Kvalitetsredovisning 2010/2011 Planeringsdokument 2011/2012 För Tomtbergaskolan

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2010/2011 Planeringsdokument 2011/2012 För Tomtbergaskolan

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING... 3 NATIONELLA FÖRÄNDRINGAR... 4 FÖRÄNDRINGAR PÅ HUVUDMANNANIVÅ SAMMANFATTNING - BEDÖMNING AV REKTORSOMRÅDETS KVALITET OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN... 6 SKOLA... 6 FRITIDSHEM SAMMANFATTANDE RESULTAT... 7 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING... 7 NÖJDA INVÅNARE GOD KOMMUNAL VERKSAMHET UPPFÖLJNINGAR SOM ÄR GJORDA UNDER LÄSÅRET 2010/ HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING KUNSKAP ÅTGÄRDSPGRAM (ÅP) UTVECKLING OCH LÄRANDE NORMER OCH VÄRDEN LIKABEHANDLING EKOSYSTEM I BALANS NÖJDA INVÅNARE GOD KOMMUNAL VERKSAMHET DELAKTIGHET I FRAMTAGANDET AV KVALITETSREDOVISNINGEN BILAGOR GRUNDSKOLENÄMNDENS MÅLBILD 2010 BILAGA MÄTSYSTEM, STYRTAL OCH BEDÖMNING ELEVENKÄT TIDIGAREDEL BILAGA ELEVENKÄT SENAREDEL BILAGA

3 Kvalitetsredovisningen för skolan har tagits fram på uppdrag av Barn- och utbildningsförvaltningens chef Jukka Kuusisto. Rektorsområdets kvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av elever, pedagogisk personal och övrig personal. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektor ansvarar för resultatsammanställning, analys och framtagande av utvecklingsåtgärder. Rektorsområdets kvalitetsredovisning bygger på resultat av mätningar av målen i grundskolenämndens verksamhetsplan för 2010 (VP 2010) och erfarenheter som gjorts i verksamheten under läsåret 2010/2011. Kommunens och skolornas kvalitetsredovisningar är offentliga handlingar och finns tillgängliga på Huddinge kommuns webbplats ( Planering inför kommande läsår Grundskolenämndens verksamhetsplan (VP 2011) och rektorsområdets kvalitetsredovisning används som underlag till rektorsområdets planering för kommande läsår, vilken ingår i detta dokument. Rektorsområdets planering beskriver de områden som ska utvecklas läsåret 2011/2012. En överenskommelse utifrån framtagen planering träffas mellan verksamhetschef för grundskolan och rektor. Överenskommelsen gäller att verksamheten bedrivs enligt planeringen samt inom ramar för lagar och förordningar och given budget. Huddinge den För barn- och utbildningsförvaltningen För Tomtbergaskolan Namnteckning Namnförtydligande Verksamhetschef Namnteckning Boel Ehrenberg Namnförtydligande Rektor Kontaktuppgifter: Rektor: Boel Ehrenberg Adress: Lagstigen 3, Huddinge Telefon: Skolans hemsida: www KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING 3

4 Nationella förändringar Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (SFS 1997:702) ska varje kommun och varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Sommaren 2010 togs beslut om ny skollag och från och med 1 juli 2011 träder den nya skollagen i kraft. I denna har kravet på kvalitetsredovisning avskaffats men kravet på dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet har stärkts. Den nya skollagen betonar att det är de nationella målen som ska stå i fokus för kvalitetsarbetet och lagen lägger även stor tyngd vid åtgärder för förändring och förbättring. Hösten 2010 fastställdes den nya läroplanen för grundskolan, Lgr 11. Grundskolorna i Sverige kommer att börja arbeta efter den nya skollagen och den nya läroplanen från och med läsåret 2011/2012. Den nya läroplanen för grundskolan innehåller nya kursplaner och även nya kunskapskrav för samtliga ämnen. Ny behörighet till gymnasieskolan med start för de elever som börjar i gymnasiet ht-2011 De nationella reformerna gäller även för gymnasieskolan, vilken från och med läsåret 2011/2012 kommer att ha nya program och nya ämnesmål. Detta innebär att de elever som går ut grundskolan i juni 2011 söker till den nya gymnasieskolan utifrån nya behörighetskrav. De nya behörigheterna är uppdelad i fyra olika behörighetskrav beroende på vilken sorts gymnasieprogram eleverna ska söka till. Inriktning yrkesinriktade gymnasieprogram högskoleförberedande gymnasieprogram estetiska programmet högskoleförberedande gymnasieprogram humanistiskt program samhällsvetenskapsprogrammet ekonomiprogrammet högskoleförberedande gymnasieprogram naturvetenskapsprogrammet teknikprogrammet Behörighet Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare fem ämnen (vilka som helst) Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen (vilka som helst) Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen, varav samhällskunskap, geografi, historia och religion är obligatoriska Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen, varav biologi, fysik och kemi, är obligatoriska Inga ämnesprov i årskurs 5 har genomförts under läsåret Skolverket beslutade att ej genomföra ämnesproven för elever i årskurs 5 under läsåret 2010/2011. Från och med läsåret 2011/2012, ska proven genomföras med elever i årskurs 6 istället för årskurs 5. 4

