Plan mot kränkande behandling och Likabehandlingsplan

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling och Likabehandlingsplan Skogsgläntans förskola

2 Innehållsförteckning Vision... 3 Förskolechefen har ordet... 3 Lagar och styrdokument... 4 Begrepp... 4 Diskrimineringsgrunderna... 5 Uppföljning av föregående år... 7 Kartläggning 10 Planerade åtgärder Förebyggande och främjande insatser Ansvarsfördelning Handlingsplan och rutiner Kompetensutveckling Involvering, förankring och utvärdering

3 Kapitel 1 Kommungemensam vision för alla kommunens förskolor och skolor All förskole- och skolverksamhet i Mörbylånga kommun ska vara fri från trakasserier och kränkande behandling. Alla barn och elever ska vara trygga i våra verksamheter! Riktlinjerna i vår likabehandlingsplan grundar sig på bestämmelserna i skollagen, lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever, förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen. Denna likabehandlingsplan ska upprättas en gång per år och ställer krav på att vi ska förebygga och förhindra trakasserier, kränkande behandling och mobbning samt en skyldighet att utreda omständigheterna när det kommit till personalens kännedom att ett barn eller en elev blivit utsatt för trakasserier, kränkande behandling eller mobbning. Likabehandlingsplanen ska också tydliggöra ansvarsfördelningen mellan rektor och personal vid respektive enhet. Vi har som absolut mål och fokus att våra förskolor, familjedaghem, fritidshem samt skolor är fria från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Uppdraget är att arbeta för barns och elevers lika rättigheter och möjligheter och mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolechefen har ordet Arbetet med likabehandling och mot kränkande behandling är ett mycket viktigt arbete. För att trivas och utvecklas på bästa sätt behöver vi uppleva en trygg miljö där vi har tillit till personerna runt omkring oss. Vi vuxna i förskolan har ansvaret för arbetet. Vi ska arbeta förebyggande men också ha tydliga rutiner om kränkningar inträffar. Upplevelsen av trygghet och tillit till oss vuxna är grunden och vår ambition är att kunna ge alla barn denna upplevelse. Vårt arbete skall präglas av respekt för människors olikheter. All verksamhet skall vara trygg för barn/elever och fri från diskriminering och annan kränkande behandling. Ansvarig för Plan mot kränkande behandling och Likabehandling är förskolechef Anneli Smedberg, tel.nr annelie.smedberg@morbylanga.se Färjestaden den 5 oktober 2015 Anneli Smedberg, förskolechef 3

4 Lagar som reglerar likabehandlingsarbetet Denna likabehandlingsplan utgår från Lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever. 1 Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Denna lag tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100). Ur Lpfö 98, Förskolans värdegrund och uppdrag: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). 4

5 Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. 5

6 Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. 6

7 Uppföljning av föregående år Mål: Att barnen utvecklar strategier/verktyg för att lära sig att lösa konflikter och utveckla sin sociala kompetens. Målkriterier: Detta sker när: barnen kan säga stopp/sluta barnen använder stopptecknet barnen lyssnar och respekterar varandras önskan barn som vuxna lyssnar och respekterar varandra Planerade aktiviteter för att nå målet: Pedagogerna stöttar och handleder barnen i olika konfliktsituationer Lär barnen att säga/visa nej jag vill inte eller stopp Vi är lyhörda och hjälper barnen att lösa olika konflikter genom att barnen får var delaktiga i problemlösningsprocessen. Vi hjälper barnen att sätta ord på sina känslor. Vi vänder en negativ situation till något positivt. Uppföljning hösttermin -14 För att få ett nuläge om hur barnen löser konflikter så valde vi att intervjua 8 barn i olika åldrar. I intervjuerna framgår det att de äldre barnen använder stopptecken eller ber kamraterna sluta. De yngre barnen har inte så tydliga strategier. Utifrån resultat prioriterade vi att arbeta vidare med att lära barnen stopptecknet. Målet är att lära barnen att använda detta i vardagen. Vi erbjuder olika lekar och övningar där barnen får träna på att använda stopp/sluta. Följande utvecklingsområden bestämde vi att prioritera: 1-3 år: Stopptecknet, samtal kring kompisböcker, lätt massage. 3-5 år: Massage, samtal kring kompisböcker, lära barnen att säga varför man ska sluta, uppmuntra barnen att prata med varandra. Pedagogerna använder ett lågaffektivt förhållningssätt. Uppföljning vårtermin år: Barnen och pedagogerna använder stopp och stopphanden. Stopphanden är viktig för de yngsta barnen eftersom de inte har språket fullt ut. Stopptecknet är tydligt och effektivt, barnen får möjlighet att tänka efter. När språket utvecklas så använder barnen handen mindre. Massage har grupperna inte arbetat så mycket med. 3-5 år: De äldre barnen använder strategin med stopptecknet. Pedagogerna utmanar barnen att förklara varför man ska sluta. Man blir aldrig färdig ett ständigt pågående arbete. Värdegrundsarbetet har varit levande i barnens olika projektarbeten. Sagor/berättelser har använts för att prata kring vänskap. Massage har de äldre barnen prövat. Resultat och måluppfyllelse Uppföljningarna visar att de aktiviteter som vi planerat har varit effektiva. Barnen har utvecklat strategier för att lösa konflikter. De har blivit mer självständiga, utvecklat sin empati och fått större förståelse för varandras olika behov. Vid konflikter lyssnar vi på båda parter. Pedagogerna 7

