[Skriv text] Plan mot kränkande behandling och Likabehandlingsplan för Gullvivans förskola

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling och Likabehandlingsplan för Gullvivans förskola

2 Innehållsförteckning Vision... 2 Förskolechefen har ordet... 2 Lagar och styrdokument... 3 Begrepp... 3 Diskrimineringsgrund... 4 Kartläggning... 5 Uppföljning av föregående år... 5 Nya mål och planerade åtgärder... 5 Förebyggande och främjande insatser... 7 Ansvarsfördelning... 7 Handlingsplan och rutiner... 7 Involvering, förankring och utvärdering

3 Gemensam vision för alla kommunens förskolor. All förskole- och skolverksamhet i Mörbylånga kommun ska vara fri från trakasserier och kränkande behandling. Alla barn och elever ska vara trygga i våra verksamheter. Riktlinjerna i vår Plan mot kränkande behandling och Likabehandlingsplan grundar sig på bestämmelserna i skollagen, lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever, samt diskrimineringslagen. Denna plan upprättas en gång per år och ställer krav på att vi ska förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling samt att utreda och omständigheterna när det kommit till personalens kännedom att ett barn eller en elev blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Planen ska också tydliggöra ansvarsfördelningen mellan förskolechef och personal vid respektive enhet. Vi har som absoluta mål och fokus att våra förskolor, familjedaghem, fritidshem samt skolor är fria från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Uppdraget är att arbeta för barn och elevers lika rättigheter och möjligheter samt mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolechefen har ordet Vår förskolas verksamhet ska genomsyras av respekt för alla människors lika värde och deras olikheter. Vi arbetar förebyggande mot diskriminering och annan kränkande behandling. Vi vuxna i förskolan har ansvaret för arbetet. Mycket görs för att arbeta förebyggande och det är viktigt att vi vuxna agerar snabbt då kränkningar inträffar. Därför är upplevelsen av trygghet och tilliten till oss vuxna grunden och vår ambition är att kunna ge er alla, barn som vuxna, ett bemötande som ökar denna upplevelse. Ansvarig för Plan mot kränkande behandling och Likabehandlingsplan är tillförordnad förskolechef Sofie Elvå, tel.nr , sofie.elva@morbylanga.se Färjestaden oktober 2016 Sofie Elvå, tillförordnad förskolechef 3

4 Lagtext och styrdokument Denna likabehandlingsplan utgår från: Lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever 1 Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Denna lag tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100). Läroplan för föskolan - Lpfö 98/10, Förskolans värdegrund och uppdrag: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. Definitioner och Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan) Både skolans personal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier när ett barn/elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad 4

5 Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett Uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar, eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är man eller kvinna. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej (diskriminering). Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han den enda killen som valt att gå med i dansgruppen (trakasserier på grund av kön). Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifiera sig som man eller kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridanden identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av 5

6 diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning - och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen, homosexuell, bisexuell eller bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut lika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Kartläggning För att få fram verksamhetens behov har följande kartläggning genomförts: - Samtal och diskussioner i förskoleråd. - Observation i barngrupp och av förskolans miljö för att skapa ett nuläge. - Reflektion av pedagogisk dokumentation. - Observation och intervjuer i barngruppen. Uppföljning av fjolårets mål och åtgärder Mål Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. (Läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10). Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar (Lpfö 98/10). Mål: -Att vi på Gullvivan visar omsorg och respekt om varandra och har ett bra bemötande mot alla, barn som vuxen. -Att alla på Gullvivan tycker att det är viktigt att vi visar respekt för varandra. - Att vi visar empati och omtanke och löser konflikter genom ömsesidig kommunikation, verbalt och kroppsligt. Att vi alla behandlar varandra som bra kompisar. Målkriterier: Detta sker: När vi vuxna är goda förebilder vid alla tillfällen. När alla klarar av att lösa de flesta konflikterna själva på ett bra sätt och med respekt för varandra. 6

