Systematiskt Kvalitetsarbete

Transkript

1 Systematiskt Kvalitetsarbete Vårbackaskolan

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING... 4 NATIONELLA FÖRÄNDRINGAR SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 5 SKOLA... 5 FRITIDSHEM... 5 SÄRSKOLA SAMMANFATTANDE RESULTAT... 6 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING... 6 NÖJDA INVÅNARE GOD KOMMUNAL VERKSAMHET HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING... 7 KUNSKAP... 7 KUNSKAPSRESULTAT HÖSTTERMINEN 2011 (REDOVISAS I JANUARI)... 7 KUNSKAPSRESULTAT VÅRTERMINEN 2012 (REDOVISAS I JUNI) UTVECKLING OCH LÄRANDE (REDOVISAS I MARS) NORMER OCH VÄRDEN NÖJDA INVÅNARE GOD KOMMUNAL VERKSAMHET ANSVAR OCH INFLYTANDE - DELAKTIGA FÖRÄLDRAR KUNSKAPSRESULTAT GRUNDSÄRSKOLAN DELAKTIGHET I KVALITETSARBETET GRUNDSKOLENÄMNDENS MÅLBILD 2011 BILAGA MÄTSYSTEM, STYRTAL OCH BEDÖMNING ELEVENKÄT TIDIGAREDEL BILAGA ELEVENKÄT SENAREDEL BILAGA

3 Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete utgör den del av enheternas systematiska kvalitetsarbete som rapporteras in till huvudmannen. Dokumentet arbetas fram kontinuerligt under året och färdigställs i juni 2012 och följs upp i dialog mellan verksamhetschef och rektor. Dialogen med tillhörande dokumentation ingår i förvaltningens och respektive enhets systematiska kvalitetsarbete. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete har tagits fram på uppdrag av Barn- och utbildningsförvaltningens chef Jukka Kuusisto. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete ska utarbetas under medverkan av, pedagogisk personal och övrig personal. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektor ansvarar för resultatsammanställning, analys och framtagande av utvecklingsåtgärder. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete för rektorsområdet bygger på uppföljning av kunskapskraven i läroplanen för grundskolan, samt resultat av mätningar av målen i grundskolenämndens verksamhetsplan för 2011 (VP 2011). Till grund för analys och åtgärder ligger även egna utvärderingar och erfarenheter som gjorts i verksamheten under läsåret 2011/2012. Detta dokument är dels en utvärdering och dels en överenskommelse om åtgärder för utveckling mellan verksamhetschef och rektor. Överenskommelsen gäller att de åtgärder för utveckling som beskrivs i detta dokument genomförs på skolan. Åtgärderna avser både aktuellt kalenderår (2012) och aktuellt läsår (2012/2013). Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete är en offentlig handling och finns tillgängligt på Huddinge kommuns webbplats, Huddinge den För barn- och utbildningsförvaltningen För Vårbackaskolan Namnteckning Namnteckning Namnförtydligande Verksamhetschef Lena Sjögren Rektor Kontaktuppgifter: Rektor: Lena Sjögren Adress: Vårby allé Telefon: Skolornas hemsidor: www. 3

4 1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING Nationella förändringar I den nya skollagen har kravet på kvalitetsredovisning avskaffats men kravet på dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet har stärkts. Den betonar att det är de nationella målen som ska stå i fokus för kvalitetsarbetet och lagen lägger även stor tyngd vid åtgärder för förändring och förbättring. Grundskolorna i Sverige arbetar nu efter den nya skollagen och den nya läroplanen. Den nya läroplanen för grundskolan innehåller nya kursplaner och även nya kunskapskrav för samtliga ämnen. Ny behörighet till gymnasieskolan med start för de som började i gymnasiet ht-2011 De nationella reformerna gäller även för gymnasieskolan, vilken från och med läsåret 2011/2012 har nya program och nya ämnesmål. Detta innebär att de som lämnade grundskolan i juni 2011 har sökt till den nya gymnasieskolan utifrån nya behörighetskrav. De nya behörigheterna är uppdelade i fyra olika behörighetskrav beroende på vilken sorts gymnasieprogram na vill söka till. Inriktning yrkesinriktade gymnasieprogram högskoleförberedande gymnasieprogram estetiska programmet högskoleförberedande gymnasieprogram humanistiskt program samhällsvetenskapsprogrammet ekonomiprogrammet högskoleförberedande gymnasieprogram naturvetenskapsprogrammet teknikprogrammet Behörighet Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare fem ämnen (vilka som helst) Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen (vilka som helst) Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen, varav samhällskunskap, geografi, historia och religion är obligatoriska Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen, varav biologi, fysik och kemi, är obligatoriska 4

5 2. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING - bedömning av rektorsområdets kvalitet och utvecklingsområden Skola Vårbackaskolan har under läsåret mycket medvetet arbetat med att stärka värdegrundsarbetet och höja kvalitén i de ämnen där resultaten inte varit på den nivå skolledningen önskar. Det har bl.a varit utvecklingsinsatser i matematik med Madeleine Löwing, professor vid Göteborgs Universitet. Genom att fokusera på nas potential och styrkor har lärarna lyckats mycket väl med kunskapsresultaten i de flesta klasser. Helhetsbedömningen i sva/ma åk 3A har ökat från 61,3 5 till 76,2 %. När det gäller måluppfyllelsen så är det framför allt Matematik och SVA resultaten som måste höjas nästa läsår. I förberedelseklasserna är måluppfyllelsen inte lika hög men det är ganska naturligt då dessa endast varit en kort tid i Sverige. Eftersom SVA är det ämne som resultaten endast varit godtagbara så är nya utvecklingsinsatser med bl. a SALT-projekt initierats och ska fortsätta under kommande läsår. Fritidshem En sammanfattning av läsårets arbete visar att de nyckelområden vi valde att ha fokus på har höjt kvaliteten i verksamheten. Rutiner och en fastställd dagordning med pedagogiska diskussioner utifrån LGR-11 har utvärderats varje vecka ut lett till att strukturen och verksamheten har tagit ett kliv i rätt riktning mot att förstärka barnens måluppfyllelse. Arbetslagsledarna har fått en tydligare roll vilket skapat en större trygghet. Barnen har utvecklats genom olika aktiviteter som har stöttade och förstärkt deras förmågor Särskola Bedömningen för grundsärskolan kan sammanfattas av att fokus har lagts på högre förväntningar på nas kunskaper vilket har lett till en mycket god måluppfyllelse. Från och med att den nya läroplanen för särskolan fastställdes så har det ställts högre krav på ämnesinnehåll och högre förväntningar på nas förmågor till kunskapsinhämtning. Rutiner för resultatuppföljning och dokumentation har varit läsårets utvecklingsområde. Vi konstaterar att det har skett en positiv utveckling och att lärarna har individanpassat undervisningen efter nas behov. Ett annat utvecklingsområde har också varit att särskolans har deltagit i arbetsområden som hela skolan arbetat med under läsåret. Eleverna har även fått möjlighet att kunna vara med på en lektion tillhörande sin årskurs enligt vanlig läroplan. Det har stärkt dem och acceptansen för likabehandling har blivit mer naturligt. 5

