Systematiskt Kvalitetsarbete

Transkript

1 Systematiskt Kvalitetsarbete Tomtbergaskolans rektorsområde

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING... 4 NATIONELLA FÖRÄNDRINGAR SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 5 FRITIDSHEM SAMMANFATTANDE RESULTAT... 6 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING... 6 NÖJDA INVÅNARE GOD KOMMUNAL VERKSAMHET HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING... 8 KUNSKAP... 8 KUNSKAPSRESULTAT HÖSTTERMINEN 2011 (REDOVISAS I JANUARI)... 8 KUNSKAPSRESULTAT VÅRTERMINEN 2012 (REDOVISAS I JUNI) UTVECKLING OCH LÄRANDE (REDOVISAS I MARS) NORMER OCH VÄRDEN NÖJDA INVÅNARE GOD KOMMUNAL VERKSAMHET ANSVAR OCH INFLYTANDE - DELAKTIGA FÖRÄLDRAR DELAKTIGHET I KVALITETSARBETET UPPFÖLJNINGAR SOM GJORTS UNDER LÄSÅRET 2011/ GRUNDSKOLENÄMNDENS MÅLBILD 2011 BILAGA MÄTSYSTEM, STYRTAL OCH BEDÖMNING ELEVENKÄT TIDIGAREDEL BILAGA ELEVENKÄT SENAREDEL BILAGA BILAGA

3 Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete utgör den del av enheternas systematiska kvalitetsarbete som rapporteras in till huvudmannen. Dokumentet arbetas fram kontinuerligt under året och färdigställs i juni 2012 och följs upp i dialog mellan verksamhetschef och rektor. Dialogen med tillhörande dokumentation ingår i förvaltningens och respektive enhets systematiska kvalitetsarbete. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete har tagits fram på uppdrag av Barn- och utbildningsförvaltningens chef Jukka Kuusisto. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete ska utarbetas under medverkan av elever, pedagogisk personal och övrig personal. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektor ansvarar för resultatsammanställning, analys och framtagande av utvecklingsåtgärder. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete för rektorsområdet bygger på uppföljning av kunskapskraven i läroplanen för grundskolan, samt resultat av mätningar av målen i grundskolenämndens verksamhetsplan för 2011 (VP 2011). Till grund för analys och åtgärder ligger även egna utvärderingar och erfarenheter som gjorts i verksamheten under läsåret 2011/2012. Detta dokument är dels en utvärdering och dels en överenskommelse om åtgärder för utveckling mellan verksamhetschef och rektor. Överenskommelsen gäller att de åtgärder för utveckling som beskrivs i detta dokument genomförs på skolan. Åtgärderna avser både aktuellt kalenderår (2012) och aktuellt läsår (2012/2013). Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete är en offentlig handling och finns tillgängligt på Huddinge kommuns webbplats, Huddinge den 30 augusti 2012 För barn- och utbildningsförvaltningen För Tomtbergaskolan Namnteckning Namnteckning Jan-Erik Johansson Verksamhetschef Boel Ehrenberg Rektor Kontaktuppgifter: Rektor: Boel Ehrenberg Adress: Lagstigen 3 Telefon: Skolans hemsida: www. 3

4 1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING Nationella förändringar I den nya skollagen har kravet på kvalitetsredovisning avskaffats men kravet på dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet har stärkts. Den betonar att det är de nationella målen som ska stå i fokus för kvalitetsarbetet och lagen lägger även stor tyngd vid åtgärder för förändring och förbättring. Grundskolorna i Sverige arbetar nu efter den nya skollagen och den nya läroplanen. Den nya läroplanen för grundskolan innehåller nya kursplaner och även nya kunskapskrav för samtliga ämnen. Ny behörighet till gymnasieskolan med start för de elever som började i gymnasiet ht-2011 De nationella reformerna gäller även för gymnasieskolan, vilken från och med läsåret 2011/2012 har nya program och nya ämnesmål. Detta innebär att de elever som lämnade grundskolan i juni 2011 har sökt till den nya gymnasieskolan utifrån nya behörighetskrav. De nya behörigheterna är uppdelade i fyra olika behörighetskrav beroende på vilken sorts gymnasieprogram eleverna vill söka till. Inriktning yrkesinriktade gymnasieprogram högskoleförberedande gymnasieprogram estetiska programmet högskoleförberedande gymnasieprogram humanistiskt program samhällsvetenskapsprogrammet ekonomiprogrammet högskoleförberedande gymnasieprogram naturvetenskapsprogrammet teknikprogrammet Behörighet Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare fem ämnen (vilka som helst) Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen (vilka som helst) Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen, varav samhällskunskap, geografi, historia och religion är obligatoriska Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen, varav biologi, fysik och kemi, är obligatoriska 4

5 2. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING - bedömning av rektorsområdets kvalitet och utvecklingsområden Skola Vår skolsköterska skriver om skolan i sin verksamhetsberättelse: Det är mycket som fungerar bra, men det kanske viktigaste är. Tomtbergaskolan är en skola med bra stämning och högt i tak, jag tycker att för det mesta fungerar samarbetet väldigt bra. Det måste vara en bra mix av positiva och kompetenta medarbetare, det är sällan något som är omöjligt. Skolinspektionen besökte skolan under våren 2012 och deras bedömning av vår skola var att mycket fungerar bra, det som skulle förbättras var elevernas inflytande och studieron i vissa klasser. Man sa också att kunskapsresultaten var relativt goda men behövde förbättras, speciellt pojkarnas resultat. Vi menar att det finns ett samband mellan dessa tre enheter. Elever som känner sig delaktiga i sin skola och förstår vad de håller på med presterar bättre, elever som får arbeta i en lugn och trygg miljö presterar bättre. Det finns en tydlig koppling mellan arbetssituationen i några klasser och deras kunskapsresultat. Under året har vi här arbetat med förbättringar. Inför hösten har också ytterligare åtgärder planerats. Våra yngre elever har goda resultat. Under två år har vi arbetat med en ny metod att skriva sig till läsning, som varit framgångsrik. Eleverna har med hjälp av datorer och interaktiva skrivtavlor lärt sig skriva och läsa. Förskoleklasserna rapporterar också om att de har arbetsvilliga och vetgiriga barn och att barnen ligger på en hög nivå kunskapsmässigt. Kunskapsresultaten är annars varierande mellan årskurserna. Årets nior har lägre meritvärde än tidigare år; trots extra insatser för enskilda elever. Vi ska arbeta vidare med de elever som har stor frånvaro, vi måste agera ännu snabbare och sätta in åtgärderna tidigare. Fritidshem Tomtbergaskolans fritidshem har sedan många år haft mycket god renommé. Personalen arbetar medvetet efter den nya läroplanen. Vi har hög kvalitet och barn och föräldrar är nöjda. Fritidshemmet får ofta besök från när och fjärran. Fritidspersonalen är mycket viktiga trygghetsskapande personer, de deltar i antimobbingarbetet, utvecklar arbetet runt likabehandlingsplanen, är engagerade i arbetet med SET (Socioemotionell träning), vilket bedrivs i alla klasser. 5

