Bokslut/Kvalitetsredovisning 2012

Transkript

1 Bokslut/Kvalitetsredovisning 2012 Fliseryds skola och fritidshem 1. Ekonomiska resultat /avvikelser Analys Vi har dragit över budgeten när det gäller personal på fritids och extra stöd. Vi började året med för hög personaltäthet utifrån antalet barn men räknade med att kunna korrigera upp det när en personal gick i pension till sommaren. Till höstterminen började en elev med extra behov som ordinarie personal inte kunde ta hand om på grund av fysiska besvär. Det innebar att fritidshemmets lönekonto belastades när vi blev tvungna att ta in annan personal än den som hade tillsvidareanställningen. Åtgärder En heltidsanställd som är sjukskriven ersätts av en halvtid. Tyvärr har vi svårt att få behörig personal på grund av att tjänsten ser ut som den gör. Vi har varit tvungna att lägga den som delad tur. För att kunna höja kvaliteten på fritidshemmet och få till en bra pedagogisk verksamhet där fritidspersonalens kunskaper nyttjas på bästa sätt anser jag att resursfördelningen till fritids ses över. 2. Måluppfyllelse och kontrollstationer OBS! Denna vår hade vi inte åk 6 och redovisar därmed inget nationellt prov för åk 6. Andel (%) som nått kravnivån år 3 Antal elever Skola Ljungnässkolan Mölstadsskolan Fliseryds skola Krungårdsskolan Alsteråskolan Tillingeskolan Kommunen Svenska, svenska som andraspråk Andel (%) som nått kravnivån år 3 Skola Fliseryds skola Kommunen Nationellt prov svenska åk 3 (9 elever). Sida 1 av 14

2 Delrov A alla godkända. Delprov B 1 elev ej godkänd. Delprov C alla godkända. Delprov D alla godkända. Delprov E alla godkända Delprov F 1 elev ej godkänd. Delprov G 1 elev ej godkänd. Delprov H alla godkända. Åtgärder Läsa litteratur ensam/grupp. Läsa olika texter och samtal och skriva om läsförståelse. Öva skriva berättelser/faktatexter ta hjälp av frågor som: Rubrik, början mitt slut, Hur börjar det?, Vilka/Vad är med?, Vad händer?, Hur slutar det? Samtala och redovisa i grupp och ensam. Förklara och dokumentera Vi gör en avstämning innan vecka 44 och därefter uppföljning och fortsatt planering. Matematik Andel (%) som nått kravnivån år 3 Skola Fliseryds skola Kommunen Nationellt prov matematik åk 3 ( 9 elever): Delprov A alla godkända. Delprov B 4 elever ej godkända. Delprov C alla godkända. Delprov D 1 elev ej godkänd. Delprov E 2 elever ej godkända. Delprov F alla godkända. Delprov G alla godkända. Åtgärder prata och öva förklara tex. tillvägagångssätt samtal i grupp om tex. beskriva geometriska figurer förklara hur man tänker problemlösning kopplat till verkligheten uträkningar, bilder och rimlighet Sida 2 av 14

3 huvudräkning mönster och samband Ta hjälp av diagnoser, tex. diamant och träna basmatte. Sortera ut det viktigaste/grundläggande. Arbeta med små mål och småtester då vi kollar av. Arbeta med att få arbetsstruktur det här jobbar vi med det här arbetspasset. Vi gör en avstämning innan vecka 44 och därefter en uppföljning och fortsatt planering. Antal elever som riskerar att inte uppfylla kunskapskraven ht-12 (vt-12 för samma elever inom parantes): Åk 1 2 st Åk 2 0 st (0) Åk 3 0 st (0) Åk 4 2 st i svenska ( 1 st matematik, 1 st svenska) Åk 5 2 st svenska, 3 st engelska (4 st engelska) Åk 6 1 st flera ämnen (1 st flera ämnen) Analys: I våras när eleverna i åk 1 slutade i förskoleklassen kunde vi konstatera att de hade utvecklat sin språkliga medvetenhet och att de som grupp hade utvecklats socialt från att inte kunnat leka tillsammans till att nu kunna kompromissa och lyssna på varandra i leken. Två elever i gruppen behövde mycket stöttning och hjälp från en vuxen fram för allt i sociala sammanhang. Personalen fick handledning av skolpsykologen under vårterminen och även klassläraren och assistenter i åk 1 har fått råd och stöd av skolpsykologen. Det har dessutom tillkommit en elev som inte talar någon svenska. Det är även sociala insatser inkopplade som vi förväntar oss ska ge resultat framöver. Specialpedagogen arbetar kontinuerligt med vissa elever i klassen. I åk 2 och åk 3 når alla kunskapskraven just nu men vi får vara lite observanta för en elev i åk 2 och 3 elever i åk 3 ligger under stanine 4 i avkodning/läshastighetstestet. För att förbättra avkodningsförmågan och läshastigheten får eleverna individuell träning med materialet Bravkod vilket vi har sett gett fantastiska resultat. Men vi har även tydligt sett hur fler elever går tillbaka i läsförmåga efter sommarlovet. En viktig rekommendation till föräldrarna blir att se till att deras barn håller igång läsningen under ledigheten. I åk 4 når nu alla kravnivån i matematik, men det finns elever som ligger precis på gränsen så fortsatta individuella insatser behövs för att alla även fortsättningsvis ska nå kravnivån. I svenska arbetar vi med olika lösningar både för att förbättra färdigheterna hos de elever som har läsoch skrivsvårigheter men även hitta hjälpmedel som fungerar för varje individ. Sida 3 av 14

