörd klasslärare. Alla åtgärder skall ske omgående efter upptäckt! Följande steg skall tas: Steg 1 Det första mötet Individuellt samtal (pratstund) med varje elev som varit inblandad. Tid min. (Kan vara någon annan än klassläraren) 1. Samtal med offret. 2. Samtal med mobbningsledaren. 3. Samtal med medhjälparna. 4. Kontakt tas med föräldrar till inblandade elever. Steg 2 Uppföljning en vecka senare Individuellt samtal med varje elev som varit inblandad. Tid. ca 3 min. med varje elev. Steg 3 Gruppmöte ännu en vecka senare. Träff med samtliga inblandade alt. en och en. Tid. ca 30 min. Om mobbningen inte upphör tas kontakt med de inblandade elevernas föräldrar, för att diskutera fortsättningen som kan bli kontakt med RC, sociala myndigheter eller polismyndighet. OBS! Det ska vara samma samtalsledare vid alla tre stegen! Om personal misstänks för kränkning av en elev ska rektor ansvara för utredningen. 3

4 Dokumentation Vid samtliga ovanstående tre steg sker dokumentation av samtalsledaren. Följande punkter ska ingå: tidpunkt inblandade elever händelseförlopp överenskommelse samtalsledarens namn 4. Förankringsprocess Personal: Kursdag om den nya diskrimineringslagstiftningen den 21/ Rektorerna presenterar planen på de olika skolorna. Remiss till arbetslagen Fastställande av planen. Föräldrar: Presentation av planen och remissförfarande med Skolrådet. Redogörelse av den fastslagna Likabehandlingsplanen på Föräldramöten. Elever: Remissinstans: elevrådet och kamratstödjarna. Presentation på klassrådet. 5. Uppföljning Rektor ansvarar för att denna plan revideras och följs upp vid behov. Ljungsbackenskolan Roland Nilsson 4

5 STYRDOKUMENT Lpo-94, Lpfö-98 Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Skollagen 2 Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (Lagen 2006:67) Stärkt rätt för barn och elever Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer när som helst. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn och ungdomar som vuxna. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. 5

6 Skolverkets allmänna råd och kommentarer för arbetet mot alla former av kränkande behandling Kränkningarna kan vara - fysiska (till exempel att bli utsatt för slag och knuffar) - verbala (till exempel att bli hotad eller kallad hora, bög) - psykosociala (till exempel att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) - text- och bildburna (till exempel klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms) Mobbning förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder såsom kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller något funktionshinder. Diskriminering används också som begrepp i fall där samhällsinstitutioner genom till exempel sina strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. Sexuella trakasserier avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet. Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund av en sådan uppfattning ses vissa folkgrupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. Brottsbalken Misshandel är ett brott enligt brottsbalken, vilket innebär att man orsakar en annan person kroppsskada, sjukdom, smärta eller vanmakt. Olaga hot är om någon lyfter vapen mot annan eller eljest hotar med brottslig gärning på sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom. AFS (Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling) 6

7 Arbetstagare som utsatts för kränkande särbehandling skall snabbt få hjälp eller stöd. Arbetsgivaren skall ha särskilda rutiner för detta. (Med arbetstagare avses här elever samt all personal) 1993:17 6 det är viktigt att varje arbetstagare är medveten om sin egen möjlighet och skyldighet att medverka till ett gott klimat på arbetsplatsen. 1993:17 5 FN: s deklaration om de mänskliga rättigheterna Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter. De äro utrustade med förnuft och samvete och böra handla gentemot varandra i en anda av broderskap. (Artikel 1) Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling som särskilda begrepp. Där används istället följande brottsrubriceringar: - misshandel - olaga hot - olaga tvång - ofredande - trakasserier - förtal/förolämpning - sexuellt ofredande - hets mot folkgrupp Socialtjänstlagen Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). Enligt denna bestämmelse är både skolmyndigheten och alla anställda hos myndigheten, det vill säga personal i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola, skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. 7