6 3. SAMMANFATTANDE RESULTAT Hållbar samhällsutveckling Kunskap (vårterminen 2012) redovisat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser ( inom parentes visar att måtten inte användes för dessa läsår, men att resultat numera finns att tillgå.) et redovisar andel (%) elever. Utveckling och lärande redovisat för tidigare- och senaredel. en bygger på den elevenkät som genomförs i årskurs 2-9. Kommun totalt Skolans tidigaredel 09/10 10/11 11/12 11/12 Kunskap - åk ,3 81,4 77,3 83,7 Kunskap åk ,2 80,2 Skolans senaredel 09/10 10/11 11/12 11/12 Meritvärde åk 9 216,4 221,6 207,2 212,7 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. 88,2 94,2 86,5 88,7 yrkesprogr. (3+5 ämnen) 3 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program 88,2 90,4 82,7 85,8 (3+9 ämnen; hu, sa & ek) 4 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program (3+9 ämnen; na & te) 5 88,2 78,8 80,8 85,1 Kunskap åk 9 Minst G i 16 ämnen ,8 78,8 84,5 Kunskap åk 8 Minst E i 16 ämnen 7 52, ,8 75,8 Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12 Lärande 7,7 7,7 7,4 8,1 5,5 8,0 Ansvar och inflytande 7,5 7,7 7,3 9,1 6,0 7,9 Folkhälsa 7,1 6,9 6,7 7,9 4,8 7,4 Skolans senaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12 Lärande 6,4 6,5 6,1 7,4 5,3 6,5 Ansvar och inflytande 6,2 6,3 5,8 6,5 5,3 6,3 Folkhälsa 6,1 6,3 6,3 7,2 5,3 6,1 1 Bedömning av uppnådda kunskapskrav i kursplanerna i svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3. 2 Bedömning av uppnådda kunskapskrav i kursplanerna i svenska/svenska som andraspråk, engelska samt matematik åk 6. 3 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare fem ämnen. 4 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de fyra SO-ämnena ska vara inkluderade. 5 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de tre NO-ämnena ska vara inkluderade. 6 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen. 7 Minst betyget E i minst 16 ämnen. 6

7 Normer och värden Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12 Trygghet 7,8 8,1 7,9 8,8 6,7 8,5 Skolans senaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12 Trygghet 7,3 7,8 7,3 8,6 5,6 7,6 Nöjda invånare god kommunal verksamhet et redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på enkätpåståendet. Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 Nöjda elever Skolans senaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 Nöjda elever

8 4. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Kunskap Mål VP Alla elever når de nationella kunskapsmålen. Kunskapsresultat höstterminen 2011 (redovisas i januari) Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-3 Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppnå kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna nedbrutna kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms uppnå de krav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Åk 1 56 elever Åk 2 43 elever Åk 3 43 elever Ämne Bild - 100% 100% Biologi - Engelska 100% 100% 100% Fysik - Geografi - Hem- och konsumentkunskap - Historia - Idrott och hälsa 98,2% 100% 100% Kemi - Matematik 98,2% 93,0% 79,1% Musik % SO 98,2% 90,7% 100% NO 98,2% 100% 100% Slöjd % Svenska 92,9% 88,4% 88,4% Svenska som andraspråk Teknik 8

9 Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 4-7 Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppnå kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna nedbrutna krav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms uppnå de krav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Åk 4 46 elever Åk 5 51 elever Åk 6 39 elever Åk 7 41 elever Ämne Bild 97,8% 100,0% 97,4% 97,6% Biologi 93,5% 100,0% 94,9% 85,4% Engelska 76,1% 92,2% 87,2% 82,9% Fysik 93,5% 100,0% 94,9% 90,2% Geografi 93,5% 100,0% 94,9% 87,8% Hem- och konsumentkunskap Historia 93,5% 100,0% 100,0% 92,7% Idrott och hälsa 97,8% 98,0% 94,9% 95,1% Kemi 93,5% 100,0% 94,9% 87,8% Matematik 78,3% 88,2% 84,6% 73,2% Musik 100,0% 100,0% 97,4% 100,0% Religionskunskap 93,5% 100,0% - - Samhällskunskap 93,5% 100,0% - - Slöjd 100,0% 100,0% 100,0% 85,4% Svenska 78,3% 82,4% 84,6% 75,6% Svenska som andraspråk Teknik ,0% 95,1% Moderna språk 89,7% 75,6% Kunskapsresultat årskurs 8-9 I tabellen nedan redovisas resultat för årskurs 9 utifrån behörighetskraven till gymnasieskolan. För att få resultat över tid redovisas därför även tidigare års resultat utifrån de nya behörighetskraven. Dessa resultat är satta inom parentes för att markera att de inte var aktuella under det redovisade året. För årskurs 8 redovisas resultat utifrån om eleven fått minst betyget E i de ämnen som eleven läst under höstterminen inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. 9

10 et redovisar andel (%) elever. Kommun totalt Skolans senaredel 09/10 10/11 11/12 11/12 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. 88,2 94,2 70,6 81,5 yrkesprogr. (3+5 ämnen) 8 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program 88,2 90,4 66,7 77,9 (3+9 ämnen; hu, sa & ek) 9 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program (3+9 ämnen; na & te) 10 88,2 78,8 66,7 77,4 Kunskap åk 9 Minst G i 16 ämnen 11 82,4 78,8 68,6 73,0 Kunskap åk 8 Minst betyget E i de ämnen eleven har läst ,0 68,7 Andel elever med minst betyget E (åk 8) eller betyget G (åk 9) i olika ämnen Tabellen visar hur stor andel av eleverna i årskurs 8 respektive i årskurs 9 som fått minst betyget E i respektive ämne. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Ett streck i kolumnen för årskurs 8 betyder det att resultat saknas eftersom ämnet inte har lästs under höstterminen 2011 Ämne Åk elever Åk elever Åk 9 kommun totalt Bild 90% 100% 97,2 Biologi 84 76,5 89,2 Engelska 94 82,4 88,6 Fysik 92 86,3 90,4 Geografi ,7 Hem- och konsumentkunskap ,6 Historia 96 80,4 89,3 Idrott och hälsa 94 92,2 93,7 Kemi 86 88,2 86,6 Matematik 84 72,5 87,4 Musik ,9 Religionskunskap ,3 Samhällskunskap ,1 Slöjd ,6 Svenska 94 90,2 94,2 Svenska som andraspråk ,9 Teknik - 88,2 91,9 Tyska Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare fem ämnen. 9 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de fyra SO-ämnena ska vara inkluderade. 10 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de tre NO-ämnena ska vara inkluderade. 11 Minst betyget G i minst 16 ämnen. 12 Minst betyget E i de ämnen eleven har läst under höstterminen Andel elever med minst betyget E i ämnet 14 Andel elever med minst betyget G i ämnet 10

