Systematiskt Kvalitetsarbete

Transkript

1 Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan rektorsområde

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING... 4 NATIONELLA FÖRÄNDRINGAR... 4 GRUNDSÄRSKOLAN SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 6 SKOLA... 6 FRITIDSHEM... 7 GRUNDSÄRSKOLA SAMMANFATTANDE RESULTAT... 8 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING... 8 NÖJDA INVÅNARE GOD KOMMUNAL VERKSAMHET... 8 GRUNDSÄRSKOLAN INKL. TRÄNINGSSKOLAN HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING KUNSKAP KUNSKAPSRESULTAT HÖSTTERMINEN 2012 (REDOVISAS I JANUARI) KUNSKAPSRESULTAT VÅRTERMINEN 2013 (REDOVISAS I JUNI) UTVECKLING OCH LÄRANDE (REDOVISAS I MARS) NORMER OCH VÄRDEN NÖJDA INVÅNARE GOD KOMMUNAL VERKSAMHET GRUNDSÄRSKOLAN HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING UTVECKLING OCH LÄRANDE NORMER OCH VÄRDEN NÖJDA INVÅNARE ANSVAR OCH INFLYTANDE - DELAKTIGA FÖRÄLDRAR DELAKTIGHET I KVALITETSARBETET UPPFÖLJNINGAR SOM GJORTS UNDER LÄSÅRET 2012/ GRUNDSKOLENÄMNDENS MÅLBILD 2012 BILAGA MÄTSYSTEM, STYRTAL OCH BEDÖMNING ELEVENKÄT TIDIGAREDEL BILAGA BARNENKÄT FRITIDSHEM BILAGA ELEVENKÄT GRUNDSÄRSKOLA BILAGA FÖRÄLDRAENKÄT GRUNDSÄRSKOLA BILAGA

3 Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete utgör den del av enheternas systematiska kvalitetsarbete som rapporteras in till huvudmannen. Dokumentet arbetas fram kontinuerligt under året och färdigställs i juni 2013 och följs upp i dialog mellan verksamhetschef och rektor. Dialogen med tillhörande dokumentation ingår i förvaltningens och respektive enhets systematiska kvalitetsarbete. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete har tagits fram på uppdrag av Barn- och utbildningsförvaltningens chef Jukka Kuusisto. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete ska utarbetas under medverkan av elever, pedagogisk personal och övrig personal. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektor ansvarar för resultatsammanställning, analys och framtagande av utvecklingsåtgärder. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete för rektorsområdet bygger på uppföljning av kunskapskraven i läroplanen för grundskolan, läroplanen för grundsärskolan, samt resultat av mätningar av målen i grundskolenämndens verksamhetsplan för 2012 (VP 2012). Till grund för analys och åtgärder ligger även skolans egna utvärderingar och erfarenheter som gjorts i verksamheten under läsåret 2012/2013. Åtgärderna avser både aktuellt kalenderår (2013) och aktuellt läsår (2013/2014). Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete är en offentlig handling och finns tillgängligt på Huddinge kommuns webbplats, Huddinge den 20 augusti 2013 För Mörtviksskolans ro Namnteckning Ingrid Gustavsson Rektor Kontaktuppgifter: Adress: Sonatvägen 2 Telefon: E-post: ingrid.gustavsson@huddinge.se Skolans hemsida: 3

4 1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING Nationella förändringar I den nya skollagen har kravet på kvalitetsredovisning avskaffats men kravet på dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet har stärkts. Den betonar att det är de nationella målen som ska stå i fokus för kvalitetsarbetet och lagen lägger även stor tyngd vid åtgärder för förändring och förbättring. Grundskolorna i Sverige arbetar nu efter den nya skollagen och den nya läroplanen. Läroplanen för grundskolan och läroplanen för grundsärskolan innehåller nya kursplaner och även nya kunskapskrav för samtliga ämnen. Ny behörighet till gymnasieskolan från och med ht-2011 De nationella reformerna gäller även för gymnasieskolan, vilken från och med läsåret 2011/2012 har nya program och nya ämnesmål. Detta innebär att alla elever som lämnar grundskolan från och med juni 2011 söker till den nya gymnasieskolan utifrån de nya behörighetskraven. De nya behörigheterna är uppdelade i fyra olika behörighetskrav beroende på vilken typ av gymnasieprogram eleverna söker till. Inriktning yrkesinriktade gymnasieprogram högskoleförberedande gymnasieprogram estetiska programmet högskoleförberedande gymnasieprogram humanistiskt program samhällsvetenskapsprogrammet ekonomiprogrammet högskoleförberedande gymnasieprogram naturvetenskapsprogrammet teknikprogrammet Behörighet Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare fem ämnen (vilka som helst) Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen (vilka som helst) Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen, varav samhällskunskap, geografi, historia och religion är obligatoriska Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen, varav biologi, fysik och kemi, är obligatoriska 4

5 Grundsärskolan I den nya skollagen har kravet på kvalitetsredovisning avskaffats men kravet på dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet har stärkts. Den betonar att det är de nationella målen som ska stå i fokus för kvalitetsarbetet och lagen lägger även stor tyngd vid åtgärder för förändring och förbättring. Grundskolorna i Sverige arbetar nu efter den nya skollagen och den nya läroplanen. Grundsärskolan har en egen läroplan. Läroplanen är i huvudsak likalydande med grundskolans, specialskolans och sameskolans läroplaner. Det är bland annat kunskapsmålen som skiljer sig åt. 5

6 2. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING - bedömning av rektorsområdets kvalitet och utvecklingsområden Skola I Mörtviksskolan pågår ett aktivt arbete för att främja alla elevers trygghet och lärande. Genom att följa upp och analysera resultat samt planera och utvärdera åtgärder bedrivs ett ständigt förbättringsarbete. När vi ser på årets resultat ser vi en stor förbättring på många områden, vilket är mycket glädjande. Det sammantagna kunskapsresultatet för alla årskurser har höjts sedan förra läsåret. 86,1 % av våra elever i åk 1-5 når kraven i alla ämnen och i åk 6 har 84,9 % av eleverna minst betyget E i 16 ämnen. Motsvarande siffra förra läsåret var 82,2 % i årskurserna 1-6. Ser vi till de enskilda ämnena kan vi särskilt notera att resultaten i matematik och engelska har förbättrats, vilket vi lyfte fram som vårt viktigaste utvecklingsområde för ett år sedan. I åk 3 har vi i år ett bättre resultat än de två föregående åren och ligger nu strax över genomsnittet i kommunen. Den jämförelsen grundar sig på måluppfyllelsen i svenska/svenska som andraspråk och matematik. Vi ser positiva resultat av satsningen på undervisningen i halvklass vid flera tillfällen i veckan i samtliga årskurser. Det ger goda förutsättningar för interaktion och formativ bedömning. Vi är glada att vi även innevarande läsår kommer att kunna organisera undervisningen på samma sätt. Vi ser också att satsningen på en ny musiksal och halvklasstimmar i musik har höjt kvalitén på musikundervisningen under läsåret 2012/2013. Under läsåret har vi satsat på att utveckla användandet av IT i undervisningen. I framför allt åk 1 samt i de mindre undervisningsgrupperna har de nya läsplattorna varit till stor hjälp och glädje i läs- och skrivinlärningen. Under läsåret 2013/2014 kommer elever i samtliga årskurser att kunna använda läsplattor i skolarbetet för att främja lärandet. Under läsåret som gått har alla lärare deltagit i kompetensutvecklingen Stärk språket stärk lärandet, där formen varit kollegialt lärande med handledning. Vi fortsätter att implementera detta under 2013/2014. Mörtviksskolan, Sjötorpsskolan och Östra grundskolan har samarbetat med Göran Svanelid kring en kompetensutveckling för alla lärare, där syftet varit att lärarna får verktyg i sitt arbete med planering av undervisningen med utgångspunkt i förmågorna. Kärnan i arbetet med dessa stödstrukturer är återigen ett språkutvecklande arbetssätt. Att samtidigt arbeta med IKT-utvecklingen ger inspiration och förstärkning till arbetet. Utvecklingsområden som vi uppmärksammat vid analysen är att vi framöver behöver fokusera på undervisning i läsförståelse, vilket berör alla ämnen och årskurser. Detsamma gäller även ett språkutvecklande arbetssätt. 2013/2014 kommer samtliga lärare som undervisar i matematik att genomföra Skolverkets kompetensutveckling matematiklyftet. Våra utvecklingsområden ligger därmed också i linje med Barn- och utbildningsförvaltningens fokusområden; språkutveckling, matematik och IT i undervisningen. 6