5 Förändringar på huvudmannanivå Systematiskt kvalitetsarbete Under läsåret har ett arbete påbörjats i förvaltningsledningen som syftar till att göra en översyn av kvalitetsarbete och i vilken form detta skall bedrivas, bland annat med anledning av ny skollag. Arbetet leds av förvaltningens kvalitetsavdelning. Under hösten 2010 togs en övergripande modell fram, där huvudprocess och stödprocesser identifierades. Fokus på kunskapsuppföljning För grundskolans del har det fortsatta arbetet fokuserats på stödprocessen Kunskapsuppföljning. En arbetsgrupp med skolledare, verksamhetsanalytiker och verksamhetschef för grundskolan har under läsåret arbetat med att ta fram en gemensam modell för hur grundskolorna i Huddinge ska arbeta med kunskapsuppföljning. Målet är att till slutet av 2012 ha en gemensam strategi i kommunens grundskolor för arbetet med kunskapsuppföljning. Redovisning av kunskapsresultat återfinns som första analysavsnitt Upplägget i läsårets kvalitetsredovisningar på rektorsområdesnivå har påverkats av att grundskoleverksamheten valt att fokusera på stödprocessen Kunskapsuppföljning. För att redovisningen av kunskapsresultaten ska finnas som första analysavsnitt i varje rektorsområdes redovisning, har vi bytt plats på redovisningen av grundskolenämndens övergripande mål Hållbar samhällsutveckling och Nöjda invånare. För att ytterligare fokusera på kunskapsuppföljning, har redovisningen av kunskapsresultaten utökats med jämförelser av resultat från ämnesprov (nationella prov) och bedömningar. 5

6 2. SAMMANFATTNING - bedömning av rektorsområdets kvalitet och utvecklingsområden Barnen på Tomtbergaskolan trivs och är trygga på skolan. Föräldrarnas delaktighet bedöms som god, olika rutiner och samverkansformer ger resultat. Skola Vi är glada över våra niors höga medelvärde, eleverna har gjort en stor upphämtning den sista terminen. Flickorna har höga betyg i många ämnen och deras medelvärde är väsentligt högre än pojkarnas. I de lägre åldrarna får många barn extra stöd för att nå kunskapsmålen i svenska och matematik. I de flesta fall handlar det om pojkar och/eller elever med annat modersmål. Läsförståelse är viktig för att klara av andra skolämnen. Vi vet att tidiga insatser ger resultat. Vår idé är att hjälpa eleverna så tidigt som möjligt så att de inte riskerar skolmisslyckanden som följer dem genom skolåren. Vi fortsätter därför med metoden Att skriva sig till läsning som gett goda resultat i nuvarande årskurs 1. Vi ska också utveckla matematikundervisningen i årskurserna 1-3 genom gemensam planering och utvärdering av matematiklektioner i s k Learning Study. Arbetsro har varit ett återkommande tema för hela skolan. Vi är fortfarande inte nöjda med hur det är på vissa lektioner och i vissa klasser. Kommande år ska vi lägga än mer kraft på detta. Fritidshem Skolans fritidshem har en stor del i elevernas trygghet, delaktighet, lärande, kunskap och hur de mår. Man har bl a satsat mycket på språkutvecklande arbete och på att ett matematiktänk ska genomsyra aktiviteterna. 6

7 3. SAMMANFATTANDE RESULTAT en i tabellerna nedan är till största delen hämtade från elevenkäterna. Tabellen kunskap presenterar elevresultat från ämnesprov (nationella prov) för årskurs 3 och betyg för årskurs 9. Tidigaredelens enkätresultat omfattar årskurs 2-6, senaredelens årskurs 7-9. Hållbar samhällsutveckling Kunskap redovisat för alla elever, dvs inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser ( inom parentes visar att måtten ej användes för dessa läsår, men att resultat numera finns att tillgå.) et redovisar andel (%) elever. Kommun totalt Skolans tidigaredel 08/09 09/10 10/11 10/11 Kunskap - åk ,3 84,3 81,4 85,0 Skolans senaredel 08/09 09/10 10/11 10/11 Meritvärde åk 9 233,8 216,4 221,6 209,5 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. (96,4) (88,2) 94,2 88,6 yrkesprogr. (3+5 ämnen) 2 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program (96,4) (88,2) 90,4 86,6 (3+9 ämnen; hu, sa & ek) 3 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program (3+9 ämnen; na & te) 4 (96,4) (88,2) 78,8 84,1 Kunskap åk 9 Minst G i 16 ämnen 5 92,9 82,4 78,8 82,8 Utveckling och lärande Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11 Lärande 7,6 7,7 7,7 8,5 6,0 8,1 Ansvar och inflytande 7,5 7,5 7,7 8,7 6,2 8,0 Folkhälsa 7,7 7,1 6,9 8,1 4,5 7,5 Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11 Lärande 6,5 6,4 6,5 7,7 5,5 6,6 Ansvar och inflytande 6,5 6,2 6,3 7,4 5,5 6,4 Folkhälsa 6,4 6,1 6,3 7,3 5,3 6,2 1 Bedömning av uppnådda kursplanemål för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3. 2 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare fem ämnen. 3 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de fyra SO-ämnena ska vara inkluderade. 4 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de tre NO-ämnena ska vara inkluderade. 5 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen. 7

