Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2013

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Fröviskolan /2013 1

2 Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden Utveckling och lärande Elevinflytande och demokrati Enhetens egna prioriterade mål Rektors sammanfattande Prioriterade åtgärder Mål för kommande för kommande period 12 Sidan 2

3 1. GRUNDFAKTA Antal elever i varje årskurs samt fördelning mellan flickor och pojkar, Årskurs Pojkar Flickor Totalt Totalt antal elever elever på skolan har annat modersmål än svenska. På skolan finns 22 undervisande lärare (19,7 tjänst) samtliga lärare har högskoleexamen (förutom i modersmålsundervisning). Större delen av lärarna undervisar i det ämne där läraren har examen eller lärarlegitmation. 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Mål: BUN:s prioriterade mål : - Alla barn/elever känner trygghet och har möjlighet till gemenskap Enhetens mål: Att alla respekteras för den man är. Att ingen på skolan blir utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Resultat: Sammanställning av Trivselenkäten. Påstående: inte alls/ ganska dåligt % ganska bra/ helt och hållet % inte alls/ ganska dåligt % ganska bra/ helt och hållet % Jag känner mig trygg i skolan 4,8 95,1 6,1 92,8 Skolarbetet gör mig så nyfiken 32,4 67,6 43,6 49,1 att jag får lust att lära mig mer Lärarna i skolan ta hänsyn till 24,3 75,6 30,4 65,7 elevernas åsikter Jag vet vad jag ska kunna för 16,4 83,5 13,8 81,2 att nå målen i de olika ämnena Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det 11 89,1 9,4 89,5 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 19,5 80,5 13,8 84,5 3

4 Mina lärare förväntar sig att 5,5 94,5 5,5 85 jag ska nå målen i alla ämnen Det finns arbetsro i 34,7 65,2 28,7 69,6 klassrummet Det är lugnt på rasterna 12,4 87,8 Lärarna på min skola 13,4 86,6 behandlar oss elever på ett bra vis Det finns någon vuxen som 21,9 78,1 jag kan berätta för om jag eller någon annan blir utsatt för trakasserier / kränkningar Jag trivs i skolan 10,3 89,6 Merparten av eleverna ger uttryck för att de trivs och känner sig trygga på skolan. Fler elever upplever att lärarna tar hänsyn till eleverna åsikter. Det är även många elever som upplever att man blir behandlad på ett bra vis av lärarna. Det är en allt för stor andel elever som inte anser att det finns någon vuxen att vända sig till när det gäller trakasserier/kränkningar. Åtgärder: Skolans Elevhälsoteam arbetar mer förebyggande. Dels i klass men även genom att regelbundet träffar arbetslagen. Vi identifiera otrygga platser på skolan i samband med vår trivselenkät Trygghetsråd som består av elever, kurator och elevstödjade. Rådets funktion är att hjälpa oss med att uppmärksamma det vi inte ser och hör. Man pratar inte enskilda elever utan klass och mer generellt. Vill någon ta upp en elev gör man det tillsammans med kurator/elevstödjare. Trivselenkät görs även på vårterminen för att kunna se om förändringar vi gjort fått effekt. Arbeta med eleverna språk och självkänsla. 2.2 Utveckling och lärande Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål Mål: BUN:s prioriterade mål : - Genomsnittligt meritvärde för ungdomar som slutar årskurs 9 i kommunens skolor är minst 210 poäng. - Genomsnittligt meritvärde för pojkar som slutar årskurs 9 i kommunens skolor ska öka från föregående år. Enhetens mål: Skillnaden i meritvärde mellan pojkar och flickor minskar. 4

