Kvalitetsredovisning 2010/2011 Planeringsdokument 2011/2012. För Österleds RO

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2010/2011 Planeringsdokument 2011/2012 För Österleds

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING... 4 NATIONELLA FÖRÄNDRINGAR... 4 FÖRÄNDRINGAR PÅ HUVUDMANNANIVÅ SAMMANFATTNING - BEDÖMNING AV REKTORSOMRÅDETS KVALITET OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN... 6 SKOLA... 6 FRITIDSHEM... 7 SÄRSKOLA SAMMANFATTANDE RESULTAT... 9 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING... 9 NÖJDA INVÅNARE GOD KOMMUNAL VERKSAMHET SÄRSKOLA UPPFÖLJNINGAR SOM ÄR GJORDA UNDER LÄSÅRET 2010/ HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING KUNSKAP ÅTGÄRDSPGRAM UTVECKLING OCH LÄRANDE SÄRSKOLA - UTVECKLING OCH LÄRANDE NORMER OCH VÄRDEN LIKABEHANDLING SÄRSKOLA - NORMER OCH VÄRDEN LIKABEHANDLING EKOSYSTEM I BALANS SÄRSKOLA - EKOSYSTEM I BALANS NÖJDA INVÅNARE GOD KOMMUNAL VERKSAMHET SÄRSKOLA - GOD KOMMUNAL VERKSAMHET DELAKTIGHET I FRAMTAGANDET AV KVALITETSREDOVISNINGEN BILAGOR GRUNDSKOLENÄMNDENS MÅLBILD 2010 BILAGA MÄTSYSTEM, STYRTAL OCH BEDÖMNING ELEVENKÄT TIDIGAREDEL BILAGA ELEVENKÄT SENAREDEL BILAGA ELEVENKÄT GRUNDSÄRSKOLA 2011 BILAGA FÖRÄLDRAENKÄT OBLIGATORISK SÄRSKOLA 2011 BILAGA

3 Kvalitetsredovisningen för skolan har tagits fram på uppdrag av Barn- och utbildningsförvaltningens chef Jukka Kuusisto. Rektorsområdets kvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av elever, pedagogisk personal och övrig personal. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektor ansvarar för resultatsammanställning, analys och framtagande av utvecklingsåtgärder. Rektorsområdets kvalitetsredovisning bygger på resultat av mätningar av målen i grundskolenämndens verksamhetsplan för 2010 (VP 2010) och erfarenheter som gjorts i verksamheten under läsåret 2010/2011. Kommunens och skolornas kvalitetsredovisningar är offentliga handlingar och finns tillgängliga på Huddinge kommuns webbplats ( Planering inför kommande läsår Grundskolenämndens verksamhetsplan (VP 2011) och rektorsområdets kvalitetsredovisning används som underlag till rektorsområdets planering för kommande läsår, vilken ingår i detta dokument. Rektorsområdets planering beskriver de områden som ska utvecklas läsåret 2011/2012. En överenskommelse utifrån framtagen planering träffas mellan verksamhetschef för grundskolan och rektor. Överenskommelsen gäller att verksamheten bedrivs enligt planeringen samt inom ramar för lagar och förordningar och given budget. Huddinge den För barn- och utbildningsförvaltningen För Österleds rektorsområde Namnteckning Namnteckning Namnförtydligande Verksamhetschef Anders Petersson Rektor Kontaktuppgifter: Rektor: Anders Petersson Adress: Österleden 13, Skogås Telefon: Skolans hemsida:

4 1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING Nationella förändringar Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (SFS 1997:702) ska varje kommun och varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Sommaren 2010 togs beslut om ny skollag och från och med 1 juli 2011 träder den nya skollagen i kraft. I denna har kravet på kvalitetsredovisning avskaffats men kravet på dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet har stärkts. Den nya skollagen betonar att det är de nationella målen som ska stå i fokus för kvalitetsarbetet och lagen lägger även stor tyngd vid åtgärder för förändring och förbättring. Hösten 2010 fastställdes den nya läroplanen för grundskolan, Lgr 11. Grundskolorna i Sverige kommer att börja arbeta efter den nya skollagen och den nya läroplanen från och med läsåret 2011/2012. Den nya läroplanen för grundskolan innehåller nya kursplaner och även nya kunskapskrav för samtliga ämnen. Ny behörighet till gymnasieskolan med start för de elever som börjar i gymnasiet ht-2011 De nationella reformerna gäller även för gymnasieskolan, vilken från och med läsåret 2011/2012 kommer att ha nya program och nya ämnesmål. Detta innebär att de elever som går ut grundskolan i juni 2011 söker till den nya gymnasieskolan utifrån nya behörighetskrav. De nya behörigheterna är uppdelad i fyra olika behörighetskrav beroende på vilken sorts gymnasieprogram eleverna ska söka till. Inriktning yrkesinriktade gymnasieprogram högskoleförberedande gymnasieprogram estetiska programmet högskoleförberedande gymnasieprogram humanistiskt program samhällsvetenskapsprogrammet ekonomiprogrammet högskoleförberedande gymnasieprogram naturvetenskapsprogrammet teknikprogrammet Behörighet Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare fem ämnen (vilka som helst) Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen (vilka som helst) Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen, varav samhällskunskap, geografi, historia och religion är obligatoriska Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen, varav biologi, fysik och kemi, är obligatoriska Inga ämnesprov i årskurs 5 har genomförts under läsåret Skolverket beslutade att ej genomföra ämnesproven för elever i årskurs 5 under läsåret 2010/2011. Från och med läsåret 2011/2012, ska proven genomföras med elever i årskurs 6 istället för årskurs 5. 4

5 Förändringar på huvudmannanivå Systematiskt kvalitetsarbete Under läsåret har ett arbete påbörjats i förvaltningsledningen som syftar till att göra en översyn av kvalitetsarbete och i vilken form detta skall bedrivas, bland annat med anledning av ny skollag. Arbetet leds av förvaltningens kvalitetsavdelning. Under hösten 2010 togs en övergripande modell fram, där huvudprocess och stödprocesser identifierades. Fokus på kunskapsuppföljning För grundskolans del har det fortsatta arbetet fokuserats på stödprocessen Kunskapsuppföljning. En arbetsgrupp med skolledare, verksamhetsanalytiker och verksamhetschef för grundskolan har under läsåret arbetat med att ta fram en gemensam modell för hur grundskolorna i Huddinge ska arbeta med kunskapsuppföljning. Målet är att till slutet av 2012 ha en gemensam strategi i kommunens grundskolor för arbetet med kunskapsuppföljning. Redovisning av kunskapsresultat återfinns som första analysavsnitt Upplägget i läsårets kvalitetsredovisningar på rektorsområdesnivå har påverkats av att grundskoleverksamheten valt att fokusera på stödprocessen Kunskapsuppföljning. För att redovisningen av kunskapsresultaten ska finnas som första analysavsnitt i varje rektorsområdes redovisning, har vi bytt plats på redovisningen av grundskolenämndens övergripande mål Hållbar samhällsutveckling och Nöjda invånare. För att ytterligare fokusera på kunskapsuppföljning, har redovisningen av kunskapsresultaten utökats med jämförelser av resultat från ämnesprov (nationella prov) och bedömningar. 5

6 2. SAMMANFATTNING - bedömning av rektorsområdets kvalitet och utvecklingsområden Skola Inom Österleds rektorsområde finns Sjötorpsskolan, F-3-skola, Vretskolan, 4-6-skola med två återstående årskurs 9, Skogåsskolan, 7-9-skola samt särskola och resursenhet. Ett gemensamt utvecklingsområde för Österleds rektorsområde är process och dokumentation kring elevvård. Vi kommer att tydliggöra denna process och likrikta den så att vi arbetar med elevvård på samma strukturerade sätt inom hela rektorsområdet. Detta gäller bland annat pedagogiska utredningar, åtgärdsprogram och stöd för elever. Tidigaredel För tidigaredelen har i årskurs 3 uppnåtts ett något högre resultat än för kommunen som helhet gällande helhetsbedömningen. Andelen elever som uppnår målen är 87,7 % jämfört med kommunens 85,0 %. Dock ska nämnas att andelen elever som uppnådde målen på samtliga delprov i ämnesproven i årskurs 3 är 49,3% jämför med resultatet 67,0 för Huddinges samtliga grundskolor. Del av förklaring till detta kan vara att även övriga resultat vägs in i den totala bedömningen, inte endast resultaten för ämnesproven. Kommande läsår kommer vi att arbeta med ökad måluppfyllelse för samtliga elever i årskurs 1-3. Vi kommer också att utveckla arbetet med bedömaröverenstämmelse mellan resultatet på delproven i ämnesproven och den helhetsbedömning som görs för eleverna. I jämförelse mellan flickor och pojkar ser vi att flickor har ett sämre resultat, 52,9% i matematik än pojkar som har 71,8%. Framför allt har flickor ett sämre resultat då det gäller delprovet area och volym och huvudräkning. Detta ser vi som ett utvecklingsområde inför kommande läsår. Vi kommer kontinuerligt att se över flickors respektive pojkars resultat i matematik och svenska men även i övriga ämnen och följa upp orsakerna till skillnader i resultaten. Måluppfyllelsen för tidigaredel gällande kunskap är god. För de elever som inte når målen finns åtgärdsprogram utifrån utredningar med bland annat läs- och skrivsvårigheter. Bedömningen av måluppfyllelse för utveckling och lärande är god för tidigaredelen. Enkäter har inte genomförts innevarande år men analysen grundar sig på personalens utsaga och dialogen med vårdnadshavare. et ligger strax under kommunens totala resultat men resultatet har ökat från föregående år. I påståendet Jag är med och tar fram min individuella utvecklingsplan har en ökning skett från föregående år från 50% till 57%. et för påståendet Jag vet hur det går för mig i skolarbetet har ökat från 49% till 59%. Vårt utvecklingsområde inom utveckling och lärande är att vidareutveckla elevledda samtal och att göra kunskapsmålen mer kända hos elever och vårdnadshavare. För normer och trygghet har ett arbete med att skapa gemensamma trivselregler för rektorsområdet utmynnat i trivselregler anpassade till varje enhet. Dessa trivselregler kommer att revideras till ordningsregler kommande läsår. När det gäller trygghet för skolans tidigaredel ligger den i paritet med kommunens resultat (tidigaredel 8,6). Arbetet med tydliggöra regler och konsekvenser samt samarbetet i trygghetsteamet har pågått inom tidigaredelen. Senaredel För senaredelen Skogåsskolan kan ses ett lägre meritvärde för årskurs 9 än för föregående år (197,6). Däremot har eleverna uppnått en bättre behörighet. 85,5 % av eleverna är behöriga i 6