6 3. SAMMANFATTANDE RESULTAT Hållbar samhällsutveckling Kunskap (vårterminen 2012) et redovisar andel (%). Kommun totalt Skolans tidigaredel 09/10 10/11 11/12 11/12 Kunskap - åk ,6 61,3 90,5 83,7 Kunskap åk 3 FBK 57,1 83,7 Utveckling och lärande redovisat för tidigare- och senaredel. en bygger på den elevenkät som genomförs i årskurs 2-9. Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12 Lärande 8,8 8,7 8,3 9,4 6,5 8,0 Ansvar och inflytande 8,6 8,4 8,2 9,2 7,3 7,9 Folkhälsa 8,2 8,3 7,3 8,7 5,9 7,4 Normer och värden Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12 Trygghet 9,0 8,4 8,0 9,3 6,6 8,5 Nöjda invånare god kommunal verksamhet et redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på enkätpåståendet. Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 Nöjda Bedömning av uppnådda kunskapskrav i kursplanerna i svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3. 6

7 4. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Kunskap Mål VP Alla når de nationella kunskapsmålen. Kunskapsresultat höstterminen 2011 (redovisas i januari) Andel som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-3 Åk1 21 Åk 2 19 åk B 8 FK åk 1 2 FK åk 2 10 FK åk 3 5 Ämne Bild Biologi ,2 95, Engelska ,2 95, Fysik ,2 95, Geografi ,2 95, Historia ,2 95, Idrott och hälsa 76,2 89, Kemi ,2 95, Matematik 81 73,7 91, Musik , Religionskunskap ,2 95, Samhällskunskap ,2 95, Slöjd Svenska Svenska som andraspråk 78,9 61,1 89, Teknik ,2 95, Andelen som har ÅP utifrån att de ej når kunskapskraven Åk1 21 Åk 2 19 åk B 8 FK åk 1 2 FK åk 2 10 FK åk 3 5 Bild * * * * 0/2 0/7 0/3 Biologi * 0/3 1/1 * 2/2 10/10 3/3 Engelska * 0/3 1/1 * 2/2 10/10 1/1 Fysik * 0/3 1/1 * 2/2 10/10 3/3 Geografi * 0/3 1/1 * 2/2 10/10 3/3 Historia * 0/2 1/1 * 2/2 10/10 3/3 Idrott och hälsa 0/5 0/3 0/3 * * * * Kemi * 0/3 1/1 * 2/2 10/10 3/3 Matematik 4/4 0/5 2/2 2/2 2/2 10/10 3/3 Musik * 0/3 * * 0/2 0/7 0/3 Religionskunskap * 0/3 1/1 * 2/2 10/10 3/3 Samhällskunskap * 0/3 1/1 * 2/2 10/10 3/3 Slöjd * * 0/3 Svenska * 0/1 * 1/1 Svenska som andraspråk 4/4 0/7 2/2 * 2/2 7/7 3/3 Teknik * 0/3 0/1 * 0/2 0/10 0/3 *ej aktuellt alla klarade kunskapskraven 7

8 Andelen av na som nått till LUS 15 Dec.11 Juni -12 åk 3 22,7% (5/22) 14/19 FBK åk 3 0% (0/5) 0/13 SU grupp(åk4,5) 80% (4/5) 4/5 Andel som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 4-5 Åk 4 20 Åk 5 21 FK åk 4 8 FK åk 5 9 Ämne Bild Biologi ,5 0 Engelska 90 85, ,6 Fysik Geografi ,5 11,1 Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik 90 95,2 37,5 66,7 Musik ,7 77,8 Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk 81, ,5 66,7 Teknik ,8 - Ej läst denna termin 8

9 Andelen som har ÅP utifrån att de ej når kunskapskraven Åk 4 20 Åk 5 21 FK åk 4 FK åk 5 9 Bild * * * * Biologi * * 4/5 9/9 Engelska 1/2 0/2 3/5 4/4 Fysik Geografi * * 4/5 8/8 Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa 4/4 0/3 * * Kemi Matematik 2/2 * 6/6 3/3 Musik * * Religionskunskap Samhällskunskap * * Slöjd 0/4 * Svenska * * Svenska som andraspråk 3/3 * 3/3 3/3 Teknik * 0/2 0/2 *ej aktuellt alla klarade kunskapskraven - ej läst denna termin Andelen av na som nått till LUS 15 (åk4) 18 (åk5) Åk 4 andel som nått 15. Åk andel som nått 18a Åk 4 20 Åk 5 21 FK åk 4 8 FK åk 5 9 Dec /19 6/21 0/8 0/9 Juni /19 Analys av resultaten från höstterminen Tidigaredel Planering vårterminen 2012 för kunskap En påbörjad satsning i matematik med hjälp av Madeleine Löwing. Lärarna kartlägger nas kunskaper genom diagnoserna Diamant. En fördjupning av läsgrupper till att starta SALT, en skola där alla läser tillsammans startas i slutet av vårterminen. Lärarna träffas en gång i månaden och diskuterar kring boken, läsförståelse och strategier för läsning. Författaren till boken kommer till skolan för att tydliggöra vad som behövs för att bli en god läsare och att förstå vad man läst. Engelska, ytterligare en behörig lärare för yngre årskurser anställs. Tema-arbetet fortgår en dag i veckan för samtliga på skolan. Större fokus på rörelse och hälsa, projekt som hopprepskampen startas. 9

