Furuskolans likabehandlingsplan och plan mot kra nkande behandling la sa ret 2013/2014

Transkript

1 Furuskolans likabehandlingsplan och plan mot kra nkande behandling la sa ret 2013/2014 Datum Avser skolformen grundskola åk 1-9, förskoleklass och fritidshem Fastställd xxxxxxx Revideras varje läsår, rektor är ansvarig Likabehandlingsarbetet regleras i två regelverk, Skollagen 2010:800 och Diskrimineringslagen 2008:567. Sammanfattningsvis innebär dessa lagar förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever. Alla barn och elever har i dag ett lagligt skydd mot kränkande behandling som trakasserier och mobbing.

2 Inneha llsfo rteckning Definitioner Målsättning Likabehandlingsteam Kartläggning Arbetsgång Förebyggande arbete Ansvarsfördelning Bilagor Under perioden aug-oktober 2013 remissbehandlas förslaget med personal och elever, samt till föräldrar via föräldramöten, samt skolråd.

3 Definitioner A. Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Där kränkande behandling sker handlar det oftast om relationer och maktförhållanden. Kränkande behandling beskriver en relation i obalans. Det som avgör om en handling är att betrakta som kränkning är individens upplevelse. Kränkande behandling kan vara: Fysisk t ex att bli utsatt för slag och knuffar Verbal t ex svordomar, könsord, förolämpningar och hotelser Psykosocial t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning Text- och bildburen, t ex klotter, brev, lappar B. Vad är diskriminering? Diskriminering är när någon missgynnas genom särbehandling p.g.a. någon av de diskrimineringsgrunder som diskrimineringslagen omfattar. Diskrimineringsgrunderna: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könsöverskridande identitet Ålder (undantag finns i diskrimineringslagen 3 kap 6 ) Diskriminering kan ske exempelvis genom skolans regler eller rutiner. Direkt diskriminering: en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering: en elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Att exempelvis behandla alla lika kan innebära diskriminering. Definitionerna gäller kränkningar mellan elever och mellan personal och elever. Målsättning På Furuskolan ska vi skapa en skolmiljö där alla elever har lika rättigheter och lika värde samt känner trygghet, uppskattning och respekteras för den man är. På Furuskolan ska alla känna sig accepterade alla bli behandlade lika oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. All personal ansvar för att motverka, förebygga och upptäcka handlingar och attityder som kan anses som kränkande och ojämlikt.

4 Likabehandlingsteam (LBT) Likabehandlingsteamet utreder och åtgärdar ärenden där elev kränkt elev och driver och utvärderar det förebyggande arbetet om barns och elevers lika rättigheter i skolan. LBT träffas måndagar kl var tredje vecka. LBT: Förebyggande arbete F-5 Gunilla Westermark Förebyggande 6-9 Lina Boman Utredningar F-5 Lena Holmlund Sundberg Utredningar 6-9 Ulrika Enmark Kurator Cecilia Lestander Skolpsykolog Sabine Rilinger Rektor Rektor ansvarar för att likabehandlingsarbetet bedrivs och för att likabehandlingsplanen är känd för all personal, elever och föräldrar inom verksamheten. Mentor Mentorer har ett särskilt ansvar för att hålla kontinuerlig kontakt med sina elever och därigenom upptäcka och motverka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Vid behov kontaktas LBT, rektor och vårdnadshavare. Kartläggning och riskanalys Arbetet med att förhindra och stoppa alla former av kränkande behandling följs upp och utvärderas regelbundet i LBT och arbetslag. Terminsvis görs en trivselundersökning som bl a ligger till grund för uppföljningen och omformulerade åtgärder. Formellt behandlas utvärderingarna under december och maj månad. I slutet av varje läsår ansvarar rektor för att sammanställa LBT:s och arbetslagens uppföljningar, i samband med det görs även en riskanalys. Elevernas klass- och elevråd är en del i uppföljningsarbetet, så även vårdnadshavare. Sammanställningen är en del av det lokala kvalitetsarbetet och ligger till grund för nästa läsårs likabehandlingsplan tillika plan mot kränkande behandling. Arbetsgång för LBT när något inträffar som strider mot lagen LBT ansvarar för att diskret samla in fakta i ärendet. 1. När det finns tillräckligt med underlag beslutar arbetslaget och likabehandlingsteamet om åtgärder och dokumenterar regelbundet. 2. Tala i första hand med den som blivit utsatt för handlingen. Tala vid behov med andra som känner till något om händelsen 3. Handlar ärendet om elev/elev agerar vi så här: Samtal med den som kränker ska inledas så snart som möjligt De berörda utövarna ska inte informeras i förväg Samtal med de som kränker sker en i taget. De ska inte ha möjlighet att prata med varandra mellan samtalen