7 3+5 ämnen (nationella gymnasieprogram, yrkesprogram) och 80,0 är behöriga i 3+9 ämnen (nationella gymnasieprogram, högskoleförberedande program, hu, sa & ek). Motsvarande siffror för Vretskolan årskurs 9 är meritvärde 226,9 och behörighet till gymnasieskolans samtliga program 100%. Del av denna förklaring kan hänvisas till ett elevvårdsarbete för flickor årskurs 9 som inte nått ända fram. En mindre grupp elever, främst flickor, har haft så stor frånvaro att de inte har uppnått målen i ett flertal ämnen. Flickornas meritvärde på Skogåsskolan årskurs 9 var 190,7 och pojkarnas 204,8. Pojkarnas meritvärde var högre än kommunens (pojkar, 203,6). Effekten av andelen flickor utan betyg i många ämnen avspeglas även i tabellen Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 9. Genomgående är det lägre andel flickor som uppnått urvalen av måluppfyllelse när det gäller betyg. På Skogåsskolan finns det en obalans gällande måluppfyllelse i olika klasser, bland annat i årskurs 8. I den ena klasen är det enstaka elever som bedömts att inte nå målen och i den andra klassen är det hög måluppfyllelse i vissa ämnen, exempelvis svenska och matematik. Även när det gäller årskurs 9 återspeglas denna skillnad. I den ena klassen var alla elever behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. I den andra klassen saknar 23% av eleverna av olika anledningar betyg i olika ämnen. Utveckling och lärande uppvisar något högre styrtal än föregående år. Österleds rektorsområde ligger nära kommunsnittet men analysen visar att vi behöver ha ett fortsatt arbete med åtgärder som gör eleverna mer delaktiga i sitt lärande. Vi kommer också att arbeta vidare med att skapa en röd tråd mellan de olika årskursernas undervisning. Styrtalet för trygghet för senaredelen överensstämmer med kommunens. Ytterligare arbete behövs för att skapa ökad trygghet för elever utöver vad vi redan gör idag. Fritidshem Som förberedelse inför kommande läsår har vi organiserat verksamheten i spår från F-3 bland annat för att få ett tätare samarbete med all personal som arbetar med samma barn och för att uppnå en långsiktighet i verksamheten. Vår ambition med detta arbete är att skapa en trygghet för barn och vårdnadshavare med samma personal från F-3. Vi kommer också att utöka samarbetet mellan skola och fritidshem under hela skoldagen. Med denna utgångspunkt ser vi att ett varierat utbud av aktiviteter finns på fritidshemmet och att det finns en möjlighet för barnen att vara delaktiga i beslut som tas. Vi arbetar återkommande med rutiner, gemensamma regler och för att all personal ska känna barnen från de olika avdelningarna. Vi fortsätter arbeta med föräldradeltagande genom föräldramöten, öppna klassrum, utvecklingssamtal, veckobrev och föräldrasamråd. Särskola Både elever och vårdnadshavare är till största delen nöjda med särskolan. Enstaka elever anser att uppgifter som ges är för svåra och andra enstaka elever anser att uppgifter är för lätta. Alla elever anser att de lär sig bra saker i skolan. I de fåtal svar vi har fått på föräldraenkäten ser vi att vårdnadshavarna helt och hållet instämmer i att barnen får det stöd de behöver i skolan och att skolans personal stimulerar barnen till lärande. Vi anser att vi lyckats väl i måluppfyllelsen angående utveckling och lärande. Vi kommer att fortsätta utveckla verksamheten med individualisering och elevmedverkan exempelvis vid framtagande av IUP för att öka medvetenheten om det egna lärandet. 7

8 Både svaren på elevenkäten och föräldraenkäten visar att elever på särskolan är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö. Elever anser att de vuxna i skolan bryr sig om dem och de trivs med kamrater i skolan. Vårdnadshavare anser att personalen är lyhörda för deras barns förutsättningar och behov och att skolan arbetar för att förhindra att elever blir mobbade. Alla elever utom en och samtliga vårdnadshavare är också nöjda med verksamheten i skolan. Det område där vi framför allt behöver arbeta vidare är att öka vårdnadshavares delaktighet. Detta arbete kommer att fortsätta under kommande läsår. Särskolan Österled kommer under kommande läsår att minska. Endast 11 elever kommer att gå på särskolan kommande läsår. Under dessa förutsättningar anser vi det vara av största vikt att arbeta med att skapa trygghet för eleverna med den personal som kommer att finnas kvar på särskolan. 8

9 3. SAMMANFATTANDE RESULTAT en i tabellerna nedan är till största delen hämtade från elevenkäterna. Tabellen kunskap presenterar elevresultat från ämnesprov (nationella prov) för årskurs 3 och betyg för årskurs 9. Hållbar samhällsutveckling Kunskap redovisat för alla elever, dvs inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser ( inom parentes visar att måtten ej användes för dessa läsår, men att resultat numera finns att tillgå.) et redovisar andel (%) elever. Kommun totalt Skolans tidigaredel 08/09 09/10 10/11 10/11 Kunskap - åk ,6 87,9 87,7 85,0 Skolans senaredel 08/09 09/10 10/11 Skogåsskolan 10/11 Meritvärde åk 9 197,8 207,9 197,6 209,5 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. (84,1) (76,1) 85,5 88,6 yrkesprogr. (3+5 ämnen) 2 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program (81,8) (74,6) 80,0 86,6 (3+9 ämnen; hu, sa & ek) 3 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program (3+9 ämnen; na & te) 4 (77,3) (73,1) 76,4 84,1 Kunskap åk 9 Minst G i 16 ämnen 5 77,3 76,1 74,5 Skolans senaredel Vretskolan 08/09 09/10 10/11 1 Bedömning av uppnådda kursplanemål för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3. 2 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare fem ämnen. 3 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de fyra SO-ämnena ska vara inkluderade. 4 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de tre NO-ämnena ska vara inkluderade. 5 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen. 6 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare fem ämnen. 7 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de fyra SO-ämnena ska vara inkluderade. 8 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de tre NO-ämnena ska vara inkluderade. 9 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen. 82,8 10/11 Meritvärde åk 9 223,4 208,0 226,9 209,5 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. (94,8) (95,4) ,6 yrkesprogr. (3+5 ämnen) 6 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program (94,8) (86,2) ,6 (3+9 ämnen; hu, sa & ek) 7 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program (3+9 ämnen; na & te) 8 (94,8) (90,8) ,1 Kunskap åk 9 Minst G i 16 ämnen 9 94,8 87, ,8 9

10 Utveckling och lärande Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11 Lärande 7,7 7,8 7,9 9,4 5,9 8,1 Ansvar och inflytande 7,7 7,7 7,9 9,1 5,8 8,0 Folkhälsa 7,4 7,4 7,5 9,4 5,3 7,5 Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11 Lärande 6,4 6,7 6,5 7,7 5,1 6,6 Ansvar och inflytande 6,5 6,6 6,5 7,5 5,6 6,4 Folkhälsa 6,4 6,3 6,1 7,8 4,7 6,2 Normer och värden Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11 Trygghet 8,4 8,2 8,6 9,6 7,2 8,5 Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11 Trygghet 7,9 7,8 7,6 9,0 6,7 7,7 Ekosystem i balans Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11 Ekosystem i balans 7,6 8,0 7,6 9,2 4,8 7,9 Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11 Ekosystem i balans 6,4 6,1 6,1 7,6 4,4 5,9 Nöjda invånare god kommunal verksamhet et redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på enkätpåståendet. Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 Nöjda elever Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 Nöjda elever Särskola Särskolans resultat för rektorsområdet redovisas med procentsatser för varje påstående i elevenkäten för grundsärskola och föräldraenkät i träningsskola. et finns redovisat under respektive område i kvalitetsredovisningen. Kommunens resultat för obligatorisk särskola ligger som bilaga. 10

11 4. UPPFÖLJNINGAR SOM ÄR GJORDA UNDER LÄSÅRET 2010/2011 Månad Vad följs upp Verktyg Ansvar Metod September LUS 10 - uppföljning Rektor Pedagoger November LUS - uppföljning Rektor Pedagoger Novemberdecember Kvalitetsredovisning 2009/2010 med fokus på kunskapsresultat och likabehandling Dialogsamtal Verksamhetschef Kvalitetsavdelning Rektor Januari Kunskapsresultat (terminsbetyg årskurs 8 och 9) Rektor Januari- Februari Elevernas uppfattning om skolverksamheten Elevenkät Rektor Pedagoger Kvalitetsavdelning Februari LUS - uppföljning Rektor Pedagoger Maj LUS - uppföljning Rektor Pedagoger Maj-Juni Utvärdera Åtgärdsprogram Stodmaterial: utvärdering av åtgärdsprogram på klass, arbetslag/ämnsoch skolnivå Juni Elevernas ämneskunskaper i basämnena i årskurs 3 Elevernas resultat på ämnesproven i årskurs 3 i förhållande till pedagogernas bedömning av måluppfyllelsen utifrån kursplanerna Elevernas ämneskunskaper i behörighetsgivande ämnen i årskurs 9 11 Elevernas ämneskunskaper i minst 16 ämnen 12 Elevernas resultat på ämnesproven i årskurs 9 (provbetyg) i jämförelse med slutbetyg Juni Juli Skolans planer mot diskriminering och kränkande behandling Skolans kvalitetsredovisning 2010/2011 och planeringsdokument för 2011/2012 Kunskapsresultat i LIS tillsammans med stödmaterial och KR-PL mall Skolinspektionens och beo s webbverktyg/ (Huddinge kommuns strukturstöd) Rektor Rektor Rektor Rektor 10 LUS: Läs- och utvecklingsschema, en mätmetod utarbetad av Bo Sundblad. 11 Här redovisas andel elever i årskurs 9som har minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och i fem respektive nio ämnen till. 12 Här mäts andel elever som fick minst godkänt betyg i minst 16 ämnen i årskurs 9. 11