8 Normer och värden Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11 Trygghet 8,1 7,8 8,1 9,1 6,5 8,5 Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11 Trygghet 7,5 7,3 7,8 8,5 7,3 7,7 Ekosystem i balans Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11 Ekosystem i balans 7,8 7,3 7,5 8,6 5,8 7,9 Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11 Ekosystem i balans 6,1 6,1 5,8 6,8 4,9 5,9 Nöjda invånare god kommunal verksamhet et redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på enkätpåståendet. Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 Nöjda elever Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 Nöjda elever

9 4. UPPFÖLJNINGAR SOM ÄR GJORDA UNDER LÄSÅRET 2010/2011 Månad Vad följs upp Verktyg Metod September LUS 6 - uppföljning Handboken översiktstest i matematik F-9 Ansvar Rektor Pedagoger November LUS - uppföljning Rektor Pedagoger Novemberdecember Kvalitetsredovisning 2009/2010 med fokus på kunskapsresultat och likabehandling Dialogsamtal Verksamhetschef Kvalitetsavdelning Januari Kunskapsresultat (terminsbetyg årskurs 8 och 9) Elevernas måluppfyllelse i alla ämnen Januari- Februari Rektor Rektor Pedagoger Blankett Elevernas uppfattning om skolverksamheten Elevenkät Rektor Pedagoger Kvalitetsavdelning Februari LUS - uppföljning Rektor Maj LUS uppföljning Handboken översiktstest i matematik F-9 Maj-Juni Utvärdera Åtgärdsprogram Stodmaterial: utvärdering av åtgärdsprogram på klass, arbetslag/ämnsoch skolnivå Juni Elevernas ämneskunskaper i basämnena i årskurs 3 Kunskapsresultat Elevernas resultat på ämnesproven i årskurs 3 i i LIS tillsammans förhållande till pedagogernas bedömning av med stödmaterial måluppfyllelsen utifrån kursplanerna och KR-PL mall Elevernas ämneskunskaper i behörighetsgivande ämnen i årskurs 9 7 Elevernas ämneskunskaper i minst 16 ämnen 8 Elevernas resultat på ämnesproven i årskurs 9 (provbetyg) i jämförelse med slutbetyg Elevernas måluppfyllelse i alla ämnen Blankett Juni Juli Skolans planer mot diskriminering och kränkande behandling Skolans kvalitetsredovisning 2010/2011 och planeringsdokument för 2011/2012 Skolinspektionens och beo s webbverktyg/ (Huddinge kommuns strukturstöd) Pedagoger Rektor Pedagoger Rektor Rektor Pedagoger Rektor Rektor 6 LUS: Läs- och utvecklingsschema, en mätmetod utarbetad av Bo Sundblad. 7 Här redovisas andel elever i årskurs 9som har minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och i fem respektive nio ämnen till. 8 Här mäts andel elever som fick minst godkänt betyg i minst 16 ämnen i årskurs 9. 9

10 5. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Kunskap Mål VP Alla elever når de nationella kunskapsmålen. Kunskapsresultat (alla elever) över tid et i tabellen utgår från alla elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. et för årskurs 3 utgår från den helhetsbedömning som pedagogerna har gjort utifrån målen i kursplanerna för matematik och svenska/svenska som andraspråk. et som redovisas visar därför andelen elever som bedöms nå målen i de ovan nämnda kursplanerna. I tabellen nedan redovisas resultat för årskurs 9 utifrån de nya behörighetskraven. För att få resultat över tid redovisas därför även tidigare års resultat utifrån de nya behörighetskraven. Dessa resultat är satta inom parentes för att markera att de inte var aktuella under de redovisade åren. et redovisar andel (%) elever. Kommun totalt Skolans tidigaredel 08/09 09/10 10/11 10/11 Kunskap - åk ,3 84,3 81,4 85,0 Skolans senaredel 08/09 09/10 10/11 10/11 Meritvärde åk 9 233,8 216,4 221,6 209,5 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. (96,4) (88,2) 94,2 88,6 yrkesprogr. (3+5 ämnen) 10 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program (96,4) (88,2) 90,4 86,6 (3+9 ämnen; hu, sa & ek) 11 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program (3+9 ämnen; na & te) 12 (96,4) (88,2) 78,8 84,1 Kunskap åk 9 Minst G i 16 ämnen 13 92,9 82,4 78,8 82,8 9 Bedömning av uppnådda kursplanemål för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3 10 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare fem ämnen. 11 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de fyra SO-ämnena ska vara inkluderade. 12 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de tre NO-ämnena ska vara inkluderade. 13 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen. 10