7 Årets elevenkät hade gjorts om, vilket gör att det inte går att jämföra rakt av med föregående års resultat. Dock ser vi att frågan om arbetsro förbättrats något, men vi behöver fortsätta att arbeta aktivt med det. Vi ser det också som en stor utmaning för alla som arbetar i skolan att eleverna ska vara nöjda med sin skola. En ny kommunövergripande särskild undervisningsgrupp startades på Mörtviksskolan ht Inriktningen är för elever inom autismspektrat. Vi startade med 5 elever i åk 1-3 och nu går 7 elever i åk 2-4 i klassen. Fritidshem Vi bedömer att fritidshemsverksamheten är god. Fritidshemsenkäten visade dock på stora skillnader mellan fritidshemmen. Under våren såg vi en betydlig kvalitetsförbättring på det fritidshemmet som haft mindre goda resultat på enkäten. Vår analys av detta är att kvalitetshöjningen berodde på att ordinarie personal kom tillbaka samt att nyrekrytering av en erfaren fritidspedagog gjordes. Under året har fritidshemmen arbetat med att få fram en gemensam plattform för alla fritidshem där vi förtydligar våra mål utifrån styrdokumenten. Dessa mål skall tydliggöras för barnen i verksamheten. Vi kommer under året att ta hjälp av en extern konsult som hjälper fritidshemmen med att arbeta med utvecklingsprocesser, reflektion och planering. Syftet med detta är bl.a. att stärka yrkesrollen samt att betona vikten av ett gemensamt pedagogiskt förhållningssätt på fritidshemmet. Fritidsverksamheten för elever i åk 4-6 har under läsåret varit förlagd i lokaler i Östra grundskolan, i ett samarbete med dem, Edboskolan och Trångsundsskolan. Vi är mycket nöjda med samarbetet och de nya lokalerna och kommer att fortsätta på samma vis även under läsåret 2013/2014. Grundsärskola Det har varit en positiv utveckling under året och samtliga elever når målen. Under läsåret har ett stort fokus legat på tal- och språkutveckling. Handledningen från Huddinges tal- och språkskola har varit mycket uppskattad och har bidragit till god kvalité på insatserna för eleverna. Elevenkätens resultat för Mörtviksskolan har inte redovisats för sig, utan svaren ingår i det sammanlagda resultatet för grundsärskolan i kommunen. 7

8 3. SAMMANFATTANDE RESULTAT Hållbar samhällsutveckling Kunskap (vårterminen 2013) redovisat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. et redovisar andel (%) elever. Vt-11 Vt-12 Vt-13 Vt-13 Kommun totalt Skolans tidigaredel 10/11 11/12 12/13 12/13 Kunskap - åk ,9 76,6 87,3 86,7 Kunskap åk 6 Minst E i 16 ämnen ,9 81,3 Utveckling och lärande redovisat för tidigare- och senaredel. en bygger på den elevenkät som genomförs i årskurs 2-9. Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Lärande 7,9 7,9 7,8 8,0 Ansvar och inflytande 7,6 7,9 7,6 8,3 Folkhälsa 7,2 7,2 7,2 7,6 Fritidshem 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Lärande ,2 7,7 Ansvar och inflytande ,4 7,1 Folkhälsa ,0 7,4 Normer och värden Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Trygghet 8,4 8,2 8,2 8,5 Fritidshem 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Trygghet ,8 8,7 Nöjda invånare god kommunal verksamhet et redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på enkätpåståendet. Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 Nöjda elever Fritidshem 10/11 11/12 12/13 12/13 Nöjda barn Bedömning av uppnådda kunskapskrav i kursplanerna i svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3. 2 Minst betyget E i minst 16 ämnen (vt-12). 8

9 Grundsärskolan inkl. träningsskolan Antal elever som bedöms nå minst grundläggande kunskaper i årskurs 1-6 i alla ämnen med inriktning grundsärskola vårterminen 2013 Ämne Vt-13 åk 1-6 totalt antal elever Vt-13 k 1-6 antal elever som uppnår målen Bild 4 4 Engelska 4 4 Hem- och konsumentkunskap 7 7 Idrott och hälsa 7 7 Matematik 7 7 Musik 7 7 NO 7 7 Slöjd 6 6 SO 7 7 Svenska 5 5 Svenska som andraspråk 2 2 Teknik 7 7 Vt-13 k1-6 kommun totalt antal elever Vt-13 åk1-6 kommun totalt antal elever som uppnår målen 9

10 4. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Kunskap Mål VP Alla elever når de nationella kunskapsmålen. Åtaganden från förra årets SK-dokument 2011/2012 Utvecklingsområde: Implementering av språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Utvecklingsområde: Svenska; muntlig interaktion, argumentation samt skrivträning Utvecklingsområde: Matematik; problemlösning, räknesätt Utvecklingsområde: Engelska; muntlig interaktion Kunskapsresultat höstterminen 2012 (redovisas i januari) Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-5 höstterminen 2012 samt andel elever med minst betyget E i årskurs 6 Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppnå kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna nedbrutna kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms uppnå de krav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. För årskurs 6 redovisas resultat utifrån om eleven fått minst betyget E i de ämnen som eleven läst under höstterminen en inkluderar elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelseoch mottagningsklasser. Ht-12 Åk 1 52 elever Ht-12 Åk 2 55 elever Ht-12 Åk 3 57 elever Ht-12 Åk 4 58 elever Ht-12 Åk 5 47 elever Ht-12 Åk 6 73 elever Ht-12 Kommun tot. åk 6 Ämne Bild ,0 Biologi ,4 Engelska ,5 Fysik ,0 Geografi ,2 Hem- och konsumentkunskap Historia ,9 Idrott och hälsa ,6 Kemi ,9 Matematik ,8 Musik ,8 Religionskunskap ,3 Samhällskunskap ,8 Slöjd ,0 Svenska ,8 Svenska som andraspråk ,2 Teknik ,5 Andel (%) elever med minst betyget E i de ämnen de läst i årskurs 6 97, ,9 10