7 När det är självklart hur man är en bra kompis och även visar det i handling. Exempel 1 på detta är när man kan hjälpa varandra när det behövs. Exempel 2 är att när man är oense, kan tänka kring ge och ta så att det går att lösa situationen på ett bra sätt. När någon säger stopp, respekterar de andra det! Utvärderingsmetoder: Observation Dokumentation Reflektion/ Diskussion Kartläggning av hur det ser ut just nu i förhållande till målet, dvs. nulägesanalys. Diskussion på föräldramöte. Utvärdering av målen: Vi har kartlagt inne och ute miljön genom att intervjua barn i åldern 3-4 år om miljön. Detta för att bilda oss en uppfattning om det finns platser som barnen inte vill vara på. När vi gjorde intervjuerna märkte vi att det var en ovan situation för många barn. Vi kom fram till att vi under våren skulle ställa samma frågor mer kontinuerligt för att se om barnen blev mer vana vid själva intervjusituationen. I våra intervjuer fick vi fram platser som barnen vill vara på och vad barnen tycker är roligt men inte så många ställen som de inte vill vara på. Arbetslagen enades om några platser som vi vill titta mer på och vara mer närvarande, platser både ute och inne. Vi vuxna har under året kontinuerligt diskuterat bemötandet vuxen- barn. Vi har läst texter och dokumentationer som vi har diskuterat kring. Vi har i samarbete med Linnéuniversitetet arbetat med värdegrundsordet Respekt och brutit ner det till mindre delar som står för Gullvivan. Genom Linnéprojektet upplever personalen att dem har blivit bättre på att lyfta frågor och prata med varandra om hur vi visar respekt för varandra, bra bemötande. Personalen upplever att de tänker till mer i sitt förhållningssätt mot barnen och varnadra. Det är viktigt att hålla diskussionen igång i personalgruppen, på APT och måndagsmöten. I utvärderingen av planen framkom att personalen tycker att barnen visar mer hänsyn till varandra. Puttar och knuffar förekommer mycket mer sällan. Personalen upplever att barngruppen har blivit bättre på att lösa enklare konflikter själva. Det är viktigt att vara närvarande som vuxen för att ge barnen verktyg för att kunna lösa konflikter på egen hand. Vid uppföljningar under våren har vi pratat mycket om att det är lätt att fokusera på negativa saker. Vi pratar mycket med barnen när det har hänt något. Det är viktigt att vi också fokuserar på, visar och uppmuntrar när det är positiva saker som händer. En del avdelningar har skapat en kompisvägg där det finns bilder när det sker något bra t ex när barnen hjälper varandra med något. Personalen kunde märka en förändring både hos barnen och sig själva. Att fokus hamnade mer på att tala om för varandra när det händer bra saker och inte bara när det händer negativa saker. Vi uppmuntrar det positiva så att det skapas en positiv anda, och att barnen blir glada över varandras framsteg. 7

8 Planerade mål och åtgärder för Gullvivan Nulägesanlys: de flesta avdelningarna jobbar med nya barngrupper. Det är viktigt att skapa trygghet i grupperna, lära känna varandra både barn och vuxna. Många avdelningar upplever att barnen behöver träna på turtagning, dela med sig, lyssna på varandra. I Läroplanen för förskolan står följande utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv MÅL: Att barnen vågar uttrycka sina åsikter inför varandra Att barn och vuxna lyssnar på varandra, prata en och en. Att barn och vuxna respekterar att vi kan ha olika uppfattningar MÅLKRITERIER: Detta sker när: När både barn och vuxna kan berätta vad vi tänker och känner samt lyssna på varandras åsikter När barn och vuxna visar empati för varandra. AKTIVITETER FÖR ATT NÅ MÅLEN: Reflektionstavla, Ta tillvara på samlingar och lunchstunder för reflektion och lyssna på varandra, Dela in barnen i smågrupper så att alla kan känna sig trygga i att prata inför varandra, Uppmuntra och berömma varandra kontinuerligt UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING: Dokumentation Reflektion/diskussion löpande under året i barngrupp, på APT och förskoleråd. Observationer Samtal med barnen om värdegrundsfrågor Samtala inom arbetslaget, på APT och förskoleråden om värdegrundsfrågor. Förskolechefens ansvar Förskolechefens ansvar är att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans rutin för likabehandling. I detta ansvar ingår: Förebyggande och främjande insatser för likabehandling och strategier för hur man främjar en god lärandemiljö. Akuta insatser när alla former av kränkningar uppstår. Rutiner för hur personalen ska agera vid olika kränkningar inte bara mellan barn, utan även mellan vuxna och barn. Rutiner för ansvar och kommunikation mellan förskolechef, personal, barn och föräldrar vid olika form av kränkningar. Strategi för hur och när utvärderingen av likabehandlingsplanen ska genomföras. 8

9 Personalens ansvar På vår enhet arbetar vi förebyggande och främjande på individ-, grupp- och verksamhetsnivå genom att: Aktivt vara närvarande och stödja barnet. Barn och personal samtalar om värdegrundsfrågor och förhållningssätt. Personalen lyfter fram barnens olikheter och ser det som en tillgång. Barnen får möjligheter att vara resurser för varandra. Personalen förstärker barnens positiva beteende. Barnen vistas i mindre grupper under delar av dagen. Agera direkt vid kränkningar. Handlingsplan och rutiner vid upptäckt av trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Rutiner för tidig upptäckt och för kommunikation mellan förskolechef, personal, barn och vårdnadshavare när trakasserier, kränkande behandling eller mobbing förekommer. När ett barn kränker ett annat barn. Personalen som gjort iakttagelser har skyldighet att följa upp den misstänkta kränkningen med inblandade barn. Händelsen följs upp och åtgärder planeras på arbetslagsträff snarast möjligt. Vid allvarligare kränkning informeras förskolechef. Barnets vårdnadshavare kallas till informationsträff med ansvarig personal. Förskolechef, inblandad personal samt vårdnadshavare reder ut det inträffade. Vid behov upprättas en handlingsplan. Förskolechef dokumenterar. Vid uppföljningssamtal med samtliga avgörs om nu handlingsplan skall upprättas eller om nytt mötestillfälle skall bokas in. I annat fall avslutas ärendet, förskolechef dokumenterar. När ett barn blir kränkt av vuxen Om ett barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller en annan form av kränkande behandling av vuxen följs nedanstående plan: 1. Händelsen anmäls till förskolechef 2. Vårdnadshavaren kontaktas 3. Förskolechef utreder, åtgärder och följer upp ärendet. Dokumentering görs. 4. Förskolechef följer upp ärendet med barnet och hens vårdnadshavare. 5. Förskolechef har regelbundna uppföljningssamtal med berörd personal. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas kontakt med förskolechefens chef, verksamhetschefen. From är lärare, förskollärare eller annan personal skyldiga att anmäla till förskolechefen/rektor om de får kännedom att ett barn/elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. På samma sätt har förskolechefen/rektorn skyldighet att anmäla att ett barn/elev anser sig kränkt till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som krävs för att förhindra framtida kränkning. 9

10 Följande rutiner finns kring dokumentation kring utredning av trakasserier och kränkningar: Vid kränkning barn-barn observerar personalen och dokumenterar. Vid allvarliga kränkningar då vårdnadshavare kallas in, utreder och dokumenterar förskolechef. Vid kränkningar personal-barn dokumenterar förskolechef. Involvering av barn, personal och vårdnadshavare i arbetet med likabehandlingsplanen genom: Vårdnadshavare informeras varje år om likabehandlingsplanen på föräldramöte. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på hemsidan. Samtal och diskussion på föräldraråd om likabehandlingsplanen och de utvecklingsmål vi arbetar med. Förankring av likabehandlingsplanen Vi förankrar planen genom att: Information från skolledningen till personalen Information från personalen till vårdnadshavare på föräldramöten och inskolningssamtal. Information från skolledningen till föräldrarådet Likabehandlingsplanen finns på hemsidan. Utvärdering Årligen utvärderas Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen av arbetslagen och sedan i förskolerådet. Vid våra gemensamma planeringar, föräldraråd och personalmöten diskuteras likabehandlingsarbetet kontinuerligt. I maj 2017 gör vi en utvärdering av våra mål. I början av hösten sker en ny kartläggning och målbeskrivning för kommande period. 10