5 Resultat: 2011 Meritpoäng, slutbetyg för åk 9: 179,5 Meritpoäng, pojkar slutbetyg för åk 9: 160,4 Meritpoäng, flickor slutbetyg för åk 9: 209,3 (Nyanlända elever är medräknade i meritpoängen) Riksgenomsnitt, slutbetyg för åk 9: 210, Meritpoäng, slutbetyg för åk 9: 181,5 Meritpoäng, pojkar slutbetyg för åk 9: 157,4 Meritpoäng, flickor slutbetyg för åk 9: 202,1 (Nyanlända elever är medräknade i meritpoängen) Riksgenomsnitt, slutbetyg för åk 9: 211, Meritpoäng, slutbetyg för åk 9, 2013: 191,3 Meritpoäng, pojkar slutbetyg för åk 9, 2013: 174,4 Meritpoäng, flickor slutbetyg för åk 9, 203: 213,5 (Nyanlända elever är inte medräknade i meritpoängen) I årets redovisning är inte nyanlända elever medräknade vilket gör att det kan vara lite svårt att jämföra siffrorna rakt av. Det man kan se är att meritvärdet både för pojkar och flickor har höjts men att skillnaden fortfarande är allt för stor. Dock har skillnaden mellan pojkar och flickor minska från 44,7 poäng till 39,1 poäng. BUN mål att det genomsnittligt meritvärde för ungdomar som slutar årskurs 9 i kommunens skolor är minst 210 poäng når flickorna i och med att deras genomsnittliga meritvärde är 213,5 poäng. Resultat: Nationella prov 2012 Ämne Pojkar Flickor Totalt Eng 96,7 92,5 94,6 Ma 48, Sv 90,9 94,9 92,9 Nationella prov 2013 Ämne Pojkar Flickor Totalt Eng 91,7 93,1 92,3 Ma 83,8 82,1 83,1 Sv 75,8 96,2 84,8 Biologi 94, ,7 Samhällskunskap 97, ,8 5

6 Förändringarna från förra läsåret är ganska stora inom vissa ämnen. I matematik är årets resultat betydligt bättre både för flickor och pojkar. Däremot visar pojkar inte lika gott resultat i svenska jämfört med förra året. Som helhet visar vi bäst kunskaper i NO och SO där samtliga flickor når minst betyget E i Biologi och Samhällskunskap. Flickorna har bättre resultat i samtliga ämnen förutom i matematik när pojkarna är något bättre. Resultat nationella prov 2013 Engelska Betyg F Betyg E Betyg D Betyg C Betyg B Betyg A Antal elever Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Pojkar ,3 9 25, ,3 8 22,2 2 5,6 2 5,6 Flickor ,9 5 17,2 7 24,1 9 31,0 2 6,9 4 13,8 Totalt , , , ,2 4 6,2 6 9,2 Matematik Betyg F Betyg E Betyg D Betyg C Betyg B Betyg A Antal elever Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Pojkar , ,1 7 18,9 8 21,6 2 5,4 0 0,0 Flickor , ,3 6 21,4 2 7,1 3 10,7 1 3,6 Totalt , , , ,4 5 7,7 1 1,5 Svenska Betyg F Betyg E Betyg D Betyg C Betyg B Betyg A Antal elever Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Pojkar , ,5 4 12,1 4 12,1 1 3,0 0 0,0 Flickor ,8 4 15, ,7 6 23,1 0 0,0 0 0,0 Totalt , , , ,9 1 1,7 0 0,0 6

7 Biologi Betyg F Betyg E Betyg D Betyg C Betyg B Betyg A Antal elever Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Pojkar , ,7 5 14,7 5 14,7 0 0,0 0 0,0 Flickor , ,1 8 29,6 3 11,1 3 11,1 0 0,0 Totalt , , ,3 8 13,1 3 4,9 0 0,0 Samhällsk. Betyg F Betyg E Betyg D Betyg C Betyg B Betyg A Antal elever Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Pojkar ,9 8 23, , ,4 0 0,0 0 0,0 Flickor ,0 5 17,9 6 21, ,4 3 10,7 1 3,6 Totalt , , , ,1 3 4,8 1 1,6 Få elever når upp till de högra betygen B och A. Eleverna visar bästa kunskaper i Samhällskap men i Engelska finns flest elever som når betygen B och A. Ingen pojke när betyget A förutom i engelska. Det vanligast förekommande betyget för pojkar är E förutom i Samhällskunskap där nästan hälften av eleverna når betyget D. När det gäller flickor variera det mellan E och C. Flickorna visar bäst kunskaper i Engelska och Samhällskunskap där C- betyget är vanligast. Flickor har färre F-betyg är pojkarna och når i större utsträckning de högre betygen. Meritvärde ligger högst i Samhällskunskap. Där har flickor når 14,02 poäng och pojkar 12,28 poäng. I Matematik som är lägst ligger poängen på 10,26 för flickor och 10,07 för pojkar MÅLUPPFYLLELSE ÅRSKURS (Elever med minst betyget E) Måluppf Måluppf % Antal p Antal fl Antal p Antal fl Pojkar Flickor Totalt Ämne Bl ,8 96,6 91,0 En ,3 81,8 88,2 Hk ,4 96,6 97,0 M spr ,2 100,0 86,5 Id ,6 82,2 89,4 Ma ,9 96,7 87,9 Mu ,1 96,6 94,0 Bi ,7 96,7 93,9 Fy ,8 92,9 84,4 Ke ,4 96,6 95,4 Ge ,7 96,6 95,5 Hi ,4 93,1 95,5 Re ,7 96,6 95,5 7