4 I åk 5 når fortfarande vissa elever inte kravnivån i engelska trots en lektion extra i veckan. Varje elev har ett individuellt åtgärdsprogram som vi följer upp kontinuerligt eftersom dessa elever har stort behov av extra hjälp även i andra ämnen. Två av eleverna når inte heller kravnivån i svenska. Skolpsykologen har gjort utredningar och handlett personalen. Den elev som inte når kravnivån i åk 6 gör kontinuerligt framsteg i sitt lärande. Åtgärder: Eleverna i åk 1 har åtgärdsprogram både för skola och fritids som följs upp kontinuerligt. Klassläraren utvärderar kontinuerligt sitt arbetssätt och vi utvärderar även effekten av elevassistentens arbete så att resursen används på effektivast sätt. Eleverna har möjlighet till kunskapsmässig förstärkning även under fritidstiden. Specialpedagogen och lärarna har ett flexibelt samarbete för att hitta de åtgärder som ger bäst resultat. För att förbättra avkodningsförmågan och läshastigheten får eleverna individuell träning med materialet Bravkod vilket vi har sett gett resultat. Specialpedagogen håller sig uppdaterad med vad som finns att tillgå vad det gäller olika hjälpmedel, träningsmetoder och material för elever med specifika behov. Vi erbjuder extrahjälp efter skoltid till de elever som inte når kravnivån men även till de elever som önskar nå en högre nivå. Ett särskilt material i engelska för elever med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter har köps in. I matematik har vi höjt utbildningsnivån för alla elever med hjälp av dataprogrammet Mattesmart. Ett verktyg baserat på Skolverkets diagnosmaterial Diamant. Betygsredovisning år 6: Andel i % satta betyg A 2% B 5% C 13% D 28% E 44% F 8% Analys: Det är svårt att veta hur bra eller dåligt resultatet är när det är ett helt nytt betygssystem. Det viktiga är att se till så att eleverna vet vad som krävs för de olika betygskraven och därmed inser på vilket sätt de kan påverka vilket betyg de får. Sida 4 av 14

5 Det är även viktigt att vi ger alla elever förutsättningar att utvecklas maximalt utifrån sina förutsättningar genom ett varierat arbetssätt. Eleverna ska även garanteras det stöd som de har behov av. Åtgärder: Bli ännu bättre och säkrare på bedömning genom att diskutera med kollegor både på skolan, i kommunen och nationellt via framförallt Skolverket och de nationella prov som kommer nu i vår. Betyg årskurs 6 Måluppfyll Antal elever som har Fliseryd else i % A-E i betyg Bild 90 9 av 10 Engelska 90 9 av 10 Hem och konsumentkunskap Idrott och hälsa av 10 Matematik 90 9 av 10 Musik 90 9 av 10 Natororienterande ämnen 90 9 av 10 Samhällsorienterande ämnen 90 9 av 10 Slöjd av 10 Svenska 90 9 av 10 Svenska som andraspråk - - Teknik 90 9 av 10 Meritvärde: Ht år 6: Andel i % satta betyg A 2% B 5% C 13% D 28% E 44% F 8% Analys: Det är glädjande att vi har elever som presterar på A- och B-nivå. Vi har lite för många som ligger på E-nivå men vi är medvetna om problemet och har vidtagit åtgärder. Den elev som inte når kravnivån i åk 6 gör kontinuerligt framsteg i sitt lärande utifrån sina förutsättningar. Åtgärder: Det viktiga är att se till så att eleverna vet vad som krävs för de olika betygskraven och därmed inser på vilket sätt de kan påverka vilket betyg de får. Sida 5 av 14