10 Utvecklingsområde: Språkutveckling, SALT LPP Matematik, Diamant PU, ÅP för samtliga som ej når kunskapsmålen Planering Åtgärder Ansvar Uppföljning Hur görs uppföljningen? När Ansvar Upprätta gemensamma LPP (AL-planering, terminsplanering) Lärare, pedagoger Arbetet analyseras och följs upp av samtliga pedagoger vid återkommande möten. Eleverna görs medvetna om genomförda arbeten och kunskapsmål, muntligt och skriftligt Kontinuerlig t under hela VT-12 Lärare, pedagoger Fokus på nas språkutveckling för att höja kunskapsresultaten, framförallt i svenska och matematik. Bitr rektor, lärare, pedagoger På arbetslagsträffar, ämneskonferenser CK, klasskonferenser, IUP, PU, ÅP. Utvecklingssamtal med och föräldrar. Föräldramöten Elevvårdskonferen ser. Kontinuerlig t under hela VT-12 Bitr rektor, lärare, pedagoger, AL-ledarna ansvarar för uppföljningen i sina arbetslag, möten 2 ggr/vecka. Lärarna ansvarar för uppföljningen av nas kunskaper och åtgärder som ex ÅP, PU, IUP, skriftliga omdömen. Läxhjälp 2ggr/vecka. ÅP, PU Lärare och pedagoger Specialläraren ansvarar för att i samverkan med arbetslagen, ha överblick på vilka som behöver PU/ÅP, görs 1ggr/vecka. En gång i månaden Biträdande rektor och spec lärare 10

11 Svenska Samarbete med biblioteket, Internationella Barnkonstmuseet, läsgrupper, läsprojekt, generpedagogik, IKT, studiebesök Lärare Arbetslaget i samarbete med de olika aktörerna Kontinuerlig uppföljning Biträdande rektor och lärare Läsprojekt SALT Lärare, pedagoger Påbörjad satsning En gång i månaden Biträdande rektor och lärare Studiehandledning på modersmålet Lärare och modersmålslära re Muntligt med ansvarig lärare Kontinuerlig uppföljning Lärare och modersmålslärare Läxhjälp Pedagoger och lärare Utvecklingssamtal med elev och förälder En gång i månaden Lärare och pedagoger Storsamlingar Musiklärare och klasslärare. Värdskap klassvis. Elever, musiklärare vid resultatuppföljning En gång i månaden Musikläraren och klasslärare Tema-arbete Alla pedagoger Elever, föräldrar och lärare tillsammans vid utvecklingssamtal (IUP, ÅP) Lärarna följer upp arbetet en gång i veckan. Lärare Matematik Diamant Handboken Lärare och pedagoger Analysen av diagnosresultaten Två gånger per termin Biträdande rektor, lärare och pedagoger 11

12 Kunskapsresultat vårterminen 2012 (redovisas i juni) Kunskapsresultat (alla ) över tid, årskurs 3 et i tabellen utgår från alla, dvs. även i särskilda undervisningsgrupper och i förberedelse- och mottagningsklasser. et för årskurs 3 utgår från den helhetsbedömning som pedagogerna har gjort utifrån kunskapskraven i kursplanerna för matematik och svenska/svenska som andraspråk. I årskurs 6 innefattar bedömningen även engelska. et som redovisas visar därför andelen som bedöms uppfylla kraven i de ovan nämnda kursplanerna. et redovisar andel (%). Kommun totalt Skolans tidigaredel 09/10 10/11 11/12 11/12 Kunskap - åk 3 2 VBA 55,6 61,3 90,5 83,7 Kunskap åk 3 FBK 57,1 83,7 Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 3 Kunskapsresultat för alla, dvs. inkluderat i särskilda undervisningsgrupper och i förberedelse- och mottagningsklasser. I tabellen nedan redovisas resultat uppdelat efter genus. för årskurs 3 och årskurs 6 innefattar samtliga som har gjort ämnesprov i respektive årskurs. Skolor har rätt att exkludera som av särskilda skäl inte kan göra proven. Till Sverige nyanlända är exempel på sådana särskilda skäl. markerade med en * i tabellen nedan, återfinns i tabellen ovan. Ämnesprov, kunskapsmål och betyg 3 Egna skolan Huddinges grundskolor Åk 3 F P T F P T Antal i årskurs 3 som gjort proven Andel (%) som uppnådde kraven på samtliga delprov i ämnesproven i årskurs 3 77, ,2 65,5 58,2 61,9 Andel (%) som inte uppnådde kraven på ett delprov i ämnesproven i årskurs 3 22,2 8,3 14,3 16,5 18,2 17,3 Andel (%) som inte uppnådde kraven på två eller flera delprov i ämnesproven i årskurs ,7 9,5 16,8 22,3 19,5 * Helhetsbedömning Sv/SvA och Ma 90,5 85,9 81,5 83,7 Antal i FBK som gjort proven Andel (%) som uppnådde kraven på samtliga delprov i ämnesproven i årskurs Andel (%) som inte uppnådde kraven på ett delprov i ämnesproven i årskurs Andel (%) som inte uppnådde kraven på två eller flera delprov i ämnesproven i årskurs * Helhetsbedömning Sv/SvA och Ma 57,1 Andel som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-3 Av tabellen framgår hur stor andel av na i respektive årskurs som bedöms uppfylla kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de krav som finns och om skolan inte har egna kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms nå de mål som 2 Bedömning av uppnådda kunskapskrav för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3. 3 en avser läsåret 2011/