8 Sk ,4 100,0 98,5 Sv ,1 100,0 96,7 Sl ,4 100,0 98,5 Tk ,6 100,0 97,0 * I ovanstående resultat är nyanlända och asylelever medräknade om de varit i Sverige minst fyra år. Måluppfyllelsen jämfört med förra årets 9:or är högre i samtliga ämne utom moderna språk samt idrott och hälsa. Vidare kan man se att pojkarnas måluppfyllelse är betydligt bättre än förra årets 9:or. Räknar man ut ett medelvärde är skillnaden mellan pojkar och flickor 2,9 %/ämne jämfört med förra året då skillnaden mellan pojkar och flickor var 8,5 %/ämne. Pojkarna har även högre måluppfyllelse än flickorna i engelska, hemkunskap, idrott och historia. Samma elever årskurs 8 och 9 Pojkarna har bättre måluppfyllelse i alla ämne utom moderna språk och musik. Åtgärder: Fler ämneskonferenser Elevmedverkan LPP i samtliga ämnen som utvärdeas tillsammans med eleverna Samarbete mellan ämnen Studieteknik Styr resurser rätt utifrån åtgärdsprogram 2.3 Elevinflytande och demokrati (inkl samverkan skola-hem) Mål: Enhetens mål: Elever upplever att de ges inflytande över sin utbildning Resultat: Sammanställning av Nöjdhetsenkäten. 52,6% av vårdnadshavarna svarade på enkäten. Vad anser föräldrarna om: 2012 Sällan/ aldrig % 2012 Ofta eller alltid % 2011 Sällan/ aldrig % 2011 Ofta eller alltid % Barnets trivsel ,1 88,8 Arbetsglädje 10,7 85,7 19,1 80,9 Arbetsro 26,8 71,5 47,6 52,4 Personalen bryr sig om mitt barn 4,5 91,1 6,3 93,7 Stämningen mellan personal och barn 1,8 95,5 8,1 91,9 Personalen är goda förebilder 2,7 96,4 7,9 92 Bra bemötande av skolans personal 0,9 98,2 6,3 93,7 Info om målen som styr verksamheten 10,7 85,7 25,4 74,6 Hur barnet stimuleras till utveckling och lärande 8,9 90,2 25,4 74,6 8

9 Hur barnets utveckling och lärande 7,1 89,3 11,4 88,6 dokumenteras och följs upp Info om mitt barns utveckling och 8,9 88,4 17,5 82,5 lärande Jag känner mig delaktig i mitt barns 17 80,4 15,9 84,1 skolarbete Nöjd med informationen 10,7 88,3 17,7 82,3 Kommer på föräldramöten 10,7 83,1 14,3 85,7 Nöjd med föräldramötena 4,5 89,3 22,6 77,4 Nöjd med mitt barns skola 9,8 86,6 19,1 80,9 Kan rekommendera skolan till andra 12,5 84,9 20,7 79,3 Vi kan med glädje konstatera att trenden håller i sig och fler föräldrar väljer att svara på nöjdhetsenkäten. 2010, 17,8% 2011, 29,6% 2012, 52,6% Detta gör att enkäten blir mer tillförlitlig. Vi kan konstatera att för varje år som fler föräldrar svara på enkäten ges ett bättre omdöme om skolan och vårt arbete samt att vi ser att en övervägande majoritet anser att deras barn trivs i skolan. Den största förändringen ser vi inom arbetsro. Där är ökningen hela 19,1 procentenheter från 52,4% till 71,5%, vilket är mycket glädjande. Dock är det hela 26,8 procent som anser att det sällan eller aldrig är arbetsro. När det gäller frågan Hur barnet stimuleras till utveckling och lärande är det även en positiv förändring med 15,6 procentenheter. Andelen föräldrar som anser att de sällan (14,3%) eller aldrig (2,7%) Känner mig delaktig i sitt barns skolarbete är allt för hög. Sammanställning av Trivselenkäten. Påstående: inte alls/ ganska dåligt % ganska bra/ helt och hållet % inte alls/ ganska dåligt % ganska bra/ helt och hållet % Jag känner mig trygg i skolan 4,8 95,1 6,1 92,8 Skolarbetet gör mig så nyfiken 32,4 67,6 43,6 49,1 att jag får lust att lära mig mer Lärarna i skolan ta hänsyn till 24,3 75,6 30,4 65,7 elevernas åsikter Jag vet vad jag ska kunna för 16,4 83,5 13,8 81,2 att nå målen i de olika ämnena Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det 11 89,1 9,4 89,5 Jag får veta hur det går för 19,5 80,5 13,8 84,5 mig i skolarbetet Mina lärare förväntar sig att 5,5 94,5 5,5 85 jag ska nå målen i alla ämnen Det finns arbetsro i 34,7 65,2 28,7 69,6 klassrummet Det är lugnt på rasterna 12,4 87,8 9