6 Det är även viktigt att vi ger alla elever förutsättningar att utvecklas maximalt utifrån sina förutsättningar genom ett varierat arbetssätt. Eleverna ska även garanteras det stöd som de har behov av. Vi ska bli ännu bättre och säkrare på bedömning genom att diskutera med kollegor både på skolan, i kommunen och nationellt via framförallt Skolverket och de nationella prov som kommer nu i vår. 3. Brukarundersökningen Brukarenkät sammanställning alla skolor år fkl-3 Nr Fråga Mål Fliseryd 0 Svarsfrekvens 59,1% (26/ 44) 1 Mitt barn trivs bra i skolan Mitt barn känner trygghet i skolan Mitt barn har tillräckligt med inflytande över sitt skolarbete Mitt barn får det stöd han/hon behöver i skolan Som förälder får jag tillräckligt med kunskaper om målen för 100 mitt barns lärande 6 Skolan präglas av arbetsro 89 7 Skolan arbetar för att stoppa alla 100 former av kränkningar 85 Skolan lämnar tydlig information 8 om mitt barns kunskapsutveckling 9 I skolan utvecklar mitt barn sin förmåga att arbeta i 96 demokratiska former I skolan får mitt barn lära sig 10 respekt för miljön Genomförd feb-mars 2012 Skolan arbetar för att stoppa alla former av diskriminering Lärarna förväntar sig att mitt barn ska nå målen i alla ämnen Skolarbetet gör mitt barn så nyfiket att det får lust att lära sig mer Både pojkar och flickor har lika stora möjligheter att utvecklas i din skola Helt eller i huvudsak nöjda Sida 6 av 14

7 Brukarenkät sammanställning alla skolor år 4- gy Helt eller i huvudsak Genomförd feb-mars 2012 nöjda Nr Fråga Mål Fliseryd 0 Svarsfrekvens 95,8% (23 / 24) 1 Jag trivs bra i skolan Jag känner mig trygg i skolan Jag har tillräckligt inflytande över mitt skolarbete Jag får det stöd jag behöver för att klara mitt skolarbete Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Skolan präglas av arbetsro Skolan arbetar för att stoppa alla former av kränkningar I skolan får jag lära mig respekt för miljön Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet I skolan får jag lära mig att arbeta i demokratiska former Skolan arbetar för att stoppa alla former av diskriminering Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Både pojkar och flickor har lika stora möjligheter att utvecklas i din skola Åtgärder efter brukarundersökningen - minst 95 % av barn och elever upplever trygghet i våra verksamheter Enhetens resultat: Fliseryd f-3 92%, Fliseryd % Fortsatt arbete och åtgärder: Sida 7 av 14

8 Fliseryd F-3 En ökning med 7%-enheter. För att eleverna ska känna sig trygga krävs det att vi ser och agerar när det händer något och att eleverna verkligen förstår att vi ser och bryr oss om dem. Detta arbetar vi aktivt med i vår likabehandlingsplan som följdes upp och utvärderades vid läsårets slut % av eleverna upplever att skolan arbetar mot att stoppa alla former av kränkningar Enhetens resultat: Fliseryd f-3 85%, % Fliseryd F-3 En ökning med 22%-enheter Fliseryd 4-5 En ökning med 14%- enheter Fortsatt arbete och åtgärder: Alla föräldrar borde känna att skolan gör allt för att sätta stopp för kränkningar! Det är på rasterna det mesta sker därför måste vi se över rastverksamheten. Likabehandlingsplanen är det verktyg som ska hjälpa oss i detta arbete. Se till att ha en likabehandlingsplan som skapar den trygghet elever, föräldrar och personal behöver för att veta vad som ska göras, när och hur! Vi ska alltid vara två personal ute på rasten för att aktivt kunna se och agera när något händer. Vi kommer också ha fler rastaktiviteter ledda av personalen. Vi arbetar även aktivt med att det ska bli en bra sammanhållning och kamratskap i och mellan klasserna. Nästa läsår kommer Röda skolan (F-2) se till att jobba ännu mer aktivt tillsammans. - minst 95 % av barn och elever upplever trivsel i våra verksamheter Enhetens resultat: Fliseryd % Fortsatt arbete och åtgärder: En ökning med 9%-enheter. Det är 2 elever som uppger att de inte trivs så bra. Vi vet vilka det är och har återkommande uppföljningssamtal med dem. Detta arbetar vi aktivt med i vår likabehandlingsplan. - minst 90 % av barn och elever upplever sig ha tillräckligt inflytande över verksamheterna Enhetens resultat: Fliseryd %, Sida 8 av 14