11 Franska 92 77,8 Spanska 76 48,4 Modersmål Åk 8: Tyska 3 elever, franska 11 elever, spanska 21 elever, modersmål 6 elever Åk 9: Tyska 6 elever, franska 9 elever, spanska 31 elever, modersmål 10 elever. Analys av resultaten från höstterminen Tidigaredel Årskurs 1 Som helhet har eleverna i år 1 bra resultat och når kunskapsmålen. Vi har varit många pedagoger och har kunnat dela in dessa stora barngrupper i små arbets- grupper vid många tillfällen i både svenska och matematik. Vi tror att detta har bidragit till den positiva kunskapsutvecklingen. vårterminen 2012 för kunskap Utvecklingsområde: I stort så ser vi att vi inte behöver göra några stora förändringar eftersom eleverna når goda resultat. Men vi har vårt projekt att skriva sig till läsning som vi behöver fortsätta utveckla. Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Vi ska gå på utbildning 13/1 kring att skriva sig till läsning arbetslaget projektutvärdering Läsårets slut arbetslaget Årskurs: 2 Vi behöver arbeta mer med läsförståelse. vårterminen 2012 för kunskap Utvecklingsområde: Läsförståelse Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Klasslärare Åtgärdsprogram och LUS 2/termin Klasslärare och och speciallärare speciallärare Lästräning och läsläxor Lästräning 2-3 tillfällen/v efter skolans slut Utvecklingsområde: Läsförståelse i de samhällsorienterade ämnena Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Arbeta med olika texter inom SO-ämnena (enligt kursen Språket i allt=sprallt) Klasslärarna ett ständigt pågående arbete 11

12 Årskurs: 3 En del elever har svårigheter med matematik-ämnet. Läsning måste alla träna för att nå målen. vårterminen 2012 för kunskap Utvecklingsområde: Matematik, några exempel på planering Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Vi planerar in problemlösningstillfällen där eleverna får vara medskapare till en gemensam mattebok för klassen. Matteboken kommer att innehålla s.k. mattesagor. Involverade pedagoger i år 3. Genomförande och reflektioner från barnens egen mattebok samt resultat av liknande uppgifter från de nationella proven. Vecka 3-8 Involverade pedagoger i år 3. Utvecklingsområde: Svenska, några exempel på planering Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Klass 3A deltar i årets bokjury. Eleverna skriver läslogg. Intensivläsning med boksamtal under en HEL temadag Elever samt involverade pedagoger i år 3. Elever samt involverade pedagoger i år 3. Löpande vartefter barnen läst klart sina kapitelböcker. Vi utvärderar tillsammans med eleverna efter temadagens slut Involverade pedagoger i år februari Elever samt involverade pedagoger i år tre. Årskurs: 4-6 Det är ofta samma elever som inte nått målen i flera ämnen. Flera av dessa har koncentrationssvårigheter. vårterminen 2012 för kunskap Utvecklingsområde: Svenska Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Klasslärare + Ti v10 Klassl. + speciallärare. spec. Arbete med skrivprocessen En gemensam skrivuppgift genomförs med eleverna v.2 samt v.8. Läsning Åk 5 deltar i bokjuryn. Vi arbetar med Antologierna Biblioteksbesök 1ggr/mån Klassl. + spec. Vi tittar på några texter gemensamt i a-lag. Performanceanalys utförs på några texter. LUS-uppföljning 2ggr/termin Klassl. + spec. Utvecklingsområde: Matematik Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Tydliga måste-mål veckovis. Klassl. + spec. av provräkning diskuteras årskursvis. Efter provräkning. Klassl. + spec. Diskutera problemlösning, tala matematik i grupper. Klassl. + spec. Diskussion i a-lag Ti v.16 Klassl. + spec. 12

13 Jämförelse av befintliga läromedel mot Lgr 11. Klassl. + spec. Ti v.13 Klassl. + spec. Utvecklingsområde: Engelska, exempel på planering Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Daisy-material till elever i behov så att de kan lyssna på texterna hemma. Spec.lärare beställer Förändringar i Engelskaundervisningen diskuteras i arbetslaget tisdagar v.6 och v.14. Bullerbyn, särskild undervisningsgrupp F- 6 vårterminen 2012 för kunskap Utvecklingsområde: Att alla elever på Bullerbyn får en klasstillhörighet i en stor klass. Öka samarbetet med de övriga klasserna på skolan. Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Att ge alla elever en klasstillhörighet i stor klass på Tomtbergaskolan. rektor Under klasskonferenserna En gång rektor Delta på något eller några av de stora klassernas planering. Eller att personal från den stora klassen kommer till Bullerbyn och är med under en planering. klasslärarna En gång/termin klasslärarna Senaredel Årskurs: 7 et för hösten visar på brister i framförallt matematik. Vi har flera elever som har svårt med läsningen och därför missar informationen i matteuppgifterna. Det är många elever i sjuan som har låg LUS. Det återspeglas i resultaten i andra ämnen. Ett antal elever har ett annat modersmål. Läsprojektet i små grupper hos specialpedagog har givit ett bra resultat och kommer att fortlöpa. vårterminen 2012 för kunskap Utvecklingsområde: Nå alla elever och minimera rester. et för hösten visar på brister i framförallt matematik. Vi har flera elever som har svårt med läsningen och därför missar informationen i matteuppgifterna. Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Varierad undervisning för att nå alla elever. Använda och prova flera olika metoder för att inte lämna någon bakom. Lärare Genom rapport av resultat och kontakt med hemmet. Betygsstatistik, samtal och mitterminskonferenser Kontinuerligt VT12 Lärare, elev, förälder Individanpassad undervisning. Se de individuella elevernas behov och försöka anpassa till deras inlärningsstrategi Stödtisdag för de som hamnar efter. Lärare Samtal med elev/förälder, tät kontakt med hemmet. Pedagogisk utredning och åtgärdsprogram. Kontinuerligt Lärare 13

14 Utvecklingsområde: Skapa goda läsare. Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Jobba mycket med vikten av läsning för att klara av de olika skolämnenas krav. Läsning av skönlitteratur gemensamt och enskilt, boksamtal, läslogg, prata om läsning. Fortsätta med läsgrupper hos specialpedagog. Lärare LUS-uppföljningar i arbetslag. Mitterminskonferens Samtal 2ggr/termin HT11 och VT12 Lärare Elev Förälder Årskurs: 8 en behöver förbättras i många ämnen; Fysik, Biologi och Kemi. Matematik, Geografi, Historia, Samhälle och Religion. Svenska och Engelska vårterminen 2012 för kunskap Utvecklingsområde: Ökad måluppfyllelse i ovan nämnda ämnen. Åtgärder Ordna mer individuellt stöd. Extra stödlektioner. Ansvar Ledning Ämnesläraren Hur görs uppföljningen? Samtal med elev och föräldrar. och tätare återkopplingar. När Efter avslutade områden. Ansvar Ämnesläraren och stödläraren Årskurs: 9 Bedömningstriangulering: Många elever har genom mångsidiga redovisningssätt kunnat visa upp större kunskaper. Vi ser ändå att många elever inte når målen i ett flertal ämnen. Vår analys av detta är att flera elever inte är engagerade i sitt skolarbete. trots lärares påtryckningar och engagemang. vårterminen 2012 för kunskap Utvecklingsområde: NO, SO, SV, spanska jobbar vi för att eleverna ska nå målen Hur görs När Åtgärder Ansvar uppföljningen? Öva och förbereda eleverna Ämneslärare Använda gamla Kontinuerlig inför kommande nationella nationella prov under prov. Lyssna lektionerna Diskutera/Argumentera Utvärdera Bedömningstriangulering Ämneslärare Prov Skriftliga arbeten Muntliga redovisningar Grupparbeten Lektionsarbeten Kontinuerligt under terminen Ansvar Ämneslärare Ämneslärare Stödlektioner i spanska Rektor och lärare i spanska Klasskonferenser Slutbetyg. 1 ggr Lärare i spanska 14

