Björkskataskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Björkskataskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

2 Innehållsförteckning Grunduppgifter, vision, lagar & förordningar 1 Tidsplan, delaktighet och förankring 2 Utvärdering och återkommande insatser 3 Främjande insatser 4-5 Kartläggning 6 Förebyggande åtgärder 7-9 Rutiner för akuta situationer Begrepp och förklaringar Konfliktsdokument. Bilaga. 17 Bild på framsida: Saga Lovén och Felicia Sikström 8a.

3 Björkskataskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola Ansvariga för planen: Rektor Maria Skoog Livgruppsrepresentanter: Monica Dahlgren, Anders Perdahl Vår vision På Björkskataskolan vill vi att alla elever ska känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår skola ska vara en miljö som är fri från förekomst av diskriminering, trakasserier, mobbning och annan kränkande behandling. Vi vill skapa en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt genomsyrar atmosfären på vår skola. Vårt likabehandlingsarbete styrs av skollagen och Lgr11. Så säger lagar och förordningar Lagstiftning (2008:567) Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av elever på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder. Lagen säger också att skolan måste arbeta förebyggande för att diskriminering inte ska uppstå. Skollagen (2010:800) kapitel 6 talar om att kränkande behandling, som inte är diskriminering eller trakasserier, också är förbjudet. Skolan måste även arbeta förebyggandes mot detta. Om en elev upplever att han/hon blir kränkt i skolan, kan eleven vända sig till BEO (Barn- och Elevombudet) för att få hjälp, bland annat genom att kräva skadestånd. BEO finns på Skolinspektionen. Lgr 2011 säger: Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildas välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. FN:s barnkonvention om barnets rättigheter: Inget barn får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl. (artikel 2, 1989). 1

4 Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Elevrådet granskar likabehandlingsplanen och ger förslag till förändringar och förebyggande arbete. Planen presenteras också i alla klasser för kännedom och för att eleverna ska kunna vara delaktiga i förändringsarbetet. Vårdnadshavares delaktighet Planen finns på skolans hemsida där vårdnadshavare kan ta del av den. Planen presenteras och diskuteras även på föräldramöten och i skolans föräldraråd. Personalens delaktighet Likabehandlingsplanen förankras och diskuteras årligen i personalgruppen. Kartläggningen med enkätfrågor redovisas och diskuteras av personal och därefter utformas åtgärder och främjande arbete. Förankring av planen Likabehandlingsplanen presenteras på Björkskataskolans hemsida. Likabehandlingsplanen presenteras och förankras hos alla elever av mentorer och Livgruppen. Syfte, innehåll och begrepp i likabehandlingsplanen bearbetas i klasserna. Vårdnadshavare informeras om likabehandlingsplanen på föräldramöten och föräldraråd. Personal informeras om den reviderade likabehandlingsplanen inför varje läsår. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärdering av likabehandlingsplanen togs upp i Livgruppen, pedagoggruppen och i elevhälsoteamet. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning, personal och elever. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Resultaten fr enkät 2012 visar stor trygghet och trivsel på skolan. Den största tryggheten upplevs där vuxna finns närvarande. Ett fåtal pojkar upplever sig diskriminerade i klassrummet pga kön. Man upplever att lärare är snällare mot flickor. Slutsatser: För att eleverna ska känna trygga i skolmiljön ska vi fortsätta med vuxennärvaro i korridorerna. Pedagogerna måste medvetandegöra sig själva om sitt eget genustänkande. Hur tänker jag? Hur agerar och uttrycker jag mig gentemot mot pojkar och flickor. 2

5 Årets plan ska utvärderas senast Likabehandlingsplanen kommer att utvärderas i form av en enkätundersökning. Fortlöpande samtal i klasserna görs kontinuerligt. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor och Livgrupp. Återkommande främjande insatser: Information ges till alla elever och föräldrar i år 7 om Björkskataskolans likabehandlingsplan. Information om enkätresultat och fortsatt likabehandlingsarbete delges föräldrar vid höstens föräldramöten i år 7-9. Schyssta kompisar i år 7; ett samarbete med elevhälsa och svenska kyrkan. Om gemenskap och gruppstärkande övningar. Elevhälsosamtal med skolsköterska i år 7. Rektor, LIV-grupp och elevhälsa träffas 1 gång/månad. LIV-gruppen representanter träffas 2 ggr/vecka för genomgång av nuläge, aktuella ärenden och ge fortlöpande information till rektor. Temaarbeten genomförs under läsåret i klasser och arbetslag om värdegrundsfrågor. Skolkurator har individuella samtal där behov finns. 3