11 Analys av resultaten vad gäller andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-5 samt andelen elever med minst betyget E höstterminen 2012 Skillnaderna i kunskapsresultaten jämfört med vårterminen är relativt små. Antalet elever i grupperna inte är detsamma och antalet nyanlända elever på skolan är fler jämfört med i våras, vilket påverkar det procentuella utfallet i respektive årskurs och ämne. I svenska är det inga stora skillnader om vi jämför med vårterminens resultat. Vi ser en förbättring i svenska i åk 4 och åk 5 jämfört med vårens resultat för samma elever. Vi bedömer att våra åtgärder bidragit till detta. Vi bedömer att ett fortsatt arbete med våra åtgärder kommer att ge ett bättre resultat även i åk 6. De lägre resultaten i svenska som andraspråk beror på att eleverna varit kort tid i Sverige. en i matematik är något lägre jämfört med vårens. Skillnaderna är dock små, med tanke på att antalet elever i grupperna inte är detsamma och antalet nyanlända elever på skolan är fler jämfört med i våras. I åk 4 har resultaten höjts något jämfört med samma elever föregående läsår. I åk 3 har resultaten sjunkit mest, jämfört med samma elevgrupp förra läsåret, från 98 % till 83 %. Att resultaten sjunker från åk 2 till åk 3 noterade vi även förra året. Därför arbetar nu eleverna i åk 2 systematiskt med det diagnostiska materialet Diamant från Skolverket. Våra planerade åtgärder i matematik omfattar även tyngdpunkt på mer lärarledd undervisning. Kunskapsresultatet i åk 6 ligger strax under snittet för kommunen. Sedan ht 12 har vi lagt in halvklasstimmar i matematik även för de äldre eleverna på skolan. I åk 5 och 6 är resultaten i engelska något lägre jämfört med övriga årskurser. I åk 6 är måluppfyllelsen 90 % vilket är nära kommunsnittet på 91,5 %. För elever i behov av särskilt stöd finns åtgärdsprogram. Vi har dessutom satsat på grupptimmar i engelska i åk 3-6. I idrott är det tydligt att simningen är den största orsaken till resultatet i åk 6. Extra simning en gång i veckan har bidragit till att resultatet har blivit 90 % och inte lägre. Extrasimningen fortsätter under vårterminen. Planering vårterminen 2013 för kunskap Utvecklingsområde: Svenska, skrivträning Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Skriv ett pass om dagen, under treveckors-perioder, Lärare Direkt återkoppling samt utvärdering efter varje Två gånger per termin Lärare och speciallärare relaterat till aktuella arbetsområden. period Skriva argumenterande Lärare Feedback under Lärare texter Skrivprojekt, berätta med en röd tråd Lärare processens gång. Bedömningsmatriser; skriva Utvecklingsområde: Svenska, muntlig interaktion, argumentation Skapa modeller för att tala, samtala och argumentera. Studiecirkel med metoder för detta genomförd under ht12 Lärare Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Lärare Lärarmöten Kontinuerligt Lärare under vt Kamratrespons Lärare Arbete efter matrisform Fortlöpande under läsåret Lärare 11

12 Utvecklingsområde: Matematik Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Tyngdpunkt på lärarledda Lärare På pedagogiska forum - En gång per Lärare matematiksamtal i undervisningen ämneskonferenser termin Problemlösning i flera led; Lärare och Direkt återkoppling Varje vecka Lärare enskilt och i grupp, lärarlett Ett morgonpass med de fyra räknesätten varje dag under en treveckors-period Diagnoser som ett komplement till handbokstesten (Diamant) spec.lärare Lärare och spec.lärare Lärare Direkt återkoppling samt utvärdering efter 3 veckor Analys av resultaten på lärarmöten Minst en halvklasstimme i matematik varje vecka i samtliga årskurser Två gånger per termin Lärare Lärare Utvecklingsområde: Engelska, muntlig interaktion Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Muntlig interaktion i mindre grupp varje vecka; halvklasstimmar varje vecka Lärare Muntligt prov övning Skolverkets diagnoser VT åk 2-5 HT åk 6 Lärare Utvecklingsområde: Praktisk-estetiska ämnen Planering Åtgärder Syftet med undervisningen och kunskapskraven gås igenom med eleverna i alla praktisk-estetiska ämnen inför terminsstarten och kontinuerligt Uppföljning Hur görs När Ansvar uppföljningen? Läraren Utvärdering i arbetslaget Innan terminens slut (Kategorimöte) Ansvar Arbetslaget Utvecklingsområde: Deltagande praktisk-estetiska ämnen Planering Åtgärder Framförhållning vid schemabrytande aktiviteter, till exempel utflykter och studiebesök Eleverna ges möjlighet att visa en förmåga vid mer än bara ett tillfälle och ta igen missade moment Ansvar Klassläraren Läraren/Klasslärare Hur görs uppföljnin gen? Utvärdering i arbetslaget Utvärdering i arbetslaget Uppföljning När Innan terminens slut (Kategorimöte) Innan terminens slut (Kategorimöte) Ansvar 12

13 Utvecklingsområde: Betyg samtliga ämnen Planering Åtgärder Styra planeringen så att svårare moment kommer vid upprepade tillfällen och om möjligt tidigt. Detta för att elever ska ges bättre förutsättningar att nå ett högre betyg. Ansvar Lärare i ämnet Hur görs uppföljnin gen? Utvärdering i arbetslaget Uppföljning När Innan terminens slut (Kategorimöte) Ansvar Utvecklingsområde: Fortbildning för att utveckla undervisningen; IT-kompetens, Språkutvecklande arbetssätt, Läsförståelse, The Big Five om förmågorna i kursplanerna Planering Åtgärder Riktad fortbildning för att utveckla nya arbetssätt med interaktiva projektorer samt ipads. Studiecirkel för alla lärare Att undervisa i läsförståelse Fortbildning med Göran Svanelid kring förmågorna, relaterat till pedagogisk planering samt omdömen. Studiecirkel för alla lärare Stärk språket stärk lärandet Uppföljning Hur görs När Ansvar Ansvar uppföljningen? Rektor, lärare Utvärdering i IT-gruppen december Rektor Speciallärare, lärare Utvärdering april Speciallärare Rektor, lärare Utvärdering juni Rektor Rektor, lärare Studiecirkeln avslutades och utvärderades under ht och under läsåret 12/13 kommer övningarna att tillämpas i undervisningen. juni Rektor 13

14 Kunskapsresultat vårterminen 2013 (redovisas i juni) Kunskapsresultat (alla elever) över tid, årskurs 3 och årskurs 6 et i tabellen inkluderar alla elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. et för årskurs 3 utgår från den bedömning som pedagogerna har gjort utifrån kunskapskraven i kursplanerna för matematik och svenska/svenska som andraspråk. I årskurs 6 utgår resultaten från hur stor andel av eleverna som har fått minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. et redovisar andel (%) elever. Vt-11 Vt-12 Vt-13 Vt-13 Kommun totalt Skolans tidigaredel 10/11 11/12 12/13 12/13 Kunskap - åk ,9 76,6 87,3 86,7 Kunskap - åk ,9 81,3 Analys av kunskapsresultat över tid, årskurs 3 och årskurs 6 vårterminen 2013 Kunskapsutvecklingen i åk 3 och åk 6 har varit god både över tid och i förhållande till kommunen totalt. Förra årets nedgång i åk 3 har vänts till ett positivt resultat (87,3) ett resultat som även ligger högre än resultatet för två år sedan och något högre än kommunens resultat (86,7). Eleverna i åk 6 har höjt sina resultat både i förhållande till sina resultat förra läsåret, samt jämfört med sina resultat ht 12. Deras resultat (84,9) ligger även högre än kommunens resultat (81,3). Vi tror att vårt målmedvetna arbete med att analysera resultat och arbeta med riktade åtgärder utifrån analysen har gett det goda resultatet som vi nu ser. När det gäller våra åtagande från 2011/2012 ser vi att vi har uppnått flera mål, och särskilt glädjande är det att vi ser förbättrade resultat i matematik. Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 3 och årskurs 6 Kunskapsresultat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. I tabellen nedan redovisas resultat uppdelat efter genus. för årskurs 3 och för årskurs 6 innefattar samtliga elever som har gjort ämnesprov i respektive årskurs. Skolor har rätt att exkludera elever som av särskilda skäl inte kan göra proven. Till Sverige nyanlända elever är exempel på sådana särskilda skäl. 3 Bedömning av uppnådda kunskapskrav i svenska/svenska som andraspråk och i matematik årskurs 3. 4 Minst betyget E i minst 16 ämnen. 14

