Bokslut/Kvalitetsredovisning 2013 Fliseryds skola

Transkript

1 Sida av 8 Bokslut/Kvalitetsredovisning 20 Fliseryds skola. Ekonomiska resultat /avvikelser 29 Fliseryd fkl/grundskola/fritids Intäkter ,0% Personalkostnader ,% Övriga kostnader ,6% Fliseryd fkl/grundskola/fritids Summa ,6% 0 Fliseryd särskilt stöd Intäkter ,0% Personalkostnader ,9% Övriga kostnader ,0% Fliseryd särskilt stöd Summa ,2% Fliseryd övrigt Intäkter ,2% Personalkostnader ,2% Övriga kostnader ,% Fliseryd övrigt Summa ,% Vi har stora kostnader för extra stöd. Extra stödet behövs främst för att ge elever möjlighet att utvecklas socialt under lektionstid, på raster och under måltider. Till detta använder vi främst vår personal som även arbetar på fritids. Där av den höga kostnaden på fritids och inte på extra stöd. Eftersom det sociala stödet främst behövs under skoltid använder vi även grundskolepengar till detta. Trots det ligger vi ca kr på löner, men vi har ett krav på Nybro kommun på kr för 00% extra stöd under vt-. Vi har inte förbrukat så mycket fortbildningspengar som vi har haft möjlighet till. Det beror på att vi har haft fortbildning och mycket givande sådan som inte bekostar fortbildningskontot som matematiklyftet och handledning av specialpedagog, kurator och skolpsykolog. Detta har medfört att vi kunnat satsa extra mycket på fortbildning till vår specialpedagog och även till vår SO-lärare. 2. och kontrollstationer Analys av insatta åtgärder och resultat: Där kravnivån inte uppnåtts i svenska för åk vt- har utredning gjorts och vi arbetar utifrån aktuellt åtgärdsprogram. Det kommer troligtvis att behövas läs- och skrivstöd under hela skolgången. De elever som inte har nått kravnivån i matematik för åk vt- har blivit matematiskt analyserade av undervisande lärare bland annat genom matematiksamtal som bygger på att förstå hur varje elev tänker när de löser matematiska uppgifter. Utifrån det har olika åtgärder vidtagits. Vi har gjort pedagogiska och skolsociala utredningar för vissa, skolsköterskan har haft samtal med elever och föräldrar p g a hög sjukfrånvaro som framförallt har påverkat matematikkunskaperna.

2 Sida 2 av 8 En stor andel av dessa elever har koncentrationssvårigheter som påverkar deras kunskaper i matematik. Flera elever har därför gjort RoboMemo och personalen har fått handledning av specialpedagog hur de kan underlätta arbetsmiljön för elever med svårighet att fokusera och koncentrera sig. Under ht- har vi haft två matematiklärare som har arbetat ihop med dessa 6 elever. Idag når alla upp till kravnivån i matematik. Lärarens analys av uppfyllelse av kravnivåerna med stöd av nationella proven årskurs Antal elever Skola Fliseryds skola 9 6 Kommunen Svenska, svenska som andraspråk Andel (%) som nått kravnivån år Skola Fliseryds skola Kommunen Matematik Andel (%) som nått kravnivån år Skola Fliseryds skola Kommunen Svenska, svenska som andraspråk Andel (%) som nått kravnivån år Skola 20 Pojkar Flickor Fliseryds skola Kommunen Matematik Andel (%) som nått kravnivån år Skola 20 Pojke Flicka Fliseryds skola Kommunen Betygsredovisning samt resultat av sommarskola: Antal elever Skola 20 Pojkar Flickor Fliseryds skola Totalt i kommunen Svenska betyg år 6 Skola 20 Pojkar Flickor Fliseryds skola Kommunen Matematik betyg år 6 Skola 20 Pojkar Flickor Fliseryds skola Kommunen Engelska betyg år 6 Skola 20 Pojkar Flickor Fliseryds skola Kommunen Andel elever med minst E i alla ämnen Skola 20 Pojkar Flickor Fliseryds skola Kommunen Meritvärde årskurs 6 Skola 20 Fliseryds skola 85 Kommunen 207