6 Främjande insatser Områden som berörs av insatsen: Kön Att arbeta för en jämställd verksamhet där flickor och pojkar har likvärdiga möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden. Uppföljning görs via hälsosamtal, utvecklingssamtal och enkät. Insats Pedagogerna medvetandegör sitt eget genustänkande genom egen reflektion och gruppsamtal. När elevgrupper bildas tas hänsyn till jämställd verksamhet för en god lärandemiljö. Vi arbetar aktivt med att medvetandegöra eleverna om negativt användande av könsord. Alla elever uppmärksammas och får komma till tals. Könsidentitet eller könsuttryck Alla elever ska ha rätt att få uttrycka och bli respekterad för sin könsidentitet eller sitt könsuttryck. Insats Prata med eleverna om normer kring kön i klassrummet. Tillämpa ett normkritiskt och öppet förhållningssätt i undervisningen och att ge personalen kompetensutveckling på detta område under läsåret 2013/2014. Etnisk tillhörighet Alla elever ska ha rätt att definiera sin egen etniska tillhörighet utifrån sin personliga bakgrund. Insats Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om olika etniska grupper, som förekommer i samhället. Arbetar med och uppmärksammar kulturell mångfald och flerspråkighet på ett positivt sätt. Religion eller annan trosuppfattning Undervisningen ska vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. 4

7 Insats Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om olika religiösa grupper Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen, utan att begränsas av stereotypa föreställningar om olika religiösa grupper. Funktionsnedsättning Göra skolmiljön och undervisning tillgänglig för alla elever med olika funktionsnedsättningar. Insats Anpassa de gemensamma aktiviteterna och hur de utformas så att alla elever kan delta. Ta bort fysiska hinder och erbjuda lämpliga lärmiljöer. Arbeta mot stereotypa föreställningar och attityder om personer med funktionsnedsättningar. Sexuell läggning Skolan ska arbeta arbeta för lika rättigheter oavsett sexuell läggning. Arbeta mer i undervisningen kring olika sexuella läggningar och rättigheter Insats Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen. Kompetensutveckla personalen i hur skolan bör förmedla normer om sexuell läggning. Ålder Planera undervisning och aktiviteter med ett normkritiskt perspektiv kring förväntningar utifrån elevers individuella behov, inte ålder. Insats Se till att det finns många olika alternativ för social gemenskap och aktiviteter, där elever i olika åldrar och från olika årskurser umgås och samarbetar. Tillämpa ett normkritiskt perspektiv vid planering av undervisning och aktiviteter Ansvarig Pedagoger och rektor. Datum när det ska vara klart

8 Kartläggning Kartläggningsmetoder Genomfört enkäter om trygghet, trivsel, diskrimineringsgrunder, trakasserier och kränkande behandling. Regelbundna planerade samtal med enskilda elever, elevråd, elevvårdsteam och andra vuxna i skola, där syftet är att få information om stämningen på skolan och om eventuella händelser som av eleverna upplevs som trakasserier, kränkande behandling och diskriminering. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har besvarat en kartläggningsenkät samt deltagit i diskussioner klassvis. Hur personalen har involverats i kartläggningen Skolans personal har fått ta del av enkätresultaten och därefter haft diskussioner på kompetensutvecklingsdagar. Resultat och analys Trygghet och trivsel: den största delen av Björkskataskolans elever upplever trygghet och trivsel på skolan (98-99 %). Största tryggheten upplevs där det finns vuxna närvarande. Vissa lokaler upplevs som mer otrygga, t ex toaletter och omklädningsrum. Diskriminering: 93 % av eleverna har aldrig upplevt sig diskriminerade. Ca 6,4 % (19 elever) har upplevt sig diskriminerade pga kön. Skolpersonalen behöver blir mer medveten om sitt genustänkande och diskutera sitt arbete utifrån ett mer normkritiskt perspektiv. Trakasserier: 97,5 % av eleverna upplever att de inte blivit trakasserade av vare sig vuxen eller elev. 2,5 % (7 st elever) upplever sig trakasserad av andra elever pga kön ( 3 st), etnisk tillhörighet (3 st) och ålder (1 st). Trakasserierna har skett i klassrum och omklädningsrum. Personalen måste bli ännu mer uppmärksam på elevers språkbruk och beteende gentemot varandra. 6

