Plan mot kränkande behandling /likabehandlingsplan Lövångerskolan

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling /likabehandlingsplan Lövångerskolan Reviderad Vision Vår vision på Lövångerskolan är att alla barn och elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt oavsett:

2 Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könsöverskridande identitet Ålder I vår verksamhet ska alla respekteras. Vi skapar en skolmiljö fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Om det kommer till vår kännedom att kränkande behandling förekommer ska vi som personal omedelbart agera. Var och ens egen upplevelse om kränkande behandling måste tas på allvar. Alla har rätt att vara som man är, men inte alltid göra som man vill. Det är den enskildes egna upplevelser som avgör om det är en kränkande handling. Elever och vårdnadshavare ska få kunskap om rättigheter och skyldigheter i likabehandlingsplanen. I arbetet med likabehandling utgår vi från Diskrimineringslagen och Skollagen 6 Likabehandlingsteamet LBT består lå av: Per Moen, Rektor Anna Lindberg, Lärare Ingemar Häggström, Fritidspedagog Mari Lundborg-Sjöstedt, Förskollärare Linnéa Sjöstedt, Lärare Jenny Persson, Lärare Emilia Huss, Lärare LBT träffas två gånger varje termin samt vid behov då något inträffat. LBT ansvarar också för att varje termin genomföra kartläggning av trygghet o trivsel samt identifiera eventuella riskområden.

3 Främjande arbete All personal på skolan ansvarar för att upptäcka och agera mot handlingar eller attityder som kan antas vara i strid mot lagen och denna plan. All personal som får kännedom om en diskriminerande/kränkande handling av personal mot elev, skall direkt vända sig till rektor. Under läsåret försöker vi fortlöpande uppmärksamma förekomsten av kränkningar och diskriminering och arbetet för en trygg skolmiljö. I främjande arbetet är det viktigt att eleverna är delaktiga. Minst en gång varje läsår inventeras förekomsten av kränkningar och diskriminering, samt eventuella brister i arbetet, genom till exempel. Inventering/kartläggning exempel: Trivsel/trygghetsenkät, (LBT) samt medarbetarenkät. Drogvaneundersökning i år 9 (Fritidskontoret ansvarar för enkäten) (ht). Regelbundna och spontana samtal i LBT Regelbundna och spontana samtal i arbetslagen, (E-tider) Trivselfrämjande arbete. Temadagar, klasskamp, skol-if-dag, värdegrundsamtal, vuxna är goda förebilder för elever. Speciella åtgärder då vi bedömer att det behövs (Morgans mission, Machofabriken m.m.) Samtal kring elevers utveckling i Elevhälsalaget, EHL. På individnivå exempel: Regelbundna och spontana samtal med mentor, elev och föräldrar. Individuellt elevhälsaarbete i EHL Skolsköterska håller hälsosamtal i åk 1, 4, o 7 enskilt med alla elever.

4 På gruppnivå: exempel: Ordningsregler och värdegrund. Arbetet med skolans värdegrund ingår kontinuerligt i det vardagliga arbetet. Klassråd. Där samtalas det bl.a. om hur eleverna upplever stämningen i klassen. Elevråd. Elevråden träffas minst 3-4 gånger/termin. Föräldramöte. Minst en gång/läsår samt vid behov där tillfälle ges att skapa dialog och samförstånd. Rastaktiviteter. Åldersblandade aktiviteter för att skapa en vi-känsla bland eleverna. Likabehandlingsplan. Samtala omkring Planen för likabehandling i klasser, föräldragrupper samt arbetslag. Elevhäsalag. Kurator genomför samtal med tjej- och killgrupper och arbetar med självkännedom, självkänsla och självtillit. Temadagar. Dagar med inriktning mot värdegrund och samarbete mellan åldersgrupperna. På organisationsnivå: Skolråd. Skolråd genomförs 2-3ggr/termin. Där deltar lärarrepresentanter, föräldrarepresentanter och rektor. Skolskjutsvakt. En personal finns ute vid bussen, när eleverna i F-5 åker hem, vid behov även 6-9. Rastvakt Personal i matsalen. Det finns personal som äter med eleverna för att skapa en lugn och trivsam atmosfär. Förebyggarråd, FRIS. Vi sammarbetar med fritidsgård, med lokala föreningar, samfund och näringsliv i det främjande och förebyggande arbetet för trygghe, trivsel och motverka droganvändning. Elevskyddsombud. Vi har elevskyddsombud som träffas regelbundet för att titta på skolans arbetsmiljö både fysiskt och psykiskt.

5 Åtgärdande arbete Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever. Någon i LBT kontaktas angående ett kränkningsärende av elev eller personal. LBT samlas och informeras så fort det går samt bestämmer handlingsplan. Nedanstående punkter är exempel på handlingar i handlingsplanen: Kontakt och samtal med den utsatte eleven. Kontakt och samtal med den som utpekas. Berörda mentorer informeras. Skolsköterskan och kurator informeras. Information samlas in kring ärendet. Föräldrarna till båda parterna informeras Berörd mentor informeras om att elever hämtas för samtal Enskilt samtal med de elever som utför kränkande handlingar Uppsikt över dem som är inblandade i ärandet Vid behov lämnas ärendet vidare till rektor och elevhälsalag för tex. Skolsköterskan, kuratorn, skolpsykolog fortsätter vid behov kontakten med den utsatte och/eller den som utsatt. Skolagens åtgärdstrappa 6 kap 5.efterföljs. Kontakt med andra instanser Soc. Bup m.fl. Polisanmälan Rutiner för dokumentation Alla gjorda insatser i ett ärende ska dokumenteras skriftligt.

6 Kartläggning av nuläget ht Kartläggningen pekar på att elever upplever att diskriminering förekommer. Det är inte jättemycket men det dyker upp i alla åldrar och på flera av diskrimineringspunkterna. I de lägre skolåren utpekas rasterna som ett tillfälle då otrygghet kan uppstå. Åtgärder: Vi startar ett projekt kring diskriminering tillsammans med LBT, EHT, elevskyddsombud, elevråd, Fris, Mingos. Aktiviteter: Input info i form av tex. föreläsningar, filmer, litteratur/samtal, forumteater m.m. Elevobservationer i klassrummen. Aktualisera ordningsreglerna månadsvis. Matlagning från hela världen, vi behöver varandra för att utvecklas, olika är rättvist, olika tillsammans, UR-filmer, RSFL-material Angående raster så har vi nu skilt åt så att yngre och äldre elever i F-5 inte har rast samtidigt i samma utsträckning.

7 Bilaga Definitioner Kränkande behandling omfattar alla former av kränkning av annan individ, både enstaka och upprepade kränkningar. Det är viktigt att observera att definitionen av kränkande behandling alltid utgår från den enskilde som känner sig kränkt. Det är med andra ord alltid en subjektiv känsla som är grunden för om en kränkning ägt rum. Kränkningarna fysiska (t ex att bli utsatt för slag och knuffar) verbala (t ex att bli hotad eller kallad hora, bög) psykosociala (t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) text- och bildburna (t ex klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms) Mobbning förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Diskriminering Är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder såsom: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning

8 Funktionshinder Könsöverskridande identitet Ålder Sexuella trakasserier Avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet Rasism Bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund av en sådan uppfattning ses vissa folkgrupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässigt karakteristika. Homofobi Avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella personer.