3 Sida av 8 Fördelning av betyg åk 6 per ämne vårterminen 20 Skola: Alsteråskolan Fliseryds skola Skola: Tillingeskolan E D C B A Total Ämne Ämne F F E E D D CC B AB Total A Total Ämne F E D C B A Total Bild Bild Bild Biologi Biologi Biologi Engelska Engelska Engelska Fysik Fysik Fysik Geografi Geografi Geografi Hem- Hem- och och konsumentkunskap konsumentkunskap Hem- och konsumentkunskap Historia Historia Historia Idrott Idrott och och hälsa hälsa Idrott och hälsa Kemi Kemi Kemi Matematik Matematik Matematik Musik Musik Musik Religionskunskap Religionskunskap Samhällskunskap Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Samhällskunskap Slöjd Svenska Slöjd Svenska Teknik Svenska Teknik Total Teknik Total Total Uppföljning av åldersgrupp i svenska, matematik och engelska Svenska Födda -97 Skola utifrån NP Område Andel som nått målen Fliseryds skola 00 NP år Betyg år Betyg år 9 20 Mölstadskolan 96 FML+Park Ljungnässkolan 95 Födda -98 Skola utifrån NP5 200 Område Andel som nått målen Fliseryds skola 80 NP år Betyg år 8 20 Betyg år 9 20 Mölstadskolan 68 FML+Park 8 8 Ljungnässkolan 90 Matematik Födda -97 Skola utifrån NP Område Andel som nått målen Fliseryds skola 92 NP år Betyg år Betyg år 9 20 Mölstadskolan 76 FML+Park Ljungnässkolan 89 Födda -98 Skola utifrån NP5 200 Område Andel som nått målen Fliseryds skola 70 NP år Betyg år 8 20 Betyg år 9 20 Mölstadskolan 68 FML+Park 7 7 Ljungnässkolan 8 Engelska Födda -97 Skola utifrån NP Område Andel som nått målen Fliseryds skola 00 NP år Betyg år Betyg år 9 20 Mölstadskolan 96 FML+Park Ljungnässkolan 98 Födda -98 Skola utifrån NP5 200 Område Andel som nått målen Fliseryds skola 65 NP år Betyg år 8 20 Betyg år 9 20 Mölstadskolan 7 FML+Park Ljungnässkolan 7

4 Sida av 8 Vi har haft vissa elever som har legat på gränsen för att klara kunskapskraven för E men de har tränat hårt under skoltiden, på läxhjälpen och hemma med bland annat RoboMemo och Bravkod, vilket har gett resultat. Vi har även haft elever med hög frånvaro som därmed missat mycket skoltid. Men med tydliga insatser och krav från både föräldrar och skolan klarade även de eleverna kravnivåerna. För att förbättra meritvärdet kommande år ska vi bli ännu tydligare med att visa vilka krav de olika betygsnivåerna ställer så att elever och föräldrar tidigt är medvetna om detta. Vi har även en stor uppgift i att få eleverna att vilja satsa och verkligen prestera sitt yttersta. Vi har förhållandevis låga resultat i SO ämnena. En bidragande orsak kan vara att betygsättande lärare endast haft eleverna på vårterminen i åk 6 och där med haft svårt att hinna få kunskap om elevernas kunskapsnivå och i brist på tid inte hunnit utmana dem i sitt lärande.. Brukarundersökningen som gjordes i början av 20 och som nästa gång görs 205 Elevenkät alla skolor årkurs -gy Nr Fråga Mål Total Flicka Pojke 96,% 70% 0% 0 Svarsfrekvens (52/5) (2/0) (9/0) Jag trivs bra i skolan Jag känner mig trygg i skolan Jag har tillräckligt inflytande över mitt skolarbete Jag får det stöd jag behöver för att klara mitt skolarbete Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Skolan präglas av arbetsro Skolan arbetar för att stoppa alla former av kränkningar I skolan får jag lära mig respekt för miljön Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet I skolan får jag lära mig att arbeta i demokratiska former Skolan arbetar för att stoppa alla former av diskriminering Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Fliseryds skola Både pojkar och flickor har lika stora möjligheter att utvecklas i din skola