11 Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar Kunskapsresultat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser I tabellen nedan redovisas resultat uppdelat efter genus. för årskurs 3 innefattar samtliga elever som har gjort årskursens ämnesprov. Skolor har rätt att exkluderat elever som av särskilda skäl inte kan göra proven. Nyanlända elever är exempel på särskilda skäl. et för årskurs 9 innefattar samtliga elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser är inkluderade. markerade med en * i tabellen nedan, återfinns i tabellen på föregående sida. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Ämnesprov, kunskapsmål och betyg 14 Egna skolan Huddinges grundskolor Åk 3 F P T F P T Antal elever i årskurs Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga delprov i ämnesproven i årskurs 3 38,1 27,3 32,6 71,3 63,4 67,0 * Helhetsbedömning Sv/SvA och Ma 90,5 72,7 81,4 87,5 82,9 85,0 Åk 9 F P T F P T Antal elever i årskurs Meritvärdet i årskurs 9 247,9 198,1 221,6 215,8 203,6 209,5 * Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, 92 96,3 94,2 89,3 87,9 88,6 matematik och fem ämnen till i årskurs 9 * Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de fyra SO 92 88,9 90,4 87,5 85,6 86,6 ämnena) i årskurs 9 * Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de tre NO 84 74,1 78,8 85,4 82,8 84,1 ämnena) i årskurs 9 * Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i minst 16 ämnen i årskurs ,1 78,8 84,0 81,6 82,8 Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga ämnesprov i sv/sva, en och ma i årskurs ,5 86,5 65,0 68,7 66,9 14 en avser läsåret 2010/

12 Kunskapsresultat; jämförelse provresultat och bedömning Årskurs 3 Jämförelse mellan andel elever som uppnått målen på respektive ämnesprov i förhållande till andel elever som bedömts nå målen som finns i kursplanen för respektive ämne. Åk 3 Andel elever redovisas i % Andel som nått målen på alla delprov Andel som bedöms nå målen i kursplanen (Helhetsbedömning) F P T F P T Svenska 72,2 56,3 64,7 88,9 68,8 79,4 Svenska som andraspråk 33,3 33,3 33, ,3 88,9 Matematik 52,6 31,6 42,1 90,5 77,3 83,7 Årskurs 9 Jämförelse mellan fördelningen av provbetyg och fördelning av slutbetyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och NO. Andel elever redovisas i % Ej gjort alla delprov Ej uppnått målen G VG MVG Svenska F P T F P T F P T F P T F P T Ämnesprov (NP) ,0-1, ,4 44,2 44,0 29,6 36,5 36,0-17,3 Slutbetyg -- 4,0 0 1, , ,8 28,8 32 7,4 19,2 Sv. som andraspråk F P T F P T F P T F P T F P T Ämnesprov (NP) Slutbetyg -- Matematik F P T F P T F P T F P T F P T Ämnesprov (NP) 8-3,8-14,8 7, , ,2 19,2 20-9,6 Slutbetyg ,7 5, ,4 61, ,5 19,2 20 7,4 13,5 Engelska F P T F P T F P T F P T F P T Ämnesprov (NP) 4-1, , ,9 36,5 Slutbetyg , , , , NO: Biologi F P T F P T F P T F P T F P T Ämnesprov (NP) 4 7,4 5, ,1 11, , , ,8 Slutbetyg ,8 13, , ,7 11,5 Åtgärdsprogram (ÅP) Mål VP2010: - Alla barn och elever i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram för att nå kunskapsmålen. Åtagande 2010/2011 Inga egna åtaganden gjorda Kommentarer: Skolan har fortsatt utveckla åtgärdsprogrammen, bl a genom gemensam avsatt tid i arbetslagen. Speciallärare och specialpedagoger som deltagit i kommunens ÅPutbildning har gett gott stöd. Antalet åtgärdsprogram har varit många, men en hel del kan också avslutas vid läsårsslutet, vilket visar på goda resultat. Förskoleklasserna arbetar för första gången också med åtgärdsprogram, vilket lett till att elever som behöver stöd upptäcks tidigare. Vi behöver fortfarande utveckla åtgärdsprogrammen för åk 7-9, många lärare är involverade och ansvarsfördelningen kan bli otydlig. 12