12 5. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Kunskap Mål VP Alla elever når de nationella kunskapsmålen. Kunskapsresultat (alla elever) över tid, årskurs 3 et i tabellen utgår från alla elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. et för årskurs 3 utgår från den helhetsbedömning som pedagogerna har gjort utifrån målen i kursplanerna för matematik och svenska/svenska som andraspråk. et som redovisas visar därför andelen elever som bedöms nå målen i de ovan nämnda kursplanerna. et redovisar andel (%) elever. Kommun totalt Skolans tidigaredel 08/09 09/10 10/11 10/11 Kunskap - åk ,6 87,9 87,7 85,0 Kommentar: Kunskapsresultatet i årskurs 3 är på samma nivå som föregående läsår. Det är något högre än kommunens totala redovisade resultat. Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 3 Kunskapsresultat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser I tabellen nedan redovisas resultat uppdelat efter genus. för årskurs 3 innefattar samtliga elever som har gjort årskursens ämnesprov. Skolor har rätt att exkluderat elever som av särskilda skäl inte kan göra proven. Nyanlända elever är exempel på särskilda skäl. markerade med en * i tabellen nedan, återfinns i tabellen på föregående sida. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Ämnesprov, kunskapsmål och betyg 14 Egna skolan Huddinges grundskolor Åk 3 F P T F P T Antal elever i årskurs Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga delprov i ämnesproven i årskurs 3 49,3 59,6 59,0 71,3 63,4 67,0 * Helhetsbedömning Sv/SvA och Ma 94,1 82,1 87,7 87,5 82,9 85,0 Kommentar: Det finns en stor differens mellan provresultat och helhetsbedömning. Den utförda helhetsbedömningen är 20% högre än andelen elever i procent som uppnådde målen på samtliga delprov. En anledning till detta kan vara att lärare också väger in och lägger stor vikt vid annan resultatbedömning. Skillnad mellan provresultat och helhetsbedömning uppgår 13 Bedömning av uppnådda kursplanemål för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk en avser läsåret 2010/

13 till 38,4 % vilket är alltför högt. Särskilt kan noteras att skillnaden för flickor är hög (55,9%). Ett utvecklingsområde 2011/2012 är att uppnå större likhet mellan provresultat och helhetsbedömning. för årskurs 9 redovisas på nästa sida. Kunskapsresultat (alla elever) över tid, årskurs 9 I tabellen nedan redovisas resultat för årskurs 9 utifrån de nya behörighetskraven. För att få resultat över tid redovisas därför även tidigare års resultat utifrån de nya behörighetskraven. Dessa resultat är satta inom parentes för att markera att de inte var aktuella under de redovisade åren. et redovisar andel (%) elever. Skolans senaredel Skogåsskolan Kommun totalt 08/09 09/10 10/11 10/11 Meritvärde åk 9 197,8 207,9 197,6 209,5 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. (84,1) (76,1) 85,5 88,6 yrkesprogr. (3+5 ämnen) 15 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program (81,8) (74,6) 80 86,6 (3+9 ämnen; hu, sa & ek) 16 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program (3+9 ämnen; na & te) 17 (77,3) (73,1) 76,4 84,1 Kunskap åk 9 Minst G i 16 ämnen 18 77,3 76,1 74,4 Skolans senaredel Vretskolan 82,8 08/09 09/10 10/11 10/11 Meritvärde åk 9 223,4 208,0 226,9 209,5 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. (94,8) (95,4) 100,0 88,6 yrkesprogr. (3+5 ämnen) 19 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program (94,8) (86,2) 100,0 86,6 (3+9 ämnen; hu, sa & ek) 20 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program (3+9 ämnen; na & te) 21 (94,8) (90,8) 100,0 84,1 Kunskap åk 9 Minst G i 16 ämnen 22 94,8 87,7 100,0 82,8 15 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare fem ämnen. 16 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de fyra SO-ämnena ska vara inkluderade. 17 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de tre NO-ämnena ska vara inkluderade. 18 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen. 19 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare fem ämnen. 20 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de fyra SO-ämnena ska vara inkluderade. 21 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de tre NO-ämnena ska vara inkluderade. 22 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen. 13

14 Kommentar: Det finns en skillnad mellan resultatet för Skogåsskolan och Vretskolan beträffande årskurs 9. Skogåsskolan uppnådde ett lägre meritvärde än föregående år. En av förklaringarna på detta kan vara att elevvårdsarbetet gällande ett antal flickor på Skogåsskolan inte har nått ända fram. Dock är de elever som uppnår behörighet (3+5 ämnen) fler. 47 av 55 elever är behöriga. Även beträffande behörighet 3+9 ämnen; hu, sa & ek. är behörigheten bättre än föregående år. 44 av 55 elever är behöriga enligt denna kategori. Behörigheten till na & te är också något högre, 42 av 55 elever är behöriga i denna kategori. Dock är de elever som uppnått minst G i 16 ämnen lägre än föregående år. Vretskolan har uppnått ett mycket högre meritvärde än närmast föregående år. Behörigheten är också mycket bättre än föregående år. Den positiva tolkningen av denna förbättring kan vara att Vretskolan haft ett förhållningssätt gentemot elever där lärare arbetat tätt tillsammans för att stödja eleverna i arbetet med att uppnå mål. För de elever som inte nått målen har lärare engagerat sig gemensamt för att intensifiera arbetet runt eleven. Gruppstorlekarna var relativt små, cirka 20 elever i varje klass. Den negativa tolkningen kring de mycket bättre resultaten kan vara att elever fått glädjebetyg. Ett utvecklingsområde rör bedömaröverensstämmelse. Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 9 Kunskapsresultat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser et för årskurs 9 innefattar samtliga elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser är inkluderade. Skolor har rätt att exkluderat elever som av särskilda skäl inte kan göra proven. Nyanlända elever är exempel på särskilda skäl. markerade med en * i tabellen nedan, återfinns i tabellen på föregående sida. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Ämnesprov, kunskapsmål och betyg 23 Egna skolan Huddinges grundskolor Åk 9 Skogåsskolan F P T F P T Antal elever i årskurs Meritvärdet i årskurs 9 190,7 204,8 197,6 215,8 203,6 209,5 * Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, 78,6 92,6 85,5 89,3 87,9 88,6 matematik och fem ämnen till i årskurs 9 * Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de fyra SO 75,0 85,2 80,0 87,5 85,6 86,6 ämnena) i årskurs 9 * Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de tre NO 71,4 81,5 76,4 85,4 82,8 84,1 ämnena) i årskurs 9 * Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i minst 16 ämnen i årskurs 9 71,4 77,8 74,5 84,0 81,6 82,8 Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga ämnesprov i sv/sva, en och ma i årskurs 9 53,6 85,2 69,1 65,0 68,7 66,9 Åk 9 Vretskolan F P T F P T Antal elever i årskurs Meritvärdet i årskurs 9 224,8 229,0 226,9 215,8 203,6 209,5 23 en avser läsåret 2010/

15 * Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och fem ämnen till i årskurs 9 * Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de fyra SO ämnena) i årskurs 9 * Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de tre NO ämnena) i årskurs 9 * Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i minst 16 ämnen i årskurs 9 Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga ämnesprov i sv/sva, en och ma i årskurs 9 100,0 100,0 100,0 89,3 87,9 88,6 100,0 100,0 100,0 87,5 85,6 86,6 100,0 100,0 100,0 85,4 82,8 84,1 100,0 100,0 100,0 84,0 81,6 82,8 80,0 80,0 80,0 65,0 68,7 66,9 15

16 Kunskapsresultat exklusive elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser I Huddinge kommunala grundskolor finns elever som går i särskilda undervisningsgrupper och i förberedelse- och mottagningsklasser. Alla elever i årskurs 9 ska bedömas utifrån samma kunskapskrav, vilket betyder att till exempel nyanlända elever naturligtvis inte kan nå målen i samma utsträckning som elever som är födda, uppväxta och gått hela grundskolan i Sverige. Elever i särskilda undervisningsgrupper kan även de, av olika skäl ha svårt att uppnå kunskapskraven. Totalt Antal elever Åk 3 Åk 9 i KÖSU-grupper, förberedelseoch mottagningsklasser 2 22 Kommentarer: 21 av eleverna tillhör resursenhet öst. för årskurs 9 redovisas på nästa sida. 16

17 Studiehandledning på modersmål Mål VP2010: - Alla nyanlända elever erbjuds modersmålsbaserad inlärning Åtagande 2010/2011 Inga åtaganden Studiehandledning på modersmålet Antal elever som är Antal elever som erbjudits berättigade till studiehandledning studiehandledning Antal elever som accepterat erbjudande om studiehandledning FBK 0 0 Kunskapsresultat; jämförelse provresultat och bedömning Årskurs 9, Skogåsskolan Jämförelse mellan fördelningen av provbetyg och fördelning av slutbetyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och NO. Andel elever redovisas i % Ej gjort alla delprov Ej uppnått målen G VG MVG Svenska, F P T F P T F P T F P T F P T Ämnesprov (NP) 12,0 3,8 7,8 0,0 0,0 0,0 36,0 50,0 43,1 40,0 38,5 39,2 12,0 7,7 9,8 Slutbetyg -- 12,0 3,8 7,8 32,0 53,8 43,1 40,0 30,8 35,3 16,0 11,5 13,7 Sv. som andraspråk F P T F P T F P T F P T F P T Ämnesprov (NP) 0,0 0,0 0,0 50,0 50,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Slutbetyg -- 33,3 100, 0 50,0 66,7 0,0 50,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Matematik F P T F P T F P T F P T F P T Ämnesprov (NP) 14,3 3,7 9,1 21,4 7,4 14,5 46,4 40,7 43,6 14,3 37,0 25,5 3,6 11,1 7,3 Slutbetyg -- 14,3 7,4 10,9 57,1 44,4 50,9 25,0 33,3 29,1 3,6 14,8 9,1 Engelska F P T F P T F P T F P T F P T Ämnesprov (NP) 14,3 7,4 10,9 3,6 0,0 1,8 28,6 37,0 32,7 32,1 29,6 30,9 21,4 25,9 23,6 Slutbetyg -- 21,4 7,4 14,5 25,0 40,7 32,7 28,6 22,2 25,5 25,0 29,6 27,3 NO: F P T F P T F P T F P T F P T Ämnesprov (NP) 10,7 14,8 12,7 21,4 3,7 12,7 42,9 51,9 47,3 25,0 14,8 20,0 0,0 14,8 7,3 Slutbetyg -- 25,0 14,8 20,0 46,4 40,7 43,6 21,4 22,2 21,8 7,1 22,2 14,5 Kommentar: Det finns en god överensstämmelse mellan resultat på nationella prov och slutbetyget. God överensstämmelse mellan resultat på nationella provet och slutbetyg. Ett antal flickor har varit frånvarande vilket påverkar flickornas resultat. Årskurs 9, Vretskolan Jämförelse mellan fördelningen av provbetyg och fördelning av slutbetyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska. Andel elever redovisas i % Ej gjort alla delprov Ej uppnått målen G VG MVG Svenska, F P T F P T F P T F P T F P T Ämnesprov (NP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 56,2 43,8 50,0 37,5 50,0 43,8 6,2 6,2 6,2 Slutbetyg -- 0,0 0,0 0,0 37,5 50,0 43,8 56,2 43,8 50,0 6,2 6,2 6,2 Sv. som andraspråk F P T F P T F P T F P T F P T 17