5 Sida 5 av 8 Föräldraenkät alla skolor årkurs f- Fliseryds skola Nr Fråga Mål Totalt Flicka Pojke 0 Svarsfrekvens,7% 57,% 2,9 (2/7) (2/2) (9/2) Mitt barn trivs bra i skolan Mitt barn känner trygghet i skolan Mitt barn har tillräckligt med inflytande över sitt skolarbete Mitt barn får det stöd han/hon behöver i skolan Som förälder får jag tillräckligt med kunskaper om målen för mitt barns lärande 6 Skolan präglas av arbetsro Skolan arbetar för att stoppa alla former av kränkningar Skolan lämnar tydlig information om mitt barns kunskapsutveckling I skolan utvecklar mitt barn sin förmåga att arbeta i demokratiska former 0 I skolan får mitt barn lära sig respekt för miljön Skolan arbetar för att stoppa alla former av diskriminering Lärarna förväntar sig att mitt barn ska nå målen i alla ämnen Skolarbetet gör mitt barn så nyfiket att det får lust att lära sig mer Både pojkar och flickor har lika stora möjligheter att utvecklas i din skola Åtgärder efter brukarundersökningen Vi har fått vara tydligare mot en del föräldrar att om de bara tar kontakt och pratar med personalen om hur deras barn upplever situationen i skolan så finns det mycket vi kan göra för att eleven ska trivas och känna sig trygga i skolan och på fritids. Vi har en del utåtagerande och oberäkneliga elever som gör att andra elever känner sig otrygga och inte heller får uppleva studiero fullt ut. Vi har god teckning med extra personal och får handledning av skolpsykolog, kurator och speciallärare. Utan dessa insatser hade situationen varit mycket värre men vi har ännu inte nått acceptabelt resultat. Nästa åtgärd är att se över hur vi använder elevhälsoteamet så effektivt som möjligt. 6. Verksamheternas kvalitet I skolan har vi bra behörighet i alla ämnen. Det vi saknar är i hem- och konsumentkunskap. Hos personalen saknar några lärarlegitimationer men räknar med att få det i och med skolverkets nya regler. Vi har utvärderat den omorganisation som vi gjorde för 2 år sedan vilket innebar att lärarna undervisar i färre ämnen i åk -6 men samtidigt har fler elever.

6 Sida 6 av 8 Det har inneburit att lärarna har kunnat sätta in sig ordentligt i de kunskapskrav som finns i varje ämne vilket vi tycker har ökat kvalitén på undervisningen. Det har även inneburit att betygssättande lärare har blivit mer säker och erfaren eftersom de sätter betyg varje termin och på ett större utbud elever än vad det hade blivit om de som tidigare skulle ha haft en åk 6 vart tredje år. Vi har detta år gjort en stor satsning på att se skola, förskoleklass och fritidshem som en helhet där fritidshemspersonalens arbete är en viktig del för eleverna under hela dagen. Vi har även skolpersonal som arbetar på fritids och så samarbetar fritidhemmet och skolpersonalen på eftermiddagen med bl a läsgrupper, läxhjälp och aktiviteter i sporthallen. Under ht- flyttade förskolans 5-åringar in i fritidshemmets lokaler och arbetar nu helt integrerat. Detta innebär ett naturligt samarbete mellan förskola, förskoleklass, skola och fritids. 7. Anmälda kränkningar Vi har haft 7 anmälda kränkningar 20. Alla ärenden är utredda och har följts upp. Detta är kränkningar som personalen har rapporterat till rektor. Med stor sannolikhet har det förekommit kränkningar som personalen inte har fått vetskap om. Dessutom är det svårt att dra gränsen om vad som ska rapporteras. När vi försöker göra en bild av vilka kränker och vilka blir kränkta så märker vi att de elever som faktiskt nästan dagligen kränker både elever och personal inte finns med i statistiken eftersom vi har gått vidare och arbetar med dem på ett annat sätt. Det viktiga när det har skett en kränkning är att den som har kränkt tar lärdom av sin handling och förstår att den har gjort en annan person illa. Detta ser vi som ett led i elevernas sociala och emotionella utveckling. I de flesta fall räcker det att vi pratar med eleverna och reder ut det som har hänt. Vi kontaktar även föräldrarna till både den som har kränkt och den som upplever sig kränkt. I vissa fall räcker inte det utan vi behöver göra större utredningar till exempel skolsociala, pedagogiska, psykologiska eller göra en anmäla till socialtjänsten. I vårt arbete utgår vi från Skollagens kap Barns och elevers utveckling mot målen, 5 kap Trygghet och studiero och kap 6 Åtgärder mot kränkande behandling. 8. Genomförd fortbildning Gemensam föreläsning med Tomas Kroksmark kring modellskola. Matematiklyftet i förskola, förskoleklass, grundskola och gymnasieskolan. Jämställdhetsarbete. SKL matematiksatsning PISA 205. Utbildning i ipad, Flippade klassrummet, SO i fokus samt IT och specialpedagogik. ipaden fångar verkligen eleverna och är därmed ett bra hjälpmedel för elever med svårighet att koncentrera sig. Vi är i stort behov att få igång vårt trådlösa nätverk så vi kan använda ipadsen fullt ut. Vi utvecklar hela tiden IT användningen för elever med behov av stöd. Vi har även en klass som arbetar utifrån det flippade klassrummet med hjälp av en klassblogg. Detta arbetssätt kommer att utvärderas i slutet av läsår /.