13 gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. inkluderar i särskilda undervisningsgrupper och i förberedelse- och mottagningsklasser. Åk1 21 Åk 2 19 åk B 8 FK åk 1 2 FK åk 2 10 FK åk 3 5 Ämne Bild ?? 80 Biologi ,7 95, ,3 80 Engelska ,7 95,2 85, Fysik ,7 95, ,3 80 Geografi ,7 95, ,3 80 Historia ,7 95, ,3 80 Idrott och hälsa 90 94, Kemi ,7 95, ,3 80 Matematik 76,2 78, , ,3 80 Musik Religionskunskap ,7 95, ,3 80 Samhällskunskap ,7 95, ,3 80 Slöjd Svenska 9, Svenska som andraspråk 61,9 94,1 0 27, ,4 Teknik ,7 95, ,3 80 Andel som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 4-5 Av tabellen framgår hur stor andel av na i respektive årskurs som bedöms uppfylla kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms uppnå de krav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. inkluderat i särskilda undervisningsgrupper och i förberedelse- och mottagningsklasser. Åk 4 20 Åk 5 21 FK åk 4 8 FK åk 5 9 Ämne Bild ?? Biologi , Engelska 94 88,9 16,7 40 Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa ,4 100? Kemi , Matematik 94 88, Musik ,4?? Religionskunskap , Samhällskunskap Slöjd ,9 33? Svenska Svenska som andraspråk 78,6 85, Teknik ,

14 Studiehandledning på modersmål Mål VP2010: - Alla nyanlända erbjuds modersmålsbaserad inlärning Åtagande 2011/2012 Se till att studiehandledningen stöder na i sin kunskapsutveckling Studiehandledning på modersmålet Antal som är Antal som erbjudits berättigade till studiehandledning studiehandledning Vårbacka Antal som accepterat erbjudande om studiehandledning Antal som sökte men ej erbjöds 2 Särskolan

15 Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande kunskap tidigaredel bedöms vara mycket god Kunskapsresultaten visar en stark uppåtgående kurva. Vi kan konstatera att klass 3A har förbättrat sina resultat i svenska/svenska som andraspråk och matematik från förra året med 61,3% till 90,5%, dessutom betydligt bättre än kommunens genomsnitt på 83,7%. I 2A har vi fortfarande resultat att arbeta upp i SVA. Klassen har haft flera lärarbyten under sina första skolår men har nu fått en stabil och trygg undervisning. en förväntas se betydligt bättre ut vid nästa kvalitetsrapportering. Årskurs 1 är det 5 som ej uppnått kunskapsmålen i Idrott och hälsa, åtgärdsprogram upprättades under vårterminen och ett samarbete mellan lärarna påbörjades med extra aktiviteter som främjar den motoriska träningen. en i 4A är godtagbara, dock behövs en förbättring vad gäller svenska som andraspråk, matematik och Idrott. En satsning på läsgrupper och ämnesövergripande arbete en dag i veckan förväntas visa förbättrade resultat. I årskurs 5 är engelska i riskzonen, med engelska som skolans profil har en inventering av läromedel och material påbörjats för att säkerställa faktorer att kunna höja resultaten. I ämnet slöjd ska åtgärdsprogram upprättas för de som ej nått kunskapsmålen. Planering läsåret 2012/2013 för kunskap Utvecklingsområde: Höja resultaten i engelska och matematik Språkutveckling Göra na mer medvetna om kunskapsmålen Åtgärder Planering Ansvar Hur görs uppföljningen? Uppföljning När Ansvar Höja resultaten De övergripande satsningarna för att höja resultaten: Entreprenöriellt lärande Kompetensutveckling inom kommunen, både lärare och skolledare Lärare, pedagoger Lärspridarna följer upp arbetet vid utsedda tidsperioder. Kontinuerligt dvs efter varje arbetsområde Biträdande rektor, lärspridarna Leader in me (de sju goda vanorna kopplade till Lgr11) Lärare, pedagoger Ledarskapsdagen, arbetslags möten, lighthouse träffar, Kontinuerligt dvs efter varje arbetsområde Biträdande rektor och Lighthouse teamet 15

16 Engelska Nya läromedel och nytt pedagogiskt material, behöriga ämnes lärare en för de yngre och en för de äldre na. Större fokus på engelska i ämnesövergripande arbeten Läraren i engelska samt klasslärarna På arbetslagsmöten, ämneskonferenser, pedagogiska diskussioner, klasskonferenser, IUP, PU, ÅP. Utvecklingssamtal med och föräldrar. elevvårdskonferenser. Kontinuerlig uppföljning. HT-12 VT-13 Biträdande rektor, lärare, pedagoger, Matematik Projektet Diamant och Handboken Lärare och pedagoger På arbetslagsmöten, ämneskonferenser, pedagogiska diskussioner, klasskonferenser, IUP, PU, ÅP. Utvecklingssamtal med och föräldrar. Elevvårdskonferenser Kontinuerlig uppföljning. HT-12 VT-13 Biträdande rektor, lärare, pedagoger, Språkutveckling Läsprojekt SALT. Samarbete med bibliotek, Internationella Barnkonstmuseet och Vårby Gårds Kyrka. Läsgrupper, läsprojekt, genrepedagogik, IKT Lärare, pedagoger På arbetslagsträffar, ämneskonferenser, klasskonferenser, IUP, PU, ÅP. Utvecklingssamtal med och föräldrar. elevvårdskonferenser. Kontinuerlig uppföljning Biträdande rektor, lärare, pedagoger, Göra na mer medvetna om kunskapsmålen Lärare, pedagoger Mentorstid, utvecklingssamtal, IUP, PU, ÅP Veckovis Biträdande rektor, lärare, pedagoger Dagligen planera och utvärdera undervisningen tillsammans med, synliggöra kunskapsmålen i klassrummen genom en trappa med kunskapsmålens progression. Studiehandledning på modersmålet minst en timme i veckan Lärare och modersmålslära re Skriftliga ämnesomdömen, Kontinuerlig uppföljning Lärare och modersmålslära re 16