15 Utvecklingsområde: Elevernas engagemang Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Prata om framtiden och vikten av kunskap och betyg Lärare Föräldrar Elever Studie- och yrkesvägledare På Livskunskap SYV Utvecklingssamtalsamtal Kontinuerligt Allas Årskurs: 3-9 TM och TX slöjd Ett fåtal elever har inte blivit godkända då de inte jobbat på lektionerna eller har varit frånvarande. vårterminen 2012 för kunskap Utvecklingsområde: Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Kontinuerligt följa, dokumentera elevens prestation både tekniskt och hur de utnyttjar lektionstiden. Slöjdlärarna Till utvecklingssamtal, veckovis. ( egen lärarutvärdering). Före, under och efter lektionerna Slöjdlärarna Tidigt uppmärksamma svårigheter och behov för att kunna lägga upp undervisningen specifikt för denna elev. Slöjdlärarna Under lektionspassen, närvaro och uppföljning av arbetet. Samtal med eleven och kontakt med föräldrar. Före, under och efter lektionerna Slöjdlärarna Att i tidigt skede kontakta föräldrar när oro finns att en elev inte kommer att följa ordningsregler och säkerhetsregler. slöjdlärarna Samtal med eleven och kontakt med föräldrar på det sätt man kommit överens om. Under lektionerna och ev. på annan tid. slöjdlärarna Idrott och hälsa Elever missar betyg på grund av frånvaro, lågt engagemang/deltagande, glömda kläder. Elever klarar inte målen i simning vårterminen 2012 för kunskap Utvecklingsområde: Deltagande på idrottslektionerna Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Lärare På lektioner, via skola24, Under Lärare Förälder genom prestationer. terminen Elev Tidig och kontinuerlig föräldrakontakt. Samtal med elever om konsekvensen av deras agerande Lärare Elev På och efter lektion. Under terminen Lärare 15

16 Utvecklingsområde: Alla elever ska kunna simma i år 3, vara simkunniga* (*enl. ssls) i år 5 (senast i år 9). Hur görs När Ansvar Åtgärder Ansvar uppföljningen? Fortsätta med simskolan i år 3. Kontrollstationer i år 4-9 både höst- och vårtermin. Tidigt på terminen. Lärare Simkunnigheten kontrolleras, de som inte är simkunniga erbjuds simskola. Vid kontrollstationerna Lärare Fortsätta med mellan- och högstadiesimskola på tisdagar. Lärare Elev Förälder På simskolan På simskolan Lärare 16

17 Kunskapsresultat vårterminen 2012 (redovisas i juni) Kunskapsresultat (alla elever) över tid, årskurs 3 och årskurs 6 et i tabellen utgår från alla elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. et för årskurs 3 utgår från den helhetsbedömning som pedagogerna har gjort utifrån kunskapskraven i kursplanerna för matematik och svenska/svenska som andraspråk. I årskurs 6 innefattar bedömningen även engelska. et som redovisas visar därför andelen elever som bedöms uppfylla kraven i de ovan nämnda kursplanerna. et redovisar andel (%) elever. Kommun totalt Skolans tidigaredel 09/10 10/11 11/12 11/12 Kunskap - åk ,3 81,4 77,3 83,7 Kunskap - åk ,2 80,2 Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 3 och årskurs 6 Kunskapsresultat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. I tabellen nedan redovisas resultat uppdelat efter genus. för årskurs 3 och årskurs 6 innefattar samtliga elever som har gjort ämnesprov i respektive årskurs. Skolor har rätt att exkludera elever som av särskilda skäl inte kan göra proven. Till Sverige nyanlända elever är exempel på sådana särskilda skäl. Ämnesprov, kunskapsmål och betyg 17 Egna skolan Huddinges grundskolor Åk 3 F P T F P T Antal elever i årskurs Andel (%) elever som uppnådde kraven på samtliga delprov i ämnesproven i årskurs ,8 36,4 65,5 58,2 61,9 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på ett delprov i ämnesproven i årskurs ,7 16,5 18,2 17,3 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på två eller flera delprov i ämnesproven i årskurs ,3 40,9 16,8 22,3 19,5 Måluppfyllelse Sv/SvA och Ma 70 83,3 77,3 85,9 81,5 83,7 Åk 6 F P T F P T Antal elever i årskurs Andel (%) elever som uppnådde kraven på samtliga delprov i ämnesproven i årskurs ,5 72,7 62,0 67,2 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på ett delprov i ämnesproven i årskurs ,5 7,5 10,2 14,0 12,1 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på två eller flera delprov i ämnesproven i årskurs , ,1 18,3 15,7 Måluppfyllelse Sv/SvA, En och Ma ,3 73,2 85,3 75,3 80,2 Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs Bedömning av uppnådda kunskapskrav för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk Bedömning av uppnådda kunskapskrav för svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik åk en avser läsåret 2011/

18 Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppfylla kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de krav som finns och om skolan inte har egna kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms nå de mål som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. inkluderar elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Åk 1 55 elever Åk 2 44 elever Åk 3 44 elever Ämne Bild 95,5 100 Biologi 98,2 95,5 100 Engelska 98,2 95,5 95,5 Fysik 95,5 100 Geografi 95,5 95,5 Hem- och konsumentkunskap Historia 95,5 100 Idrott och hälsa Kemi 95,5 100 Matematik 96,4 88,6 81,8 Musik 100 Religionskunskap 98,2 95,5 100 Samhällskunskap 98,2 95,5 100 Slöjd 95,5 Svenska 96,4 88,6 88,6 Svenska som andraspråk Teknik 98,2 95,5 100 Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 4-7 Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppfylla kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms uppnå de krav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. 18

19 Åk 4 50 elever Åk 5 54 elever Åk 6 41 elever Åk 7 40 elever Ämne Bild 94 96, Biologi 92 98,1 92,7 70 Engelska 88 88,9 82,9 70 Fysik 92 98,1 90,2 85 Geografi 90 94,4 90,2 80 Hem- och konsumentkunskap Historia 98 94,4 87,8 95 Idrott och hälsa ,2 85 Kemi 90 94,4 92,7 67,5 Matematik 88 85,2 80,5 70 Musik ,6 97,5 Religionskunskap 92 94,4 92,7 92,5 Samhällskunskap 94 94,4 95,1 72,5 Slöjd 92 96,3 95,1 100 Svenska 86 81,1 82,9 80 Svenska som andraspråk Teknik 96 94,4 95,1 100 Spanska 83,3 64,3 Franska 83,8 75 Tyska 77,8 80 Andel elever med minst betyget E (åk 8) eller betyget G (åk 9) i olika ämnen Tabellen visar hur stor andel av eleverna i årskurs 8 respektive i årskurs 9 som fått minst betyget E i respektive ämne. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Ämne Åk elever Åk elever Åk 9 kommun totalt Bild 94,2 96,2 96,8 Biologi 84,6 80,8 92,1 Engelska 90,4 96,2 94,0 Fysik 92,3 84,6 92,6 Geografi 94,2 88,5 91,9 Hem- och konsumentkunskap 98 94,2 95,7 Historia 94,2 86,5 92,2 Idrott och hälsa 94,2 94,2 95,0 Kemi 84,6 86,5 91,1 Matematik 76,9 86,5 91,0 Musik 96,2 98,1 95,6 Religionskunskap 92,3 90,4 92,8 Samhällskunskap 94,2 92,3 92,9 Slöjd 96,2 96,2 97,0 Svenska 92,3 96,2 97,2 Svenska som andraspråk 76,6 Teknik 50* 88,5 94,0 Spanska 73,9 70,8 Franska ,5 Tyska *Gäller 2 elever 18 Andel elever med minst betyget E i ämnet 19 Andel elever med minst betyget G i ämnet 19

