Gualövs skolas plan mot kränkande behandling

Transkript

1 1(10) Gualövs skolas plan mot kränkande behandling Planen omfattar grundskolan årskurs F-6 Ansvarig för planen: Paula Lundin, rektor Bromölla kommun Postadress Utbildning Box Bromölla Besöksadress Storgatan 43 Telefon vx Fax E-post Webbplats Orgnr

2 2(10) Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Främjande och förebyggande insatser 3. Kartläggning 4. Utvärdering 5. Rutiner för akuta situationer 6. Kontaktpersoner 7. Definitioner 1. Inledning

3 3(10) Vår vision Vi vill skapa en lärmiljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt. Alla vuxna skall värna om alla barn på skolan. Vi vill att alla barn skall lära sig att lösa konflikter, på ett positivt sätt. Vi vill att alla har minst en vän och ingen skall känna sig ensam. Vi vill att allas olikheter ses som en resurs. Planen gäller från oktober 2018 till oktober 2019 Förankring av planen Elevens delaktighet Elevråd Vårdnadshavarnas delaktighet Samråd Personalens delaktighet Ansvariga för planen Rektor Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola F-6 1. Främjande och förebyggande insatser

4 4(10) Områden som berörs av insatserna: Diskriminering och/eller trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder samt kränkande behandling Mål och uppföljning Vi arbetar med att främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Insats Främja/Förebygga: Klassrumsregler och ordningsregler förankras i skolans värdegrundsarbete, åldersblandade grupper vid gemensamma aktivitetsdagar. Vi arrangerar rastaktiviteter och rastvakter. Elevhälsan genomför klassrumsaktiviteter. Upptäcka: Genom att kartlägga och arbeta proaktivt ute i verksamheterna. Genom elevhälsans förebyggande arbete. Genom att barnen känner förtroende för de vuxna som finns i skolan och berättar för dessa. Genom klassråd och observationer i det dagliga arbetet. Åtgärda: se åtgärdsplan/körschema Ansvarig: Rektor 2. Kartläggning Kartläggning Elevens lärmiljö kartläggs under vårterminen. Vi upprättar ordningsregler på skolan och kartlägger även den fysiska och psykiska miljön. Elevintervjuer genomförs och blir som ett underlag för kommande handlingsplan. Föräldrar erbjuds att delta i arbetet via samrådsmöten, föräldramöten och vid utvecklingssamtalen. Eleverna är delaktiga i det dagliga arbetet, allt efter ålder och frågeställning. Vi arbetar efter att: Främja, Förebygga, Upptäcka och Åtgärda. Resultat och analys Resultaten av kartläggning och insamlat material, analyseras av personal, elevgrupper och elevhälsoteamet.

5 5(10) 4-5. Utvärdering, beskriv hur den ska utvärderas: Plan 2018/2019 ska utvärderas sept/okt 2018 i samband med skolstart och ny kartläggning. Detta görs i arbetslagen och i samråd med föräldrar och elever. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor 3. Rutiner för akuta situationer Policy Vi accepterar aldrig någon form av diskriminering, mobbning eller annan kränkande behandling. Om vi upptäcker att detta förekommer, kommer vi att med all kraft se till att det upphör. Vi har olika samtalsmodeller (beroende på elevernas ålder och vad som framkommit), föräldranätverk och elevhälsoteamet till stöd och hjälp. Åtgärdsplan /Körschema 1. Om det uppdagas att diskriminering eller annan kränkande behandling sker på skolan skall vi som ansvarig skolpersonal agera omedelbart. Begär hjälp och stöd från kollega, ledning el elevhälsoteamet om du behöver. Samtala med de inblandade. Ibland räcker denna insats för att förhindra att fler kränkningar sker. 2. Kontakta berörda vårdnadshavare. Då kontakt tas med hemmet skall händelsen dokumenteras på särskild gemensam blankett. 3. Rektor informeras och vid behov ansvarar för fortsatt utredning/ åtgärder. Samråder med elevhälsan samt tar ytterligare kontakt med vårdnadshavare vid behov 4. Åtgärdsplan upprättas och ansvarsfördelning sker. 5. Elevvårdskonferens innan beslut om riskbedömning, åtgärder och stöd fattas. 6. Om behov föreligger tas kontakt med polis eller socialtjänst.