17 Utveckling och lärande (redovisas i mars) Mål VP 2011: - Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla och barn i deras utveckling - Alla barn och har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i fritidshemmet - Alla lär sig sunda livsvanor - Alla har en god lärandemiljö - Alla barn och upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer - Alla skolor och fritidshem samarbetar med verksamheter utanför skolan som bidrar till alla barns och s utveckling Åtagande 2011/2012 MÅL: Elever och föräldrar ska vara mer insatta i kunskapskrav och förmågor Tydliggöra kunskapskrav och förmågor för och föräldrar genom informationskvällar, genomgångar och exemplifieringar ansvarig för det är lärarna Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12 Lärande 8,8 8,7 8,3 9,4 6,5 8,0 Ansvar och inflytande 8,6 8,4 8,2 9,2 7,3 7,9 Folkhälsa 8,2 8,3 7,3 8,7 5,9 7,4 Analys av måluppfyllelse inom utveckling och lärande Skola Måluppfyllelsen på skolan gällande utveckling och lärande visar ett godtagbart styrtal. Vi ligger högre än kommunen totalt men vi har goda förhoppningar om att den satsning vi gjort på det språkutvecklande arbetet ska visa bättre resultat inom kort. Det ämnesövergripande arbetet fortgår varje vecka där na ges ett större inflytande över vad de kan lära och reflektera över sina olika vägar till kunskap. Vi konstaterar också att även pedagogerna behöver visa en större tydlighet över vad som förväntas av na för att kunna se sin kunskapsutveckling. En åtgärd blev att varje lärare har 40 minuters mentorstid inlagd i sitt schema då tillfälle kan ges till detta. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, fritidshem bedöms vara mycket god. Motivering: se analys under rubrik Fritidshem i analys av måluppfyllelse. Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, skola bedöms vara mycket god. Motivering: se analys under rubrik Skola i analys av måluppfyllelse 17

18 Planering läsåret 2012/2013 för utveckling och lärande Utvecklingsområde: Värdegrund Entreprenörskap Trygghet Planering Åtgärder Ledaren i mig, nyanställd personal utbildas Entreprenörskapshjulet, tydliggöra lärandeprocessen kopplade till varje elevs förmågor Ansvar Skolledning Lärare Hur görs uppföljningen? I samverkan med light-houseteamet Arbetslagsmöten, LPP Uppföljning När Efter avslutad utbildning ht-12 Ansvar Skolledning Arbetslagslagsledare, bitr rektor Trygghet Fadderverksamhet Julmarknad Elever, föräldrar och lärare Lärare, pedagoger Lärare, pedagoger Trygghetsenkäter, Trygghetsgruppen kartlägger och följer upp Efter avslutad aktivitet, utvärderingsmall Regelbundet, varje vecka Dec-12 Bitr rektor, spec lärare Samtlig personal 18

19 Normer och värden Mål VP2011: - Alla barn och är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö. Åtagande 2011/2012 Trygghetsgruppens arbete ska utvecklas Klass- och elevrådets arbete ska utvecklas genom att na görs mer involverade och aktiva. Mentorstiden utökas för att skapa forum för ökad delaktighet Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12 Trygghet 9,0 8,4 8,0 9,3 6,6 8,5 Likabehandling Mål VP2011: - Alla barn/ behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller livsvillkor Under avsnitten normer och värden samt likabehandling redovisas inga planerade åtgärder i denna kvalitetsredovisning. Detta beror på att dessa istället redovisas i skolans planer mot diskriminering och kränkande behandling. Analys av måluppfyllelse inom Normer och värden Fritidshem Vårt arbete med att visa varandra respekt och hur vi samverkar för en stimulerande miljö har visat goda resultat i fritidsverksamheten. Samarbetet mellan skola och fritids för ett gemensamt ansvar har bidragit till en klar och mer tydlig inriktning mot de riktlinjer som ska gälla för verksamheten. Vår framtagna värdegrund från förra året har haft stort fokus i vårt dagliga arbete. Trygghetsgruppen på skolan har haft representanter från båda verksamheterna. Dessa fem byggstenar har gällt: 1. Vi är vänliga i ord och handling 2. Vi bryr oss om varandra 3. Vi lär nu och för framtiden 4. Du är betydelsefull som du är 5. Vi tar ett gemensamt ansvar för vår skola. Som stöd i det här arbetet hade vi likabehandlingsplanen och projektarbetet Leader in me. Elever med särskilda behöv integrerades i de befintliga elevgrupperna. Dessa har även fått enskilt stöd utifrån behov. Detta har ökat förståelsen för barn med särskilda behov på skolan som ett led i arbetet med inkludering. Eleverna fick besvara en trygghetsenkät för att vi ska veta vilka insatser man behöver satsa på. 19

20 En gång i veckan har en frivillig aktivitet varit att gå till kyrkan för olika värderingsövningar, högläsningar och utövning av olika sociala övningar. Dessa övningar har bidragit till ökad förståelse för olika kulturer, solidaritet mellan människor och har aktivt motverkat diskriminering av olika individer eller grupper. Det har alltid varit möjligt för na att kunna ge förslag och att få välja aktiviteter. Det har gett både nya utmaningar och att kunna påverka. Skola Trygghetsgruppen har haft en betydande roll för att förvalta och förstärka tryggheten på skolan. Eleverna har svarat på enkäter gällande hela skolområdet, vilket visar en god känsla av trygghet och att de kan vända sig till vilken vuxen som helst på skolan. Vi har också bevis på att det inkluderande arbete som pågått under läsåret, tema, storsamlingar, musikprojekt mm har gett en respekt för att vi är olika individer och att alla är lika mycket värda. Likabehandlingsplanen har reviderats regelbundet och projektet ledaren i mig har bidragit till en reflektion över vad som är mest betydande i såväl lärandet som att känna sig trygg. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande normer och värden, fritidshem bedöms vara god. Motivering: se analys av måluppfyllelse under rubrik Fritidshem i analys av måluppfyllelse. Måluppfyllelsen gällande normer och värden, skola bedöms vara god. Motivering: se analys av måluppfyllelse under rubrik Skola i analys av måluppfyllelse 20

