Dalaskolan Norras plan mot kränkande behandling Läsåret

Transkript

1 1(13) Dalaskolan Norras plan mot kränkande behandling Läsåret Planen omfattar grundskolan årskurs F-6, grundsärskolan och fritidshemmen Ansvarig för planen: Christel Andersson, rektor Planen gäller från till Postadress Utbildning Box Bromölla Besöksadress Storgatan 43 Telefon vx Fax E-post Webbplats Orgnr

2 2(13) Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Främjande och förebyggande insatser 3. Kartläggning 4. Utvärdering 5. Rutiner för akuta situationer 6. Kontaktpersoner 7. Definitioner 1.

3 3(13) Inledning Vår vision Rätten till likabehandling hör till de grundläggande mänskliga rättigheterna och likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten och ska avspeglas i förhållningssätt, undervisning, regler och rutiner. Vi ska arbeta aktivt och systematiskt för att förebygga och förhindra att våra elever utsätts för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi ska främja lika rättigheter och möjligheter. På Dalaskolan har alla rätt att bli sedda som unika människor som ska behandlas på lika villkor. Varje form av mobbning, trakasserier eller kränkande behandling är att betrakta som en oacceptabel handling. Skolans årskurser och fritidshem ska årligen upprätta en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter, förebygga och förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling. Se bilagor från arbetslag och fritidshem Förankring av planen Elevens delaktighet Varje läsårsstart tar vi upp, diskuterar och arbetar om skolans handlingsplan mot kränkande behandling. Vi för ständiga diskussioner kring bemötande, språkbruk samt hur man är en god kamrat. Eleverna fyller varje höst i en trivselenkät. Vårdnadshavarnas delaktighet Vid höstterminens föräldramöte informeras samtliga vårdnadshavare om skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Skolan tar kontakt med föräldrar vars barn utsätter eller utsätts för negativa handlingar. Frågor kring diskriminering och kränkande behandling kan tas upp och diskuteras under samrådsmöten. Personalens delaktighet Frågor kring diskriminering och likabehandling diskuteras fortlöpande vid arbetslagsträffar, konferenser och APT. Skolan har ett likabehandlingsteam bestående av kurator, skolsköterska, hälsopedagog, fritidshemsutvecklare, specialpedagog och rektor. Ansvariga för planen All personal i skolans verksamhet

4 4(13) Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, grundsärskola, förskoleklass och fritidshem 2. Främjande och förebyggande insatser Områden som berörs av insatserna: Diskriminering och/eller trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder samt kränkande behandling Mål och uppföljning Se bil. Insats Se bil. Ansvarig: Se bil 3. Kartläggning Kartläggningsmetoder enkäter hälsosamtal årskurs 1 och 4 sociogram arbetsplatsträffar eller andra samtal individuella och gruppintervjuer Resultat och analys Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: Resultaten i årskurserna visar att vi behöver arbeta vidare med trygghet, trivsel, studiero och respekten för varandra. Vi ser i enkäten att skolan har ett

5 5(13) gemensamt behov av att arbeta med värdegrund och förhållningssätt gentemot varandra. Se bil. 4. Utvärdering Årets plan ska utredas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärdering sker på APT och på konferenstid. Respektive arbetslag utvärderar de enskilda åtgärderna. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Rektor på Dalaskolan Rutiner för akuta situationer Vi strävar efter att: Dalaskolan Norra är en skola där alla visar respekt för varandra och för demokratiskt fattade beslut. Vi har nolltolerans mot all form av mobbing och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Rastvakter/matvakter Rastaktiviteter Sociogram Samtal med berörda elev/elever vid kränkning av klasslärare/mentor Samtal med elevens/ elevernas vårdnadshavare. Likabehandlingsteamet kopplas in Samarbete sker med elevhälsoteamet Vi har rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever: Samtal med berörda parter genomförs först av klasslärare/mentor. Vid behov kopplas likabehandlingsteamet in för vidare samtal. Uppföljning sker i likabehandlingsteamet och eventuellt beslutas där vidare insatser.

6 6(13) Rutiner för dokumentation: Samtal med berörda parter dokumenteras av klasslärare/mentor på anmälnings- och utredningsblankett. Denna lämnas sedan vidare till rektor som i sin tur vidarebefordrar till verksamhetschef. Likabehandlingsteamet tar vid då tidigare insatser inte gett tillräckliga resultat. I vissa fall som till exempel vid mobbning tar likabehandlingsteamet vid direkt. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Elever berättar Kamratråd i klasserna Observationer på raster, kapprum och under lektioner I enkäter och sociogram Personal och elever samt föräldrar kan vända sig till Klasslärare/ mentor Skolans likabehandlingsteam: Gunilla Kindstrand - kurator Maria Nilsson - skolsköterska Christel Andersson - rektor Carolina Lang - fritidshemsutvecklare Mikaela Nilsson - hälsopedagog Inger Andersson - specialpedagog Carina Olsson - specialpedagog Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Vid enstaka situationer: Personal markerar och pratar med eleven/eleverna. Mentor meddelas och meddelar vårdnadshavare. Händelsen meddelas till rektor. Rektor anmäler till huvudman Vid upprepade situationer: Ärendet lyfts till likabehandlingsteam för utredning och insats. Ev inlämning av ärendet till elevhälsan för utredning. Föräldrar kallas till elevvårdsmöte. Socialtjänst, BUP kontaktas vid behov. Anmälan till polis. Ansvarig: rektor