15 Ämnesprov, kunskapskrav och betyg vt-13 Egna skolan Huddinges grundskolor Årskurs 3 F P T F P T Antal elever i årskurs Antal elever som genomförde samtliga delprov Andel (%) elever som uppnådde kraven på samtliga delprov i ämnesproven i årskurs ,6 55,6 67,3 63,5 54,1 58,6 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på ett delprov i ämnesproven i årskurs 3 7,1 22,2 14,5 14,9 18,0 16,5 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på två eller flera delprov i ämnesproven i årskurs 3 14,3 22,2 18,2 21,6 27,9 24,9 Andel (%) som uppnår kunskapskrav i svenska /svenska som andraspråk och matematik 92,9 81,5 87,3 89,6 83,9 86,7 Årskurs 6 F P T F P T Antal elever i årskurs Antal elever som genomförde samtliga delprov Andel (%) elever som uppnådde kraven på samtliga delprov i ämnesproven i årskurs ,9 71,9 75,7 92,2 86,8 89,4 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på ett delprov i ämnesproven i årskurs 6 13,2 21,9 17,1 7,3 16,4 11,9 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på två eller flera delprov i ämnesproven i årskurs 6 7,9 6,3 7,1 7,3 10,4 8,9 Andel (%) elever med minst betyget E i svenska/ svenska som andraspråk, engelska, matematik, NO och SO. 85,3 73,2 79,2 Analys av kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, i årskurs 3 och i årskurs 6 vårterminen 2013 Det är en tydlig skillnad mellan flickors och pojkars resultat i åk 3, både på de nationella proven och på andelen elever som uppnår kunskapskraven. När vi jämför med kommunens resultat ser vi liknande resultat för pojkarna, medan flickorna på Mörtviksskolan når högre resultat jämfört med kommunens resultat. Skillnaden mellan pojkar och flickor är inte lika tydlig i åk 6. Vi har sett samma tendens tidigare år, att pojkarnas resultat förbättras från åk 3 till åk 6. Både i åk 3 och i åk 6 är det fler pojkar än flickor som inte uppnår kraven på ett av delproven, men i åk 3 är skillnaden större. I både åk 3 och åk 6 framgår att pojkarna har svårare för att återberätta och uttrycka sig, både i tal och i skrift. Vi tror därför att vårt fortsatta arbete med att implementera ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen kan bidra positivt till att höja pojkarnas resultat. Vi bör även beakta pojkarnas intresseområden mer i arbetet med deras läs- och skrivinlärning. Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-5 samt andel elever med minst betyget E i årskurs 6. Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppfylla kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de krav som finns och om skolan inte har egna kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms nå de kunskapskrav 5 Andel elever som uppnådde kraven för godkänd på samtliga delprov i svenska/svenska som andraspråk och i matematik i förhållande till antalet elever som genomförde proven. 6 Andel elever som uppnådde kraven för minst betyget E på samtliga delprov i svenska/svenska som andraspråk, i engelska och i matematik i förhållande till antalet elever som genomförde proven. 15

16 som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. inkluderar elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Tabellen visar hur stor andel av eleverna i årskurs 6 som fått minst betyget E i respektive ämne, samt hur stor andel av eleverna som är simkunniga. en inkluderar elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Vt-13 Åk 1 53 elever Vt-13 Åk 2 55 elever Vt-13 Åk 3 55 elever Vt-13 Åk 4 57 elever Vt-13 Åk 5 47 elever Vt-13 Åk 6 73 elever Vt-13 Kommun tot. åk 6 Ämne Bild ,9 Biologi ,1 Engelska ,7 Fysik ,0 Geografi ,9 Hem- och ,4 konsumentkunskap Historia ,2 Idrott och hälsa ,5 Kemi ,9 Matematik ,3 Musik ,1 Naturorienterande ämnen (NO) Religionskunskap ,0 Samhällskunskap ,2 Samhällsorienterande ämnen (SO) Slöjd ,8 Svenska ,0 Svenska som andraspråk ,2 Teknik ,9 Uppnår simkraven , Analys av resultaten vad gäller andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-5 samt minst betyget E i respektive ämne vårterninen-13 Svenska en i svenska ligger jämnt över årskurserna mellan 92 och 98 procent. en i åk 6 (98 %) ligger strax över kommunsnittet (97 %). I svenska som andraspråk är resultaten något lägre, vilket beror på att eleverna varit kort tid i Sverige. Jämfört med höstens resultat ser vi en ökning i samtliga elevgrupper i åk 3-6. För samma elever har resultaten också höjts med flera procentenheter jämfört med förra läsåret, vilket är glädjande. I åk 1 har arbetet med ipads i läs- och skrivinlärningen varit ett uppskattat och viktigt verktyg, som bidragit starkt till elevernas lust att lära. 7 För att uppnå simkraven ska eleven kunna simma 200 meter varav 50 meter på rygg. Enligt kursplanen för idrott och hälsa ska eleven uppfylla simkraven senast när denne slutar i årskurs 6. 16

17 Matematik Vi har relativt hög måluppfyllelse i matematik, mellan 90 % och 100 %. Särskilt glädjande är att åtgärderna med bl.a. noggrann uppföljning i åk 3 har lett till en höjning från 83 % till 90 % sedan höstterminen. Eleverna i åk 4 har höjt sina resultat sedan förra läsåret - från 86 % i åk 3 till 91 % i åk 4. På de nationella proven har vi inte lika höga resultat, men det är flera elever som endast har missat ett delprov, vilket ger ett lågt resultat på antal elever som klarat alla delprov. Flertalet elever har dock kunnat visa att de nått kunskapskraven, vilket gör att måluppfyllelsen är högre än resultaten på de nationella proven. Vi ser goda resultat av intensivträningen med räknesätten - fyra om dagen, och handbokstesterna. Styrkor vi ser är att eleverna kan välja rätt räknesätt och visa lösningar vid problemlösning samt använda olika räknemetoder. I både årskurs 3 och 6 visar de nationella proven att vi behöver arbeta mer med subtraktion, att beskriva geometriska former med rätt begrepp samt med innebörden av likhetstecknet. När det gäller skriftliga räknemetoder i subtraktion, behöver vi avväga hur många olika räknemetoder vi ska arbeta med. Elevernas förståelse av metoderna är avgörande för om de hjälper eller stjälper. Engelska en i engelska i åk 6 har höjts, jämfört med samma elevgrupp förra året. När vi analyserar de olika delmomenten i engelska ser vi att eleverna behöver arbeta mer med att sökläsa samt muntliga övningar. När det gäller läsförståelsen ser vi att eleverna behöver träna mer på att läsa långa sammanhängande texter och svara med hela meningar. Samhällsorienterande ämnen Våra elever har en god måluppfyllelse i de samhällsorienterande ämnena. Ämnesproven i religion visar dock på utvecklingsområden; att söka information i en text, att kunna redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu samt att kunna föra resonemang. Vår analys är att undervisning i läsförståelse och ett språkutvecklande arbetssätt måste genomsyra arbetet i alla ämnen, samt att förmågan att resonera och jämföra behöver tränas och utvecklas tidigt. Det är också viktigt att vi inte tar för givet att våra elever har goda kunskaper i kristendom. Naturorienterande ämnen Även i de naturorienterande ämnena har våra elever god måluppfyllelse. Ämnesproven i biologi visar på några utvecklingsområden; att utveckla förmågan att göra en systematisk undersökning, att följa skriftliga instruktioner i flera led samt att kunna motivera ställningstagande. Vi ser också att efterfrågade faktakunskaper från det centrala innehållet behöver befästas. Idrott och hälsa Några elever har inte nått kunskapskraven i simning i åk 6. Vi erbjuder extra simning från åk 3 och uppåt. Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 6 Tabellen visar andel elever i årskurs 6 som fick minst betyget E i minst 16 ämnen i årskurs 6. et för årskurs 6 i tabellen nedan innefattar samtliga elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. 17