18 Ämnesprov (NP) Slutbetyg 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 25,0 0,0 0,0 62,5 0,0 0,0 12,5 -- 0,0 0,0 0,0 25,0 0,0 12,5 75,0 75,0 75,0 0,0 25,0 12,5 Matematik F P T F P T F P T F P T F P T Ämnesprov (NP) 0,0 5,0 2,5 5,0 5,0 5,0 50,0 30,0 40,0 40,0 50,0 45,0 5,0 10,0 7,5 Slutbetyg -- 0,0 0,0 0,0 50,0 25,0 37,5 30,0 45,0 37,5 20,0 30,0 25,0 Engelska F P T F P T F P T F P T F P T Ämnesprov (NP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 45,0 40,0 42,5 35,0 40,0 37,5 20,0 20,0 20,0 Slutbetyg -- 0,0 0,0 0,0 35,0 40,0 37,5 45,0 35,0 40,0 20,0 25,0 22,5 NO: F P T F P T F P T F P T F P T Ämnesprov (NP) 0,0 15,0 7,5 0,0 0,0 0,0 25,0 20,0 22,5 60,0 45,0 52,5 15,0 20,0 17,5 Slutbetyg -- 0,0 0,0 0,0 25,0 30,0 27,5 60,0 45,0 52,5 15,0 25,0 20,0 Kommentar: I vissa delar finns en avsaknad av överensstämmelse mellan betyg och resultat på nationella provet. 15% av pojkarna har inte genomfört NP i biologi. Beträffande MVGnivå i matematik finns en stor differens mellan NP och betyg. Årskurs 3 Jämförelse mellan andel elever som uppnått målen på respektive ämnesprov i förhållande till andel elever som bedömts nå målen som finns i kursplanen för respektive ämne. Åk 3 Andel elever redovisas i % Andel som nått målen på alla delprov Andel som bedöms nå målen i kursplanen (Helhetsbedömning) F P T F P T Svenska 65,4 65,4 64,9 100,0 83,9 91,2 Svenska som andraspråk 65,5 62,5 62,5 100,0 87,5 93,8 Matematik 52,9 71,8 63,0 94,1 84,6 89,0 Kommentar: Flickor är svaga i de delprov som behandlar huvudräkning och area. Även i svenska angående läsning av faktatexter har flickor låga resultat. Detta behöver utvecklas nästkommande läsår. En översyn av vad som behöver göras i undervisningen behöver genomföras. Åtgärdsprogram Mål VP2010: - Alla barn och elever i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram för att nå kunskapsmålen. Åtagande 2010/2011 Inget åtagande Kommentarer: Rektorsområdet skriver främst åtgärdsprogram i svenska, matematik och engelska. Dock upprättas även åtgärdsprogram i övriga ämnen där elever inte når målen. Vi upprättar också ett flertal åtgärdsprogram som kan betecknas som sociala åtgärdsprogram. Dessa behandlar åtgärder mot frånvaro, negativt beteende i klassrum och på raster, behov av kuratorsstöd etc. Vi kan se att många elever som har åtgärdsprogram för inlärningsproblem också har stor frånvaro. Vår utvärdering av åtgärdsprogrammen visar dels beträffande Sjötorpsskolan att personalen saknar kartläggning av ÅP-redovisning för sociala åtgärder. Lärarna skriver generellt bra och tydliga pedagogiska utredningar, åtgärdsprogram och uppföljningar på Sjötorpsskolan. I utvärderingen på Vretskolan framkommer att en tydlig struktur och information om hela kedjan från PU, till åtgärdsprogram till utvärdering behöver tydliggöras. På Skogåsskolan framkommer att informationsflödet behöver effektiviseras angående elevernas måluppfyllelse från ämneslärarna till mentorerna. Vi behöver också se över hur informationen om innehållet i de upprättade åtgärdsprogrammen når samtliga lärare som undervisar eleven. Organisationsförändringar som kan stödja både 18

19 elever med åtgärdsprogram och övriga elever är att möjliggöra för resurslärare och lärare i svenska som andraspråk att ge stöd i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. Personalen ser också ett samband mellan åtgärdsprogram och ökad måluppfyllelse. Analys av måluppfyllelse inom kunskap utifrån måluppfyllelse i alla ämnen för alla elever, resultaten i tabellerna som finns i avsnittet kunskap och arbetet med åtgärdsprogram. Tidigaredel Sjötorpsskolan Utifrån nationella proven i årskurs 3 ser vi att skillnaden mellan andelen elever som har nått alla målen och helhetsbedömningen skiljer sig stort både då det gäller flickor och pojkar på skolan. Skillnaden finns även mellan skolan och kommuntotalen. Matematik: Flickor har sämre resultat (52,9%) i matematik än pojkarna som har 71,8 %. Flickorna har sämre resultat då det gäller delprovet area och volym och huvudräkning och överlag ett lägre resultat på de flesta delproven. Antal flickor som inte klarade alla matematikmålen är 17st av 36. Då det gäller pojkar är det 10 st av 39 som inte har klarat alla delprov. Svenska :Då det gäller svenska har flickorna ett lägre resultat på delprov B och C än pojkarna. Flickorna har ett resultat på 86,0% som har klarat alla målen men visar på läsning av faktatext så innebär procentsatsen att 4 flickor har inte klarat delprov C. SvA: 16 elever läser SvA av dessa har 87,5 klarat alla delmålen. Då det gäller flickorna har 3 st flickor av 8 inte klarat alla delmål, detta gäller skönlitterär text delprov B, faktatexter delprov C och högläsning delprov D Dessa flickor har LUS punkt Av pojkarna har 75,0% uppnått målen på delprov B och C. Detta innebär att 3 st pojkar av 8 inte klarat proven. Pojkarna har även svårigheter att uppnå målen då det gäller skönlitteratur och faktatext. Dessa pojkar har LUS punkt 13-14, vilket innebär att de inte når kravnivån på LUS-punkt 15 för årskurs 3 I rapporterna för måluppfyllelse i alla ämnen för samtliga elever: Årskurs 1: SV: 8/75 når ej målen, SO: 1/75 når ej målen, NO: 2/75 når ej målen, MA: 3/75 når ej målen, Eng: 1/75 når ej målen, Bild: 1/75 når ej målen. I övriga ämnen uppnår eleverna kursmålen. Antal elever som har SvA är 25st, Pedagogisk utredning finns för 10 st, 17 åtgärdsprogram finns, där några elever har åtgärder i flera ämnen. Arbete utifrån resultatet på Huddingediagnosen i matematik sker. Här finns elever som är under utredning. LUS punkt varierar mellan Årskurs 2: SV: 8/76 når ej målen, SO: 2/76 når ej målen, NO:2/76 når ej målen, MA: 7/76 når ej målen, Eng: 3/76 når ej målen. Pedagogisk utredning finns för 12 elever och 24 åtgärdsprogram fördelade på SV med 10 st, MA med 7 st, Eng med 3 st, SO med 2 st och NO med 2 st, några av dessa elever har åtgärdsprogram i flera ämnen. 2 elever har under läsåret fått sin undervisning i mindre grupp enligt EVK beslut. 10 elever har SVA undervisning utifrån BOKUP resultat. Arbete utifrån resultatet på Huddingediagnosen i matematik sker. LUS punkt varierar från 5-17, 62 elever ligger på Årskurs 3: SV: 6/76 når ej målen MA: 9/76 når ej målen I övriga ämnen når eleverna målen. Pedagogisk utredning finns för 9 st och 18 åtgärdsprogram fördelade på SV och MA Två elever har under läsåret fått sin undervisning i mindre grupp enligt EVK-beslut men har i några ämnen deltagit i sin klass. 16 st elever har SVA. Arbete utifrån resultatet på Huddingediagnosen i matematik sker. Då flertalet elever har nått kursplanemålen har detta gjort att helhetsbedömning på Nationella prov skiljer sig markant från andel elever som har klarat alla delproven. Vi bör återigen se över varför skolans siffror då det gäller skillnaden i andel elever som har klarat alla målen och helhetsbedömningen Då det skiljer sig markant i förhållande till kommuntotalen. Vi behöver också titta på siffrorna för flickor. Antal elever som nått kravnivån i årskurs 3 är 81% Vi har försämrade resultat från förra året både då det gäller pojkar och flickor på de nationella proven. Återigen ett förbättringsområde för kommande läsår. Då det gäller simkunnigheten är det 14 elever som ej nått simkunnighet, Vi kan konstatera att de elever som inte når målen i simundervisningen får fortsätta i årskurs 3. LUS punkt varierar från 10 18a, 63 elever har klarat kravnivån och högre. Vretskolan Måluppfyllelsen på Vretskolan årskurs 4-6 är generellt god. Rapporterna för måluppfyllelse i alla ämnen för samtliga elever visar följande: Årskurs 4: Alla elever uppnår målen i engelska, bild, idrott, I matematik uppnår 6 av 56 elever inte målen. 2 av 56 elever når inte målen i Mu. 11 av 56 elever uppnår inte målen i Sv/SvA. 9 elever har pedagogiska utredningar och 8 elever har åtgärdsprogram. Bedömningen i årskurs 4 är att ett fåtal elever som har åtgärdsprogram har problem att nå målen i ett flertal ämnen. LUS-punkt varierar från

