Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 1(14) Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Dalaskolan Norra Läsåret Denna plan utvärderas regelbundet under läsåret och revideras varje höst. BROMÖLLA KOMMUN Postadress Box Bromölla Besöksadress Kommunhuset Storgatan 48 Bromölla Telefon vx Fax E-post Webbplats Orgnr

2 2(14) 1.Kartläggning: Nuläge Trygghet är viktigt Språkbruket Olika maktstrukturer i Konflikter på minikulan På väg till Södra Enkäten visar att eleverna känner trygghet i skolan Fula ord på minikulan och fotbollsplanen Arbete i utvalda klasser Elever som sprider otrygghet Rädsla för äldre elever Vad ska göras? Elever 1. Elever har endast mobiler då de ska användas i undervisningen. De lämnas in varje morgon och hämtas ut när skolan är slut. Personal 2. Vuxna markerar alltid vid dåligt språkbruk. Arbeta med värderingsövningar i klasserna 3. Vi planerar in familjegruppsdagar under höst och vårtermin. Kamratdagar 4. Efter lov har alla rastvakt och färdigplanerade rastlekar. Viktigt med positiv start på raster för eleverna. Veckans lek. Alla är ute på rast första snödagen 5. Personal följer, möter upp, elever som känner otrygghet. 6. Vi arbetar aktivt i några klasser där maktstrukturer styr eleverna. Vi arbetar också med nätmobbing med hjälp av kurator

3 3(14) 2. När något händer: Steg 1 Steg 2 Bråk och händelser på raster m.m. Rastvakter/klasslärare/lärare har ansvaret och samtalar med inblandade elever. Problemet får en lösning. Om det är ett svårare problem att lösa anmäls ärendet till Likabehandlingsteamet eller rektor som fyller i blankett. Anmälan om att ett barn/elev anser sig blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Minst två samtal hålls och föräldrar informeras. Första samtalet ska ske helst samma dag. När ärenden handlar om diskriminering/kränkande behandling vuxen-vuxen eller vuxen-barn är det alltid rektor och eller kurator som för samtal med berörda Information om gällande plan tas upp på föräldraråd och föräldramöten ht 2016

4 4(14) 3.Handlingsplan vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling a) barn till barn Så här arbetar vi: 1a) Den vuxna person som sett, eller blivit uppmärksammad på händelsen, samtalar med berörda elever och vuxna samt anmäler händelsen till rektor. Rektor anmäler till huvudmannen. 1b) Samtlig personal på skolan samarbetar för att motverka upprepad kränkning. Genom t ex extra iakttagelse under rastvakter och samtal. 2) Vårdnadshavarna kontaktas av personal eller rektor för att få information om händelsen. 3) Skolan kallar till möte med vårdnadshavare och personal för beslut kring ytterligare åtgärder. 4) Elevvårdsteam och eventuell extern personal kopplas in för ytterligare åtgärder. 5) Om kränkningen fortsätter trots föregående åtgärder eller om den är av sådant slag, anmäls ärendet till polis eller sociala myndigheter. Uppföljning Skolan ansvarar för kontinuerlig uppföljning genom samtal med de inblandade. Uppföljning pågår så länge personal eller vårdnadshavare anser att behov föreligger.

5 5(14) 4. Handlingsplan vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling b) vuxen till barn Så här arbetar vi: 1) Den elev eller annan person som sett, eller blivit uppmärksammad på händelsen gör en anmälan till rektor, som gör en anmälan till huvudmannen. 2a) Rektor samtalar med de berörda enskilt. 2b) Elevens vårdnadshavare kontaktas av rektor för att få information om händelsen. 3a) Om kränkningen fortsätter trots föregående åtgärder kontaktas personalkontoret för vidare utredning. 3b) Om kränkningen är av sådant slag att det bedöms brottsligt kontaktas polisen. Uppföljning Skolan ansvarar för kontinuerlig uppföljning genom samtal med de inblandade. Uppföljning pågår så länge personal eller vårdnadshavare anser att behov föreligger.