18 Betyg vt-13 Egna skolan Huddinges grundskolor Årskurs 6 F P T F P T Andel (%) elever som fick minst betyget E i minst 16 ämnen i årskurs 6 86,8 82,9 84,9 82,7 80,0 81,3 Analys av kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar i årskurs 6 vårterminen 2013 Svenska Det är en skillnad mellan pojkar och flickor när det gäller att återberätta och uttrycka sig, både i tal och i skrift. Flickorna når där bättre resultat. Vi tror därför att vårt fortsatta arbete med att implementera ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen kan bidra positivt till att höja pojkarnas resultat. Vi bör även beakta pojkarnas intresseområden mer i arbetet med deras läs- och skrivinlärning. Engelska De nationella proven visar att pojkarna i årskurs 6 har bättre resultat när det gäller att tala än vad flickorna har. Även när det gäller att skriva finns en viss skillnad till pojkarnas fördel även om den är mindre än när det gäller att tala. Samhällsorienterande ämnen Ämnesproven i religion visar att flickorna har betydligt fler A-poäng än pojkarna när det gäller samtliga förmågor som testas i provet. Störst är skillnaden när det gäller att resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller. Naturorienterande ämnen Ämnesproven i biologi visar att flickornas förmåga att beskriva händelseförlopp, utseende m.m. är mer utvecklad än pojkarnas. Kunskapsresultat exklusive elever i särskilda undervisningsgrupper I Huddinge kommunala grundskolor finns elever som går i särskilda undervisningsgrupper av olika skäl, exempelvis att man som elev stora stödbehov beroende inlärningssvårigheter, att man är nyanländ till Sverige etc. Alla elever ska bedömas utifrån samma kunskapskrav, även om det exempelvis är svårare för nyanlända elever att uppnå kunskapskraven i samma utsträckning som elever som är födda och uppväxta i Sverige. Mörtviksskolan Antal elever Åk 3 Åk 6 I särskilda undervisningsgrupper 4 3 Kommentarer: Det finns två särskilda undervisningsgrupper på skolan; en för nyanlända elever och en för elever inom autismspektrat. Eleverna har gjort goda resultat och framsteg utifrån sina förutsättningar, även om de inte når de nationella målen i alla ämnen för respektive årskurs. 18

19 Sammanfattande analys av kunskapsresultaten i årskurs 1-6 för vårterminen 2013 Kunskapsresultaten har höjts på skolan, både över tid och i förhållande till kommunen totalt, vilket är glädjande. Vid analysen av de olika ämnena ser vi att undervisning i läsförståelse är ett fortsatt viktigt utvecklingsområde som berör alla ämnen och årskurser. Det gäller även ett språkutvecklande arbetssätt. Det finns en skillnad mellan måluppfyllelsen och resultaten på de nationella proven, främst i åk 3. Det är flera elever som missat ett av samtliga delprov, vilket ger ett stort utslag på de sammanlagda resultaten i ämnena. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande kunskap tidigaredel bedöms vara god Motivering: se analys under rubriken sammanfattande analys av kunskapsresultaten i årskurs 1-6 för vårterminen Planering läsåret 2013/2014 för kunskap Utvecklingsområde: Svenska; läsförståelse, skriva, tala/lyssna/samtala Planering Åtgärder Undervisning i läsförståelse, lässtrategier och genreläsning. Träna på att läsa och förstå instruktioner i flera led, åk 1-6 Skriva texter med hjälp av bilder, stödord och tankekartor Elevsamtal - ställa relevanta frågor till olika sorters texter. Ansvar Lärare Lärare, alla ämnen Lärare Lärare Uppföljning Hur görs När uppföljningen? Formativ bedömning tillsammans med eleverna Formativ bedömning Fortlöpande och med hjälp av formativ bedömning Fortlöpande och med hjälp av formativ bedömning Fortlöpande under året Fortlöpande under året Fortlöpande under året Fortlöpande under året Ansvar Lärare Lärare, alla ämnen Klassläraren Klassläraren Utvecklingsområde: Matematik; subtraktion, geometri Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Fortsätta träna de fyra räknesätten fyra om dagen Lärare, ma Handboken, Diamant 2 ggr/år Lärare, ma Arbeta konkret med 3D figurer Lärare, ma Diagnoser Fortlöpande Lärare, Arbeta med förståelse av skriftliga räknemetoder, främst vid subtraktion, åk 2-6 Använda lärplattan till att spela in genomgångar i matematik och göra dem tillgängliga för elever och föräldrar under året Lärare, ma Diagnoser Fortlöpande under året Lärare, ma Fortlöpande med eleverna Föräldramöte Utvecklingssamtal En gång per termin ma Lärare, ma Lärare, ma 19

20 Utvecklingsområde: Engelska; samtala, läsförståelse Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Skapa tjejgrupper vid talövningar, några tillfällen. Lärarna i engelska. Formativt med eleverna samt vid lärarkonferens Januari och juni Lärarna i engelska. Träna läsförståelse regelbundet, längre texter efter stigande ålder, eleverna ska svara med hela meningar. Lärarna i engelska, åk 4-6 Fortlöpande samt efter nationella proven i åk Januari och juni Lärarna i engelska. Träna på att sökläsa på engelska. Lärarna i engelska, åk 4-6 Fortlöpande samt efter nationella proven Januari och juni Lärarna i engelska. Utvecklingsområde: Samhällsorienterande ämnen; läsförståelse, förmågan att resonera, jämföra och analysera. Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Lärare Fortlöpande formativt samt December Lärare I slutet av varje termin och Utveckla förmågan att sökläsa samt läsförståelsen av faktatexter Befästa faktakunskaper genom att arbeta med jämförelser och analyser. Utveckla förmågan att resonera och ta ställning utifrån fakta. Lärare Lärare Fortlöpande formativt samt I slutet av varje termin. Fortlöpande formativt samt I slutet av varje termin. juni 2014 December 2013 och juni 2014 December 2013 och juni Lärare Lärare Utvecklingsområde: Biologi, kemi, fysik; systematiska undersökningar, skriftliga instruktioner samt reflektion över arbetet Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Lärare Genom att bla. göra Under Lärare skolverkets diagnoser terminens Öva på systematisk undersökning vid laborativa arbeten Öva att följa skriftliga instruktioner i flera led Beskriva, motivera och föreslå förbättringar vid ex. arbete med djur och natur. Lärare Lärare Genom att bla. göra skolverkets diagnoser Genom att bla. göra skolverkets diagnoser gång Under terminens gång Under terminens gång Lärare Lärare 20