13 Analys av måluppfyllelse inom kunskap utifrån måluppfyllelse i alla ämnen för alla elever, resultaten i tabellerna som finns i avsnittet kunskap och arbetet med åtgärdsprogram. Förskoleklasserna Elevernas färdigheter kartläggs med hjälp av LUS, Handboken i matematik och Bornholmsmodellen (kartläggning av fonologisk medvetenhet). Samtliga åtgärdsprogram gäller pojkar. Åk 1 Vi har genomfört projektet Att skriva sig till läsning med datorn som skrivverktyg. en är mycket positiva och hjälpmedlen dator och interaktiva skrivtavlor har varit till god hjälp i flera ämnen. Nu är alla elever läskunniga (minst LUS 9) och alla har nått målen i matematik. Fritids arbete har också varit starkt bidragande: man arbetar med matematiktänk, man väljer spel och material ur ett matematik-perspektiv och hela 22 elever deltar i fritids schackklubb. Generellt sett är det pojkar som ligger lägre på LUS-skalan. Åk 2 Åtgärdsprogrammen har gällt svenska och matematik. I svenska är en av orsakerna hög frånvaro. I matematik har flickor med annat modersmål svårare. En av klasserna har nått målen i alla ämnen juni-11. Även i den här årskursen har fritids haft matematik-stödjande verksamhet. Man har också satsat på språkutvecklande aktiviteter. Åk 3 De ämnen alla elever inte nått målen i är svenska, matematik, SO, NO och idrott ( för de flesta gäller det simning, att klara av att simma 25 meter). Läsresultaten har förbättrats då man haft ett intensivt arbete kring läsning och läsförståelse. Vid jul-tid låg 13 elever under LUS 15, nu är det 5. Pojkarna är överrepresenterade i alla ämnen. Åk 4-6 På mellanstadiet är det nästan 19% av eleverna som inte når målen i alla ämnen. Högst andel är det på matematik och svenska, följt av idrott och engelska. Det är bara enstaka flickor som inte når målen. I ämnet idrott är det simningen som fallerar. Skolan erbjuder mellanstadiesimskola för dem som behöver. I början av terminen deltog ett 20-tal elever, på våren ca 5. Flera hade inte med sig badkläder och kunde därför inte delta på simskolan. Arbetslaget har planerat flera förändringar i sin undervisning, bl a när det gäller matematik (se nedan). Man diskuterar också varför elever som når målen i åk 3 inte gör det i åk 4. Höjs kraven så väsentligt? Man har inte haft halvklasstimmar i de teoretiska ämnena på mellanstadiet påverkar det? Färre vuxna = färre fritidspersonal? Lilla Tomtbergagruppen Är en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp för elever med koncentrationssvårigheter. I år tillhör eleverna årskurserna 3-6. Det är få elever som uppnår målen för sin årskurs i de teoretiska ämnena, flera av dem behöver ytterligare tid på sig för att nå målen. 13