9 Fortsatt arbete och åtgärder: En ökning med 1%-enhet. Det gäller att personalen tydliggör för eleverna vilket inflytande de faktiskt har idag, men naturligtvis går det att utveckla mer. Ökat inflytande bör ge bättre ansvarstagande men även ökad motivation och lust att lära. Vi kommer att diskutera med eleverna hur de kan få större inflytande. Det gäller att vara öppen för elevernas tankar och idéer för att sedan väva in det i den pedagogiska planeringen. Vi ska alltid ha i åtanke att rådfråga eleverna innan vi fattar gemensamma beslut i personalgruppen. - minst 95 % av barn och elever upplever att de får det stöd och den hjälp de behöver Enhetens resultat: Fliseryd %, Fortsatt arbete och åtgärder: En minskning med 5%-enheter. Det är 2 elever som inte anser det. Det är ett ständigt pågående arbeta från personalens sida för att varje enskild elev ska få den hjälp han/hon behöver. I vissa fall behöver vi från skolan sida hjälp från annan expertis för att kunna hitta rätt hjälp till varje enskild elev. Vi kommer att göra noggrann uppföljning och utvärdering av varje elevs enskilda behov men även kontinuerligt följa upp och se över olika grupp/klasskonstellationer. 5. Andra viktiga händelser Vi har märkt en ökad läslust hos eleverna tack vare ett mycket bra arbete av vår skolbibliotekarie. Vi har byggt upp en vi-känsla i klasserna genom att åka till Oskarshamns kommun och vara med i tävlingarna schack 4:an och Energisydost vi i 5:an-tävling. För första gången firade vi en mycket lyckad Nobeldag med information av eleverna om de riktiga Nobelpristagarna, diplomutdelning till alla klasser och en avslutning med en gemensam Nobelmiddag i matsalen. 6. Strategidagsmål Pedagogisktledarskap Skapa arbetsro i Fliseryds skola: Genom att vara ute i verksamheten, lyssna på eleverna, föräldrarna och personalen, får jag som rektor en bild av vilken arbetsro som råder. Jag driver frågan aktivt under läsåret genom att tydligt visa elever, föräldrar och personal vad våra styrdokument säger, framförallt skollagen, läroplanen och de Allmänna råden. Detta sker via samtal med elever, föräldrar och personal kontinuerligt under läsåret. Framtagandet av Likabehandlingsplanen är en viktig process i detta arbete. Den arbetsro som nu råder på skolan har varit en starkt bidragande orsak till flera elevers framgångsrika utveckling och lärande under vårterminen. Sida 9 av 14

10 Fritidshemmets arbete utifrån LGR11: Genom att besöka verksamheten och vara med på planeringarna får jag en insyn i hur verksamheten bedrivs. Jag får även information via elever, föräldrar och annan personal. Jag har drivit utvecklingsarbetet genom att leda pedagogiska diskussioner, läsa gemensam litteratur, ha medarbetarsamtal och ta in handledning. 7. Anmälda kränkningar Kränkningar/diskrimineringar vt st elev-elev 2 st personal-elev Alla ärenden är utredda och har följts upp. Följande insatser är gjorda under vårterminen: Särskild tillsyn vid rastaktiviteter där vi vet att det kan uppstå konflikter. Handledning av specialpedagog för att hantera hur vi ska arbeta med elever som ofta kommer i konflikter. Följande insatser är gjorda under höstterminen: Förbättrad rastverksamhet på Röda skolan genom att alltid vara minst två personal varav en ordnar med särskilda aktiviteter för eleverna. Utökad rastverksamhet på Gula skolan. Handledning av skolpsykolog för att arbeta med kränkande elevers beteende. Kränkningar/diskrimineringar ht st elev-elev. En minskning med 24% från vårterminen. 5 st på Röda skolan och 11 st på Gula skolan. Analys: Insatserna på Röda skolan har verkligen gett effekt men det finns fortfarande kamratrelationer som inte fungerar. På Gula skolan har vi återkommande konflikter och elever som inte mår bra. Elevhälsoteamet är inkopplat och insatser utvärderas kontinuerligt. Årgärder: Vi ska bedriva ett aktivt arbete även på lektionerna kring frågorna respekt och kränkande handlingar. Vi har hela skolan samtalar angående dessa frågor men även värdegrundssamtal och forumspel i samarbete med kurator. Personalen ska ligga steget före varje rast genom att ha en tydlig ansvarsfördelning. Utvärdering av skolans likabehandlingsplan i juni och antalet anmälda kränkningar vårterminen och höstterminen. Skolan har haft organiserad rastverksamhet på lunchrasten vid Gula skolan, tisdagar och torsdagar. Den har varit mycket uppskattad av eleverna. Personalen har märkt att eleverna har börjat aktivera sig mer på rasterna än tidigare och det har inte varit alls lika många konflikter. Däremot behöver skolan få igång ett bättre samarbete med fritids med gemensamma regler och förhållningssätt på Röda skolan. Där uppstår konflikterna framförallt vid övergångarna mellan rast och lektion. Sida 10 av 14