21 Utveckling och lärande (redovisas i mars) Mål VP 2012: - Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla elever och barn i deras utveckling - Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i fritidshemmet - Alla elever har en god lärandemiljö - Alla barn och elever upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer Åtaganden från förra årets SK-dokument 2011/2012 Utvecklingsområde: Samtala om sitt lärande Utvecklingsområde: Ansvar och inflytande Utvecklingsområde: Arbetsro 8 9 Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Lärande ,8 8,0 Ansvar och inflytande ,6 8,3 Folkhälsa ,2 7,6 Fritidshem (barnenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Lärande ,2 7,7 Ansvar och inflytande ,4 7,1 Folkhälsa ,0 7,4 Analys av måluppfyllelse inom utveckling och lärande Fritidshem Det är stor skillnad på resultaten mellan de två fritidshemmen. Under höstterminen när enkäten genomfördes hade vi på det ena fritidshemmet oförutsedda vakanser. Vi löste det med viss omfördelning av personal samt vikarier. Rekrytering av utbildad fritidspedagog har nu gjorts och en ordinarie personal är också tillbaka. Vi ser därför fram emot bättre resultat gällande utveckling och lärande på det fritidshemmet. På det andra fritidshemmet var resultaten högre än genomsnittet i kommunen. Där ser vi att arbetet med våra åtaganden har gett resultat. Skola Det är glädjande att det fler elever som anser att de samtalar om sitt lärande i skolan det här året (87 %) jämfört med förra året (81 %). Frågan gällande ansvar och inflytande är annorlunda ställd i år, varför det är svårt att jämföra resultaten. Dock ser vi en markant skillnad på frågan Jag är med och planerar mitt skolarbete. Eleverna uppfattar i mycket mindre utsträckning att de är det (69 % i år jämfört med 86 % förra året). De nya kursplanerna uppfattas som mer styrande. Det är ett utvecklingsområde på vilket sätt eleverna kan ges inflytande, men också hur de kan få syn på sitt eget inflytande. Vi ser en liten ökning på frågan om arbetsro (66 %) jämfört med förra året (63 %). Vi har arbetat enligt våra åtagande förra året. Detta är ett fortsatt utvecklingsområde. 8 saknas eftersom enkäten gjorts om och därmed blir resultaten bakåt i tiden inte jämförbara med årets resultat 9 saknas eftersom enkäten gjorts om och därmed blir resultaten bakåt i tiden inte jämförbara med årets resultat 21

22 Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, fritidshem bedöms vara god Motivering: Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, skola bedöms vara god Motivering: Planering läsåret 2013/2014 för utveckling och lärande i fritidshemmet Utvecklingsområde: Ansvar och inflytande Planering Åtgärder Samtliga fritidshem fortsätter arbetet med barnens ansvar och inflytande. I det arbetet ingår att förtydliga för barnen vad ansvar och inflytande innebär. Ansvar Pedagogerna på fritidshemmen Uppföljning Hur görs När uppföljningen? Tillsammans med barnen Minst en gång i månaden Ansvar Pedagogerna på fritidshemmet Utvecklingsområde: Lärande Planering Åtgärder Förtydliga fritidshemmens mål för barnen, bl a genom att visualisera dem och hänvisa till dem i planering och utvärdering av verksamheten. Ansvar Pedagogerna på fritidshemmet Uppföljning Hur görs När uppföljningen? Tillsammans med barnen Oktober, december, mars, juni Ansvar Pedagogerna på fritidshemmet Planering läsåret 2013/2014 för utveckling och lärande i grundskolan Utvecklingsområde: Ansvar och inflytande Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Lärarna Tillsammans med eleverna Oktober, Lärarna december, mars, juni Genom att vi arbetar med Göran Svanelids modell för LPP blir eleverna mer delaktiga i planeringen. Använda skoldagboken både för planering och utvärdering Utvärdering av arbetet görs kontinuerligt under skolveckan istället för att allt utvärderas vid ett tillfälle i veckan. Lärarna Tillsammans med eleverna Oktober, december, mars, juni Lärarna Tillsammans med eleverna Oktober, december, mars, juni Lärarna Lärarna 22

23 Utvecklingsområde: Arbetsro Planering Åtgärder Eleverna är delaktiga i arbetet kring arbetsro, genom förslag på förbättringsmöjligheter, utvärdering av sitt arbete och genom utvärdering av klassrumsregler. En tydlig och för eleverna synlig struktur på skoldagen och på hur lektioner påbörjas och avslutas. Ansvar Lärarna Hur görs uppföljningen? Varje klass utvärderar kontinuerligt upplevelsen av arbetsro Uppföljning När På klassrådet Pedagogerna På arbetslagsmöten En gång i månaden Lärarna Ansvar Arbetslagsledarna Normer och värden Mål VP2012: - Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö. Åtaganden från förra årets SK-dokument 2011/2012 Redovisas i likabehandlingsplanen Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Trygghet 8,4 8,2 8,2 8,5 Fritidshem (barnenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Trygghet 7,8 8,7 Under avsnitten normer och värden redovisas inga planerade åtgärder i dokumentet systematiskt kvalitetsarbete. Detta beror på att dessa istället redovisas i skolans och fritidshemmets planer mot diskriminering och kränkande behandling. Analys av måluppfyllelse inom normer och värden Fritidshem På båda fritidshemmen anger eleverna att de trivs med sina kamrater (95 %). Det är dock skillnad på resultaten på de andra frågorna mellan de två fritidshemmen. Frågorna om trygghet på det ena fritidshemmet har högsta prioritet för den nya personalgruppen som finns på plats sedan vårterminens start. Vi fortsätter att under året arbeta tematiskt med de yngre barnen utifrån skolans värdegrund, i form av olika projekt. Skola Det är ingen skillnad i svaren på frågorna om trygghet, jämfört med förra årets enkät. Över 90 % svarar att de trivs med sina kamrater i skolan, att de vuxna bemöter dem på ett respektfullt sätt samt att de känner sig trygga i skolan. Det är något fler (84 % jämfört med 82 %) som svarar att skolan 23

24 arbetar för att förhindra att elever blir mobbade. Trygghetsgruppen och arbetslagen har under året arbetat mycket med samarbetsövningar och fadderverksamhet för att öka tryggheten. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande normer och värden, fritidshem bedöms vara god Motivering: Måluppfyllelsen gällande normer och värden, skola bedöms vara god Motivering: 24

25 5. NÖJDA INVÅNARE God kommunal verksamhet Nöjda elever 10 et redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på enkätpåståendet. Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 Nöjda elever Fritidshem 10/11 11/12 12/13 12/13 Nöjda barn Kommentarer: Skola: I tre av våra klasser var resultatet betydligt lägre än i övriga. Vi har följt upp resultatet på klassnivå, bl.a. med hjälp av klassens kvalitetsrapport. Vi ser det som en viktig utmaning för alla som arbetar på skolan att alla elever är nöjda med sin skola. Fritidshem: Enkäten gjordes på två av våra fritidshem under höstterminen. Det var stor skillnad på resultatet mellan dessa fritidshem. På det ena fritidshemmet var genomsnittet högre än kommunen totalt, medan det andra fritidshemmet hade betydligt under. Under en period, i samband med att enkäten gjordes saknades ordinarie personal på fritidshemmet. Vi anser att det låga resultatet avseende nöjda elever beror på avsaknaden av kontinuitet i personalgruppen. Vi kunde se en stor kvalitetsförbättring på fritidshemmet efter att ordinarie personal kom tillbaka samt att nyrekrytering av en erfaren fritidspedagog gjordes. 10 et grundar sig på enkätpåståendet Jag är nöjd med min skola, samt Jag är nöjd med mitt fritidshem. 25

26 6. GRUNDSÄRSKOLAN Hållbar samhällsutveckling Kunskap Mål VP Alla elever når de nationella kunskapsmålen. Åtaganden från förra årets SK-dokument 2011/2012 Tal- och språkträning Måluppfyllelse enligt nya läroplanen för grundsärskolan Kunskapsresultat höstterminen 2012 Antal elever som bedöms nå minst grundläggande kunskaper i alla ämnen höstterminen 2012 Inriktning Ht-12 åk 1-6 antal elever Ht-12 åk 1-6 antal elever som uppnår målen Grundsär 7 4 Träning Antal elever som bedöms nå minst grundläggande kunskaper i årskurs 1-6 med inriktning grundsärskola höstterminen 2012 Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms minst nå grundläggande kunskaper i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de mål och kunskapskrav som finns i läroplanen och om skolan inte har egna nedbrutna mål för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms nå de kunskapskrav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. Ämne Ht-12 åk 1-6 totalt antal elever Ht-12 åk 1-6 antal elever som uppnår målen Bild 4 4 Engelska 4 4 Hem- och konsumentkunskap 7 7 Idrott och hälsa 7 7 Matematik 7 5 Musik 7 7 NO 7 7 Slöjd 6 6 SO 7 6 Svenska 5 5 Svenska som andraspråk 2 2 Teknik 7 7 Ht-12 åk 1-6 kommun totalt antal elever Ht-12 åk 1-6 kommun totalt antal elever som uppnår målen 26