14 Åk 7 Det har tagit alltför lång tid att få klasserna att fungera på lektionerna. Många lärare är inblandade och två skolor. Klasslärarna anser dock att arbetsron blivit bättre sedan starten och utvecklingen är positiv. Trots det har ca hälften av eleverna inte klarat alla ämnen. Lägst måluppfyllelse finns i biologi, matematik, teknik och kemi. Av dem är ca hälften flickor. Åk 8 Lärarna skriver att.. Antalet åtgärdsprogram har minskat jämförelsevis med åk 7. Båda klasserna har generellt sett blivit mer studiemotiverade och tar mer eget ansvar. Många elever har ändå inte godkända betyg i NO-ämnena och matematik. Många av dessa elever är också svaga läsare (låg LUS). Generellt har eleverna lyckats bra i idrott, slöjd, hemoch konsumentkunskap, samhällskunskap och religion. Cirka hälften av de elever som inte fått godkänt i matematik, biologi och kemi är flickor. Åk 9 Klasslärarna skriver Vi är glada över våra niors goda resultat. Av 53 elever är det endast 3 som inte blivit behöriga till gymnasiets nationella program. I två fall är det matematikbetyg som saknas, i det tredje saknas betyg i samtliga ämnen. Hela fyra elever, 1 pojke och 3 flickor har nått maxpoäng 320 och ytterligare två elever når över 300. I flera ämnen har antalet elever som ej nått målen minskat kraftigt. När det gäller könsfördelningen så är det fler flickor än pojkar som nått de allra högsta poängen. Jämfört med höstterminsbetyget är resultatförbättringen mycket stor. Har sällan eller aldrig skådat en liknande utveckling. Flickorna har ett högt meritvärde 247,9, pojkarnas är betydligt lägre 198,1. De ämnen niorna har flest MVG i är spanska och engelska. För pojkarnas del är det idrott, spanska och musik. För flickorna är det engelska, spanska och hemkunskap. De ämnen som fortfarande har lägst måluppfyllelse är kemi, biologi och teknik. Det avspeglar sig i behörigheten till gymnasiets No/Teknik-program. Vid jultid var läget än sämre och flera åtgärder sattes in. Skolledningen hade enskilda samtal med elever och lärare, bevakade att åtgärdsprogram skrevs och följdes upp i vissa ämnen. En extra timme i veckan sattes in för att elever skulle få möjlighet att arbeta in rester i kemi och teknik. Skolledningen deltog i niornas lektioner i kemi och teknik och också på läxläsningstimmen. Sammanfattningsvis Totalt ser det ut som om att pojkarna har det svårare i klasserna 1-6 i de teoretiska ämnena (och simning). På högstadiet tillkommer flickorna. Elever med annat modersmål har också svårare att nå målen. Mycket individuellt stöd ges under alla skolår och vi ser bra resultat i årskurs 9. Elevunderlaget är inte konstant, det sker en hel del in- och utflyttningar, speciellt mellan åk 6 och 7. Eleverna i åk 7 och 8 får nya intressen, skolarbetet blir inte högprioriterat. Det är först i åk 9 en förändring sker. Det här är inte bra; dels läggs mycket tid på att ta igen rester i ämnen, dels skulle fler nå högre betyg. Skolledningen anser att vi alla måste lägga mer tid på att strama upp undervisningen i nya klasser (åk 4 och 7). Åtgärder ska sättas in snabbt och det är viktigt att föräldrarna stödjer. Vi måste hitta sätt att motivera eleverna. Att lyckas i skolan ger ökad trygghet och självförtroende. 14

15 Vi ska också bevaka att eleverna inte har med sig rester i olika ämnen. Vi har specialstuderat laborationer och noterat att eleverna förväntas avsluta sina rapporter efter lektionstid. De behöver lärarstöd under hela momentet, därför ska lektionstid användas. När det gäller matematik har vi haft gemensamma ämneskonferenser och följt klassernas kunskaper genom matematikdiagnoser (Handboken). Vi har enats om förändringar, bl a kommer vi lägga extra tid på att öva huvudräkning. Denna grund är en förutsättning för fortsatta matematikstudier. Matematikundervisningen i åk 1-3 kommer vi också satsa på, lärarna ska delta i ett utvecklingsarbete, s k Learning Study. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande kunskap tidigaredel bedöms vara godtagbar. Motivering: Kunskapsresultaten har förbättrats i de lägre åldrarna men det är fortfarande alltför många elever som inte når målen. Måluppfyllelsen gällande kunskap senaredel bedöms vara god. Motivering: Många elever får omfattande stöd under sina tidigare skolår och lyckas nå bra resultat i sina slutbetyg. Planering läsåret 2011/2012 för kunskap Jämställdhetsintegrerande syfte Utvecklingsområde: Motivera elever, främst pojkar, på högstadiet att klara av sina studier. Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur När Ansvar Coachande samtal i åk 8 i smågrupper. Klasslärare åk 8 Betygsstatistik Januari-12 Juni-12. Klasslärare åk 8 Starta projektet Mentor.se för åk 8-9. Innebär att elever träffar en egen mentor från näringslivet under läsåret Klasslärare åk 8-9 Utvärderingsmöte Slutet av läsåret Mentor.se och klasslärare Åtgärdsprogram (ÅP) Utvecklingsområde: Att starta en klass i åk 4 och 7 Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur När Ansvar Bitr rektor Uppföljningar av ÅP Enligt klasslärare tidsplan i ÅP Elever med ÅP och deras föräldrar bjuds in till samtal före skolstart för att planering av insatser ska göras. Klasslärare och speciallärare/specialpedagog i åk 4 och 7 kallas till samtal om hur en klass ska ledas, regler, rutiner, ansvar, ledarskap etc. Processkarta presenteras för samtliga undervisande lärare i åk 7. Handlar om gemensamma regler, hur elever och föräldrar kontaktas, fördelning av ansvarigheter. Rektor Rektor Schemalagda samtal med skolledning Gemensamt utvärderingsmöte för samtliga undervisande lärare i åk 7. Var tredje vecka under hösten Januari-12 Juni-12 Rektor Skolledning TOM och HGY SYV har tidiga kontakter med SYV Mitterminskonferensen Två SYV och 15