11 Ordningsreglerna har fungerat förutom användandet av mobiltelefon på rasten och även att eleverna vill vara inne när de kommer på morgonen. Skolan kommer att se över reglerna igen i höst tillsammans med elever och föräldrar. Då görs även en tydlig konsekvensbeskrivning så att alla vet vad som gäller när ordningsreglerna bryts. Eleverna uppskattar de gula västarna för då syns det tydligt var rastvakten är. Eleverna upplever fadderverksamheten som positiv och önskar utöka den. Personalen föreslår en förändring av fadderverksamheten på följande sätt: Fskl-åk2, åk1-åk3, åk2-åk4, åk3-åk5 och åk4-åk6 Utvärdering av likabehandlingsplanen på fritids vt-12 I trivselenkäten kan vi se att barnen trivs och känner sig trygga på fritids. Alla barn upplever att de har kompisar och att alla kan leka med alla. Förskoleklassgruppen har smält in i verksamheten och fungerar nu bra. Tack vare att barnen leker mycket ute fungerar fritids utrymmesmässigt. Personalen har fått handledning av skolpsykologen i hur man kan få barn att ändra ett oönskat beteende. Under hösten har vi arbetat med att alla ska känna en gruppgemenskap, stärkt självuppfattningen och att alla är lika mycket värda. Vi har inga kränkningar rapporterade från fritids under hela år Genomförd fortbildning Gemensam föreläsning med IFO av Annika Bengtner. Gemensam föreläsning med Mia Börjesson på temat inspiration. NTA-utbildningar inom NO-området har också förekommit. Fritidshemmets personal var på Biennalen i Norrköping. Det vi fick ut därifrån var tips på gemensam litteratur som vi köpte in och läste gemensamt. Den tog upp förhållningssätt och pedagogisk planering för fritidshem. I skolan har vi deltagit i ett genusprojekt ihop med Skolverket. Det har gett oss en fördjupad insikt om vårt förhållningssätt, att vi omedvetet agerar olika mot pojkar och flickor. Detta har lett till ökad medvetenhet om vårt eget handlande, att vi diskuterar genus frågor och har en större öppenhet gentemot varandra. Vi har även insett vikten av att granska läromedlen utifrån ett genusperspektiv. Vi har satsat på fortbildning inom både NO och teknik men framförallt har vi gemensamt på skolan diskuterat planering utifrån Lgr11, bedömning och betygssättning. Specialpedagogen har fått utbildning i LOGOS, ett verktyg för att utreda läs- och skrivsvårigheter. Sida 11 av 14