10 Lärarna på min skola 13,4 86,6 behandlar oss elever på ett bra vis Det finns någon vuxen som 21,9 78,1 jag kan berätta för om jag eller någon annan blir utsatt för trakasserier / kränkningar Jag trivs i skolan 10,3 89,6 Merparten av eleverna ger uttryck för att de trivs och känner sig trygga på skolan. Vi ser att elever i högre grad upplever att Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer, Lärarna i skolan ta hänsyn till elevernas åsikter samt även Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen. När det gäller arbetsro är det är hela 34,7 % av eleverna som sällan (31,7%) eller aldrig (3%) upplever att det är arbetsro. Åtgärder: Vi kommer fortsätta vårt arbete med att få en bättre arbetsro. Vi kommer ha ett gemensamt förhållningssätt vad som gäller, lektionsstart, under lektion och hur vi avslutar lektionerna. Under läsåret kommer arbetsro fortlöpande upp som en punkt på konferenser och arbetsplatsträffar. Arbetsron kommer även att diskuteras med eleverna och möjligvis kan det vara så att vårt arbete med att få en bättre arbetsro gjort eleverna medvetna om vikten av arbetsro och att de inte är nöjde med den förbättring som vi som personal och föräldrar upplevt. Vi kommer även bli aktivare med att låta eleverna få vara med och påverka lektionsinnehåll och upplägg av lektioner. Under läsåret är vår ambition att ta reda på vad vi kan förbättre för att de föräldrar som inte känner sig delaktiga i sitt barns skolarbeta ska känna delaktighet. Vi kommer vara aktivare i vårt arbete att använda våra LPP:er. Utvärdring av arbetsområden sker med eleverna och då utvärderas även LPP:n 2.4 Enhetens egna prioriterade mål (som inte har redovisats ovan) Mål: Enhetens mål: På vår skola stävar vi mot ökat samarbete mellan arbetslagen. På vår skola har vi arbetsro på lektionerna Resultat: Under läsåret har arbetslagen haft gemensamma teman. Elevens val ligger samtidigt för hela skolan som kräver och innebär samarbete för att få det att fungera. Regelbundna ämneskonferenser ökar samarbetet mellan arbetslagen Under läsåret har arbetsro varit i centrum. Tillsammans har vi dragit upp riktlinjer och kommit fram till hur vi ska hålla ett gemensamt förhållningssätt. 10