8 skuldbelägger och dömer inte. Vi uppmuntrar barnen till att berätta om situationen och försöker tillsammans hitta en lösning på konflikten. Istället för att tillrättavisa barnen samtalar vi om andra alternativ. Vi kan se att barnen är tryggare och löser själva problem som uppstår. Vi ser att detta är ett ständigt pågående arbete. Pedagogernas förhållningssätt, organisation och struktur har varit viktiga faktorer för att nå målet. Indelning i mindre grupper, tydligt innehåll och närvarande pedagoger har varit framgångsrikt. Vad har varit förskolans styrka Att pedagogerna har haft ett positivt förhållningssätt som skapar ett harmoniskt klimat i barngruppen. Avdelningarna har arbetat efter en tydlig organisation där pedagogerna har styrt gruppstorlek och konstellationer. Valtavlan har hjälpt barnen att välja aktivitet och att träna på uthållighet och koncentration. Vad är förskolans svaga sidor: Två arbetslag har haft en ostabil personalgrupp p.g.a. sjukskrivningar vilket har påverkat arbetet. Tack vare arbetssättet med tydliga grupper och rutiner så har arbetet utvecklats ändå. Sammantaget är bedömningen att vi nått målet och är på väg mot mycket väl. Analys av resultat och måluppfyllelse Förutsättningar som pedagogens förhållningssätt, medvetenhet om arbetssätt och organisation är avgörande för måluppfyllelsen. Vi ser att barnens ålder och mognad också har betydelse. Barns språkutveckling påverkar också resultat. Ett harmoniskt och öppet klimat har skapat trygghet. Barnen hjälper varandra och har större empati. Beslut om förbättringsåtgärder Viktigt att fortsätta med arbetet. Alla avdelningar kommer att organisera barnen i mindre grupper och tidigt introducera valtavlan. Vi vill också utveckla förutsättningarna som vi ger för barns lek, minska avbrott, skapa en miljö och struktur som gör det möjligt att vara mer närvarande i leken. Fortsätta att erbjuda massage som en planerad aktivitet. Sagor och berättelser kring värdegrundsfrågor vill alla avdelningar arbeta vidare med. 2:1 Normer och värden Mål Vi vill utveckla ett respektfullt bemötande genom att medvetet bekräfta varandra Målkriterier Detta sker när: - vi aktivt lyssnar och bekräftar varandra, barn och vuxna. Aktiviteter för att nå målet Vi observerar och filmar pedagogernas förhållningssätt I samtal med barnen, ger vi alternativ, beröm och lyssnar Vi vågar säga till varandra vad vi tycker, använder ordet Inte så lite som möjligt Vi lyssnar på varandra 8