5 Två vuxna är med under samtalet, varav en för anteckningar Föräldrar till alla inblandade informeras samma dag som samtalet ägt rum Fram till uppföljningssamtalet är personalen extra uppmärksamma på de inblandade eleverna Efter en vecka blir det uppföljningssamtal. Den/de som kränker och den som blivit kränkt var för sig Eventuellt åtgärdsprogram upprättas Kontinuerlig uppföljning och regelbundna samtal med de som kränkt och de som blivit kränkta är viktigt under det följande året. Allt detta dokumenteras. 4. Handlar ärendet om personal/elev agerar vi så här: Om personal eller elev handlar i strid mot lagen är rektor huvudansvarig för att utreda ärendet och se att till att nödvändiga åtgärder vidtas. Rektor följer upp ärendet med berörda personer och kontrollerar att lagen följs. Alla som arbetar på skolan skall meddela rektor om man misstänker att personal agerat i strid mot lagen. 5. Om barnets situation inte förbättras Rektor, arbetslaget och förälder avgör tillsammans om fortsatta åtgärder. Alla gjorda insatser i ett ärende, oavsett om det är personal eller elev som utfört handlingen, ska dokumenteras skriftligt och dokumentet arkiveras på skolan i minst tio år efter avslutat ärende. Dokumentationen lämnas till rektor. Rapport om gjorda insatser ska delges områdeschef minst en gång per termin av rektor. Förebyggande arbete Kamratstödjare Regelbundna samtal kamratstödjare och personal Regelbundna samtal med klassen om värdegrundsfrågor Trivselenkät/riskanalys, föräldraenkät Organiserade elevledda rastlekar Hälsosamtal, åk 1, 4, 8 Samtal med kurator, åk 6 Gruppsamtal med kurator BUS (Beck Ungdomsskalor) Drogvaneenkät, åk 9 Utvecklingssamtal varje termin Elevråd, klassråd Föräldramöte Skolråd Mångkulturell dag Temadag värdegrund Motverka maktlekar Rastvakter Pedagogiska luncher Skolskjutsvakter Genom ovan angivna mål arbetar vi förebyggande mot kränkande behandling. Vi arbetar också kontinuerligt med skolans värdegrund för att stärka och trygga elever och personal. Ett snabbt

6 ingripande mot kränkande behandling innebär att det kan stoppas innan en mobbingsituation uppstår. Alla elever och föräldrar görs delaktiga i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Ansvarsfördelning Organisationsnivå Rektor ansvarar kontinuerlig information om likabehandlingsplan till personal, skolråd och områdeschef Mentorer informerar föräldrar vid föräldramöten Likabehandlingsplanen finns publicerad på skolans hemsida. Alla ärenden behandlas och dokumenteras av likabehandlingsteamet Gruppnivå Klassråd, en gång i veckan i samtliga klasser Elevråd, en gång i månaden Kamratstödjare, var tredje vecka F-5, en gång i månaden 6-9 Elevskyddsombud, en gång i månaden Individnivå Utvecklingssamtal, en gång per termin Samtal, mentor-elev på mentorstid Kuratorsamtal, en gång per läsår för åk 6 och vid behov Hälsosamtal, en gång per läsår för åk 1,4, 8 Trivselenkät, en gång per termin Föräldraenkät, en gång per läsår I maj månad utvärderas likabehandlingsteamets arbete. Uppföljning, utvärdering och revidering LBT följer upp och utvärderar gjorda insatser i maj varje läsår. Följande frågor tas upp: - Vilka förebyggande åtgärder har vidtagits under läsåret? - Hur har eventuella ärenden hanterats och följts upp? - Bör något i likabehandlingsplanen ändras? - Vad är elevskyddsombudets åsikts om skolans arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling? I samband med utvärderingen prövas om planen bör revideras och/eller om det finns sådant (fortbildning, information och dylikt) som bör prioriteras under det kommande året. Här bör även åsikter från skolråd och elevråd vägas in. Förslag om revidering och/ eller prioriteringar lämnas till rektor som tar upp det som ett beslutsärende. Bilagor Uppföljning av åtgärder Utredningsblankett Trivselenkät förälder Trivselenkät elev

