Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Transkript

1 januari 2016 Tomtbergaskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete Vår skolsköterska skriver i sin verksamhetsberättelse: En mycket trevlig skola där det är lätt att samarbeta med de allra flesta. Jag upplever också att många föräldrar säger att de är nöjda och att deras barn trivs. Våra elevenkäter visar att de flesta fritidsbarn är mycket nöjda med sitt fritids, styrtalen ligger mellan 9,3 och 9,9. Pojkarna på öppet fritids (mellanstadiet) är mest nöjda av alla - 10,0 i styrtal. Inom skolan är resultaten bra bland de yngre eleverna, lite sämre bland de äldre. En av niorna har dock ökat sina enkätresultat markant från de två föregående åren. en varierar mellan klasserna. Generellt är det inte s å stora skillnader mellan pojkar och flickor. En intressant iakttagelse som skolledningen gör är att enkätresultaten inte hänger ihop med storleken på klasserna. De största klasserna har de högsta resultaten. Utifrån enkätresultaten har vi bestämt att nästa år satsa extra på: Fritids: Att arbeta för att barnen får påverka aktiviteter och inköp av material. Skola: Arbeta med elevernas ansvar och inflytande i undervisningen och med punkten arbetsro - regelbundna samtal i klasserna runt läget och åtgärder. Satsningar och resultat: Satsningen Alla kan följa med i förskoleklasserna har resulterat i en tydlig progression och utveckling av elevernas språkliga medvetenhet. Syftet är att göra barnen läs- och skrivberedda inför skolstart. Specialläraren kartlägger barnens fonologiska medvetenhet och bistår pedagogerna i det språkutvecklande arbetet. Både det och matematikutvecklarens kartläggning och stöd ger en bra plattform när barnen börjar årskurs 1. Vi ser stora framgångar med det här arbetssättet och fortsätter så kommande år.

2 Vår gemensamma lärarfortbildning i lässtrategier har burit frukt, flera arbetslag/lärare beskriver hur de använt dessa kunskaper i sin undervisning och att de gett god effekt. Det gäller såväl klasslärare som praktisktestetiska lärare. Rektor har också deltagit i fortbildningen. Flera lärare har konstaterat att man måste fortsätta arbeta ännu mer strukturerat med språket, med intensiv begreppsinlärning, gemensam textläsning och i förekommande fall studiehandledning. Lärarna framhåller också den goda effekt vår matematik-satsning haft. De har använt sig av matematikutvecklarens handledning, planering och modellande lektioner. Utvecklaren har också varit stöd vid bedömningar. Vår digitala satsning börjar ta fart. Alla klassrum och flera fritidsrum har nu smartboard/projektorer, lågstadiet använder sig av laptops/ipads (förhållande1:2) i läs- och skrivundervisningen. Datorer och Ipads finns också alltmer på mellanstadiet, inte bara för specialundervisningen. Vår musiklärare skriver att Läraren har fått möjlighet att använda mellanstadiets Ipads under kortare perioder med vissa klasser och sett vilken otrolig potential det finns att utveckla undervisningen med hjälp av detta. Skolan har ett resursteam bestående av specialpedagog, speciallärare, svalärare och matematikutvecklare. De arbetar både direkt med elever och med handledning/konsultation av kollegor. Resursteamets konsultationer har varit uppskattade och gett tidigare insatser i elevhälsoarbetet. Syftet med resursteamet är att utveckla ett arbetssätt där man tidigt upptäcker barn i behov av särskilt stöd och sätter in adekvat stöd. Det arbetssättet kommer vi att fortsätta utveckla. Under läsåret har vi haft ca 25 nyanlända elever i årskurserna 1-6. De är inkluderade redan från start i de ordinarie klasserna men har mycket svenskundervisning i språkverkstan, där två sva-lärare arbetar. Lärarna organiserar också mottagandet av eleverna tillsammans med kurator från RCN (Resurscentrum för nyanlända). De hjälper klasslärarna med material och undervisningsplanering. Liksom förra året visade treorna sammanlagt låga resultat på de nationella proven. De områden eleverna inte klarat av har man intensivtränat under slutet av terminen. Detta gjorde även tidigare årgången, de visade sig då ha en god matematikgrund när de började mellanstadiet. Vi måste dock ha en diskussion om diskrepanser mellan omdömena i åk 3 och de nationella proven. Hur säkra är våra bedömningar? Rektor kommer att ta upp den diskussionen bl a i Matematiklyftet. I årskurs 6 och 9 såg vi påtagligt höjda kunskapsresultat. I sexan ökade meritvärdet från hösten 147,9 till våren 205,8. Lärarna beskriver hur de arbetat med mycket individuell coachning av eleverna, täta kontakter med föräldrar, med tydliga målformuleringar och formativt arbete. Eleverna har