9 Vi fördjupar oss kring hur vi kommunicerar värden och hur barn lär värden genom Linneprojektet Uppföljning ht- 14 vecka 36 För att få ett nuläge observerade varje pedagog ca.30 min hur ofta ordet Inte används. Observationen gjorde pedagogerna medvetna om att man använder ordet Inte oftare än vad man trodde. Observation har gett en ökad medvetenhet hos pedagogerna. Vi arbetar vidare med att minska användandet av tillsägelse och Inte. Istället för att säga inte så vänder vi på det och talar om för barnen vad man kan göra istället. I stressade situationer kan det vara svårt att tänka på detta. Pedagogerna säger själva att det blir en positiv stämning om man lyckas vända det till något positivt. Man mår bättre själv och man ser även att det påverkar barnen. Uppföljning vt-15 vecka 10 Arbetslagen är medvetna om språkbruket och tänker till när man säger ordet inte vilket har gjort att det har minskat och vi använder oss av andra mer positiva uttryck. Medvetenheten har öka bland personalen. Pedagogerna försöker använda ett låg affektivt förhållningssätt. Uppföljning ht-14 Linneprojektet vecka 50 Vi pratade om begreppet respektfullt bemötande och vad det betyder för oss på förskolan: Att lyssna på varandra Att visa tillit Att vara närvarande-härvarande Att vara tillåtande-lyssna av Att var och en får säga sin mening Att alla har lika värde Att visa empati/medmänsklighet Hur ser vi detta i praktiken/ hur gör vi för att barn och vuxna ska få uppleva ett respektfullt bemötande? Ge sig tid, att kunna vara här och nu - härvarande Viktiga faktorer Pedagogens förhållningssätt, att vara lyhörd, kunna ta barnens perspektiv, vänlig, nyfiken, vara en förebild, ha positiva förväntningar. Att förskolan har en struktur och organisation som stödjer arbetet. Att den pedagogiska miljön är tillgängligt och inspirerar och utmanar barnen. Lära barnen att ta ansvar och visa respekt för miljön Använda olika metoder för att synliggöra och reflektera över pedagogernas förhållningssätt såsom ped. dokumentation och filma. Resultat och måluppfyllelse: Personalens medvetenhet om hur språkval påverkar barn och barngrupp har ökat. Att använda negationer påverkar barnens självbild och stämningen i gruppen på ett negativt sätt. Språkforskningen tar också upp svårigheten för barnen att förstå t.ex. spring inte, vilket innebär att de måste förvandla om ordet spring. Det är lättare för barnen att förstå om man säger att inne går vi. Vi har under 3 år haft ett utvecklingsarbete med Linneuniversitetet kring hur vi kommunicera värden och hur barn lär värden. Pedagogerna har valt att fördjupa sig i värdet respektfullt bemötande. Vi har tagit del av aktuell forskning, diskuterat och filmat oss själva i praktiken för att lära oss mer. Vi 9

10 kan se att detta har utvecklat verksamheten. Analys av resultat och måluppfyllelse Linneprojektet har bidragit till en pedagogisk kullerbytta från att tidigare haft fokus på hur barnen förmedlar värden till att se hur vi som pedagoger kommunicera värden. Pedagogerna har fått möjlighet att reflekterat själv och tillsammans med kollegor vilket har skapat ett öppet och utvecklande klimat på förskolan. Det har skapat en gemensam syn kring värden. Pedagogerna har blivit mer medvetna om hur värden kommuniceras och vilka faktorer som är viktiga för att stödja detta arbete. Pedagogerna har fått större tilltro till barns förmågor och arbetar för att stärka barnen att bli självständiga och dela med sig av sina kunskaper till andra barn. Vi har också under projektet sett hur positiva förväntningar och ett positivt förhållningssätt påverkar harmonin i barngruppen. Beslut om förbättringsåtgärder Avsätta mer tid för pedagogiska samtal. Att läsa gemensam litteratur har varit givande och utvecklande för alla, något som vi vill fortsätta med. Barnsyn och kunskapssyn är viktigt att börja samtala om vid en ny termin. Barns betydelse för varandras lärande är även en punkt vi tycker är viktig och något vi borde arbeta vidare med. Vi vill också fortsätta med att filma för att reflektera och utveckla vårt förhållningssätt. Vi har också utbildat två pedagoger på förskolan i lek som specialpedagogiskt verktyg. Vi ser att leken är ett viktigt verktyg för att träna på samspel och sociala spelregler. Kartläggning För att få fram verksamhetens behov har följande kartläggning genomförts: - Samtal och diskussioner i arbetslag och förskoleråd - Observation i barngrupp och av förskolans miljö - Reflektion kring pedagogisk dokumentation. - Samtal med barn - Samtal med föräldrar - Föräldraenkäter - Analys av tillbudsrapporter Planerade åtgärder Dessa kartläggningar har lett fram till följande planerade åtgärder under läsåret