20 Årskurs 5: I årskurs 5 uppnås en hög måluppfyllelse. 5 elever av 61 uppnår inte målen i Sv/SvA, 3 elever av 61 uppnår inte målen i Eng, 4 elever av 61 uppnår inte målen i Ma. I flertalet ämnen t ex idrott, musik, slöjd och samhällskunskap når alla elever målen. 5 elever har PU och 14 elever har åtgärdsprogram. Årskurs 6: Av 28 elever i årskurs 6 finns en elev som har problem att nå målen i de flesta ämnen. Enstaka elever 5/28 når inte målen i Ma. Utöver detta når alla elever målen i övriga ämnen. Tre elever har PU och 6 elever har åtgärdsprogram. I de exempel där åtgärdsprogram funnits har resultatet blivit att måluppfyllelsen blivit högre. Utifrån resultaten i LIS sätts höga betyg i ämnena bild, spanska och slöjd. Betygssättningen i slöjd visar att 40% av eleverna har MVG. I ämnet bild har 29 respektive 32,5% MVG Skogåsskolan och Vretskolan. I spanska har 52,6 % av eleverna MVG. Senaredel Skogåsskolan I årskurs 6 har skolan en hög måluppfyllelse när det gäller svenska, matematik och engelska. Endast ett fåtal elever bedöms att inte nå målen i dessa ämnen. Anmärkningsvärt är att ca 25 % av eleverna inte har uppnått simkunnighet. Det innebär att de inte når målen för idrott och hälsa även om de når målen för övriga moment inom ämnet. Närmare 40 % når inte målen i musik. För årskurs 7 är måluppfyllelsen mycket ojämn när det gäller nivån mellan klasserna. Två av de fyra klasserna har god måluppfyllelse. De övriga två har betydligt lägre måluppfyllelse. Av dessa är det speciellt en klass som har låga siffror. I denna klass bedöms 25 % av eleverna inte nå målen i matematik och svenska. Även i årskurs 8 finns en obalans i måluppfyllelse mellan klasserna. I den ena klassen är det enstaka elever som bedöms att inte nå målen och detta är spritt över ämnena. I den andra klassen är det 22 % som inte når målen i engelska. För No-ämnena är det ca 25 % av eleverna som inte når målen. Måluppfyllelsen i svenska och matematik är dock god. Tabellen Kunskapsresultat (alla elever) över tid, årskurs 9, visar att Skogåsskolans meritvärde ligger under kommunsnittet och att Skogåsskolans årskurs 9 har lägre meritvärde än eleverna i årskurs 9 på Vretskolan inom samma rektorsområde. Meritvärdet för Skogåsskolan har också sjunkit sedan förra läsåret. Trots att meritvärdet har sjunkit har andelen behöriga till de nationella gymnasieprogrammen ökat. En förklaring till detta är att på Skogåsskolan har en mindre grupp elever, främst flickor, haft så stor frånvaro att de inte har uppnått målen i ett flertal ämnen. Det påverkar meritvärdet negativt. Samtidigt har vi fler elever än föregående år som har fått godkända betyg, så att behörigheten har ökat. Effekten av andelen flickor utan betyg i många ämnen avspeglas även i tabellen Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 9, s. xx. Genomgående är det lägre andel flickor som uppnått urvalen av måluppfyllelse när det gäller betyg. Anmärkningsvärt är siffrorna över andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga ämnesprov i sv/sva, en och ma i årskurs 9. Här ligger flickorna på 53 % vilket är 11,4 procentenheter under kommunsnittet för flickor. Ser vi på andel (%) pojkar som uppnådde målen på samtliga ämnesprov i sv/sva, en och ma i årskurs 9 ligger Skogåsskolan 16,5 procentenheter över kommunsnittet för pojkar. Ett mått för att mäta i vilken grad betygsnivåerna överensstämmer med de nationella betygskriterierna är att jämföra betygsättningen och resultaten för ämnesproven. Tabellen Kunskapsresultat; jämförelse provresultat och bedömning, s. xx visar att överensstämmelsen är god. Den enda större avvikelsen är mellan andelen flickor som fick VG i betyg (25 %) och andelen som fick VG som resultat på ämnesprovet i matematik (14,3 %). Vid en jämförelse mellan de två klasserna i årskurs 9 på Skogåsskolan 2010/2011 finns en stor skillnad i måluppfyllelsen. I den ena klassen var alla elever behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. I den andra klassen saknar 23 % av eleverna av olika anledningar betyg i de flesta ämnena. Med utgångspunkt i statistik som visar måluppfyllelse måste Skogåsskolan göra insatser för att öka simkunnigheten i blivande årskurs 7. Anledningen till den stora andelen elever som inte når målen i musik i årskurs 6 och även i andra klasser måste utredas och åtgärdas. Inför läsåret 2011/2012 måste åtgärder mot obalansen i måluppfyllelse i blivande årskurs 8 sättas in. Framför allt i svenska och matematik. Även i de klasser som blir årskurs /2012 finns obalans mellan klasserna, detta trots att klasserna arbetar mycket tillsammans. Speciellt engelska och NO-ämnena måste ses över. En anmärkningsvärd förklaring till flickornas och även några pojkars låga måluppfyllelse i åk /2011 är stor frånvaro. Trots att elevhälsan har arbetat mycket kring dessa elever har vi inte nått målet att få eleverna tillbaka 20

21 till skolan. Metoder för att förebygga frånvaro och åtgärda frånvaro bland eleverna måste utvecklas. Vi måste utreda orsakerna till varför många elever i en klass i åk /2011 inte nådde målen, samtidigt som alla elever i den andra klassen blev behöriga till nationella program. Vretskolan Tabellen Kunskapsresultat (alla elever) över tid, årskurs 9 visar ett högt meritvärde för Vretskolan. Vretskolan uppnådde meritvärdet 226,9 jämfört med kommunens 209,5. et för behörighet till gymnasieskolan är 100% vilket är mycket bättre än kommunens resultat. På Vretskolan har under föregående år två klasser i årskurs 8 och två klasser i årskurs 9 gått. En utfasning av årskurs 8 och 9 är pågående och under nästkommande år kommer endast två klasser i årskurs 9 att gå kvar på skolan tillsammans med årskurs 4-9. Ett antal olika förklaringar till den höga måluppfyllelsen kan finnas. De avgående årskurs 9 har varit relativt små klasser på ungefär 20 elever vardera. Lärarna har arbetat tätt tillsammans med utgångspunkt i varje elev, ett arbetssätt som gett resultat. Det har också funnits ett mycket starkt förhållningssätt att hjälpa elever att nå målen genom läxläsning och fokuserade uppgifter inom olika ämnen. Kunskapsresultaten uppdelat på flickor och pojkar visar ett högre meritvärde för pojkar än för flickor på Vretskolan. Pojkarnas meritvärde på 229,0 är mycket högre än kommunens på 203,6. Även för flickor ligger resultatet något högre än för kommunen. Vretskolans meritvärdet för flickor är 224,8 jämfört med kommunens 215,8. Andelen elever, pojkar och flickor som uppnådde behörighet var 100%. I jämförelsen mellan fördelningen av provbetyg och fördelning av slutbetyg kan märkas följande. Elever som på NP i matematik uppnådde MVG är 7,5 %. Andelen elever som uppnådde slutbetyget MVG i matematik är 25%. Denna skillnad i överensstämmelse förefaller alltför stor. I övrigt förefaller bedömaröverensstämmelsen vara god. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande kunskap tidigaredel bedöms vara God. Motivering: För Sjötorpsskolan och Vretskolan bedömer vi att måluppfyllelsen är god. De elever som inte når målen är elever med åtgärdsprogram utifrån bla utredningar med bedömning läs och skrivsvårigheter. Motivering: se analys under rubriken Tidigaredel i analys av måluppfyllelse. Måluppfyllelsen gällande kunskap senaredel bedöms vara God Motivering: se analys under rubrik Senaredel i analys av måluppfyllelse. 21

22 Planering läsåret 2011/2012 för kunskap Jämställdhetsintegrerande syfte Utvecklingsområde: Observation och kontinuerlig uppföljning av flickors respektive pojkars måluppfyllelse i matematik och svenska men även i övriga ämnen Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur När Ansvar Ämneslagen i Ämneskonferenser. Ämneslagen. respektive ämne. Betygsättning ht Biträdande Biträdande 11. rektor. rektor. Fokuserad uppföljning av flickornas resultat. Anpassade åtgärder för individ, grupp och övergripande struktur med utgångspunkt från analysen av uppföljningen. Vid terminsstarten utarbeta en tydlig och gemensam strategi för att förebygga och motverka frånvaro, på Skogåsskolan framför allt hos flickor. Kontinuerligt se över flickors resp pojkars resultat Ämneslärare, mentorer och elevhälsan. Lärare/Arbetslag/ bitr rektor Regelbunden resultatuppföljning med fokus på skillnader mellan könen. Justeringar av planeringar för arbetsområdena. Ämneslärarna registrerar alla frånvaro Mentorerna följer upp frånvaron och återkopplar till föräldrarna. Vid ökad frånvaro gör mentor anmälan till elevhälsan på Huddingediagnosen BOKUP -test Dagligen. Dagligen/Veckovis. Veckovis. Feb/mars Höst/vår Ämneslärare, mentorer och elevhälsan. Arbetslag/ bitr rektor SVA Åtgärdsprogram Utvecklingsområde: Tydliggöra gemensam struktur för elever i behov av stöd. Fungerande arbetsprocess med PU, ÅP och UP och att vårdnadshavare förstår och skriver under dokumenten i samförstånd med skolan. Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur När Ansvar Rektor, bitr. rektor Mentorsgrupperna elevhälsan Upprätta ett policydokument för rutiner för genomförande av hela processen från PU, till ÅP och uppföljning.ansvar och rutiner klargörs. Att skriva åtgärdsprogram i alla ämnen vid behov Rektor, bitr. rektor, lärare/elevhälsan Utvärdera hur processen fungera och hur de upprättade åtgärdsprogrammen genomförts Genom att se alla ämnen som viktiga även för de yngre eleverna och arbeta med detta på Löpande under läsåret vid varje mentorsgruppsträff Aug/sep Rektor, bitr. rektor, lärare/elevhälsan 22

23 Arbetsprocess för undertecknande av åtgärdsprogram Rektor, bitr. rektor, lärare/elevhälsan/bitr rektor klasskonferenser Informationsdokument till vårdnadshavare hur processen ser ut Aug/sep Rektor, bitr. rektor, lärare/elevhälsan Utvecklingsområde: Jämn och hög måluppfyllelse i alla klasser. Ökad måluppfyllelse för samtliga elever. Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur När Ansvar Analys av låg måluppfyllelse i vissa klasser vid läsårsstarten. Elevhälsoteamet och ämneslärare. Elevhälsoteamet och ämneslärare. Riktade insatser på elev- och klassnivå. Att gå igenom samtliga klassers resultat då det gäller måluppfyllelse Arbete med stöd och hjälp för elever med svårigheter. Elevhälsteamet, speciallärare, mentorer och ämneslärare. Lärare/arbetslaget/elevhälsan/bitr rektor Lärare/arbetslaget/elevhälsan/bitr rektor Uppföljning av utvecklingen av måluppfyllelsen. Elevhälsans möten varje vecka. Mentorsgruppträffarna Klasskonferenserna. Elevhälsteamet, speciallärare, mentorer och ämneslärare. klasskonferenser Aug/sep Lärare/arbetslaget/elevhälsan/bit rektor fortlöpande Lärare/arbetslaget/elevhälsan/bit rektor Utvecklingsområde: Skogåsskolan, Ökad måluppfyllelse i SV/EN Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur När Ansvar Svenska och engelska: Ämneslagen. Sept/okt på Ämneslagen. Se över och vidareutveckla arbetet med litteratur. Genom diagnosmtrl. ämneskonferens och sedan löpande på ämneskonferneser. Projekt inom ämnet språkutveckling inom ramen för statliga läsa, skriva, räknasatsningen. Biträdande rektor, ämneslagen. Genom diagnosmtrl. Sept/okt på ämneskonferens och sedan löpande på ämneskonferenser. Ämneslagen. 23