20 Spanska: åk 8 23 elever, 24 elever åk 9 Franska; åk 8, eleve11 åk 9 8 elever Tyska: åk 8 3 elever, åk 9, 6 elever Kunskapsresultat (alla elever) över tid, årskurs 8-9 I tabellen nedan redovisas resultat för årskurs 9 utifrån behörighetskraven till gymnasieskolan. För att få resultat över tid redovisas därför även tidigare års resultat utifrån de nya behörighetskraven et redovisar andel (%) elever. Kommun totalt Skolans senaredel 09/10 10/11 11/12 11/12 Meritvärde åk 9 216,4 221,6 207,2 212,7 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. 88,2 94,2 86,5 88,7 yrkesprogr. (3+5 ämnen) 20 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program 88,2 90,4 82,7 85,8 (3+9 ämnen; hu, sa & ek) 21 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program (3+9 ämnen; na & te) 22 88,2 78,8 78,8 85,1 Kunskap åk 9 Minst G i 16 ämnen 23 82,4 78,8 78,8 84,5 Kunskap åk 8 Minst E i 16 ämnen 24 52, ,8 75,8 Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 8 et för årskurs 8 innefattar samtliga elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser är inkluderade. I tabellen nedan används behörighetsmåtten till gymnasieskolan trots att ingen av eleverna i årskurs 8 i nuläget är formellt behöriga. en är mer att betrakta som en prognos för hur stor andel elever som ligger i fas med sina studier för att kunna bli behöriga till gymnasieskolan. Det betyder också att de som inte är behöriga i årskurs 8 ligger efter med studierna och behöver någon form av stöd för att inte riskera att vara obehöriga när de så småningom lämnar åk 9 nästa år. Kunskapsmål och betyg 25 Egna skolan Huddinges grundskolor Åk 8 F P T F P T Antal elever i årskurs * Andel (%) elever som fick minst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och fem ämnen till i årskurs 8 72,4 82,6 76,9 82,7 83,3 83,1 20 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare fem ämnen. 21 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de fyra SO-ämnena ska vara inkluderade. 22 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de tre NO-ämnena ska vara inkluderade. 23 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen. 24 Minst betyget E i minst 16 ämnen för läsåret 2011/2012 för övriga läsår avser värdena minst godkänt betyg i minst 16 ämnen. 25 en avser läsåret 2011/

21 * Andel (%) elever som fick minst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de fyra SO ämnena) i årskurs 8 * Andel (%) elever som fick minst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de tre NO ämnena) i årskurs 8 * Andel (%) elever som fick minst betyget E i minst 16 ämnen i årskurs 8 72,4 82,6 76,9 80,5 80,5 80,5 65,5 82,6 73,1 78,9 79,3 79,1 44,8 65,2 53,8 76,7 75,1 75,8 Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 9 et för årskurs 9 innefattar samtliga elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser är inkluderade. Skolor har rätt att exkluderat elever som av särskilda skäl inte kan göra proven. Nyanlända elever är exempel på särskilda skäl. markerade med en * i tabellen nedan, återfinns i tabellen på föregående sida. Ämnesprov, kunskapsmål och betyg 26 Egna skolan Huddinges grundskolor Åk 9 F P T F P T Antal elever i årskurs Meritvärdet i årskurs 9 213,9 199,4 207,2 221,6 204,2 212,7 * Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, 89,3 83,3 86,5 89,1 88,3 88,7 matematik och fem ämnen till i årskurs 9 * Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de fyra SO 85,7 79,2 82,7 86,6 85,0 85,8 ämnena) i årskurs 9 * Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de tre NO 82,1 79,2 80,8 86,4 83,8, 85,1 ämnena) i årskurs 9 * Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i minst 16 ämnen i årskurs 9 78,6 79,2 78,8 86,0 83,0 84,5 Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga ämnesprov i sv/sva, en och ma i årskurs 9 78,6 83,3 80, ,7 66,5 26 en avser läsåret 2011/

22 Kunskapsresultat; jämförelse slutbetyg och provbetyg i årskurs 9 Årskurs 9 Tabellen utgår från andelen elever som hade ett visst slutbetyg och visar hur stor andel av eleverna med som hade ett lägre, högre eller oförändrat provbetyg i jämförelse med deras slutbetyg. G-kolumnen visar exempelvis hur stor andel av de elever som hade ett godkänt betyg i slutbetyg som också hade ett godkänt betyg som provbetyg, alternativt hur stor andel som hade ett lägre provbetyg än godkänt alternativt eller hur stor andel som hade ett högre provbetyg än godkänt. Det är bara de elever som har ett provbetyg och ett slutbetyg som räknas in i tabellen. Tabellen visar andelen elever som har ett visst slutbetyg i förhållande till deras provbetyg i samma ämne. Andel elever med ett visst slutbetyg redovisas i % Ej uppnått målen G VG MVG Provbetyg A Lika Hög A Läg Lika Hög A Läg Lika Hög A Läg Lika Svenska 2 50% 50% 23 0% 100% 0% 18 0% 100% 0% 9 78% 22% Ämnesprov (NP) Sv som andraspråk Ämnesprov (NP) Matematik 5 100% 0% 27 0% 100% 0% 13 62% 38% 0% 5 60% 40% Ämnesprov (NP) Engelska 1 100% 0% 14 0% 100% 0% 19 5% 95% 0% 16 25% 75% Ämnesprov (NP) NO:Kemi Ämnesprov (NP) 2 100% 0% 25 40% 60% 0% 11 64% 36% 0% 8 88% 13% A = antal elever, Läg = lägre provbetyg än slutbetyg, Lika = samma provbetyg som slutbetyg, Hög = högre provbetyg än slutbetyg Lärargrupperna har diskuterat den skillnad man ser mellan slutbetyg och provbetygen i de nationella proven i årskurs 9. Skillnaden beror på: Elever som får högre betyg ligger ett eller få poäng nära betygsgränsen i proven. Om de sedan presterat högre betyg på andra prov och i andra redovisningssammanhang kan slutbetyget bli högre än provbetyget. Slutbetyget är summativt, grundar sig på resultat från hela högstadiet. Analys av resultaten Skolinspektionens bedömning av vår skola var att mycket fungerade bra, det som skulle förbättras var elevernas inflytande och studieron i vissa klasser. Man sa också att kunskapsresultaten var relativt goda men behövde förbättras, speciellt pojkarnas resultat. Vi menar att det finns ett samband mellan dessa tre enheter. Elever som känner sig delaktiga i sin skola och förstår vad de håller på med presterar bättre, elever som får arbeta i en lugn och trygg miljö presterar bättre. Det finns en tydlig koppling mellan arbetssituationen i några klasser och deras kunskapsresultat. Under året har vi här arbetat med förbättringar. Inför hösten har också ytterligare åtgärder vidtagits. Kunskapsresultaten är varierande mellan årskurserna. Årets nior har lägre meritvärde än tidigare år; det är fler elever som ej fått betyg och inte så många som fått de högsta betygen. 22