11 På varje lektionssal finns gula lappar med vad vi förväntar oss av elever innan och under lektion var Skolinspektionen på skolan och upplevde att det var tre skolor i skolan. Åtgärdes vidtogs genom att tre arbetslag blev två. Detta medförde att de kulturer som rådde i arbetslagen bröts och vi upplever inte längre att det är tre (två) skolor i skolan. Vi upplever att det skett en förbättring när det gäller arbetsro i klassrummet men det finns mer att göra. En viktig sak är att eleverna själva blivit medvetna om att arbetsro och resultat hänger ihop. Något som upplevs mycket störande, framförallt för den enskilda eleven är mobiltelefoner. Allt för många elever förlorar lektionstid när fokus ligger på vad som händer i mobilen. Åtgärder: Vi nöjer oss inte bara med att öka samarbetet mellan arbetslagen utan kommer framöver strävar efter en ökad samsyn på det pedagogiska arbetet inom och mellan arbetslagen. Arbetsro finns redovisat i tidigare punkter. 3 REKTORS SAMMANFATTNING Vi är en skola där många elever mår bra och trivs samt att merparten av vårdnadshavarna är nöjda med den utbildningen vi bedriver. Men man kan även se att det finns områden som vi behöver förbättra oss på. Våra elever kommer till stor del in på sitt första handsval när de väljer gymnasiet men vi har allt för låg måluppfyllse och för lågt meritvärde för att vara nöjda. För att öka både måluppfyllese och meritvärde är det viktigt att fortsätta att arbeta med de mål vi har och inte byta/hitta på nya mål. Målen som vi ska arbeta efter finns i våra styrkdokument och det är därifrån vi hämtar dem. Långsiktighet ger resultat. Under läsåret har både måluppfyllelsen och meritvärde ökat för pojkar och flickor. Det som är glädjande är att måluppfyllelsen bland pojkar har en markant ökning. Räknar man ut ett medelvärde är skillnaden mellan pojkar och flickor 2,9 %/ämne detta läsår jämfört med förra året då skillnaden mellan pojkar och flickor var 8,5 %/ämne. Meritvärdet ökar även det men färre pojkar når de högre betygen viket gör att skillnaden blir fortfarande ganska stor mellan pojkar och flickor. Arbetsro och studiero är en förutsättning för att elever ska lyckas. Där har vi börjat ett viktigt arbete och kommit en bit på väg. Personal och föräldrar upplever att det är bättre arbetsro medan eleverna inte ger uttryck för det. Kanske kan det bero på att vårt arbete med arbetsro gjort att eleverna fått upp ögonen för hur arbetsrons påverka deras studier. Vi är inte framme utan kommer arbeta vidare så att vi, elever och vårdnadshavare blir eniga om att det oftast eller alltid är arbetsro på skolan. 11

12 Ämnekunskaperna är mycket goda bland lärarna som även visar sort engagerade för eleverna och driver skolan i rätt riktning. Elevers närvaro ökar i skolan och då är det främst den ogiltiga frånvaron som minskar. Främst beror det på att elever kommer i tid till lektioner samt att skolket har minskat. Någon större skillnad på den giltiga frånvaron, då elever är sjuk eller lediga ser man inte. 4 PRIORITERADE ÅTGÄRDER Mer sammanhängande tid och oftare ämneskonferenser. Detta blir på bekostnad av gemensam konferenstid och arbetslagstid. Vi räknar med att detta kommer ge mer fokus på ämnesutveckling och genererar ett ökat samarbete mellan individer i de olika arbetslagen. Även här kan vi fokusera på att delge varandra terminsöversikter, både mellan och inom de olika ämnena, för att finna gemensamma beröringspunkter mellan ämnen. Beröringspunkter som kan ge fler tillfällen till samtal om arbetet inom och mellan arbetslagen Arbetslagsträffar kommer vara med inriktade på pedagogiska frågor och mindre organisaktion och det vardagliga arbetet. Besök i varandras klassrum kan även det bidra till att öka samarbetet, förståelsen för varandras tankar och idéer samt leda till ämnesutveckling. Kontinuerligt under terminen med speciellt fokus på starten av höstterminen arbetar vi vidare med arbetsron enligt de metoder som vi påbörjat. I augusti ska vi göra en plan för vilka steg vi ska börja med och hur vi sedan går vidare under läsåret. Planen ska även innehålla utvärderingstillfällen och målsättningar. Så länge det finns klasser ur samma årskurs i de olika arbetslagen krävs samarbete och tillfällen för eleverna att möta sina jämnåriga under ordnade former. 5 PRIORITERADE MÅL FÖR KOMMANDE PERIOD BUN:s prioriterade mål Alla barn/elever känner trygghet och har möjlighet till gemenskap Genomsnittligt meritvärde för ungdomar som slutar årskurs 9 i kommunens skolor är minst 210 poäng. Genomsnittligt meritvärde för pojkar som slutar årskurs 9 i kommunens skolor ska öka från föregående år. Enhetens mål: På vår skola Elever upplever att de ges inflytande över sin utbildning Har vi arbetsro på lektionerna 12

13 Strävar vi efter en ökad samsyn på det pedagogiska arbetet inom och mellan arbetslagen Ökar pojkarna måluppfyllelse så att skillnaden mellan pojkar och flickor minskar. Lars Botvidsson Rektor Fröviskolan