27 Analys av resultaten för höstterminen 2012 Inriktning grundsärskola: Några elever har inte nått målen. Därför kommer inriktningen för vårterminen att ägnas åt att få dessa elever att nå målen. Det gäller i ämnena matematik och SO. Pedagogerna arbetar varje dag med att stärka alla elevers tal- och språkutveckling. Pedagogerna har arbetat med tal- och språkträning individuellt med elever med diagnoser inom tal- och språk. Vi söker handledning för vårterminen. För att stärka elevernas taluppfattning i matematik, kommer ett projekt att genomföras med Kulturskolan under vårterminen. Planering vårterminen 2013 för kunskap Utvecklingsområde: Taluppfattning samt tal- och språkträning Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Kulturskolan/Skapande skola Lärarna Genom dokumentation Maj 2013 lärarna - taluppfattning Tal- och språkträning Lärare/talped Genom handledning fortlöpande lärarna 27

28 Kunskapsresultat vårterminen 2013 Antal elever som bedöms nå minst grundläggande kunskaper i alla ämnen vårterminen 2013 Inriktning Vt-13 åk 1-6 antal elever Vt-13 åk 1-6 antal elever som uppnår målen Grundsär 7 7 Träning Antal elever som bedöms nå minst grundläggande kunskaper i årskurs 1-6 med inriktning grundsärskola vårterminen 2013 Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms minst nå grundläggande kunskaper i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de mål och kunskapskrav som finns i läroplanen och om skolan inte har egna nedbrutna mål för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms nå de kunskapskrav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. Ämne Vt-13 åk 1-6 totalt antal elever Vt-13 k 1-6 antal elever som uppnår målen Bild 4 4 Engelska 4 4 Hem- och konsumentkunskap 7 7 Idrott och hälsa 7 7 Matematik 7 7 Musik 7 7 NO 7 7 Slöjd 6 6 SO 7 7 Svenska 5 5 Svenska som andraspråk 2 2 Teknik 7 7 Analys av resultaten för vårterminen 2013 Vt-13 k1-6 kommun totalt antal elever Vt-13 åk1-6 kommun totalt antal elever som uppnår målen Inriktning grundsärskola: Vi har i det dagliga arbetet fortsatt att stödja alla elevernas tal- och språkutveckling. För de elever som har tal- och språkdiagnoser har vi fortsatt att stödja eleverna individuellt, med handledning av talpedagog från Huddinge tal- och språkskola. I matematiken har vi samarbetat med Kulturturskolan i ett projekt med inriktning på taluppfattning. Analys uppdelat på flickor och pojkar I klassen går 5 pojkar och 2 flickor. Alla eleverna når målen. 28

29 Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande årkurs 1-6 bedöms vara mycket god Motivering: Alla elever når målen Planering läsåret 2013/2014 för kunskap Utvecklingsområde: Matematik, Tal- och språk Planering Åtgärder Ansvar Kompetensutveckling - Lärare Matematiklyftet Kompetensutveckling i språk Lärare Kontinuerligt genom kollegialt lärande Uppföljning Hur görs När Ansvar uppföljningen? Kontinuerligt genom Lärare kollegialt lärande Lärare Eleverna använder ipads som ett verktyg i undervisningen Lärare Fortlöpande på lärarmöten Lärare 29

30 Utveckling och lärande Mål VP 2012: - Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla elever och barn i deras utveckling - Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i fritidshemmet - Alla elever har en god lärandemiljö - Alla barn och elever upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer et redovisas i (%). Ja Ja Ja Antal obesv. Elevenkät grundsärskola (31 svarande) Kommunens resultat 10/11 11/12 12/13 12/13 Jag får vara med och påverka vad vi gör i skolan 89,1 88,3 86,7 1 Jag gör färdigt mina arbetsuppgifter 91,1 96,6 90,0 1 Lärarna lyssnar på mina tankar och idéer ,3 1 Jag lär mig viktiga saker i skolan * ,3 96,6 2 Jag pratar med mina lärare om vad jag ska arbeta med i skolan 90,7 93,3 86,7 1 Jag är med och tar fram min IUP 88,9 90,6 70,0 1 Jag kan arbeta självständigt 94,4 91,5 80,0 1 Jag kan arbeta tillsammans med mina klasskamrater 92,7 87,7 86,7 1 I skolan pratar vi om vad jag kan arbeta med när jag blir vuxen 71,7 72,4 56,7 1 I skolan får jag lära mig vad jag ska äta för att må bra 94,5 96,5 96,7 1 I skolan får vi röra oss mycket 92,9 98,3 83,3 1 Jag får arbetsro på mina lektioner 87,5 87,5 76,9 5 et redovisas i (%). Instämmer ganska mycket/helt Instämmer ganska mycket/helt Instämmer ganska mycket/helt Antal obesv. Föräldraenkät träningsskola (33 svarande) 10/11 11/12 12/13 12/13 Mitt barns tankar och idéer tas tillvara 0,0-91,0 0 Mitt barn uppmuntras till ökad självständighet 95,5 90,0 94,0 0 Skolans personal stimulerar mitt barn till lärande 100,0 91,3 87,9 0 Mitt barn får det stöd han/hon behöver i skolan 100,0 100,0 93,9 0 De kunskaper mitt barn får i skolan kommer hon/han att ha nytta 100,0 100,0 96,9 1 av längre fram i livet Skolan lär mitt barn vad det ska äta för att må bra 83,3 63,7 90,4 2 Skolan arbetar för att mitt barn ska få röra på sig 100,0 90,9 90,3 2 Det är arbetsro på mitt barns lektioner 95,0 90,9 96,6 3 et redovisas i (%). Ja Ja Ja Antal obesv. Elevenkät grundsärskola (31 svarande) Kommunens resultat 10/11 11/12 12/13 12/13 I skolans undervisning får jag lära mig vad som påverkar miljön 90,6 93,0 73,3 1 30

31 Analys av måluppfyllelse inom utveckling och lärande Elevernas svar ingår i kommunens resultat ovan. På frågan om IUP och arbetsro svarar eleverna inte lika positivt som på de övriga frågorna. Vi vet inte exakt hur eleverna på Mörtviksskolan svarade, men vi ser arbetsro som ett viktigt fokusområde för oss och våra elever. När det gäller frågan om man i skolan pratar om vad de kan arbeta med när de blir vuxna, tror vi att det är en fråga som i första hand är aktuell för de äldre eleverna i gruppen. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, skola bedöms vara god Motivering: Eleverna i skolorna instämmer i hög grad i påståendena i enkäten. Planering läsåret 2013/2014 för utveckling och lärande Utvecklingsområde: Bibehålla en god arbetsro Planering Åtgärder Uppföljning med eleverna hur de upplever arbetsron Uppföljning Hur görs När Ansvar uppföljningen? Pedagogerna Med eleverna 1 gång per vecka Ansvar Pedagogerna 31