21 5. NÖJDA INVÅNARE God kommunal verksamhet Nöjda 4 et redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på enkätpåståendet. Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 Nöjda Kommentarer: Två av klasserna har ett avvikande resultat som idag inte överensstämmer med klassernas nuvarande situationer. Två andra klasser hade tex 100 och et grundar sig på enkätpåståendet Jag är nöjd med min skola. 21

22 Ansvar och inflytande - delaktiga föräldrar Mål VP 2010: - Alla föräldrar ges möjlighet att vara delaktiga i skolans och fritidshemmets arbete Åtagande 2011/2012 Skapa ett föräldraråd Analys av måluppfyllelse inom delaktiga föräldrar Fritidshem Föräldrarna visar en mycket stor tilltro och är nöjda med verksamheten. Exempel som ligger till grund för att göra våra föräldrar delaktiga och för att känna sig välkomna är: Månadsbrev till hemmet med information om de olika aktiviteterna. Föräldrafika tre gånger/termin då na förbereder och har hand om kaffet. Möjlighet för föräldrarna att följa med till olika utflykter. Daglig kontakt med föräldrarna vid lämning och hämtning. Skola Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande delaktiga föräldrar, fritidshem bedöms vara god. Motivering: se analys under rubrik Fritidshem i analys av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande delaktiga föräldrar, skola bedöms vara god. Motivering: se analys under rubrik Skola i analys av måluppfyllelse 22

23 Kunskapsresultat Grundsärskolan HT 11 Ämne Åk Bild 100 Biologi 100 Engelska 100 Fysik 100 Geografi 100 Hem- och konsumentkunskap 100 Historia 100 Idrott och hälsa 100 Kemi 100 Matematik 100 Musik 100 Religionskunskap 100 Samhällskunskap 100 Slöjd 100 Svenska Svenska som andraspråk 100 Teknik 100 Analys av resultaten från höstterminen Andel ÅP Särskolan Analysen visar en mycket god måluppfyllelse. Samtliga har uppnått sina kunskapsmål i samtliga ämnen. Det ämnesövergripande arbetet en dag i veckan har bidragit till att na har kunnat känna en gemenskap och fått samarbeta med övriga på skolan. Eleverna i grundsärskolan har också vid dessa dagar fått arbeta i tvärgrupper med andra behöriga ämneslärare. Planering vårterminen 2012 för kunskap Utvecklingsområde: Fokus på ämnesinnehåll LPP Höga förväntningar på na Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Lärare Klasskonferenser, centrala Jan, Bitr konferenser, arbetslagsmöten maj-12 rektor, Ämneskunskaper, aktivt delta på CK, samt arbetslagets möten LPP, upprätta en lokal planering enligt gällande riktlinjer för grundsärskolans läroplan Lärare Vid arbetslagets möten och utvärdering, avstämning vid terminsslut Maj-12 lärare Bitr rektor, ALledare Höga förväntningar, Lärare Lärare Ämneskonferenser Vid resultatuppföljning, Maj-12 Bitr rektor Samarbete i teman med Vid utvecklingssamtal, lokal mall rektor övriga ämneslärare Medarbetarsamtal/bedömningssamtal Utvecklingssamtal Pedagogiska diskussioner 23

24 VT 12 Ämne Åk Bild 100 Biologi 100 Engelska 100 Fysik 100 Geografi 100 Hem- och konsumentkunskap 100 Historia 100 Idrott och hälsa 100 Kemi 100 Matematik 100 Musik 100 Religionskunskap 100 Samhällskunskap 100 Slöjd 100 Svenska Svenska som andraspråk 100 Teknik 100 Andel ÅP Analys av resultaten från vårterminen Särskolan Analysen visar att rutiner för dokumentation vad gäller nas kunskaper är i bruk. Arbetet med att alla på skolan har varit integrerade i undervisningen en dag i veckan har gett en större acceptans för olika förutsättningar och likabehandling. Diskussioner kring att fånga upp nas förmågor till att inhämta kunskaper har bidragit till ett större fokus på kunskap, dock fortsätter arbetet vad gäller höga förväntningar på nas kunskapsprestationer. Planering för kunskap I slutet av vårterminen -12 gjordes en omorganisation på skolan då vi flyttade den tidigaredelen av grundsärskolan till Vårbyskolans lokaler. En av lärarna följde med na till den nya organisationen. För att se planering för särskolan , kunskap gäller Vårbyskolans SKA. 24

25 6. DELAKTIGHET I KVALITETSARBETET Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal, och.[..] Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.. 5 Personal Främja nas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Elever Alla och pedagoger har tillsammans framställt skolans regler. Fasta rutiner som alla känner till. På morgonen går vi igenom dagens schema som skrivs upp på tavlan. Klassråd en gång i veckan. Det finns stående punkter på dagordningen. Klassrådet leds av en ordförande och en sekreterare för minnesanteckningar som sparas hela läsåret. Varje klass har en representant i skolans Elevråd som träffas en gång i veckan. Representanterna har i uppgift att förmedla klasskamraternas tankar, förslag och åsikter. Vårbackaskolans nobelprisutdelning då alla inom arbetslaget uppmärksammas för sitt skolarbete och sina prestationer under året. Eleverna får ett pris i form av en Nobelmedalj och ett diplom. Klassläraren i samråd med na bestämmer i vilket ämne. Vi återstartar arbetet med Wårbybladet där na kommer att kunna skriva insändare och artiklar. Elevrådet har en stående punkt på storsamlingen. Vi har kontinuerliga veckoplaneringar varje måndag tillsammans med na för att kunna utgå från deras egna intressen och önskemål gällande deras lärande. På fredagar utvärderar och lärare veckan mer noggrant och checkar av hur och vad vi har lärt oss under veckan. Under arbetets gång tar vi kort på det vi gör och med hjälp av dessa bilder utvärderar na enskilt sina arbetsinsatser under veckan samt får ett bra underlag till dokumentation av sitt arbete. Schemalagd mentorstid där pedagogen tillsammans med na diskuterar de olika kunskapskraven som berör na. Elever från de särskildundervisningsgrupperna vänjs in succesivt i sina ordinarieklasser. 5 4 kap. 4 skollagen (SFS 2010:800) 25