9 Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärden. Diskriminering på grund av: Kön Ingen elev på skolan ska känna sig diskriminerad pga kön. Åtgärd Genomföra kompetensutvecklingsdagar under VT-2014 där vi diskuterar och synliggör normer och attityder som präglar den egna skolverksamheten. Vi kommer även att se över och diskutera betygsresultat utifrån ett könsperpektiv. Detta ingick i temaarbete under VT och kommer även att ingå i tema-arbete under VT-2014 om mänskliga rättigheter och demokrati. Motivera åtgärd Skolpersonalen behöver blir mer medveten om sitt genustänkande och diskutera sitt arbete utifrån ett mer normkritiskt perspektiv. Ansvarig Pedagoger, SYV och rektor. Etnisk tillhörighet Ingen elev på skolan ska bli kränkt pga etniskt tillhörighet. Det ska vara nolltolerans mot nedvärderande språkbruk och jargong. Åtgärd Vi genomför en enkätundersökning Mars 2014 om förekomst av kränkningar på grund av etnisk tillhörighet. Vi har också tema-arbete under VT-2014 om mänskliga rättigheter och demokrati. Arbete omkring nedvärderande språkbruk och jargong. Tydliggöra skolans nolltolerans inför elever. Motivera åtgärd Utifrån enkätresultaten har det visat sig att elever blivit trakasserade av andra elever pga etnisk tillhörighet. Ansvarig Enkätundersökning: Livgruppen. Tema-arbete: Rektor, pedagogisk personal och elevråd. Nedvärderande språkbruk och jargong: mentorer. 7

10 Trygghet. Alla elever ska känna sig trygga på skolan. Enkät om trygghet och trivsel: mars Åtgärd Kontinuerligt underhåll av toalettdörrar, lås och duschutrymmen samt ge tydlig information till elever om detta. Öka vuxennärvaron under lektionsfri tid. Motivera åtgärd Utifrån enkäten upplevs vissa lokaler som mer otrygga, t ex toaletter och omklädningsrum. Eleverna upplever också mer trygghet där vuxna är närvarande. Ansvarig Underhåll av lokaler: Rektor. Vuxennärvaro: all skolpersonal. Information: klassmentorer Trakasserier pga Kön Ingen elev ska bli trakasserad på grund av kön. Enkätundersökning mars Åtgärd Arbete omkring nedvärderande språkbruk och jargong och tydliggöra skolans nolltolerans inför elever. Personalen behöver bli mer uppmärksam på elevers språkbruk och beteende gentemot varandra. Alla vuxna skall agera direkt. Motivera åtgärd Utifrån enkätresultaten framkom det att elever blivit trakasserade av andra elever pga kön genom kränkande ord. Personalen behöver bli mer uppmärksam på elevers språkbruk och beteende gentemot varandra. Ansvarig All skolpersonal och rektor. 8

11 Kränkande behandling På skolan tolereras inte någon form av kränkande behandling som kränker en elevs värdighet, utöver diskrimineringsgrunderna. Det kan vara t.ex. utfrysning, fysisk våld, hot, ryktesspridning, nätmobbing med mera. Åtgärd Vi genomför en enkätundersökning mars 2014 om förekomst av kränkningar. Vi har också temaarbete under VT-2014 om mänskliga rättigheter och demokrati. Vi på skolan arbetar kring nedvärderande språkbruk, jargong samt tydliggöra skolans nolltolerans inför eleverna. Skolpersonalen behöver blir mer medvetna om sitt förhållningssätt och bemötande gentemot våra elever. Motivera åtgärd Utifrån enkätresultaten framkom att elever blivit kränkta av elever och vuxna. Av vuxna har det skett i form av felaktigt bemötande. Av elever har det främst skett i form av ord, uteslutning ur grupp, mobil/internet, slag och knuffar. Ansvarig Enkätundersökning: Liv-grupp. Temadag om mänskliga rättigheter: Rektor, pedagoger, övrig skolpersonal samt elevråd. Datum när det ska vara klart