23 På alla stadier har vi satt in stödlektioner för elever som inte når målen. I högstadiet användes tyvärr inte den hjälpen av alla som behövde. Lärarna skriver att stöd ska inte kunna väljas bort, om det står inskrivet i åtgärdsprogram. Undervisningen i moderna språk har inte fungerat i alla grupper, elevernas motivation har varit låg. I svenska ser vi i de nationella proven att vi måste arbeta med skrivande. För treorna fungerar skrivandet bättre när de har mycket tydliga mallar att följa, de nationella proven var inte upplagda på det sättet. Tre klasser (åk 3 och 5) har deltagit i Bokjuryn. Genom att läsa tillsammans i smågrupper och diskutera böckerna har läslusten ökat. När det gäller matematik har vi nu god uppfattning i lärargruppen om våra elevers kunskaper. Vi har använt diagnosmaterialet Handboken i alla årskurser för att få syn på elevernas taluppfattning. Lågstadiet har lyckats riktigt bra, det blir svårare ju högre upp vi kommer i årskurserna. Vi har gemensamt bestämt vad vi ska satsa vidare på för att höja resultaten i alla åldrar. Utvärdering av föregående års åtaganden I årskurs 8 har klasslärare haft coachande samtal med eleverna, något som gett bra respons till framför allt de svaga eleverna. Projektet mentor.se, som innebar att elever träffar en egen mentor från läsåret, tyckte eleverna var positivt. Före skolstart hade vi många möten med elever och föräldrar där åtgärdsprogram skrevs. Lärarna tyckte att det var bra att ha denna planering klar redan vid skolstart. Detta ska vi fortsätta med kommande läsår. Lärarna i de lägre årskurserna deltog i ett projekt Learning Study som innebar gemensam planering och utveckling av matematikundervisningen. Lärdomar därifrån sprids vidare till andra lärare via workshop och ämneskonferenser. I årskurs 1-2 ser man goda resultat av arbetssättet Att läsa sig till skrivning. En lärare skriver att Läsutvecklingen är bättre nu än när vi jämför mot förra tvåorna. Detta på grund av vårt projekt. Eleverna har fått ett mera djup i och ordförråd i sitt skrivande. De är bättre på att stava och har mer intresse för att det ska vara rätt. Årskurs 3 har lägre resultat på de nationella proven än tidigare årskullar. Eleverna har dock utvecklats mycket mellan åk 2 och 3. På mellanstadiet hade vi under hösten utökad studiehandledning i arabiska och turkiska. Några elever fick sedan fortsatt studiehandledning, men många blev inte hjälpta av den insatsen, de hade andra svårigheter. Överlag har dock kunskapen om studiehandledning ökat på skolan, vi ser till att nyanlända elever genast får den insatsen. Jämförelse höstterminen- vårterminen Jämförelse mellan höstens och vårens måluppfyllelse är inte helt rättvisande, elever i smågrupper på Tomtbergaskolan och på andra skolor redovisades inte i höstens resultat. Siffrorna blir tyvärr därmed sämre i de flesta ämnen: Vi ser dock att: åk 3 och 9 har förbättrat måluppfyllelsen i matematik. I nian var det 14 elever som ej var godkända till jul, till våren var det 7. I SO-ämnena har eleverna förbättrat sina resultat i åk 7 och 8, medan årskurs 9 försämrats under läsåret. Årskurs 8-lärarna säger att Stödtiden varit positivt för eleverna och vi har sett en ökning i resultat. Eleverna har ökat sina betyg från höstterminen till vårterminen. 23

24 Det finns elever i både åk 8 och 9 som haft ökande skolfrånvaro som förklarar de sämre resultaten. Insatser från lärare, elevhälsa och socialtjänst har inte stoppat utvecklingen. Vi behöver ingripa tidigare innan frånvaron accelererar. Lärarfrånvaro kan dessutom ha påverkat elevernas resultat i biologi och kemi, då många elever inte arbetar då de har vikarie. I årskurs 9 finns pojkarnas högsta betyg (mvg) i Idrott och hälsa, flickornas i slöjd. Lägst måluppfyllelse fanns i ämnena spanska, biologi och historia. För pojkarna tillkom historia. I Ämnet spanska höjdes dock resultaten under vårterminen åk 9. Genus Överlag är pojkarnas resultat sämre än flickornas, även om det i enstaka årskurser/klasser/ämnen kan vara det motsatta., så har vi t ex en grupp flickor i årskurs 3 med stora matematiksvårigheter. Men meritvärdena för årskurs 9 talar ett tydligt språk: Flickor 213,9 och pojkar 207,2. Denna skillnad har diskuterats under flera år men vi har inte hittat någon patentlösning. Arbetslaget 4-6 resonerar så här: För att pojkarna ska lyckas lika väl som flickorna; Ta upp på föräldramöte att många pojkar sover för lite och inte äter tillräckligt näringsrikt. Lägga in fler korta raster så att de kan orka ett helt lektionspass. Avsluta dagen med tyst läsning för klassen, då vi tar ett kort samtal med de pojkar som behöver det. Utvärdera dagen, vad har gått bra, är det något du behöver hjälp med för att förstå, vet du vad som händer imorgon, osv. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande kunskap tidigaredel bedöms vara god. Motivering: Bra resultat i årskurs 1 och 2, årskurs 3 har gjort en stor upphämtning från tidigare år, resultaten varierande i de övriga årskurserna. Måluppfyllelsen gällande kunskap senaredel bedöms vara godtagbar. Motivering: Lägre meritvärden än tidigare, årskurs 8 har dock förbättrat betygen. läsåret 2012/2013 för kunskap Detta är exempel på de åtgärder vi beslutat: Utvecklingsområde: Stöd i matematik för de elever som har svårigheter att nå målen. Hur görs När Ansvar uppföljningen? Åtgärder Utökade matematiklektioner i alla årskurser Schemalagda stödlektioner i flera årskurser. Speciallärartid efter skoldagen. Matematik-grupper under fritidstiden. För de som behöver arbeta mer konkret med mer tid. Ansvar Ämneslärarna Ämneslärarna och speciallärare Fritidspersonal Under lektioner och med diagnoser Under lektioner och med diagnoser Löpande Löpande Löpande Ämneslärarna Ämneslärare och speciallärare Fritidspersonalen 24