26 Föräldrar På fredag skickar vi veckobrev hem till föräldrarna tillsammans med veckans utvärdering. Föräldramöten, utvecklingssamtal Varje vecka skickar vi med na hem ett brev där vi berättar om klassens arbete mot kunskapsmålen och och ger övrig information. Föräldrarna görs delaktiga i skolans traditoner genom julmarknad, föräldrafika, skolavslutningar, Leader in me m.m. 26

27 7. UPPFÖLJNINGAR SOM GJORTS UNDER LÄSÅRET 2011/2012 Månad Vad följs upp Verktyg Ansvar Metod September LUS 6 - uppföljning Rektor Pedagoger November LUS - uppföljning Rektor Pedagoger Januari Kunskapsresultat nas ämneskunskaper i Rektor årskurs 1-9 Januari- Februari Elevernas uppfattning om skolverksamheten Elevenkät Rektor Pedagoger Kvalitetsavdelning Februari LUS - uppföljning Rektor Pedagoger Maj LUS - uppföljning Rektor Pedagoger Maj-Juni Utvärdera Åtgärdsprogram Stödmaterial: utvärdering av åtgärdsprogram på klass, arbetslag/ämnesoch skolnivå Rektor Juni Juni Juli Elevernas ämneskunskaper i samtliga ämnen i årskurs 1-9 Elevernas resultat på ämnesproven i årskurs 3 och i årskurs 6 i förhållande till pedagogernas bedömning av måluppfyllelsen utifrån kursplanerna Elevernas ämneskunskaper i behörighetsgivande ämnen i årskurs 9 7 Elevernas ämneskunskaper i minst 16 ämnen och genomsnittliga meritvärde 8 Elevernas resultat på ämnesproven i årskurs 9 (provbetyg) i jämförelse med slutbetyg Skolans planer mot diskriminering och kränkande behandling Skolans kvalitetsredovisning 2011/2012 och planeringsdokument för 2012/2013 Kunskapsresultat i LIS tillsammans med stödmaterial och KR-PL mall Skolinspektionens och beo s webbverktyg/ (Huddinge kommuns strukturstöd) Rektor Rektor Rektor 6 LUS: Läs- och utvecklingsschema, en mätmetod utarbetad av Bo Sundblad. 7 Här redovisas andel i årskurs 9som har minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och i fem respektive nio ämnen till. 8 Här mäts andel som fick minst godkänt betyg i minst 16 ämnen i årskurs 9. 27

28 Grundskolenämndens målbild 2011 Bilaga 1 Vision: Profil: Delaktighet Kunskap berikar Attraktiv arbetsgivare, Sund ekonomi och Effektiva processer redovisas inte i rektorsområdets kvalitetsredovisning. De strategiska målen redovisas i grundskolenämndens verksamhetsberättelse. Mätsystem, styrtal och bedömning Mätsystem När det gäller de två övergripande målen Nöjda invånare och Hållbar samhällsutveckling har alla resultat, utom kunskap tagits fram genom barn- och utbildningsförvaltningens årligen återkommande enkätundersökning som riktas till samtliga. Kunskapsresultat För höstterminen 2011 redovisas hur stor andel som bedöms uppnå kunskapskraven i respektive ämne. Redovisning görs för alla ämnen i alla årskurser. I åk 8 baseras resultaten på hur stor andel som fått minst betyget E i de ämnen som de läst, medan det i årskurs 9 handlar om andelen med minst betyget G i minst 16 ämnen. I övrigt redovisas kunskapsresultat i form av andelen som når de olika kraven för behörighet till gymnasieskolans olika nationella program. När det gäller nämndmålet Kunskap för vårterminen 2012 baseras resultaten på andelen som bedöms uppnå kunskapskraven i varje enskilt i ämne i varje enskild årskurs. Kunskap-årskurs 3, visar hur stor andel av na som uppnått kunskapskraven i kursplanerna för svenska/svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3. Kunskap-årskurs 6, visar hur stor andel av na som uppnått kraven i kursplanerna för svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik i årskurs 6. 28