6 6(10) Ansvarig: Rektor Rutiner för uppföljning. Samtal med elever, personal och elevhälsan följs upp och dokumenteras. Läs kommunövergipande rutiner: Ansvarig: Rektor Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal: Om en vuxen på skolan diskriminerar eller kränker en elev skall rektor omedelbart kontaktas. Rektor ansvarar för att händelsen utreds och upphör. Ansvarig: Rektor Rutiner för att utreda och åtgärda när personal kränks av elev: Anmäl kränkning till rektor och/eller elevhälsoteamet samt anmäl i flexite. Rektor eller annan mottagare utser ansvarig utredare. Utsedd utredare ansvarar för dokumenterar. Förslag till åtgärd redovisas för berörda och skyddsombud. Åtgärd genomförs och följs upp efter utsatt tid. Vid behov anlitas företagshälsovården Utvärdering Ansvarig: Rektor eller huvudman 6. Kontaktpersoner Rektor, skolans personal, elevhälsoteam/centrala elevhälsan, se Bromölla kommuns hemsida, 7. Definitioner

7 7(10) Sju diskrimineringsgrunder (lättläst) Diskriminering är förbjudet om det beror på 1. Kön 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck 3. Etnisk tillhörighet 4. Religion eller annan trosuppfattning 5. Funktionsnedsättning 6. Sexuell läggning 7. Ålder. Dessa sju saker är våra diskrimineringsgrunder. Nu ska vi förklara vad de betyder. 1. Kön Kvinnor, män och transsexuella kan bli diskriminerade på grund av kön. En person som är transsexuell kan vara någon som vill ändra kön eller som har ändrat kön. Det är förbjudet att diskriminera någon på grund av kön. 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck Min identitet är min bild av mig själv. Jag som skriver den här texten är kvinna. Den som inte känner sig som kvinna och inte heller känner sig som en man har en identitet som är könsöverskridande. DO använder ordet könsidentitet. En transperson har en könsidentitet som överbrygger de vanliga gränserna. Det är förbjudet att diskriminera en transperson.

8 8(10) En man som klär sig som en kvinna ska inte behandlas annorlunda. En kvinna som klär sig som en man ska inte heller behandlas annorlunda. Det kan vara diskriminering. 3. Etnisk tillhörighet Jordklotet är fullt av människor. Vi kommer från olika länder, olika nationer. Vi har olika nationaliteter till exempel finländare, svenskar och polacker. Alla människor har olika hudfärg. Vi kommer från olika kulturer. Vi kan tillhöra olika folk och bo i samma land. Det kan kallas att vi har olika etniska bakgrunder. I lagen kallas det för etnisk tillhörighet. Till exempel har samer sin etniska tillhörighet och romer har sin etniska tillhörighet Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. En människa kan till exempel vara både same och svensk. En annan människa har sin etniska bakgrund i Afrika, men är född i Sverige. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla människor kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering. Om du behandlar en människa annorlunda för att du tycker att hon är annorlunda

9 9(10) kan det vara diskriminering. Det är förbjudet att diskriminera någon på grund av etnisk tillhörighet. 4. Religion eller annan trosuppfattning Det är förbjudet att diskriminera på grund av religion eller tro. Kristendom och islam är exempel på religioner. En annan trosuppfattning kan vara ateism. Den som är ateist tror inte på någon Gud alls. 5. Funktionsnedsättning En människa kan ha en funktionsnedsättning. Nedsatt syn eller nedsatt hörsel är exempel på det. Den som har en allergi mot jordnötter eller har svårt att gå har också en funktionsnedsättning. Ibland gör det saker krångligare. Ibland spelar det ingen roll om man är allergisk mot jordnötter eller inte. Det beror på var man är och hur miljön där ser ut. Det går inte att se alla funktionsnedsättningar. Några är osynliga. Du kan inte se att en person har problem inne i magen. Det kan till exempel vara problem med mage och tarmar eller oro och ångest. Du kan heller inte se om någon behöver extra hjälp för att kunna förstå, koncentrera sig eller sitta still.

10 10(10) En lättläst text är nödvändig för några, men kan vara bra för alla. Om du bryter benet och därför åker rullstol en månad räknas inte det som funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen. Lagen kräver längre tid för funktionsnedsättningen. 6. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas om en människa blir kär i män, kvinnor eller både män och kvinnor. Den som blir kär i en person av samma kön kallas homosexuell. Den som blir kär i en person av motsatt kön kallas heterosexuell. Den som blir kär i både män och kvinnor kallas bisexuell. Du får inte behandla en människa annorlunda på grund av vem hon blir kär i. Det är diskriminering. 7. Ålder Ålder berättar hur gammal en människa är, hur många födelsedagar man haft. Du får inte behandla en människa annorlunda på grund av hennes ålder. Det kan vara diskriminering.