12 Rutiner för akuta situationer Policy På vår skola ska det råda noll tolerans mot: sexuella trakasserier och trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. På skolan tolereras inte någon form av kränkande behandling som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon av ovanstående diskrimineringsgrunder. Rutiner För att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: enkätundersökning, utvecklingssamtal samt värdegrundsarbete i klasser. På skolan finns schema för rastvärdar. På arbetslagskonferenser samtalar vi om läget på skolan och i klasserna. All skolpersonal är uppmärksam på nedsättande språkbruk och attityder. Gemensam uppfattning Personalen har en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling och vad de som vuxna i skolan ska reagera på. Noll tolerans råder och vi ska agera direkt om det förekommer. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. När en vuxen ser eller hör en kränkning ska denne agera direkt. 2. Vuxen som sett/hört/fått kännedom om vad som hänt pratar med de inblandade. Om det anses lämpligare kan kontakt och samtal tas av mentor. Syftet är att kränkningen ska upphöra. 3. Om kränkningar ändå inte upphör kallas de berörda en och en till LIV-grupp, (där följande arbetsgång tar vid. 4. Liv-grupp kallar till samtal med den som blivit utsatt för kränkande behandling. Vad har hänt? Hur ofta? Vilka är inblandade? LIV-grupp gör en konfliktdokumentation. 5. Rektor anmäler till huvudman genom kommunens egna tillbudsblankett. 6. De som utfört kränkningen/mobbningen kallas en och en till samtal med LIV-gruppen vid samma tillfälle/dag, så fort som möjligt. De upplyses om att vi vet om deras agerande, att vi ser allvarligt på detta och att det omedelbart måste upphöra. forts. 10

13 LIV-gruppen gör en överenskommelse med de inblandade om hur de ska bete sig fortsättningsvis. Ett uppföljningssamtal bokas. Eleven uppmanas att berätta hemma vad som hänt och be förälder ta kontakt med skolan, någon i LIV-gruppen, för att samtala om det som hänt och få skolans version. Detta ska ske samma dag som samtalen hålls. Om inte förälder ringer samma dag, ringer LIV upp senast nästa dag. 7. Om mobbningen/kränkningen inte upphör kallas eleven/eleverna till nytt samtal. LIV har då utökats med kurator och rektor för att ytterligare förstärka allvaret i elevens agerande. 8. Skulle trots detta kränkningen inte upphöra, kallas föräldrarna och eleven till samtal med skolledning, kurator och LIV. 9. Om inte mobbningen/kränkningen upphör görs en polisanmälan. Skolledning och mentorer informeras fortlöpande av LIV. OBS! Eleven kan även vända sig till Barn- och elevombudsmannen ( Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Rektor: Maria Skoog. maria.skoog@skol.lulea.se Telefon: Liv-grupp: monica.dahlgren@skol.lulea.se Telefon: anders.perdahl@skol.lulea.se Telefon: Elevhälsan: Skolkurator gudrun.ekman@skol.lulea.se Telefon: Mobil: Skolsköterska erika.lundstrom@skol.lulea.se Telefon: Mobil:

14 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. Händelsen anmäls till rektor. 2. Vårdnadshavare informeras. Rektor gör anmälan till huvudmannen. 3. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentering görs. 4. Rektor följer upp ärendet med eleven och hans/hennes föräldrar. 5. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och samtalar om hur undervisningen med berörd elev fungerar. Eleven kan även vända sig till Barn- och elevombudsmannen ( Rutiner för uppföljning Vi har uppföljningssamtal med berörda inom en vecka efter att händelsen blivit utredd. Ärendet avslutats när kränkningarna upphör. Rutiner för dokumentation Konfliktdokument skrivs av personal som i första skedet får information eller kännedom om konflikten; lärare, Livgrupp eller rektor. Rektor informeras alltid. Ansvarsförhållande Rektor, Livgrupp och berörd skolpersonal. 12

15 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram, med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. 13

16 Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 14

17 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara romer, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams (Myndigheten för handikappolitisk samordning) beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder, eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. 15

18 Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. 16

19 Björkskataskolan Dokumentation vid kränkande behandling/mobbing Datum: Plats: Inblandade: Beskriv händelseförloppet: Åtgärder: Kontaktat: Ansvarig pedagog: Uppföljning: Avslut: Underskrift av ansvarig personal: 17