3 haft koll på var de befinner sig kunskapsmässigt och vad nästa steg för dem är, och läraren har kontinuerligt återkopplat detta till dem. Detta arbetssätt har gagnat alla elever. Lärarna har också framhållit att formativt arbete speciellt ger bra resultat för pojkar. Man ser att de ofta är mer beroende av att oftare få återkoppling för att hålla motivationen uppe. Detta är lärdomar att ta med till kommande läsår. Det här var vårt sista år med ett högstadium på skolan. Det som byggts upp under ett tiotal år har vi successivt avvecklat. Vi har dragit ned på tjänster och omplacerat lärare. En ibland smärtsam och arbetskrävande process. När avvecklingen blev känd valde också en hel del elever att lämna vår skola, de sista niorna var knappt 40 elever. Gruppen hade låga studieresultat i sjuan, vi tycker de gått framåt mycket det sista året. Sammantaget har eleverna i 9A och 9B ökat sitt meritvärde från 199,9 höstterminen-14 till 211,5 vårterminen-15. Det här syns inte i den statistik som redovisas nedan. Åtta nyanlända elever började i årskurs nio på vårterminen, alldeles för kort tid för att få så många betyg. Niornas meritvärde ser därför ut att ha sjunkit. Vi tycker dock att vi avslutat Tomtbergaskolans högstadium med flaggan i topp!

4 Kommande läsår: Till hösten går alla våra matematiklärare med i matematik-lyftet och vi tror att det kommer att utveckla undervisningen och ge högre kunskapsresultat i ämnet. Lyftet bygger på det kollegiala lärandet som vi redan prövat på under årets fortbildning. För lärarna som inte undervisar i matematik ordnar vi en annan fortbildning som vi kallat ikationslyftet. Det är särskilt de praktiskt-estetiska lärarna som är deltagare. Tanken är att bygga vidare på vår fortbildning i lässtrategier. Målet är att utveckla elevernas kommunikativa kompetens språkligt men också på annat sätt. Lärargruppen kommer särskilt att rikta in sig på hur man kan använda ITK. Vårt nästa steg är att alla pedagoger till hösten har en egen Ipad. Den ska användas för att underlätta deras administrativa åtaganden, för att planera och genomföra undervisningen och för kompetensutveckling. När pedagogerna kan använda de digitala hjälpmedlen kan de också lära eleverna. Skolledningen har noterat att skolans kompetens inte räckt till för den grupp elever som behöver andra typer av insatser än vad den ordinarie specialpedagogiken kan ge. Vi behöver lära oss mer om strukturpedagogik, att göra beteendeanalyser och arbeta med färdighetsträning. Ett tiotal pedagoger och elevassistenter kommer därför att delta i en kurs under höstterminen med utbildare från Skolstöd. Hösten börjar också med att all personal på skolan får föreläsningar under en heldag i dessa frågor. Allt för att vi ska ha en gemensam grund att stå på. Vi måste också öka våra möjligheter att anpassa undervisningen till elevers olika behov. Några kan behöva ett mindre sammanhang för att komma till sin rätt och inte bli störd av olika intryck. Till hösten kommer pedagogbemanningen öka i tre årskurser. Matematikutvecklaren fortsätter att hjälpa och handleda lärarna om hur de kan gå till väga när de planerar och utvärderar sin undervisning. Extra satsning kommer att göras i förskoleklassen, åk 3 och åk 6 där matematikutvecklaren deltar i den veckovisa planeringen.

5 för publicering Kunskapsresultat redovisat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Tabell 2aa Andel elever som klarat alla delprov Vt-13 Vt-14 Åk. 3 12/13 13/14 14/15 14/15 Nationella prov åk 3 Ma 53,7 26,4 50,0 79,8 Sv 62,2 56,0 51,9 84,5 SVA 25,0 50,2 Tabell 2ab Andel elever som fått minst provbetyget E samt elevernas genomsnittliga meritvärde och andel elever med minst E i lästa ämnen Vt-13 Vt-14 Åk. 6 12/13 13/14 14/15 14/15 Nationella prov åk 6 En 94,0 96,7 90,6 95,8 Ma 94,0 100,0 96,9 93,5 Sv 94,0 100,0 89,3 97,7 SVA 100,0 100,0 83,5 Kunskap åk 6 Meritvärde 206,4 212,7 205,8 215,8 Minst E i lästa ämnen 84,0 93,5 75,8 85,4 Tabell 2ac Andel elever som fått minst provbetyget E samt elevernas genomsnittliga meritvärde och andel elever med minst E i lästa ämnen Vt-13 Vt-14 Åk. 9 12/13 13/14 14/15 14/15 Nationella prov En 100,0 90,5 100,0 97,2 Ma 96,0 79,4 84,4 85,8 Sv 100,0 89,2 97,0 95,6 SVA ,8 Kunskap åk 9 Meritvärde 225,9 207,3 196,3 222,4 Minst E i lästa ämnen 76,0 66,7 58,7 78,8