24 Utveckling och lärande Mål VP 2010: - Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla elever och barn i deras utveckling - Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i fritidshemmet - Alla elever lär sig sunda livsvanor - Alla elever har en god lärandemiljö - Alla barn och elever upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer - Alla skolor och fritidshem samarbetar med verksamheter utanför skolan som bidrar till alla barns och elevers utveckling Åtagande 2010/2011 Fritidshemmen: Att arbeta för att verksamheten skall främja barnens utveckling Ha ett varierat utbud av aktiviteter. Skola: Fler elever skall känna sig än mer delaktiga i planeringen av sitt skolarbete. De ska också ha samtal om sitt lärande Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11 Lärande 7,7 7,8 7,9 9,4 5,9 8,1 Ansvar och inflytande 7,7 7,7 7,9 9,1 5,8 8,0 Folkhälsa 7,4 7,4 7,5 9,4 5,3 7,5 Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11 Lärande 6,4 6,7 6,5 7,7 5,1 6,6 Ansvar och inflytande 6,5 6,6 6,5 7,5 5,6 6,4 Folkhälsa 6,4 6,3 6,1 7,8 4,7 6,2 Analys av måluppfyllelse inom utveckling och lärande Fritidshem: Ett varierat utbud med aktiviteter finns. Genom samlingar har barnen möjlighet att vara delaktiga i vissa beslut. Olika ansvarsuppdrag utifrån ålder och mognad stärker barnens självkänsla och förståelse för att värna om exempelvis material. För att barnen skall känna sig trygga arbetar man med återkommande rutiner, gemensamma regler och att all personal känner barnen från de olika avdelningarna. Skola Tidigaredel: De yngsta elevernas resultat visar på siffror avseende Lärande på en procentsats mellan 7,3%-9,4%, då det gäller ansvar och delaktighet visar en procentsats siffrorna på en procentsats mellan 7,1% - 9,1% och då det gäller Folkhälsa på 6,15%- 9,4%. För de yngre barnen finns det på klassnivå insatser att göra. I klassens kvalitetsrapport arbetar man med dessa frågor och man har rapporterat om att överlag är man nöjd och förslag vad som kan göras tas direkt upp efter enkätgenomförandet. Vi ligger något under kommuntotalen. en från de olika klasserna skiljer sig åt inom årskurserna 2 och 3. et för Lärande har ökat och det som framträder mest är Jag är med och tar fram min individuella utvecklingsplan utifrån instämmer helt från 50% till 57%, Jag vet hur det går för mig i skolarbetet från 49% till 59 %, övriga påstående inom lärande har ökat med 1% till 10% på instämmer helt. Ett påstående som Jag känner till skolans kunskapsmål bör höjas Ansvar och inflytande har ökat något. Men det är endast 36% som instämmer helt då det gäller jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen Folkhälsa De områden som har ökat mest är Skolan arbetar för att jag ska röra på mig från 59% till 67% och Det är arbetsro på mina lektioner från 16% till 27%. Anmärkningsvärt är att resultatet på I skolan får jag lära 24

25 mig vad jag ska äta för att må bra har sjunkit från 67% till 58%.Vi har under läsåret gått från mycket halvfabrikat till egen tillagning av lunch inom rektorsområdet. Senaredel Styrtalet för lärande har gått upp med 0.1 enhet sedan förra året. Den positiva svarsfrekvensen för frågorna kring lärande är i stort sett lika. Österled ligger nära kommunsnittet, men siffrorna tyder på att vi måste fortsätta arbeta med åtgärder som gör eleverna mer delaktiga i sitt lärande. Även för ansvar och inflytande har vi förbättrat styrtalen. I årets enkät anser elevernas i högre grad att de får påverka innehållet i undervisningen och att de också i högre grad tar ansvar för sina arbetsuppgifter. I arbetsplanen för 2009/2010 var elevernas delaktighet i planeringen av undervisningen ett åtagande. De förbättrade styrtalen kan vara ett resultat av arbetet med detta. Styrtalen för folkhälsa ligger kvar på ett lågt värde på samma nivå som kommunsnittet. Ser vi på hur eleverna har besvarat påståendena i enkäten är det marginella förändringar. En siffra som förvånar är att det 2010/2011 är en lägre andel av eleverna som svarar instämmer ganska mycket - helt på påståendet om de äter lunch i skolan. 2009/2010 var siffran 70 %. För 2010/2011 har den sjunkit till 63 %. Det samtidigt som vi har satsat på egenproducerad mat i lunchrestaurangen. Vi har arbetat vidare för att skapa en röd tråd som ska löpa genom alla årens undervisning i Österled. Enkäterna ger oss ingen statistik för att följa upp detta, men arbetet med att implementera den nya läroplanen kommer att ytterligare binda ihop de olika stadiernas undervisning och mål. Vi saknar också mått på hur vi har lyckats med arbetet mellan skola och omvärlden. Vi vet dock att vårt arbete med Skapande skola har varit mycket uppskattat. Elever från åk 9 på Skogåsskolan deltog i november 2010 i en medborgardialog på Östra gymnasiet tillsammans med 100 slumpvis utvalda Huddingebor för att diskutera viktiga framtidsfrågor för ett hållbart Huddinge. I vardagsundervisningen har vi i flera ämnen satsat på studiebesök som undervisningsmetod. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, fritidshem bedöms vara God. Några enkäter har inte genomförts i år så analysen grundar sig på vad personalen har uppgett och hur dialogen med föräldrarna har fungerat. Motivering: se analys under rubrik Fritidshem i analys av måluppfyllelse. Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, skola bedöms vara God. Styrtalen för nämndmålen har vi inte nått fram till i år. Motivering: se analys under rubrik Skola i analys av måluppfyllelse Planering läsåret 2011/2012 för utveckling och lärande Utvecklingsområde: Färdigställa gemensamma mallar för IUP. Säkerställa att IUP blir ett levande dokument för alla elever i Österleds rektorsområde. Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur När Ansvar Rektor, Sammankalla grupp i Uppstarten Rektor bitr.rektor augusti. i aug. Tillsätta grupp som tar beslut om gemensam mall för IUP. Informera om gemensam mall för IUP Följa upp att IUP används för alla elever. Rektor, bitr. rektor Varje lärare, klasslärare, rektor, bitr. rektor. Informera på APT och genom mejl. Uppföljning och diskussioner under hela läsåret. September Hela läsåret Rektor, bitr. rektor och sammankallad grupp. Varje lärare, klasslärare, rektor, bitr. rektor. 25

26 Utvecklingsområde: Utöka försöket med att eleverna skriver sina egna IUP till att gälla alla elever på Skogåsskolan Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur När Ansvar Besluta en gemensam mall för egen IUP. Tas upp på läsårets första APT Biträdande rektor, APT Utvärdering av mallen efter utvecklingssamtalen 7 9- konferens november Biträdande rektor Erfarenhetsutbyte mellan lärare genomförs innan utvecklingssamtalen. September Mentorsmötet Tas upp på dagordningen på 7 9-konfernes konferens oktober 2011 Mentorer Utvecklingsområde: Att göra kunskapsmålen mer kända då det gäller skolan Fler klasser använder elevledda utvecklingssamtal Likvärdig verksamhet inom fritids med fungerande arbetsplaner Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur När Ansvar Lärare/arbetslag/ Diskuteras med Föräldramöte Lärare/ eleverna och ht bitr rektor föräldrarna Göra kunskapsmålen mer kända Utveckla elevledda utvecklingssamtal Lärare sept Lärare/bitr rektor 26

27 Särskola - Utveckling och lärande Mål VP 2010: - Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla elever och barn i deras utveckling - Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i fritidshemmet - Alla elever lär sig sunda livsvanor - Alla elever har en god lärandemiljö - Alla barn och elever upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer - Alla skolor och fritidshem samarbetar med verksamheter utanför skolan som bidrar till alla barns och elevers utveckling Åtagande 2010/2011 Medvetandegöra vad samarbete är och hur detta kan gå till. Öka möjligheterna till samarbete inom olika ämnen i form av grupparbeten. et redovisas i (%). Ja Ja Antal obesv. Elevenkät grundsärskola (7 svarande) 09/10 10/11 10/11 Jag får vara med och påverka vad vi gör i skolan 83,3 71,4 0 Jag gör färdigt mina arbetsuppgifter 100,0 85,7 0 Jag lär mig bra saker i skolan 100,0 100,0 0 Jag pratar med mina lärare om vad jag ska arbeta med i skolan 100,0 71,4 0 Jag är med och tar fram min individuella utvecklingsplan (IUP) 83,3 85,7 0 Jag kan arbeta självständigt 100,0 85,7 0 Jag kan arbeta tillsammans med mina klasskamrater 100,0 100,0 0 I skolan pratar vi om vad jag kan arbeta med när jag blir vuxen 83,3 42,9 0 Det jag lär mig i skolan är för lätt 40,0 28,6 0 Det jag lär mig i skolan är för svårt 40,0 57,1 0 I skolan får jag lära mig vad jag ska äta för att må bra 83,3 85,7 0 I skolan får vi röra oss mycket 100,0 100,0 0 Jag får tillräckligt med tid för att göra mina uppgifter 83,3 71,4 0 Jag får arbetsro på mina lektioner 50,0 71,4 0 Skolan arbetar med att jag ska förstå risken med droger 50,0 100,0 0 Jag tycker att jag får tillräcklig undervisning i sex och samlevnad 66,6 71,4 0 et redovisas i (%). Instämmer ganska mycket/helt Instämmer ganska mycket/helt Antal obesv. Föräldraenkät obligatorisk särskola (11 svarande) 09/10 10/11 10/11 Skolans personal stimulerar mitt barn till lärande 88,9 100,0 0 Mitt barn får det stöd han/hon behöver i skolan 100,0 100,0 0 De kunskaper mitt barn får i skolan kommer hon/han att ha nytta av längre fram i livet 100,0 100,0 0 Skolan lär mitt barn vad det ska äta för att må bra 71,4 100,0 3 Skolan arbetar för att mitt barn ska få röra på sig 85,7 100,0 0 Det är arbetsro på mitt barns lektioner 83,3 100,0 2 Mitt barn får den tid han/hon behöver för att göra sina uppgifter i skolan 100,0 100,0 2 27