16 klasslärare åk 8 för kartläggning av elever som är i behov av förstärkt studievägledning. ggr/termin klasslärare Utvecklingsområde: Matematikundervisningen 1-3 Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur När Ansvar Projektledare Schemalagda Hela Projektledare planeringsmöten läsåret Handledning Utvärdering Metoden Learning Study genomförs i åk 1-3. Den Innebär att lärare utbildas och sedan gemensamt planerar, utvärderar och utvecklar lektioner i matematik. forskare från högskola Utvecklingsområde: Matematik, huvudräkning Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur När Ansvar Träna huvudräkning i alla klasser Klasslärare Avsätta tid på lektioner Varje vecka Klasslärare Utvecklingsområde: Laborationer, avsnitten ska göras klara under lektionstid. Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur När Ansvar Skriftliga rapporter från laborationer ska slutföras under lektionstid Ämneslärare Mitterminskonferenser Två gånger/läsår rektor Utvecklingsområde: Läsinlärning i årskurs 1 Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur När Ansvar Metoden att skriva sig till läsning används i den nya ettan Klasslärare och speciallärare Mitterminskonferenser Två gånger/läsår rektor Utvecklingsområde: Svenska som andraspråk ett nytt sätt att arbeta Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur När Ansvar Sva-undervisningen i åk 1 organiseras om. Ett inkluderande arbetssätt prövas. Lärarna i arbetslaget för åk 1 Mitterminskonferenser Två gånger/läsår rektor Utvecklingsområde: Ökad måluppfyllelse för elever med annat modersmål Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur När Ansvar Ett projekt med fördjupad studiehandling i åk 4-6 prövas. Bitr rektor åk 4-9 Bitr rektor för modersmålsundervisningen Mitterminskonferenser Arbetslagsmöten Två gånger/läsår Varje vecka Bitr rektorer speciallärare 16

17 Modersmålslärare i arabiska och turkiska deltar i undervisning, planering och uppföljning i so och no. Utveckling och lärande Mål VP 2010: - Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla elever och barn i deras utveckling - Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i fritidshemmet - Alla elever lär sig sunda livsvanor - Alla elever har en god lärandemiljö - Alla barn och elever upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer - Alla skolor och fritidshem samarbetar med verksamheter utanför skolan som bidrar till alla barns och elevers utveckling Åtagande 2010/2011 Eleverna ska nå kunskapsmålen Vi ska förbättra elevernas syn på bruk av alkohol, tobak och droger Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11 Lärande 7,6 7,7 7,7 8,5 6,0 8,1 Ansvar och inflytande 7,5 7,5 7,7 8,7 6,2 8,0 Folkhälsa 7,7 7,1 6,9 8,1 4,5 7,5 Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11 Lärande 6,5 6,4 6,5 7,7 5,5 6,6 Ansvar och inflytande 6,5 6,2 6,3 7,4 5,5 6,4 Folkhälsa 6,4 6,1 6,3 7,3 5,3 6,2 Analys av måluppfyllelse inom utveckling och lärande Fritidshem Tomtbergaskolans fritidsverksamhet har under många år varit mycket uppskattad och av hög kvalitet. Några exempel: Vi har planerade genomtänkta eftermiddagsaktiviteter. Man fokuserar på att skapa mindre gruppkonstellationer där barn med liknande intressen kan mötas oavsett ålder och kön. Barnen får möjlighet att göra mognadsmässiga val under demokratiska former. Barnen får vara med och ge förslag och utvärdera verksamheten.. Strikta ramar kan skapa kreativitet, vilket är viktigt för t ex varje elevs individuella handlingskraft och fantasi. Exempel: i ateljén kanske man en dag bara målar bilder i grönt och blått. En del barn tycker inledningsvis att detta är begränsande men lär sig så småningom att hantera detta. Detta kan med hjälp av rätt frågor och stöd led till kunskaper som barnet har nytt av. Fritids arbetar med rörelse och mycket uteaktivitet. Lekar i alla former betonas: rollek, bygglek, regellek, dramalek m m. Skola Vi väljer här att se närmare på resultaten i två enkätfrågorna under punkten Folkhälsa: 17