6 6(14) 5. Handlingsplan vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling c) barn till vuxen Så här arbetar vi: 1) Den person som blivit utsatt för händelsen, dokumenterar samt gör en anmälan till rektor. Rektor gör en anmälan till skolhuvudmannen. 2) Vårdnadshavarna kontaktas av, beroende av kränkningens art, personal eller rektor. 3) Skolan kallar till möte med vårdnadshavare och personal för beslut kring ytterligare åtgärder. 4) Elevvårdsteamet kopplas in för ev. ytterligare åtgärd. 5) Om kränkningen fortsätter trots föregående åtgärder eller om den är av sådant slag, anmäls ärendet till polis eller sociala myndigheter. Uppföljning Skolan ansvarar för kontinuerlig uppföljning genom samtal med de inblandade. Uppföljning pågår så länge personal eller vårdnadshavare anser att behov föreligger.

7 7(14) 6. Handlingsplan vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling d) vuxen till vuxen Så här arbetar vi: 1)Personen själv, arbetskamrat till denne eller annan person som sett/blivit uppmärksammad på händelsen, kontaktar rektor. 2) Rektor samtalar med de berörda enskilt. Uppföljning Skolan ansvarar för kontinuerlig uppföljning genom samtal med de inblandade. Uppföljning pågår så länge berörda personer anser att behov föreligger. 3)Om kränkningen fortsätter trots föregående åtgärder kontaktas personalkontoret för vidare utredning. 4) Om kränkningen är av sådant slag att det bedöms brottsligt kontaktas polisen.

8 8(14) Dalaskolan Norras plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen omfattar förskoleklass, fritidshem och grundskolan årskurs 1-6 Ansvarig för planen: Rektor Vår vision: Dalaskolan Norra är en skolan där alla visar respekt för varandra och för demokratiskt fattade beslut. Vi ska ha nolltolerans mot all form av mobbing, diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från till Elevernas delaktighet: Varje läsårsstart tar vi upp, diskuterar och arbetar om skolans handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Vi för ständiga diskussioner kring bemötande och språkbruk. Eleverna får en introduktion i hur man är en god kamrat Eleverna fyller varje höst i en trivselenkät. Vårdnadshavarnas delaktighet: Vid höststartens välkomstmöte informeras vårdnadshavarna om skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Skolan tar kontakt med föräldrar vars barn utsätter eller utsätts för negativa handlingar. Frågor kring diskriminering och kränkande behandling kan tas upp och diskuteras under samrådsmöten. Personalens delaktighet: Frågor kring diskriminering och likabehandling diskuteras fortlöpande vid arbetsplatsträffar och i årskurslagen. Skolan har ett likabehandlingsteam bestående av kurator, skolsköterska, pedagog och rektor. Förankring av planen: Planen revideras varje läsår av eleverna, samrådet och skolans personal. Utvärdering Planen är tänkt att diskuteras och analyseras i kollegiet och med eleverna vid läsårsstarten. Planen tas upp vid samrådsmötet. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: Personal, elever och vårdnadshavare. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: Det kan vara svårt att läsa ut resultatet eftersom det är mycket positiva siffror. Hur ska vi hitta de få elever som inte känner trygghet med vuxna och kamrater? Viktigt att det positiva arbetet fortskrider. Årets plan ska utvärderas senast Vid läsårsstart tar vi upp, diskuterar och reviderar skolans handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Rektor Främjande insatser Områden som berörs under alla rubriker kring kränkande behandling är: Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion

9 9(14) eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. när det ska vara klart: Fortlöpande Mål och uppföljning: Ingen på skolan ska bli utsatt negativt på grund av ovanstående. Insats: På skolorna finns ett likabehandlingsteam som består av rektor, kurator, skolsköterska och ansvariga pedagoger. Teamet sammanträder 1-2 gång/månad och har som uppgift att ansvara för det övergripande arbetet. Värdegrundsarbete Mål och uppföljning: Ingen på skolan ska bli utsatt negativt på grund av ovanstående Insats: Återkommande diskussioner i klasserna kring värdegrunden. På lektionstid arbeta med frågor kring etik- och moral. Att ständigt diskutera och arbeta för att våra gemensamma skolregler efterföljs Ansvarig: Samtlig personal. när det ska vara klart: Fortlöpande. Samarbete Mål och uppföljning: Ingen på skolan ska behandlas negativt på grund av ovanstående. Insats: Samarbete kan ske med kommunens ungdomssekreterare och fritidsledare. Samarbete med skolans elevhälsoteam. Ansvarig: Samtlig personal när det ska vara klart: Fortlöpande. Trivselaktiviteter Mål och uppföljning. Ingen på skolan ska bli negativt utsatt på grund av ovanstående. Insats: Schemabrytande aktiviteter som kamratdagar, lekdagar, stormöten, hela skolan vandrar, brännbollsturnering, utedagar, friluftsdagar. Ansvarig: Samtlig personal Kartläggning Kartläggningsmetoder: Vi för diskussion och har uppföljning med eleverna, personal och vårdnadshavare. Vi har genomfört och analyserat resultat av trivselenkäten och vi diskuterar trivsel och trygghet på arbetsplatsträffar: Eleverna involveras i kartläggningen genom dialoger, diskussion och analys av resultat i trivselenkäten i klasserna. Vi har diskussioner i klassråd och elevråd. Personalen involveras i kartläggningen genom diskussioner på arbetslagsträffar och i medarbetarsamtal. Vi har också regelbundna träffar med likabehandlingsteamet. Resultat och analys: Rektor och likabehandlingsteamet sammanställer trivselenkäten för att se vad vi ska fokusera på. I klasserna diskuterar eleverna resultaten av enkäten och kommer med förslag på åtgärder. Förebyggande åtgärder

10 10(14) Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål och uppföljning: Ingen på skolan ska bli negativt utsatt på grund av ovanstående. Vi arbetar aktivt med kamratdagar. Hur är man en god kamrat? Vi har kamratråd i klasserna och lyfter frågor till elevrådet. Motivera åtgärd: Syftet är att motverka och förhindra fortsatt utsatthet. Ansvarig: Likabehandlingsteamet. när det ska vara klart: Fortlöpande. Trivselenkät Mål och uppföljning: Ingen på skolan ska bli negativt utsatt på grund av ovanstående. Åtgärd: Varje höststart fyller eleverna i en trivselenkät som sedan sammanställs och redovisas för elever, personal och samrådsgruppen. Motivera åtgärd: Syftet är att identifiera eventuella problemområden och fysiska platser som eleverna uppfattar som oroliga eller otrivsamma. Ansvarig: Rektor. när det ska vara klart: november 2016 Rutiner för akuta situationer Policy: Dalaskolan Norra är en skolan där alla visar respekt för varandra och för demokratiskt fattade beslut. Vi ska ha nolltolerans mot all form av mobbing och kränkande behandling Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Pedagoger Rastvakter Samtal med klasslärare/mentor Samarbete med skolans kurator. Samarbete med elevhälsan. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till: Skolans likabehandlingsteam: Skolans kurator Elin Olsson Elevhälsan Maria Nilsson Skolans likabehandlingsteam Helene Eliasson Skolan rektor- Kerstin Ek Vi har rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever: Samtal med berörda parter genomförs av likabehandlingsteamets pedagoger. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal eller vuxen av vuxen är det rektor som för samtal med berörda. Efter samtal ges information till mentor och övrig personal. Hemmet kontaktas. Uppföljning sker i likabehandlingsteamet och eventuellt beslutas vidare insatser. Rutiner för dokumentation: Samtal med berörda parter dokumenteras av likabehandlingsteamets pedagoger med hjälp av anmälningsblanketten och utredningsblanketten som lämnas vidare till rektor, som i sin tur vidarebefordrar till verksamhetschef. Likabehandlingsteamet, kurator eller rektor ansvarar för det "operativa arbetet samt dokumentationen i anmälnings- och utredningsblanketten". Rektor ansvarar för att dokumentationen vidarebefordras till verksamhetschefen. Förklaring av begrepp: 1. Diskriminering

11 11(14) Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. 2. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via sms av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på nätet. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.

12 12(14) Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. 3. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. 4. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier]

13 13(14) Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning

14 14(14) Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Ålder Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier]