Kvisthamraskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsåret

Transkript

1 Barn- och skolförvaltningen Kvisthamraskolan Rektor Per Mattsson Kvisthamraskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsåret Inledning Vision: På Kvisthamraskolan skall ingen elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Varje barn ska kunna gå till skolan utan att känna rädsla. Varje barn ska känna sig omgiven om ansvarsfulla vuxna. Varje barn ska känna sig tryggt och betydelsefullt i sociala sammanhang. Ansvar: Det är rektors ansvar att varje elev värnas sitt egenvärde. Till sin hjälp har rektor personal på skolan samt enhetens Rosengrupp. Skollagen anger att alla som verkar i skolan har skyldighet att aktivt motverka alla former av kränkande behandling som tex mobbning, trakasserier och rasistiska beteenden. Rosenarbetet på Kvisthamraskolan: ROSEN står för Respekt, Omtanke, Samarbete, Elevinflytande och Nyfikenhet. Rosengruppen: Barnen ska kunna vända sig till en vuxen eller någon i Rosengruppen när de känner sig otrygga eller orättvist behandlade. Rosengruppen är den grupp av vuxna som ska bistå barnen då de känner att de hamnat i svåra situationer som inte kan lösas av de inblandade eller av någon annan vuxen. Gruppen består av skolledare, lärare och kurator. Kan vid behov förstärkas av personer ur enhetens stödteam. Alla elever är allas ansvar: skolans rosengrupp har ett övergripande ansvar och samtalar regelbundet om klimatet på skolan. Gruppen har också ansvar för att kartläggningar görs regelbundet med syfte att mäta av just klimatet på skolan. Det sker genom en trivselenkät till barn och föräldrar. Gruppens medlemmar genomför vid behov samtal, uppföljningssamtal och dokumentation i samband med alla akuta ärenden. -Rosengruppens uppgifter är att ingripa på ett tidigt stadium om något inträffar på skolan och agera utifrån denna plan. -Rosengruppen kan också fungera som samtalsstöd åt kollegor -Rosengruppen följer upp åtgärder från bla trivselenkäten -Rosengruppen försöker hålla sig uppdaterad kring forskning inom området -Rosengruppen dokumenterar alla åtgärder P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L E F O N E - P O S T P LUSGIRO Gustaf Adolfs väg 24 Gustaf Adolfs väg kvisthamraenheten@norrtalje.se Norrtälje O R G A N I S A T I O N S N U M M E R T E L E F A X W E B B B A N K G I R O norrtalje.se n o r r t a l j e. s e K V I S T H A M R A E N H E T E N

2 2 (8) Likabehandlingsplanen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Planen syftar också till att förebygga och förhindra trakasserier och anna kränkande behandling. Planen beskriver arbetet med att motverka, upptäcka och åtgärda alla typer av kränkande behandling. Kränkande behandling: Kränkande behandling används som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Här ingår diskriminering, trakasserier, hot, mobbning, rasism. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck och kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningar kan ske vid enstaka såväl som upprepade tillfällen. Det gäller både mellan elever, mellan elev och vuxen, vuxen och elev samt vuxna sinsemellan. Den som uppger att han/hon blivit kränkt måste alltid tas på allvar! Kränkningar kan vara: Fysiska Verbala Psykosociala Text- och bildburna Mobbning Diskriminering Trakasserier knuffar, slag, sparkar, att bli spottad på, sabotage av egendom hot, hån, svordomar, glåpord, öknamn, elaka kommentarer, förtal, förlöjligande, eller förnedrande uppförande utfrysning, isolering, blickar eller ryktesspridning klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms, chatt en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Det är ett övergripande begrepp där kränkande behandling sker utifrån kön, etnisk tillhörighet, religion eller anna trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

3 3 (8) Rasism Främlingsfientlighet Homofobi En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och av vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Rädsla för, stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. En uppfattning, eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle, som ger uttryck för en stark negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- och bisexuella personer.

4 4 (8) Arbetsgång i likabehandlingsarbetet Personal: Rosengruppen: Rosenarbetet: Eleverna: Föräldrar: Varje anställd på skolan ska vara väl förtrogen med innehållet i likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. Varje anställd ska också vara väl förtrogen med innehållet i lagen ( 2008:567) Vid höstterminens start aktualiseras planen för alla anställda. Planen revideras utifrån kartläggning och ansvariga för detta är Rosengruppen. All personal på enheten informeras om eventuella förändringar. I början av varje läsår har vi en Rosenvecka. Klasserna arbetar då med begreppet ROSEN och genomför olika övningar och samtal för att befästa begreppet och det arbete som ingår i vårt Rosenarbete. Åk 6 planerar och genomför tillsammans med lärare en Rosendag för alla elever. Där står åk 6 för olika samarbetsövningar. Rosengruppen genomför också en presentation av gruppens medlemmar för alla klasser vid höstterminens start och berättar om sitt arbete. Vid höstterminens start går varje årskurs igenom likabehandlingsplanen tillsammans med sina mentorer. Mentorerna samlar då in förslag på ändringar och förbättringar. Detta arbete genomförs under Rosenveckan Vid höstens föräldramöten aktualiseras planen med föräldrar. Samtal förs och även här kan mentorer samla in förslag på ändringar som förs vidare till Rosengruppen.