29 Kunskap-behörig nat.progr, anger hur stor andel, som har minst betyget Godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt beroende på val av gymnasieprogram ytterligare fem eller nio ämnen till. Kunskap-minst betyget G i 16 ämnen, visar hur stor andel som fått minst betyget G i minst 16 ämnen i årskurs 9. Kunskap minst betyget E i de ämnen eleven har läst visar hur stor andel som fått minst betyget E i de ämnen som eleven har läst i årskurs 8. (Höstterminen) Kunskap minst betyget E i 16 ämnen visar hur stor andel som fått minst betyget E i minst 16 ämnen i årskurs 8. (Vårterminen) Styrtal Ett styrtal är ett resultatmått (kvalitetsindex) med ett värde mellan minst 0 och maximalt 10. Styrtalen grundas på olika data. Vissa styrtal är framtagna utifrån flera sammanvägda resultat. Styrtalen är en form av mått på nas upplevelser av verksamheten. Vår avsikt med att använda styrtal som resultatmått är att dessa ska vara till stöd för såväl analys av måluppfyllelse som förbättrings- och utvecklingsarbete. Störst nytta med styrtalen har man vid jämförelser med tidigare års resultat och på rektorsområdesnivå. Nivån och förändringarna av styrtalsvärdet från ett år till ett annat ger oss värdefulla utgångspunkter till den kvalitativa analysen. Styrtalen ska aldrig användas utan att hänsyn till andra kvalitativa överväganden tas. De riskerar då bli missvisande. Därför kompletteras styrtalen med lokalt gjorda erfarenheter och utvärderingar och analyserna görs av rektor, skolledning, personal, och föräldrar. Påståenden Vi använder oss av påståenden för att få fram styrtal till nämndmål och för att vi ska få hjälp i vår analys av måluppfyllelse. Vår ambition är att ett påstående ska vara tydligt och lätt att förstå, samt att mätning ska kunna genomföras under kontrollerbara former på samma sätt år efter år. För att vi ska kunna nyansera analysen använder vi för det mesta flera påståenden än ett för att illustrera graden av måluppfyllelse per nämndmål. Varje påstående väger lika vid sammanvägningen till ett styrtal för nämndmålet. När det gäller nämndmålet Ansvar och inflytande använder vi exempelvis två påståenden i elevenkäten som indikatorer. Påståendena fokuserar två kompletterande aspekter av inflytande och delaktighet. 1) Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen 2) Jag tar ansvar för mina arbetsuppgifter i skolan Styrtal från elevenkät För att en skolenhet ska erhålla styrtal 10 krävs att samtliga som besvarat enkäten instämt helt i alla påståenden. Styrtalet 0 erhålls när samtliga som besvarat enkäten svarat instämmer inte alls. Om samtliga använt svarsalternativ 3 (instämmer ganska mycket) erhåller skolan styrtalet 6,7. Så här räknar vi om en fyrgradig skala till en skala med värden från 0 till 10: Svarsalternativ inte alls (1) lite (2) ganska mycket (3) helt (4) 29

30 Styrtalsgrundande värde 0 3,3 6,7 10 Tillförlitlighet - 70 procent svar krävs För att styrtal ska räknas fram krävs vid enkätundersökning att svarsfrekvensen uppgått till minst 70 procent, samt att det interna bortfallet (ej besvarade påståenden) understiger 30 procent. Mål där styrtal inte tas fram Det finns nämndmål där inga styrtal tas fram. Detta kan bero på att mätningar för dessa mål ännu inte har utvecklats eller att nämnden valt andra sätt att redovisa än med styrtal. Bedömning av måluppfyllelse Med anledning av den nya skollagen och dess stärkta skrivningar kring måluppfyllelse och bedömningar ska rektorsområdena bedöma vilken måluppfyllelse man nått. För detta ändamål används Huddinge kommuns bedömningskriterier: Mycket god måluppfyllelse God måluppfyllelse Godtagbar måluppfyllelse Ej godtagbar måluppfyllelse Utöver ovanstående finns även möjligheten att ange att bedömning av måluppfyllelsen ej kunnat göras. Som grund till bedömning används resultat från elevenkät och kunskapsresultat (nivå på resultaten, resultaten i förhållande till kommunens resultat, resultatens förändring över tid, spridning mellan skolor och klasser och kön), egna uppföljningar och utvärderingar samt gjorda erfarenheter. 30

31 Elevenkät tidigaredel Bilaga 2 Trygghet 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 1* Jag trivs med mina kamrater i skolan 2* De vuxna i skolan bemöter mig på ett respektfullt sätt 3* Min skola arbetar för att förhindra att blir mobbade 4* Jag känner mig trygg i skolan Ansvar och inflytande 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 5* Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen 6* Jag tar ansvar för mina arbetsuppgifter i skolan Miljö 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 7* Genom skolans undervisning får jag förståelse för olika miljöfrågor Lärande 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 8* Jag känner till skolans kunskapsmål 9* Jag är med och tar fram min individuella utvecklingsplan, (IUP) 10* Jag är med och planerar mitt skolarbete 11* Jag är med och utvärderar mitt skolarbete 12* I skolan samarbetar jag med andra 13* Jag pratar om mitt lärande i skolan 14* Jag får det stöd av skolan som jag behöver för mitt skolarbete 15* Jag vet hur det går för mig i skolarbetet 16* Jag är nöjd med mina resultat i skolan Folkhälsa 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 17* I skolan får jag lära mig vad jag ska äta för att må bra 18* Skolan arbetar med att jag ska få röra på mig 19* Jag får tillräckligt med tid för att göra mina uppgifter i skolan 20* Det är arbetsro på mina lektioner 21 Jag är nöjd med min skola Övrigt 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % * = Kvalitetsindex 31

32 Elevenkät senaredel Bilaga 3 Trygghet 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 1* Jag trivs med mina kamrater i skolan 2* De vuxna i skolan bemöter mig på ett respektfullt sätt 3* Min skola arbetar för att förhindra att blir mobbade 4* Jag känner mig trygg i skolan Folkhälsa 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 5* I skolan får jag lära mig vad jag ska äta för att må bra 6* Jag äter lunch i skolan 7* Skolan arbetar för att öka min förståelse för drogers risker 8* Skolan arbetar för att jag ska röra på mig 9* Jag får tillräckligt med tid för att göra mina uppgifter i skolan 10* Det är arbetsro på mina lektioner Miljö 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 11* Genom skolans undervisning får jag förståelse för olika miljöfrågor Lärande 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 12* Jag känner till skolans kunskapsmål 13* Jag är med och tar fram min individuella utvecklingsplan, (IUP) 14* Jag är med och planerar mitt skolarbete 15* Jag är med och utvärderar mitt skolarbete 16* I skolan samarbetar jag med andra 17* Jag pratar om mitt lärande i skolan 18* Jag får det stöd av skolan som jag behöver för mitt skolarbete 19* Jag vet hur det går för mig i skolarbetet 20* Jag är nöjd med mina resultat i skolan Ansvar och inflytande 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 21* Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen 22* Jag tar ansvar för mina arbetsuppgifter i skolan 23 Jag är nöjd med min skola Övrigt 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 24 Jag har blivit rättvist bedömd i förhållande till betygskriterierna * = Kvalitetsindex 32