6 Kunskap samt ansvar och inflytande redovisat för tidigare- och senaredel. en bygger på den elevenkät som genomförs i årskurs 2-9. Tabell 2b et redovisas med styrtal. Högsta resultat Lägsta resultat Skolans tidigaredel (elevenkät) 13/14 14/15 14/15 14/15 14/15 Lärande 7,7 7,6 8,5 5,3 7,7 Ansvar och inflytande 8,2 8,3 9,1 6,9 8,1 Folkhälsa 7,5 7,3 8,1 5,9 7,3 Skolans senaredel (elevenkät) 13/14 14/15 14/15 14/15 14/15 Lärande 5,8 5,9 6,5 5,1 6,7 Ansvar och inflytande 6,7 6,8 7,0 6,5 7,4 Folkhälsa 5,7 5,8 6,2 5,3 6,6 Fritidshem 13/14 14/15 14/15 14/15 14/15 Lärande 8,6 8,4 8,7 8,3 7,8 Ansvar och inflytande 7,9 8,0 8,2 7,9 7,2 Folkhälsa 7,9 7,8 8,2 7,7 7,3 Normer och värden Tabell 2c et redovisas med styrtal. Högsta resultat Lägsta resultat Skolans tidigaredel (elevenkät) 13/14 14/15 14/15 14/15 14/15 Trygghet 8,2 8,0 9,0 5,8 8,3 Skolans senaredel (elevenkät) 13/14 14/15 14/15 14/15 14/15 Trygghet 6,5 7,5 7,9 7,0 7,8 Fritidshem 13/14 14/15 14/15 14/15 14/15 Trygghet 8,7 9,0 9,3 8,7 8,7 Nöjda invånare god kommunal verksamhet Tabell 2d et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 13/14 14/15 14/15 Nöjdhet 8,1 7,8 7,8 Skolans senaredel (elevenkät) 13/14 14/15 14/15 Nöjdhet 5,1 5,6 6,5 Fritidshem 13/14 14/15 14/15 Nöjdhet 9,5 9,5 9.0

7 Tabell 7f Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk Ämne elever elever elever elever elever Bild 98,7 98,2 100,0 95,3 98,7 87,8 93,5 Biologi 91,9 92,0 96,5 98,2 Engelska 94,6 97,3 100,0 98,2 90,7 91,1 Fysik 91,9 92,0 96,5 98,2 83,7 94,7 81,0 94,4 Geografi 91,9 94,7 96,5 100,0 Hem- och 33,3 * konsumentkunskap 79,1 95,3 Historia 91,9 94,7 96,5 100,0 93,0 98,2 Idrott och hälsa 100,0 100,0 96,5 96,4 Kemi 91,9 92,0 96,5 98,2 85,7 94,6 79,1 90,2 Matematik 88,0 90,7 91,2 92,9 Musik 50,0 * 100,0 * 100,0 100,0 100,0 98,0 Religionskunskap 91,9 94,7 96,5 100,0 93,0 95,1 Samhällskunskap 91,9 94,7 96,5 100,0 81,4 94,8 Slöjd 98,2 100,0 100,0 98,3 Svenska 92,8 86,1 92,9 90,7 85,0 94,7 Svenska som 100,0 59,3 16,7 100,0 andraspråk Teknik 98,2 83,7 95,8 *Elever på Tomtbergaskolan läser musik från årskurs 3 och hem- och konsumentkunskap i årskurs 6. en i denna tabell rör elever som går i andra skolor men har Tomtbergaskolan som hemskola.

8 Tabell 7g Minst betyg E Åk 6 Åk 8 Åk 9 33 Åk 7 X 46 Åk 9 Ämne elever X elever elever elever kommun Bild 97,0 76,1 95,0 90,9 Biologi 71,7 91,0 Engelska 87,9 78,3 92,9 Fysik 90,9 67,4 89,5 Geografi 90,9 78,3 91,4 Hem- och konsumentkunskap 97,0 76,1 94,6 Historia 87,9 76,1 91,8 Idrott och hälsa 97,0 71,7 92,7 Kemi 90,9 67,4 89,4 Matematik 93,9 69,6 91,1 Musik 97,0 73,9 94,0 Religionskunskap 90,9 78,3 92,6 Samhällskunskap 90,9 78,3 91,0 Slöjd 97,0 82,6 95,8 Svenska 89,7 100,0 97,1 Svenska som andraspråk 50,0 9,1 66,7 Teknik 90,9 80,4 92,0