7 9. Kommunfullmäktiges mål Sida 7 av 8 Övergripande verksamhetsmål Verksamheterna skall utövas på ett ändamålsenligt och från ekonomiskt synpunkt tillfredsställande sätt. För att kunna skapa en övergripande bild över detta mäts verksamheterna på olika sätt. Enligt god ekonomisk hushållning skall verksamheterna ha mål som är tydliga och mätbara, visa på korta och långa perspektiv samt beakta nationella mål. Uppföljning av målen sker vid delårsbokslut och årsbokslut. Mönsterås kommuns övergripande verksamhetsmål ska, följas upp, och visa vad kommunen gör för att nyttja skattekronorna effektivt. Målen ska verka för att ge bästa möjliga service till invånarna och företagen samt främja förutsättningarna för miljön och de anställda. En annan viktigt faktor är att se till att ge bra förutsättningar för åren framöver. För att förstärka de största verksamheterna finns en fördjupning på vård, skola och omsorg. Verksamheterna skall därför, på ett mätbart sätt, redovisa vad som görs inom följande målformuleringar. Attraktionskraft Mönsterås Mönsterås ska vara regionens bästa kommun att vistas, verka och växa i. Vi strävar efter att vara en skola och ett fritidshem som ger varje elev möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar både socialt och kunskapsmässigt. Uthållig tillväxt och positiv befolkningsutveckling Kommunens företagsklimat skall vara bäst i länet och bland de 0 bästa i landet i Svenskt Näringslivs årliga undersökning. Nyföretagandet ska öka med 0 procent för mandatperioden. Mönsterås ska uppfattas som länets bästa kommun att bo och verka igenom att erbjuda attraktiva miljöer samt när det gäller kommunal service och medborgarinflytande Mätningar ska göras via SCB:s Nöjd-Kund-Index. Vi har flera föräldrar som är egna företagare och kommer till skolan och berättar om sin verksamhet. Där det har passat har även klasserna gjort studiebesök. Kommunens sjukfrånvaro skall vara under,5 procent genom ett starkt hälsofrämjande arbete under mandatperioden. Vi deltog i Drottning Margaretha loppet i Kalmar i våras med all personal som önskade. Vi har medarbetarsamtal varje termin och gör en psykosocial undersökning varje läsår för att fånga upp hur personalen mår. Verksamheterna skall drivas inom tilldelad budgetram och i enlighet med de politiskt prioriterade målen. Se ekonomiska resultat punkt. Mönsterås kommun skall främja förnyelsebar energi och bli en fossilbränslefri kommun till år 200. Den kommunala energianvändningen skall minska med 0 procent från 2009 till 20 och med ytterligare 5 procent till Vi släcker efter oss och har inte för varmt i lokalerna.

8 Sida 8 av 8 Mönsterås kommun ska inom alla sina verksamheter och de kommunala bolagen, främja flickor och pojkars, kvinnor och mäns lika rättigheter och möjligheter till en jämn fördelning av inflytande och påverkan samt motverka diskriminering. Under mandatperioden skall respektive chef uppdatera samtliga sina närmaste medarbetare på Mönsterås kommuns jämställdhetsprogram. Vi har sett över vårt förhållningssätt gentemot pojkar och flickor. Andelen av kommunens invånare (8-80 år) som bedömer sitt hälsotillstånd som bra ska öka till 70 procent 205 Detta mål berörs i skolornas Idrott och hälsa undervisning. Kvalitetsredovisningen är skriven av: Anna Skedebäck, rektor