7 7(13) Rutiner för uppföljning Skolan ansvarar för kontinuerlig uppföljning genom samtal med de inblandade. Uppföljning pågår så länge personal eller vårdnadshavare anser att behov föreligger. Ansvarig: rektor och pedagoger Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Den elev eller den som blivit uppmärksammad på händelsen gör en anmälan till rektor, som i sin tur gör en anmälan till huvudman. Rektor samtalar med de berörda enskilt. Elevens vårdnadshavare kontaktas av rektor för att få information om händelsen. Om kränkningen fortsätter kontaktas personalkontoret för vidare utredning. Är kränkningen av sådant slag att det bedöms brottsligt kontaktas polisen. Ansvarig: rektor Rutiner för att utreda och åtgärda när personal kränks av elev Den person som blivit utsatt för händelsen, dokumenterar samt gör en anmälan till rektor. Rektor gör en anmälan till skolhuvudmannen. Vårdnadshavare kontaktas av personal eller rektor. Uppföljning sker med personal eller rektor. Skolan kallar till möte med vårdnadshavare och personal för beslut kring ytterligare åtgärder om kränkningen inte upphör. Elevvårdsteamet kopplas in för ev. ytterligare åtgärd. Om kränkningen fortsätter trots åtgärder eller om den är av sådant slag att det bedöms brottsligt anmäls ärendet till polis. Ansvarig: rektor Rutiner för att utreda och åtgärda när personal kränks av personal Personen själv, arbetskamrat till denna eller annan person som sett/ blivit uppmärksammad på händelsen, kontaktar rektor. Rektor samtalar med de berörda enskilt. Om kränkningen fortsätter trots föregående åtgärder kontaktas personalkontoret för vidare utredning. Om kränkningen fortsätter trots åtgärder eller om den är av sådant slag att det bedöms brottsligt anmäls ärendet till polis. Ansvarig: rektor

8 8(13) 6. Kontaktpersoner Skolans likabehandlingsteam: Skolans kurator Gunilla Kindstrand Skolsköterska Maria Nilsson Skolans rektor - Christel Andersson Specialpedagog Carina Olsson Specialpedagog F-3 - Inger Andersson Fritidshemsutvecklare - Carolina Lang Hälsopedagog Mikaela Nilsson 7. Definitioner Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella

9 9(13) eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.

10 10(13) Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.

11 11(13) Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormer kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

12 12(13) Planering av årets förebyggande och främjande arbete. Bilaga De här aktiviteterna kommer vi att arbeta med under detta läsår 18/19 utifrån de analyser vi har gjort av årets kartläggning. Samtliga pedagoger och fritidshemspersonal ansvarar för alla elever. Risk F-3 Omklädningsrum, matsal och kapprum Elever med funktionsvariation I det sociala samspelet t.ex. raster Elever använder fult språk Elever lämnar klassrum Elever som slåss, nyps och knuffas Rädsla för att vara på minikulan Rädslan för äldre elever Åk 4-6 Elevernas delaktighet i gemensamma regler Eleverna ska känna gemenskap och inte vara segregerade Behov av att bryta upp starka negativa gruppkonstellationer Rädslor och konflikter Insats/arbetssätt Närvarande vuxna I samtal öka förståelsen för varandras olikheter Sociogram Samarbetsövningar Elevmassage Värdegrundsövningar Rastaktiviteter Samtal elev/förälder Samtal elev/förälder Samtal elev/förälder Seriesamtal, kompissamtal Tränar konfliktlösning Rastvakter med reflexvästar Rastvakter rör sig vid minikulan. Schema för vilken klass. Regler diskuteras kontinuerligt Gemensamma skolaktiviteter och rastaktiviteter Visionsarbete i klasserna Rastaktiviteter Gruppstärkande övningar och lektioner i blandade grupper Likabehandlingsteamet tillsammans med pedagogerna arbetar med gruppen, värdegrundsarbete. Arbete med elevens val i åk 4-6 i årskursblandade grupper Otrygghet utomhus Elever känner otrygghet Rastvakt ute Rast-och matvakter Tydligt arbeta efter ordningsreglerna Diskussioner kring att olika är bra

13 13(13) Risk att inte acceptera varandras olikheter Kränkningar via dator, mobil och utomhus Fritidshemmen Risk-lek i mysrum som kan leda till bråk Bollspel på minikulan Aktiviteter i Branthallen Risk bakom bollplank och stora backen Dockvrån Cykelförrådet Kapprummen Korridoren Äldre elever på skolgården Äldre elever som har rast när fritidshemmen är ute på skolgården (utan rastvakt) I dagliga diskussioner framgår det positiva med att vara olika och ha rätt att komma till tals. Samtala med föräldrar för att be dem vara nyfikna på vad barnen skriver. Hjälp av elevhälsan i förebyggande arbete Följa skolans mobilregler Skapat temarum på fritids med styrda lekar och aktiviteter Rastvakt på minikulan Vuxennärvaro ute Vända bollplanken Vuxennärvaro Vuxennärvaro Vuxennärvaro Vuxennärvaro Vuxennärvaro ute Vuxennärvaro ute