7 Utvärdering av åtgärder Kamratstödjare - Arbetet i F-5 har fungerat bra. Har även faddergrupper. I 6-9 har det stannat av lite, pga personalbyte Regelbundna samtal kamratstödjare och personal - Trivselenkät/riskanalys, föräldraenkät - genomfört Organiserade rastlekar - endast på ht Hälsosamtal, åk 1, 4, 8 genomfört Samtal med kurator, åk 6 - genomfört med flickorna Drogvaneenkät, åk 9 - genomfört Utvecklingssamtal varje termin - genomfört Elevråd, klassråd fungerar bra Föräldramöte - fungerar bra, ibland upplevs det som att uppslutningen är dålig Skolråd - fungerar bra, men upplevs ibland som ett möte för de som är där Mångkulturell dag ej genomfört i 6-9, F-5 har haft det Temadag värdegrund genomförd i februari med gott resultat Motverka maktlekar har inte sett så mycket av detta Friends avvecklar namnet, men behåller grundtanken och utvecklar arbetet Elevledda rastlekar endast på ht Rastvakter fungerar bra på F-5 Pedagogiska luncher fungerar bra Skolskjutsvakter endast i F-5 Föreläsning Vardagsrasism från migrationsverket

8 Utredning av kra nkande behandling Närvarande Datum Anledning till utredning

9 Överenskommelse Uppföljning/utvärdering Datum

10 Utredningssamtal Närvarande Datum Beskrivning av samtalet Överenskommelse Uppföljning/utvärdering

11 Ö vriga samtal i a rendet Närvarande Datum

12

13 Trivselenkät föräldrar 6-9 Mitt barn går i klass Pojke Flicka 1. Hur upplever du att ditt barn trivs på skolan? Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 2. Hur upplever du att ditt barn trivs i sin klass? Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 3. Hur upplever du att ditt barn trivs med sina lärare? Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 4. Har ditt barn uttryckt obehag för att vistas på någon speciell plats på skolan? Nej Ja, i så fall var?

14 5. Är det något speciellt som du tycker att vi på skolan bör känna till? Trivselenkät Furuskolan 6-9 Jag går i klass Pojke Flicka 1. Hur trivs du på skolan? Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 2. Hur trivs du i din klass? Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 3. Hur trivs du med dina lärare?

15 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 4. Är det svårt att förstå vad du ska göra på lektionerna? Sällan Ibland Ofta 5. Är det någon i klassen som oftast är ensam? Flera En Ingen 6. Känner du dig trygg på skolan? Sällan Ibland Ofta 7. Finns det några platser på skolan som du Flera En Ingen Du undviker att gå till? Vilka platser? 8. Är det någon speciell tid då det kan förekomma bråk?

16 Ja på morgonen på 10-rasten på em-rasten på lunchrasten på håltimmar efter skolan annan tid Nej det är alltid lugnt. 9. Är det någon speciell plats det kan förekomma bråk? Ja vid bussen på torget i matsalen i korridoren i klassrummet på skolgården i datasalarna i omklädningsrummet på idrotten annan plats Nej, det är alltid lugnt. 10. Vad tycker du om din klass? 11. Är det något speciellt som du tycker att vi vuxna bör känna till?

17 Trivselenkät Furuskolan F-5 Jag går i klass Pojke Flicka 1. Känner du dig trygg på skolan? Mycket trygg Ganska trygg Mindre trygg Inte trygg 2. Känner du dig trygg i din klass? Mycket trygg Ganska trygg Mindre trygg Inte trygg 3. Känner du dig trygg med din/dina lärare? Mycket trygg Ganska trygg Mindre trygg Inte trygg 4. Händer det att du känner dig ensam på skolan? Aldrig Sällan Ibland Ja, ofta 5. Finns det några platser på skolan som du undviker att gå till? 6. Är det någon speciell plats där det kan förekomma bråk? Nej, det är alltid lugnt. Ja vid bussen i matsalen i korridoren i klassrummet på skolgården i omklädningsrummet på idrotten i datasalarna annan plats 7. Är det något speciellt som du tycker att vi vuxna bör känna till?

18 Föräldraenkät F-5 1. Upplever du att ditt barn är tryggt på skolan? Trygg Mindre trygg Otrygg 2. Upplever du att ditt barn är tryggt i klassen? Trygg Mindre trygg Otrygg 3. Upplever du att ditt barn känner sig trygg med sin lärare? Trygg Mindre trygg Otrygg 4. Har ditt barn uttryckt obehag för att vistas på någon speciell plats på skolan? Nej Ja, i så fall var? 5. Hur tycker du att samarbete mellan hem och skola fungerar? 6. Finns det något speciellt som du tycker att vi på skolan bör känna till?