28 Analys av måluppfyllelse inom Utveckling och lärande: Alla föräldrarna är till övervägande del ganska mycket eller helt nöjda. Ett par elever tycker visa uppgifter och arbetssätt är för svåra och vice versa. Några elever tycker också att vi pratar för litet om vad de kan arbeta med som vuxna. Särskola Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, särskola bedöms vara god till mycket god Motivering: se analys under rubrik Särskola i analys av måluppfyllelse Planering läsåret 2011/2012 för utveckling och lärande Utvecklingsområde: Medvetandegöra vad samarbete är och hur detta kan gå till. Öka möjligheterna till samarbete inom olika ämnen i form av grupparbeten. Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur När Ansvar Klassens Kontinuerligt Klassens lärare. under läsåret. lärare. Fortsätta arbetet med att eleven upplever att hon lär sig bra och meningsfulla saker i skolan. Både genom ett varierat arbetssätt och att eleven får påverka hur och vad den ska jobba med. Som nu. Samtliga elever upplever idag att de lär sig bra saker i skolan. Se åtgärder. Eleven fortsätter att involveras i framtagandet av IUP i god tid före utvecklingssamtal för att på det sättet öka medvetenheten om sitt eget lärande. Klassens lärare. Som nu. Samtliga elever utom en upplever att de är delaktiga. Se åtgärder. Kontinuerligt under läsåret. Klassens lärare. Samtal i grupp/individuellt kring frågor kring vad eleverna kan arbeta med som vuxna. Klassens lärare. Genom dagliga samtal om hur eleverna upplever uppgifter och arbetssätt. Samtal inför gymnasievalet på HT. Kontinuerligt under läsåret. Klassens lärare. Tillsammans med eleverna kontinuerligt analysera vad och på vilket sätt de upplever skolarbetet som för svårt och åtgärda detta. Tillsammans med eleverna kontinuerligt analysera vad och på vilket sätt de upplever skolarbetet som för lätt och åtgärda detta genom förändrade arbetssätt och andra val av stoff. Klassens lärare. Klassens lärare. Genom filmer anpassade för elevgruppen och genom arbetsområden i samhällskunskapen som diskuterar arbete och arbetsliv. Genom dagliga samtal om hur eleverna upplever uppgifter och arbetssätt. Kontinuerligt under läsåret. Kontinuerligt under läsåret. Klassens lärare. Klassens lärare. 28

29 Normer och värden Mål VP2010: - Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö. Åtagande 2010/2011 Att sammanställa trivselreglerna till ett gemensamt dokument Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11 Trygghet 8,4 8,2 8,6 9,6 7,2 8,5 Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11 Trygghet 7,9 7,8 7,6 9,0 6,7 7,7 Likabehandling Mål VP2010: - Alla barn/elever behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller livsvillkor Under avsnitten normer och värden samt likabehandling redovisas inga planerade åtgärder i denna kvalitetsredovisning. Detta beror på att dessa istället redovisas i skolans planer mot diskriminering och kränkande behandling. Analys av måluppfyllelse inom Normer och värden Fritidshem Enkät har inte gjorts för fritidsverksamheten. Sjötorpsskolans egna Trivselregler gäller för all verksamhet. Trivselreglerna revideras varje år. Skola Tidigaredelen uppvisar en ökning på 0,4 enheter sedan förra mätningen och ligger med 0,1 enheter över kommuntotalen detta kan bero på att arbetet med att tydliggöra regler och dess konsekvenser och Trygghetsteamets snabba insatser har gett resultat. Alla påstående inom Trygghet har ökat. De påstående som har ökat mest är De vuxna på skolan bemöter mig på ett respektfullt sätt från 59% på instämmer helt till 71% och Min skola arbetar för att förhindra att elever blir mobbade redovisar 53% på instämmer helt till 65%. Arbete med Livskunskap sker sammanställt från olika dokument om social kompetens. Ett gemensamt dokument med Trivselregler och konsekvenser finns på Sjötorpsskolan och gäller både för skolan och fritidsverksamheten. Trivselreglerna revideras varje år. Senaredelen. Våra åtaganden läsåret 2010/2011 var att skapa gemensamma trivselregler för hela Österled och att stärka tryggheten för alla elever. Att skapa trivselregler som passar från F-klassen till åk 9 visade sig vara svårt att förverkliga och har inte avslutats under läsåret. Varje enhets regler har fått gällt tillsvidare. Åtagandet kommer att slutföras läsåret 2011/2012. Arbetet med att öka tryggheten har bedrivits genom vidare utveckling av Olweusarbetet på Skogåsskolan och genom vuxennärvaro på rasttid genom vårt bemannade café och fritidsledare. På lektionstid har resurspersonal funnits i åk 6, åk 7 och åk 8. De två undersökningar som genomförts som berör trygghet pekar åt två olika håll. Styrtalet i elevenkäten har backat 0.2 enheter. Det sammantagna resultatet för den årliga Olweusenkäten visar förbättrade resultat när det gäller arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Ser vi till elevenkäten och de som svarat instämmer ganska mycket helt på enkätens påståenden under normer och värden har andelen positiva minskat från nivåer på i genomsnitt 90 % till 87,7 %. För de som instämmer ganska mycket helt i att skolan arbetar för att förhindra mobbning har andelen ökat med 2 %. Vi ser inga tydliga skillnader mellan könen när det gäller nämndmålet trygghet. 29

30 Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande normer och värden, fritidshem bedöms vara God. Då ingen enkät har gjorts så har vi inga siffror att analysera. Men ser vi till siffrorna på Skolans tidigaredel så har den ökat med 0.4 enheter, en möjlighet är att detta även kan känneteckna barnens hela dag. Motivering: se analys av måluppfyllelse under rubrik Fritidshem i analys av måluppfyllelse. Måluppfyllelsen gällande normer och värden, skola bedöms vara God. Utgår vi från enkäten ser vi att resultatet på Trygghet har ökat med 0,4enheter och ligger 0,1enheter över kommuntotalen. Vi har arbetat med Livskunskap i alla klasser. Vi har sammanställt olika dokument för social kompetens. Målet för 2010/2011 var att sammanställa skolornas Trivselregler till ett gemensamt dokument. Detta har inte blivit gjort. Till vårt åtagande att höja Tryggheten så har vi ett positivt resultat. Motivering: se analys av måluppfyllelse under rubrik Skola i analys av måluppfyllelse 30

31 Särskola - Normer och värden Mål VP2010: - Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö. Åtagande 2010/2011 Fler ska våga säga vad den tycker till sina kamrater Gruppövningar relationer/socialt samspel. Individanpassa elevgrupperna et redovisas i (%). Ja Ja Antal obesv. Elevenkät grundsärskola (7 svarande) 09/10 10/11 10/11 Jag trivs med mina kamrater i skolan 100,0 100,0 0 De vuxna i skolan bryr sig om mig 100,0 100,0 0 Jag vågar säga vad jag tycker till mina kamrater 66,7 85,7 0 Jag känner mig trygg i skolan 83,3 85,7 0 Min skola arbetar för att elever inte blir mobbade 100,0 85,7 0 et redovisas i (%). Instämmer ganska mycket/helt Instämmer ganska mycket/helt Antal obesv. Föräldraenkät obligatorisk särskola (11 svarande) 09/10 10/11 10/11 Mitt barn känner sig tryggt i skolan 100,0 90,9 0 Personalen är lyhörd för mitt barns förutsättningar och behov 100,0 100,0 0 Mitt barns skola arbetar för att förhindra att elever blir mobbade 100,0 100,0 0 Likabehandling Mål VP2010: - Alla barn/elever behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller livsvillkor Under avsnitten normer och värden samt likabehandling redovisas inga planerade åtgärder i denna kvalitetsredovisning. Detta beror på att dessa istället redovisas i skolans planer mot diskriminering och kränkande behandling. Analys av måluppfyllelse inom Normer och värden: En elev sticker ut avseende trygghetsfrågor. Vi har identifierat eleven. Föräldrarna är ganska mycket eller helt nöjda. Särskola Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande normer och värden, särskola bedöms vara god eller mycket god Motivering: se analys av måluppfyllelse under rubrik Särskola i analys av måluppfyllelse. 31

32 Ekosystem i balans Mål VP 2010: - Alla elever förstår grundläggande ekologiska sammanhang Åtagande 2010/2011 Inget åtagande Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11 Ekosystem i balans 7,6 8,0 7,6 9,2 4,8 7,9 Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11 Ekosystem i balans 6,4 6,1 6,1 7,6 4,4 5,9 Analys av måluppfyllelse inom ekosystem i balans Österleds rektorsområde: Siffrorna pekar på en mindre måluppfyllelse än för de två senaste årens resultat samtidigt som det ligger under kommuntotalen. Tidigaredelens resultat har sjunkit med 0,4 enheter. Vi har påbörjat ett arbete i matsalen där barnen ser hur mycket mat som slängs, detta i syfte att medvetandegöra vårt slöseri med resurser hos eleverna. Eleverna deltar också i att sortera papper i respektive klassrum. I undervisningen arbetar man med ett miljömedvetande hos eleverna. Vi gjorde inget åtagande för 2010/2011 för nämndmålet ekosystem i balans. Arbetet med att skapa ett miljömedvetande hos eleverna ges genom den ordinarie undervisningen, men också genom ett vardagligt miljömedvetet arbete hos personalen. I lunchrestaurangen serverar vi kravmärkt egenproducerad mat. Styrtalet för ekosystem i balans ligger kvar på 6.1 vilket är 0.2 enheter över kommunsnittet. 67 % av eleverna instämmer ganska mycket helt på enkätens påstående Genom skolans undervisning får jag förståelse för olika miljöfrågor. Det är 3 % enheter lägre än läsåret 2009/2010. Vi behöver satsa mer på undervisningen om miljöfrågor, då 33 % av eleverna instämmer inte alls lite i enkätens påstående. 32