12 Den mest givande konferensen som jag var på som rektor detta år var Kvalitetsutmärkelse Bättre Skola. Den riktade sig till bra verksamheter inom förskola, förskoleklass, grundskola och fritids som vill bli bättre. Följande punkter tog jag med mig från föreläsningarna, såhär kan Fliseryds skola och fritids bli bättre: Ta reda på elevernas behov och förväntningar. Arbeta aktivt, både ledning och personal, med att förbättra verksamheten utifrån ett elevorienterat synsätt. Se till att alla har den information som behövs för att kunna utföra sitt jobb på bästa sätt. Ta reda på hur bra vi är jämfört med andra skolor. Ledning och personal ska ta fram planer och mål tillsammans. Vi ska ha en tydlig förståelse för varandras arbete och hur det hänger samman. Alla ska aktivt delta i att utvärdera och förbättra våra arbetssätt. Vi ska utvärdera vår verksamhetsutveckling för att se om den ger resultat. Vår verksamhet ska ha nöjda elever, föräldrar och medarbetare! 9. Kommunfullmäktiges mål Uthållig tillväxt och positiv befolkningsutveckling. Kommunens företagsklimat skall vara bäst i länet och bland de 30 bästa i landet i Svenskt Näringslivs årliga undersökning. Nyföretagandet ska öka med 30 procent för mandatperioden. Mönsterås ska uppfattas som länets bästa kommun att bo och verka i när det gäller kommunal service och medborgarinflytande. Mätningar ska göras via SCB:s Nöjd- Kund-Index. Analys: Entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom utbildningen. Eleverna behöver utveckla kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som gör att de klarar sig i samhället. Det innebär enligt Skolverket att ta tillvara förmågor som självförtroende, nyfikenhet, samarbetsförmåga och viljan att ta eget ansvar. Därför har vi bland annat försökt fokusera på barnens tankar och insett att felsvar kan ses som rättsvar när de förklarar hur de tänkt. Det ger en utveckling i tänkandet för såväl det enskilda barnet som gruppen. Vi arbetar med egna arbetsscheman för att utveckla eget ansvar. Vi utvecklar barnens samarbetsförmåga genom arbete i åldersblandade grupper. Vi jobbar mycket med experiment där eleverna får träna på att hitta egna lösningar. Eleverna har gjort en skoltidning där de visat att de självständigt kan intervjua personer i samhället. Vi har klassråd och matråd för att träna mötesteknik och jobba i demokratiska former. Vi har även gjort studiebesök på bageriet i Fliseryd, lantbruk, OKG, ABC karosser och hos en IR-terapeut häst. Det har även varit föräldrar som harkommit till skolan och pratat om sitt företag eller arbete. Sida 12 av 14

13 När skolgården har gjorts i ordning har eleverna kommit i kontakt med flera yrkesgrupper och sett hur deras arbete går till. Vi har låtit barnen, på deras eget initiativ, måla redskapsboden, bygga trickbana för cyklar och annat pyssel på skolgården i samverkan med vaktmästaren. Åtgärder Vår målsättning är att hitta naturliga studiebesök i samhället, som passar in utifrån kursplanerna i det arbetsområde som eleverna läser, för att berika elevernas kunskapsutveckling. Kommunens sjukfrånvaro skall vara under 4,5 procent genom ett starkt hälsofrämjande arbete under mandatperioden. Analys I våras svarade personalen i arbetsmiljöenkäten på frågan Är din arbetsmiljö bra ur hälsosynpunkt?. Skalan går från 1-6 där 1=inte alls och 6= i hög grad. 3 28,6% 4 42,9% 5 28,6% Kommentarer: mycket stress, hög ljudnivå, fler administrativa uppgifter som drabbar själva undervisningen skapar stress. I höstas gjorde vi en satsning på friskvård genom att delta i en motionsoch stegtävling för företag. Målet var att motivera till vardagsmotion. I fem veckor gick vi i genomsnitt steg per dag. Alla deltagare fick en stegräknare och var med och tävlade om fina priser. Vi märkte att både trivseln på arbetsplatsen och medvetenheten för motion ökade. Åtgärder Personal och ledning diskuterar kontinuerligt arbetsförhållandena och försöker tillsammans komma på lösningar för att få till bästa möjliga arbetsklimat. Vi kommer fortsätta med gemensamma friskvårdssatsningar. Våren 2013 är vårt mål att ställa upp i Margareta loppet. Det går av stapeln i maj. Fram tills dess ska vi lägga ihop all personals motion som vi räknar om till steg. Vi ska gemensamt räkna ut hur långt ut i världen vi kommer när vi lägger ihop våra steg. Verksamheterna skall drivas inom tilldelad budgetram och i enlighet med de politiskt prioriterade målen. Se första punkten Ekonomiska resultat /avvikelser. Mönsterås kommun skall successivt bli en fossilbränslefri kommun till år Energianvändningen skall minskas från 2005 med 20 procent till 2014 och 35 procent till Vi har inte haft fokus på detta mål men det ingår ju naturligt i vår undervisning om energianvändning och ett ekologiskt hållbart samhälle. Åtgärder Vi ska bli bättre på att släcka lampor, stänga av torkskåpen så att de inte går i onödan och att återvinna papper. Sida 13 av 14

14 Byta ut de skeva ytterdörrarna på Röda skolan Kvalitetsredovisningen är skriven av: Anna Skedebäck, Rektor Fliseryds skola Sida 14 av 14