32 Normer och värden Mål VP2012: - Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö. et redovisas i (%). Ja Ja Ja Antal obesv. Elevenkät grundsärskola (31 svarande) Kommunens resultat 10/11 11/12 12/13 12/13 Jag trivs med mina kamrater i skolan 94,6 91,8 83,9 0 Jag vågar säga vad jag tycker till mina kamrater 89,3 81,7 90,3 0 Jag känner mig trygg i skolan 91,1 91,7 86,7 1 Min skola arbetar för att elever inte blir mobbade 89,5 92,9 88,9 4 et redovisas i (%). Instämmer ganska mycket/helt Instämmer ganska mycket/hel t Instämmer ganska mycket/helt Antal obesv. Föräldraenkät träningsskola (33 svarande) Kommunresultat 10/11 11/12 12/13 12/13 Mitt barn känner sig tryggt i skolan 100,0 86,9 96,9 0 Personalen är lyhörd för mitt barns förutsättningar och behov 100,0 90,5 90,9 0 Mitt barns skola arbetar för att förhindra att elever blir mobbade 95,3 85,7 96,9 1 Nöjda invånare God kommunal verksamhet Nöjda elever/föräldrar Mål VP2012: - Elever är nöjda med sin skola - Föräldrar är nöjda med sitt barns skola et redovisas i (%). Ja Ja Ja Antal obesv. Elevenkät grundsärskola (31 svarande) Kommunens resultat 10/11 11/12 12/13 12/13 Jag är nöjd med min skola 92,5 91,4 80,0 1 Instämmer ganska mycket/helt Instämmer ganska mycket/helt Instämmer ganska mycket/helt Antal obesv. et redovisas i (%). Föräldraenkät träningsskola (33 svarande) Kommunresultat 10/11 11/12 12/13 12/13 Jag är nöjd med verksamheten i mitt barns skola 95,5 86,4 93,5 2 Kommentarer: Det är en viktig utmaning för alla som arbetar på skolan att eleverna är nöjda med sin skola och föräldrarna är nöjda med verksamheten.. 32

33 Ansvar och inflytande - delaktiga föräldrar I föräldraenkäten 2012 låg resultatet inom området delaktiga föräldrar lägre än inom andra områden. Det är därför viktigt att fortsätta följa upp detta resultat. I läroplanen för grundsärskolan under 2.4 Skola och hem finns dessa riktlinjer: Alla som arbetar i skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet. Instämmer ganska mycket/helt Instämmer ganska mycket/helt Instämmer ganska mycket/helt Antal obesv. et redovisas i (%). Föräldraenkät grundsärskola (33 svarande) Kommunresultat 10/11 11/12 12/13 12/13 Jag har fått information om mitt barns kunskapsmål 90,0 95,5 87,1 0,0 Jag kan följa mitt barns utveckling genom den dokumentation som upprättas (t.ex. individuell utvecklingsplan, skriftligt omdöme, portfolio eller målplanering) 89,5 90,9 93,5 0,0 Utvecklingssamtalet som förs mellan mig, mitt barn och mitt barns lärare belyser: mitt barns kunskapsutveckling 95,0 95,4 93,4 0,0 - mitt barns sociala utveckling 90,0 90,4 90,0 0,0 Jag är nöjd med utvecklingssamtalet som förs mellan mig, mitt barn och mitt barns lärare 94,8 81,8 96,7 0,0 Jag känner mig välkommen att ställa frågor och framföra synpunkter. 0,0 0,0 93,6 Samarbetet med skolan fungerar bra 100,0 86,3 93,5 0,0 Analys av måluppfyllelse inom delaktiga föräldrar Föräldrarnas svar på enkäten ingår i sammanställningen för kommunen ovan. et visar att föräldrarna i hög grad instämmer i påståendena. Vi noterar att informationen om elevernas kunskapsmål är ett utvecklingsområde för grundsärskolan. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande delaktiga föräldrar, skola bedöms vara god Motivering: se analys under rubrik Skola i analys av måluppfyllelse 33

34 7. DELAKTIGHET I KVALITETSARBETET Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal, och elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. 11 Personal Vi har på arbetsplatsträffar, i arbetslagen, i ledningsgruppen med arbetslagsledarna samt i fritidshemsutvecklingsgruppen kontinuerligt arbetat med att analysera våra resultat samt planera, följa upp och utvärdera åtgärder. På så vis har all personal varit aktivt involverade i vårt systematiska kvalitetsarbete. Elever Eleverna har diskuterat klassens enkätresultat och varit delaktiga i att ta fram klassens kvalitetsrapport. På klassråden, i fritidshemmen och i elevrådet har elevernas frågor och förbättringsförslag lyfts och diskuterats. Föräldrar Föräldrarna informeras regelbundet om kvalitetsarbetet, bland annat i rektors föräldrabrev, på föräldramöten och i utvecklingssamtal. Föräldrarna bjuds också in till öppna möten med skolledningen för information och diskussion kring skolutvecklingsfrågor kap. 4 skollagen (SFS 2010:800) 34

35 8. UPPFÖLJNINGAR SOM GJORTS UNDER LÄSÅRET 2012/2013 Månad Vad följs upp Verktyg Ansvar Metod September LUS 12 - uppföljning Rektor Pedagoger November LUS - uppföljning Rektor Pedagoger November Skolans planer mot diskriminering och kränkande Skolinspektionens Rektor behandling och beo s webbverktyg/ (Huddinge kommuns strukturstöd) Januari Kunskapsresultat elevernas ämneskunskaper i årskurs 1-9 Rektor Januari- Februari Elevernas uppfattning om skolverksamheten Elevenkät Rektor Pedagoger Kvalitetsavdelning Februari LUS - uppföljning Rektor Pedagoger Maj LUS - uppföljning Rektor Pedagoger Maj-Juni Utvärdera åtgärdsprogram Stödmaterial: utvärdering av åtgärdsprogram på klass, arbetslag/ämnesoch skolnivå Rektor Juni Jun-aug Elevernas ämneskunskaper i samtliga ämnen i årskurs 1-9 Elevernas ämneskunskaper i behörighetsgivande ämnen i årskurs 9 13 Elevernas ämneskunskaper i minst 16 ämnen och genomsnittliga meritvärde 14 Elevernas resultat på ämnesproven i årskurs 9 (provbetyg) i jämförelse med slutbetyg Skolans dokument för systematiskt kvalitetsarbete 2012/2013 färdigställs. Kunskapsresultat i LIS tillsammans med stödmaterial och SK-dokument Rektor Rektor 12 LUS: Läs- och utvecklingsschema, en mätmetod utarbetad av Bo Sundblad. 13 Här redovisas andel elever i årskurs 9 som har minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och i fem respektive nio ämnen till. 14 Här mäts andel elever som fick minst betyget E i minst 16 ämnen i årskurs 9. 35

36 Grundskolenämndens målbild 2012 Bilaga 1 Vision: Profil: Delaktighet Kunskap berikar Attraktiv arbetsgivare, Sund ekonomi och Effektiva processer redovisas inte i rektorsområdets dokument för systematiskt kvalitetsarbete. De strategiska målen redovisas i grundskolenämndens delårsrapport 1, delårsrapport 2 samt verksamhetsberättelse. Mätsystem, styrtal och bedömning Mätsystem När det gäller de två övergripande målen Nöjda invånare och Hållbar samhällsutveckling har alla resultat, utom kunskap tagits fram genom barn- och utbildningsförvaltningens årligen återkommande enkätundersökning som riktas till samtliga elever. Kunskapsresultat För höstterminen 2012 redovisas hur stor andel som bedöms uppnå kunskapskraven i respektive ämne i årskurs 1-5. Redovisning görs för alla ämnen i alla årskurser. I årskurs 6-8 baseras resultaten på hur stor andel elever som fått minst betyget E i de ämnen som de läst, medan det i årskurs 9 handlar om andelen elever med minst betyget E i minst 16 ämnen. I övrigt redovisas kunskapsresultat i form av andelen elever som når de olika kraven för behörighet till gymnasieskolans olika nationella program. När det gäller nämndmålet Kunskap för vårterminen 2013 baseras resultaten på andelen elever som bedöms uppnå kunskapskraven i varje enskilt i ämne i varje enskild årskurs. Kunskap-årskurs 3, visar hur stor andel av eleverna som uppnått kunskapskraven i 36