25 Utvecklingsområde: Ökad måluppfyllelse på mellanstadiet Hur görs uppföljningen När Ansvar Åtgärder Ansvar? Flera vuxna som delar på undervisningen. Utökning av specialpedagogiskt stöd. rektor Vid arbetslagets möten Varje vecka Bitr. rektor Ansvar Utvecklingsområde: Agera ännu snabbare vid elevfrånvaro Hur görs uppföljningen När Ansvar Åtgärder Ansvar? Varje vecka genomgång av frånvaro i varje arbetslag skolledarna Samtal till/med elever och föräldrar löpande skolledarna Fler mentorer i årskurs 7 för att möjliggöra mer samtal med elever/föräldrar rektor Utvecklingsområde: Förbättra resultaten i moderna språk Hur görs När Åtgärder Ansvar uppföljningen? Undervisningen rektor Vid arbetslagsmöten Varje vecka rektor flyttas till och vid Tomtbergaskolan klasskonferenser för att uppnå en lugnare undervisningssituation. Språklärarna integreras i arbetslaget. Arbetslagsmöten Varje vecka rektor 25

26 Utveckling och lärande (redovisas i mars) Mål VP 2011: - Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla elever och barn i deras utveckling - Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i fritidshemmet - Alla elever lär sig sunda livsvanor - Alla elever har en god lärandemiljö - Alla barn och elever upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer - Alla skolor och fritidshem samarbetar med verksamheter utanför skolan som bidrar till alla barns och elevers utveckling Åtagande 2010/2011 Eleverna ska nå kunskapsmålen Vi ska förbättra elevernas syn på bruk av alkohol, tobak och droger Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12 Lärande 7,7 7,7 7,4 8,1 5,5 8,0 Ansvar och inflytande 7,5 7,7 7,3 9,1 6,0 7,9 Folkhälsa 7,1 6,9 6,7 7,9 4,8 7,4 Skolans senaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12 Lärande 6,4 6,5 6,1 7,4 5,3 6,5 Ansvar och inflytande 6,2 6,3 5,8 6,5 5,3 6,3 Folkhälsa 6,1 6,3 6,3 7,2 5,3 6,1 Analys av måluppfyllelse inom utveckling och lärande Fritidshem: Fritids har fortsatt hög kvalitet, det visar bl. a. de föräldraintervjuer vi redovisar längre fram. Skola: Styrtalen har försämrats sedan förra året, även om skillnaderna mellan klasserna är mycket stora. Under hela året har vi arbetat med arbetsron, en viktig fråga under folkhälsa. Vi har bl a använt oss av månadsvisa enkäter. Eleverna i majoriteten av klasserna upplever att situationen blivit allt bättre. Ansvar och inflytande har klasserna olika resultat och tolkningar av frågorna. Arbetslaget 4-6 skriver: varierande resultat, men de flesta tycker att de har inflytande på undervisningssätt, men saknar inflytande när det gäller schemamässiga ändringar (allt för sena luncher, rastlängder). Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, fritidshem bedöms vara mycket god. Motivering: Fritidsverksamheten har fortsatt hög kvalitet. Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, skola bedöms vara godtagbar. Motivering: Det finns fortfarande en del att göra vad gäller arbetsro men situationen har förbättrats under läsåret. 26

27 läsåret 2012/2013 för utveckling och lärande Utvecklingsområde: Att elever tidigt förstår kraven i olika ämnen. Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Tidigarelägga utvecklingssamtalen i åk 4 klasslärarna klasskonferenserna 1 ggr/termin klasslärarna Utvecklingsområde: Arbeta med arbetsro i varje klass Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Alla klasser stämmer av sin arbetsro kontinuerligt. klasslärarna Via valfria klassenkäter på klassrådstid Varje månad klasslärarna Utvecklingsområde: Bättre återkoppling från skolledning till lärare och elever om olika resultat, enkäter m m. Hur görs När Ansvar Åtgärder Ansvar uppföljningen? Ledningsgruppen omfördelar arbetsuppgifter så man kan delta på fler arbetslagsmöten. skolledningen Medarbetarenkäten 1 ggr/år skolledningen 27

28 Normer och värden Mål VP2011: - Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö. Åtagande 2010/2011 Fritidshemmet Fortsätta kartläggningen av trygga/otrygga platser upp till årskurs 9. Prioritera rasttillsynen Utveckla dokumentationen Skolan Fortsätta kartläggningen av trygga/otrygga platser upp till årskurs 9. Prioritera rasttillsynen Utveckla dokumentationen Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12 Trygghet 7,8 8,1 7,9 8,8 6,7 8,5 Skolans senaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12 Trygghet 7,3 7,8 7,3 8,6 5,6 7,6 Likabehandling Mål VP2011: - Alla barn/elever behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller livsvillkor Under avsnitten normer och värden samt likabehandling redovisas inga planerade åtgärder i denna kvalitetsredovisning. Detta beror på att dessa istället redovisas i skolans planer mot diskriminering och kränkande behandling. Analys av måluppfyllelse inom Normer och värden Fritidshem Personalen skriver: Fritidshemmet på Tomtbergaskolan arbetar idag för på ett tillfredställande sätt när det gäller de övergripande målen. Eventuella förbättringsområden skulle kunna vara att mer systematiskt se över vilka elever som vi behöver jobba mer med. Ett exempel för att göra detta är att arbeta mer med den s k kontaktbarometern. Där undersöker vi vilka barn som har fungerande/positiva relationer med oss vuxna på skolan. De elever som inte syns, hörs eller måste agera på ett negativt sätt för att synas det är de eleverna vi i högre grad ska analysera/samtala kring. Det är viktigt att personalgruppen arbetar aktivt med förhållningssätt och konflikthantering dagligen. Detta främjar en trygg, harmonisk och välfungerande grupp och ger goda möjligheter till fortsatt utveckling. De röda rastvakts-jackorna har inte haft någon påverkan på vem barnen vänder sig till tanken var att visa at detta är en vuxen som man kan gå till på skolgården, de går fortfarande till vuxna de känner. Jackorna kan däremot skapa en vi-känsla och ett kvitto på att rastvakterna syns för föräldrar. 28

29 Skola: Också när det gäller punkten trygghet varierar resultaten mycket mellan klasserna. Enskilda mycket oroliga elever påverkar, det märks kanske mest vid raster och övergångar. Vi har satt in fler vuxna i sådana situationer och då blir läget lugnare. De analyser och kartläggningar vi gjort när vi arbetat med likabehandlingsplanen har varit till stor hjälp när de vuxna planerat. Vi har vissa timmar utökat antalet vuxna i idrottens omklädningsrum. De lägre klasserna har också pratat om toalettvett att inte störa eller smutsa ner på toaletterna. I en högstadieklass upplever flickorna att tryggheten är dålig. Nästan alla flickor är nya i klassen och flera av pojkarna har gått här länge och cementerat sina roller. Skolledning och kurator har tillsammans med lärarna arbetat med situationen. I årskurs 9 har tryggheten ökat. Vår (och elevernas) analys av detta är att eleverna i årskurs 9 är äldst på skolan, mognare samt vågar säga ifrån i situationer som är olustiga. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande normer och värden, fritidshem bedöms vara mycket god. Motivering: Eleverna är trygga på fritids, personalen arbetar mycket med arbetsklimatet och med att goda relationer mellan eleverna. Måluppfyllelsen gällande normer och värden, skola bedöms vara god. Motivering: Styrtalen har sjunkit jämfört med förra året. 29