33 Särskola - Ekosystem i balans Mål VP 2010: - Alla elever förstår grundläggande ekologiska sammanhang Åtagande 2010/2011 Inga åtaganden et redovisas i (%). Ja Ja Antal obesv. Elevenkät grundsärskola (7 svarande) 09/10 10/11 10/11 I skolans undervisning får jag lära mig vad som påverkar miljön 83,3 85,7 0 Analys av måluppfyllelse inom ekosystem i balans: Särskola Alla elever utom en anser att de får lära sig vad som påverkar miljön. Ett bra resultat enligt vår analys. 33

34 6. NÖJDA INVÅNARE God kommunal verksamhet Nöjda elever 24 et redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på enkätpåståendet. Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 Nöjda elever Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 Nöjda elever Kommentarer: et på tidigaredelen har sänkts sedan förra mätningen med 3 procent och ligger strax under kommuntotalen. Svårigheter att utläsa vad sänkningen beror på. Senaredelen: Andelen elever som är positiva till sin skola har minskat med 0.5 enheter jämfört med 2009/2010. Andelen elever som instämmer ganska mycket helt på påståendet Jag är nöjd med min skola i elevenkäten minskar från 72 % 2009/2010 till 67 % 2010/2011. Vi måste vara uppmärksamma på förändringen, men kan inte göra någon analys eftersom vi inte vet vad eleverna väger in i att var nöjd med sin skola. 24 et grundar sig på enkätpåståendet Jag är nöjd med min skola. 34

35 Särskola - God kommunal verksamhet Nöjda barn, elever och föräldrar et redovisas i (%). Ja 09/10 Ja 10/11 Elevenkät grundsärskola (7 svarande) Jag är nöjd med min skola 100,0 85,7 0 Antal obesv. et redovisas i (%). Instämmer ganska mycket/helt Instämmer ganska mycket/helt Antal obesv. Föräldraenkät obligatorisk särskola (11 svarande) 09/10 10/11 10/11 Jag är nöjd med verksamheten i mitt barns skola 66,7 100,0 0 Kommentarer: En elev av sju är inte nöjd. Eleven är känd och identifierad. Och vi har under läsåret känt till att eleven vill gå vidare till gymnasiet och träffa nya kompisar. Samtliga föräldrar är ganska mycket eller helt nöjda. et är mycket gott enligt vårt sätt att se. Föräldrarna är mer nöjda i år än föregående år. 35

36 Ansvar och inflytande - delaktiga föräldrar Mål VP 2010: - Alla föräldrar ges möjlighet att vara delaktiga i skolans och fritidshemmets arbete Åtagande 2010/2011 Fritidshemmet Höja svarsfrekvensen för föräldraenkäten. Skolan Förbättra dialogen mellan föräldrar och skola. Analys av måluppfyllelse inom delaktiga föräldrar Fritidshem Någon föräldraenkät gjordes inte detta läsår. Vi kan därför inte bedöma hur föräldrar uppfattar möjligheten till delaktighet. Fritidsavdelningarna har genom olika träffar såsom föräldrafika och tillsammans med klasserna haft öppen hemvist. Månadsbrev skickas ut och brev från rektor Skola Tidigaredelen: Någon föräldraenkät har inte gjorts under 2010/2011.Vi kan därför inte göra någon analys om föräldrar känner sig delaktiga. Föräldramöten och öppet klassrum har skett i alla klasser under läsåret. Utvecklingssamtal sker 2ggr/läsår Veckobrev skickas ut varje vecka. Klasserna väljer representanter till Föräldrasamrådet som träffas några ggr /läsår. Rektor har ett skolråd med några representanter från varje enhet. Senaredelen: Under läsåret 2010/2011 har inte någon föräldraenkät genomförts. Styrtalet för delaktiga föräldrar för senaredelen i rektorsområdet 2009/2010 var 7.3 där högsta tal var Under läsåret 2010/2011 har vi arbetat vidare med veckobrev från mentorerna, brev till föräldrarna från rektor. Skolan har vidareutvecklat sin hemsida under läsåret. Vi har haft föräldrasamråd med representanter från samtliga klasser och infört ett skolråd med föräldrarepresentanter från varje enhet. Utvecklingssamtal, föräldramöten och öppet hus har genomförts. Detta innebär att vi har erbjudit ett flertal möjligheter för föräldrar att vara delaktiga i skolans arbete. Eftersom vi inte har någon utvärdering av föräldrarnas upplevelse av delaktigheten kan vi inte dra några specifika slutsatser angående om våra åtaganden gett önskat resultat. Vi kan inte heller ta fram områden där i behöver utveckla oss. Bedömningen av måluppfyllelsen för delaktiga föräldrar måste därför bygga på personalens och ledningens uppfattning av hur utbytet mellan föräldrarna och skolan fungerar. Vi bedömer att det i det flesta fall fungerar gott. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande delaktiga föräldrar, fritidshem bedöms vara Bedömning går ej att göra. Vi kan inte göra någon analys då någon föräldraenkät inte har gjorts Motivering: se analys under rubrik Fritidshem i analys av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande delaktiga föräldrar, skola bedöms vara God Motivering: se analys under rubrik Skola i analys av måluppfyllelse 36

37 Särskola - Ansvar och inflytande - delaktiga föräldrar Mål VP 2010: - Alla föräldrar ges möjlighet att vara delaktiga i skolans och fritidshemmets arbete Åtagande 2010/2011 Öka tillfällena för föräldrar att komma med synpunkter och förslag. Anpassa blanketter vid utvecklingssamtal efter elevernas förutsättningar. Initiera en dialog med föräldrarna om hur och när möten ska ske och med ett tydligt innehåll kring kunskapsutveckling och social utveckling. Arbeta fram blanketter med symboler (träningsklass). Föreslå en arbetsgrupp bestående av föräldrar, personal och rektor. Instämmer ganska mycket/helt Instämmer ganska mycket/helt Antal obesv. et redovisas i (%). Föräldraenkät obligatorisk särskola (11 svarande) 09/10 10/11 10/11 Jag har fått information om mitt barns kunskapsmål 100,0 100,0 1 Jag kan följa mitt barns utveckling genom den dokumentation som upprättas (t.ex. individuell utvecklingsplan, skriftligt omdöme, portfolio eller målplanering) 85,8 88,9 2 Utvecklingssamtalet som förs mellan mig, mitt barn och mitt barns lärare belyser: - mitt barns kunskapsutveckling 100,0 100,0 1 - mitt barns sociala utveckling 100,0 80,0 1 Jag är nöjd med utvecklingssamtalet som förs mellan mig, mitt barn och mitt barns lärare 100,0 100,0 1 På de föräldramöten som skolan anordnar efterfrågas föräldrarnas synpunkter på skolans verksamhet 83,3 60,0 1 Samarbetet med skolan fungerar bra 100,0 100,0 1 Analys av måluppfyllelse inom delaktiga föräldrar: Bara 6 av 10 föräldrar är nöjda eller helt nöjda med hur skolan efterfrågar deras synpunkter. Detta är inte tillräckligt bra siffror och något sämre än föregående år. Samtidigt efterfrågas och uppmuntras föräldrar att ställa frågor och komma med synpunkter, vi vet därför inte säkert vad som döljer sig bakom siffrorna. Särskola Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande delaktiga föräldrar, särskola bedöms vara ej godtagbar Motivering: se analys under rubrik Särskola i analys av måluppfyllelse Planering läsåret 2011/2012 Ansvar och inflytande - delaktiga föräldrar Utvecklingsområde: Föräldrars delaktighet Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur När Ansvar Klassens Juni Klassens lärare lärare. Öka föräldrars delaktighet och deras upplevelse av delaktighet. I god tid före föräldrarmötet och under föräldarmötet ge alla möjlighet att förbereda och framföra egna synpunkter och frågor kring skolans verksamhet. Möjligen även 37

38 skriftligt. Och även bjuda in särskolans Syo att delta i arbetet med detta (avd grundsär). Inför nästa läsårs föräldramöte skicka hem ett förslag på att föräldrarna kan skicka in olika frågeställningar till personalen inför föräldramöten som vi kommer att ta upp anonymt på själva mötet. Klassens lärare Arbeta för att anordna en föräldragrupp inom särskolan. Klassens lärare Information ges på höstens första föräldramöte. Juni 2012 Klassens lärare Bättre förberedelse inför utv. Samtal (avd. träning). Klassens lärare Förbereda föräldrar i särskolan (avd. träning) inför utvecklingssamtal med blanketter anpassade efter elevernas förutsättningar såsom t ex symboler Juni 2012 Klassens lärare 38

39 7. DELAKTIGHET I FRAMTAGANDET AV KVALITETSREDOVISNINGEN Kvalitetsredovisningen i skolan och fritidshemmet skall utarbetas under medverkan av pedagogisk personal och övrig personal samt elever. Elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. 25 Personal Elever Föräldrar Utvärdering av åtgärdsprogram Måluppfyllelse Enkätkommentarer Arbetsplatsträffar Ämneskonferenser Klassens kvalitetsrapport (vissa klasser) Årliga enkäter Klassråd Elevråd Föräldramöten Föräldrasamråd Skolråd 25 Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (SFS 1997:702). 39

40 BILAGOR Grundskolenämndens målbild 2010 Bilaga 1 Vision: Profil: Delaktighet Kunskap berikar Attraktiv arbetsgivare, Sund ekonomi och Effektiva processer redovisas inte i rektorsområdets kvalitetsredovisning. De strategiska målen redovisas i grundskolenämndens verksamhetsberättelse. Mätsystem, styrtal och bedömning Mätsystem När det gäller de två övergripande målen Nöjda invånare och Hållbar samhällsutveckling har alla resultat, utom kunskap tagits fram genom barn- och utbildningsförvaltningens årligen återkommande enkätundersökning som riktas till samtliga elever. Kunskapsresultat en när det gäller nämndmålet Kunskap baseras på andelen uppnådda kunskapsmål (tidigaredelen årskursk 3) och betyg (senaredelen årskurs 9). Kunskap-årskurs 3, visar hur stor andel av eleverna som nått kursplanemålen för svenska/svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3. Kunskap-behörig nat.progr, anger hur stor andel elever, som har minst godkänt betyg i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt beroende på val av gymnasieprogram ytterligare fem eller nio ämnen till. Kunskap-minst G i 16 ämnen, visar hur stor andel elever som fått minst godkänt betyg i minst 16 ämnen i årskurs 9. 40