11 Vi ser att det är viktigt att alla barn får möjlighet att utveckla sin lekförmåga för att förhindra ett utanförskap. Mål: Att barnen utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära Mål kriterier: Detta sker när: Vi har ett arbetssätt som erbjuder bra förutsättningar för lek. Aktiviteter för att nå målet: Litteratur seminarium kring boken barn som inte leker. Observation och reflektion Utveckla ett lekpedagogiskt förhållningssätt Utveckla pedagogiska lekmiljöer Skapa en organisation som gynnar lek Uppföljning, utvärdering Dokumentera den pedagogiska miljön Definiera begreppet lek vid 3 tillfällen under året. Förebyggande och främjande insatser Förskolechefens ansvar Förskolechefens ansvar är att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans rutin för likabehandling. I detta ansvar ingår: - Förebyggande och främjande insatser för likabehandling och strategier för hur man främjar en god lärandemiljö. - Akuta insatser när alla former av kränkningar uppstår. - Rutiner för hur personal ska agera vid olika kränkningar inte bara mellan barn, utan även mellan vuxna och barn. - Rutiner för ansvar och kommunikation mellan förskolechef, personal, barn och föräldrar vid olika former av kränkningar. - Strategi för hur och när utvärdering av likabehandlingsplanen ska genomföras. Personalens ansvar På vår enhet jobbar vi förebyggande och främjande på individ-, grupp- och verksamhetsnivå genom att: - Aktivt vara närvarande och stödja barnet. - Barn och personal samtalar om värdegrundsfrågor och förhållningssätt. - Personalen lyfter fram barnens olikheter och ser det som en tillgång. - Barnen får möjlighet att vara resurser för varandra. - Personalen förstärker barnens positiva beteende. - Vi strävar efter ett språk fritt från kränkningar och trakasserier. 11

12 Upptäckt av trakasserier, kränkande behandling och mobbning Rutiner för tidig upptäckt och för kommunikation mellan förskolechef, personal, barn och vårdnadshavare när trakasserier, kränkning eller mobbing upptäcks. Beskrivning av utredning och dokumentation. All personal har skyldighet att rapportera och medverka till att utreda uppgifter redan vid misstanke om att diskriminering, trakasserier, kränkande behandling eller mobbing förekommer. När ett barn kränker ett annat barn Personalen som gjort iakttagelsen har skyldighet att följa upp den misstänkta kränkningen med inblandade barn. Händelsen följs upp och åtgärder planeras på arbetslagsträff snarast möjligt. Vid allvarligare kränkning informeras förskolechef. Barnets föräldrar kallas till informationsmöte med ansvarig personal. Förskolechef, inblandad personal samt förälder reder ut det inträffade. Vid behov upprättas ett åtgärdsprogram. Förskolechef dokumenterar. Vid uppföljningssamtal med samtliga avgörs om nytt åtgärdsprogram skall upprättas eller om nytt mötestillfälle skall bokas in. I annat fall avslutas ärendet, förskolechef dokumenterar. När ett barn blir kränkt av personal Om ett barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan form av kränkande behandling av en vuxen följs nedanstående plan: 1. Händelsen anmäls till förskolechef. 2. Vårdnadshavare kontaktas. 3. Förskolechef utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentering görs. 4. Förskolechef följer upp ärendet med barnet och hans/hennes föräldrar. 5. Förskolechef har regelbundna uppföljningssamtal med berörd personal. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas kontakt med förskolechefs chef, verksamhetschefen. Fr om är lärare, förskollärare eller annan personal skyldiga att anmäla till förskolechefen/rektorn om de får kännedom att ett barn/elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. På samma sätt har förskolechefen/rektorn skyldighet att anmäla att ett barn/elev anser sig kränkt till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som krävs för att förhindra framtida kränkning. Följande rutiner finns kring dokumentation kring utredning av trakasserier och kränkningar: Vid kränkningar barn-barn observerar personalen och dokumenterar. Vid allvarliga kränkningar då föräldrar kallas in utreder och dokumenterar förskolechef. Vid kränkningar personal - barn dokumenterar förskolechef. Kompetensutveckling Följande kompetensutvecklingsinsatser är planerade: Litteraturseminarium kring lek 12

13 Fortbildning kring ett interkulturellt förhållningssätt Involvering av barn, personal och vårdnadshavare Vi involverar barn, personal och vårdnadshavare i arbetet med likabehandlingsplanen genom: - Personal och vårdnadshavare informeras varje läsår om likabehandlingsplanen på föräldramöte. - Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på hemsidan. - Personalen och trygghetsgruppen utvärderar likabehandlingsplanen årligen. - Samtal och diskussion på föräldraråd om likabehandlingsplanen och de utvecklingsmål som vi arbetar med. Förankring av Likabehandlingsplanen Vi förankrar och gör planen känd internt och externt genom: - Information från skolledningen till personalen - Information från personalen till föräldrarna på föräldramöten och inskolningssamtal. - Information från skolledningen till föräldrarådet - Likabehandlingsplanen finns på förskolans hemsida Utvärdering - Årligen utvärderas likabehandlingsplanen. - Vid våra gemensamma planeringar, föräldraråd och personalmöten diskuteras likabehandlingsarbetet regelbundet. - Vid arbetslagets utvärdering sker uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen. - I början på hösten sker en ny kartläggning och målbeskrivning för kommande period. 13