30 5. NÖJDA INVÅNARE God kommunal verksamhet Nöjda elever 27 et redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på enkätpåståendet. Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 Nöjda elever Skolans senaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 Nöjda elever Kommentarer: Våra äldre elever är inte lika nöjda med skolan som tidigare år. De är inte heller nöjda med sina skolresultat och med den hjälp de fått. De har inte känt sig hörda när de har framfört sitt missnöje med olika situationer. När klasserna har skrivit sina egna kvalitetsrapporter har dock många varit självkritiska och tyckt att de inte tagit tillvara på alla möjligheter. Ansvar och inflytande - delaktiga föräldrar Mål VP 2011: - Alla föräldrar ges möjlighet att vara delaktiga i skolans och fritidshemmets arbete Åtagande 2010/2011 Fritidshemmet: VI ska fortsätta pröva olika former för att engagera föräldrarna i barnens fritidsverksamhet Skolan: Vi ska fortsätta pröva olika former för att engagera föräldrarna i barnens skola. Analys av måluppfyllelse inom delaktiga föräldrar Fritidshem Fritidspersonalen har intervjuat föräldrar från de tre stora fritidsavdelningarna. (Se bilaga 4) Föräldrarna lottades fram. et var väldigt positivt: man ansåg att eleverna var delaktiga i verksamheten, att de var med och planerade och utvärderade. Barnen trivdes och föräldrarna tyckte att det var bra samarbete mellan fritids och hem. Överlag var föräldrarna trygga med skolan, svårare dock när man lämnar/hämtar till personal som inte finns på det egna fritidshemmet. Man önskade mer tydlighet vid övergångar till de andra gårdarna. Vår verksamhet fick positiv feedback från föräldrarna i genustänkandet. Skola Vi har inga enkäter och intervjuer att utgå från. Skolledningen träffar dock föräldrarepresentanter varje månad i Tomtbergagruppen. Här finns ett öppet och förtroendefullt samarbetsklimat. Föräldrarna får information från skolan och tar själva upp olika frågeställningar. 27 et grundar sig på enkätpåståendet Jag är nöjd med min skola. 30

31 Ett arbetslag säger att: Vi skriver veckobrev som föräldrarna har uttryckt att de är nöjda med. Eleverna skriver loggbok varje vecka där föräldrarna kan ta del av det som händer i skolan, kommentera och framföra åsikter. Alltför få har utnyttjat detta. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande delaktiga föräldrar, fritidshem bedöms vara mycket god. Motivering: Mycket positiva omdömen om fritids verksamhet. Måluppfyllelsen gällande delaktiga föräldrar, skola bedöms vara mycket god. Motivering: Positiva signaler från föräldrarepresentanter i Tomtbergagruppen. 31

32 6. DELAKTIGHET I KVALITETSARBETET Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal, och elever.[..] Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.. 28 Personal Utvärderings- och planeringsdagar i januari, juni och augusti. Diskussion vid arbetsplatsträffar och samverkansgrupp. en av elevenkäterna har analyserats i arbetslagen. Elever Klasserna har använt sig av klassens kvalitetsrapport för att analysera sina enkäter. Man har beslutat om gemensamma åtgärder. Rapporten har sedan lämnats till rektor. På våra två elevråd har eleverna berättat om klassresultaten och vilka förbättringar man vill genomföra. Föräldrar Föräldramöten i klasserna. Möten i Tomtbergagruppen (samrådsgrupp med föräldrar) kap. 4 skollagen (SFS 2010:800) 32

33 7. UPPFÖLJNINGAR SOM GJORTS UNDER LÄSÅRET 2011/2012 Månad Vad följs upp Verktyg Ansvar Metod September LUS 29 - uppföljning Rektor Pedagoger November LUS - uppföljning Rektor Pedagoger Januari Kunskapsresultat elevernas ämneskunskaper i Rektor årskurs 1-9 Januari- Februari Elevernas uppfattning om skolverksamheten Elevenkät Rektor Pedagoger Kvalitetsavdelning Februari LUS - uppföljning Rektor Pedagoger Maj LUS - uppföljning Rektor Pedagoger Maj-Juni Utvärdera Åtgärdsprogram Stödmaterial: utvärdering av åtgärdsprogram på klass, arbetslag/ämnesoch skolnivå Rektor Juni Juni Juli-augusti Elevernas ämneskunskaper i samtliga ämnen i årskurs 1-9 Elevernas resultat på ämnesproven i årskurs 3 och i årskurs 6 i förhållande till pedagogernas bedömning av måluppfyllelsen utifrån kursplanerna Elevernas ämneskunskaper i behörighetsgivande ämnen i årskurs 9 30 Elevernas ämneskunskaper i minst 16 ämnen och genomsnittliga meritvärde 31 Elevernas resultat på ämnesproven i årskurs 9 (provbetyg) i jämförelse med slutbetyg Skolans planer mot diskriminering och kränkande behandling Skolans kvalitetsredovisning 2011/2012 och planeringsdokument för 2012/2013 Kunskapsresultat i LIS tillsammans med stödmaterial och KR-PL mall Skolinspektionens och beo s webbverktyg/ (Huddinge kommuns strukturstöd) Rektor Rektor Rektor 29 LUS: Läs- och utvecklingsschema, en mätmetod utarbetad av Bo Sundblad. 30 Här redovisas andel elever i årskurs 9som har minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och i fem respektive nio ämnen till. 31 Här mäts andel elever som fick minst godkänt betyg i minst 16 ämnen i årskurs 9. 33

34 Grundskolenämndens målbild 2011 Bilaga 1 Vision: Profil: Delaktighet Kunskap berikar Attraktiv arbetsgivare, Sund ekonomi och Effektiva processer redovisas inte i rektorsområdets kvalitetsredovisning. De strategiska målen redovisas i grundskolenämndens verksamhetsberättelse. Mätsystem, styrtal och bedömning Mätsystem När det gäller de två övergripande målen Nöjda invånare och Hållbar samhällsutveckling har alla resultat, utom kunskap tagits fram genom barn- och utbildningsförvaltningens årligen återkommande enkätundersökning som riktas till samtliga elever. Kunskapsresultat För höstterminen 2011 redovisas hur stor andel som bedöms uppnå kunskapskraven i respektive ämne. Redovisning görs för alla ämnen i alla årskurser. I åk 8 baseras resultaten på hur stor andel elever som fått minst betyget E i de ämnen som de läst, medan det i årskurs 9 handlar om andelen elever med minst betyget G i minst 16 ämnen. I övrigt redovisas kunskapsresultat i form av andelen elever som når de olika kraven för behörighet till gymnasieskolans olika nationella program. När det gäller nämndmålet Kunskap för vårterminen 2012 baseras resultaten på andelen elever som bedöms uppnå kunskapskraven i varje enskilt i ämne i varje enskild årskurs. Kunskap-årskurs 3, visar hur stor andel av eleverna som uppnått kunskapskraven i kursplanerna för svenska/svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3. Kunskap-årskurs 6, visar hur stor andel av eleverna som uppnått kraven i kursplanerna för svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik i årskurs 6. 34