5 5 (8) Förebyggande åtgärder Det förebyggande arbetet ska vara långsiktigt och omfatta individer, och alla årskurser samt fritidshemsgrupper. Det ska vara kontinuitet i detta arbete och planerade aktiviteter ska vara årligen återkommande. Förebyggande aktiviteter: Upptäcka Rosenvecka Rosendag Rosenkompis Raster: för att elever ska känna sig trygga finns en eller flera rastvärdar ute varje rast enligt ett schema. Trivselregler utformas i samråd med eleverna. Alla vuxna har ett löpande ansvar för att bidra till att lösa vardagliga konflikter på ett konstruktivt sätt Fadderverksamhet För att veta vad vi på Kvisthamraskolan främst behöver göra för att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling görs en kartläggning av nuläget. Denna kartläggning består av en enkät till elever och föräldrar i april månad och även utvecklingssamtal är ett bra tillfälle att få reda på hur eleverna mår och hur de upplever sin arbetsmiljö på skolan. Utifrån kartläggningen och samtal tar vi sedan fram tydliga mål och tidsbestämda aktiviteter för vårt arbete.

6 6 (8) Utreda och åtgärda Alla åtgärder i denna åtgärdsbeskrivning dokumenteras. Om en elev skulle kränka en vuxen, om vuxen kränker elev eller om vuxen kränker annan vuxen så utreds detta av skolledare och enhetens samverkansgrupp/skyddsombud. Skolledare är ansvarig för eventuella åtgärder. När misstankar om kränkningar förekommer skall detta uppmärksammas, lärare tar kontakt med Rosen och en utredning startas. Redan vid åtgärdssteg 1 tas kontakt med förälder/vårdnadshavare och dokumentation görs. 1. Två personer, varav minst en ur Rosengruppen, talar enskilt med den som är/misstänks vara utsatt. Rosengruppen informerar hemmet via mail om att samtal skett. 2. Enskilda samtal med var och en av de inblandade. Två vuxna närvarar, varav minst en ur Rosengruppen. Tid för uppföljande samtal bestäms och Rosen informerar hemmet. 3. Enskilda uppföljningssamtal genomförs med alla inblandade elever. Här beslutas om ärendet kan avslutas eller om det behöver tas vidare. 4. Vid upprepade kränkningar kallas utövarna och deras vårdnadshavare till samtal. 5. En åtgärdsplan som kräver aktiv medverkan från vårdnadshavarna upprättas. 6. Uppföljningsmöte bokas vid samtal enligt punkt 4. Mötet dokumenteras och signeras av alla inblandade. 7. Om läget ändå inte förbättrats vid uppföljningsmöte kallar skolledare till Elevhälsokonferens med eleven och vårdnadshavare.

7 7 (8) Uppföljning från 2014 Målen från 2014 var: Att öka tryggheten genom att: Stödja och hjälpa de elever som känner sig ensamma och utsatta Skapa tydliga riktlinjer för de elever som figurerat under samtal. Starta fadderverksamhet Utöka rastvaktssystemet ( det största önskemålet enligt trivselenkäten är fler rastvakter och rastaktiviteter, dessutom bättre mat) Åtgärder kopplat till detta: All personal informeras om resultatet av kartläggningen. En sammanställning av trivselenkäten vt-15 finns som bilaga till likabehandlingsplanen. De elever som namngetts, oavsett sammanhang, för mentor regelbundet samtal med. Rastvaktsschemat utvärderas regelbundet. Rastvärdarna måste vara aktiva och hålla sig i rörelse över hela skolgården. Lärarnas rastvakt har utökats i tid. Föra ett gemensamt samtal kring gruppindelningar, placeringar och regler för att förebygga och stävja mobbning. Ständigt-alltid och framförallt vid organisationsförändringar Samtal om policyfrågor, först i arbetslag/kollegie och även på öppna möten Lära känna dagar, tex i form av Rosendag där eleverna får vara tillsammans i åldersblandade grupper. Elev- och föräldraenkät i april Rosengruppen genomför sin presentationsrunda för att vara väl kända av alla elever. Elevrådet ges stort utrymme att delta i utvärderingen av olika processer på skolan. En fadderverksamhet har startats: År 3 F-klass År 4 År 1 och resursklass År 5 År 2

8 8 (8) Barnen är indelade i grupper om ca 4 st. Syftet är ökad kamratskap och trygghet över årskurserna. Lära känna varandra bättre. Motverka mobbing och otrygghet. Uppstarten sker med en friluftsdag där barnen är i sina faddergrupper och lär känna varandra. Sedan fortsätter arbetet med att faddrarna ska vara goda förebilder tex läsa för de yngre, hitta på saker på rasterna, vara bra kompisar. Skolköket har två nya kockar och kommunens skolmåltidspolicy introduceras. Denna plan är reviderad