18 Det är arbetsro på mina lektioner Skolan har under flera år arbetat mycket med den här frågan. Vi ser en förbättring i år: Tidigaredelen har ökat med 7%, senaredelen med 2%, men det är stor variation mellan klasserna. Två klasser sticker ut med väldigt låga resultat.. I klassernas kvalitetsrapporter berättar man om åtgärder som gjorts: delade grupper, fler vuxna i några klasser, ommöbleringar i klassrummet, lärarna inte eleverna byter klassrum. Flera klasser skriver att resultaten beror på lärarna, de önskar strängare lärare. Det är bra att resultaten blivit bättre men vi är inte nöjda. Arbetsro på lektionerna är mycket viktigt för alla för att nå bra kunskapsresultat. Vi kommer starta läsåret med genomgångar med personal och klasser om regler och förhållningssätt. Sedan ska vi regelbundet ha enkäter i klasserna om arbetsron Totalt 2011 Flickor Pojkar Totalt 2010 Flickor Pojkar Tidigaredelen 58% 59% 57% 51% 49% 54% senaredelen 55% 59% 48% 53% 60% 48% Skolan arbetar för att öka min förståelse för drogers risker Totalt 2011 Totalt 2010 senaredelen 59% 60% Det är senaredelens elever som svarar på den här frågan. Ingen förbättring har skett sedan förra året trots att vi under höstterminen deltagit i projektet Chilla Tjalla, där man arbetat med attityder till bl a droger: att kunna stå emot, säga nej tack. Projektet uppfattades som bra och intressant och avslutades med en teaterföreställning med efterföljande diskussion. Eleverna har kanske inte uppfattat projektet som en del i skolans undervisning? ANT-undervisningen (Alkohol-Narkotika-Tobak) har inte gett avsedd effekt. Det finns forskning på området som visar att skolans undervisning inte påverkar eleverna i de här frågorna. Det viktigaste är föräldrarnas attityder. Förra året bestämde vi att använda oss av Örebro Preventionsprojekt. Det är en föräldramötesmetod som syftar till att påverka föräldrars förhållningssätt till ungdomars drickande. Genom en restriktiv hållning kan en tidig alkoholdebut förhindras. Metoden är framtagen vid Örebro universitet. Kommunens fältsekreterare skulle hålla i informationen, men tyvärr kunde det inte genomföras p g a sjukdom. Kommande läsår ska det dock bli av. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, fritidshem bedöms var mycket god Motivering: Fritids har fortsatt hög kvalitet. Vi arbetar medvetet med lärande och delaktighet, barnen ges goda möjligheter att utvecklas. Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, skola bedöms vara godtagbar Motivering: Den viktiga punkten om arbetsro är fortfarande inte tillfredsställande, även om förbättringar skett. 18

19 Planering läsåret 2011/2012 för utveckling och lärande Utvecklingsområde: Förbättra arbetsron i alla klasser. Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur När Ansvar Enkät om arbetsro genomförs sista tisdagen i varje månad i alla klasser. et diskuteras i klasserna klasslärare en diskuteras på klassråden och i arbetslagen. Rapport lämnas till skolledningen. En gång i månaden. Klasslärare Normer och värden Mål VP2010: - Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö. Åtagande 2010/2011 Fritidshemmet Fortsätta kartläggningen av trygga/otrygga platser upp till årskurs 9. Prioritera rasttillsynen Utveckla dokumentationen Skolan Fortsätta kartläggningen av trygga/otrygga platser upp till årskurs 9. Prioritera rasttillsynen Utveckla dokumentationen Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11 Trygghet 8,1 7,8 8,1 9,1 6,5 8,5 Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11 Trygghet 7,5 7,3 7,8 8,5 7,3 7,7 Likabehandling Mål VP2010: - Alla barn/elever behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller livsvillkor Under avsnitten normer och värden samt likabehandling redovisas inga planerade åtgärder i denna kvalitetsredovisning. Detta beror på att dessa istället redovisas i skolans planer mot diskriminering och kränkande behandling. Analys av måluppfyllelse inom Normer och värden Alla klasser har lektioner i Livskunskap en gång i veckan. Skolan har en antimobbning-grupp som har möten regelbundet och i klasserna 6-9 finns kamratstödjare som träffar vuxna från antimobbningsgruppen. I gruppen ingår olika yrkeskategorier t.ex. fritidspedagoger, idrottslärare, grundskolelärare, bitr. rektor. Man arbetar förebyggande och har träffat alla klasslärare för att gå igenom situationen i klasserna. 19

20 Fritidshem Fritids har haft djupintervjuer med varje barn i förskoleklasserna och i årskurs 1, där man frågade om trygghet i gruppen. Det resulterade i nya handlingsplaner. Fritidspersonalen arbetar ju även i skolan, vilket gör att de finns med barnen hela dagen. Man har bra rutiner vid hämtningar och lämningar, vilket är viktigt både för föräldrar och barn. Personalen på skolan är alltid ute i samband med elevernas raster och utevistelse. De arbetar medvetet för att skapa nya gruppkonstellationer, så att barnen känner och är trygga med flera barn på skolan. Fritidshemmen följer skolans likabehandlingsplan och de genomför kartläggningar av barnens inom- och utomhusmiljö. Det har lett till att man blivit mer uppmärksamma på de otrygga platserna inom skolområdet. Dessutom arbetar man med s.k. forumspel, värderingsövningar och kommunikationsträning för att barnen ska ges möjlighet att träna sina förmågor när det gäller t.ex. konflikthantering. Genom olika metoder tränas barnen i att lösa konflikter t.ex. Trafikljusmodellen. En strategisk arbetsgång som förmedlar hopp, att det kommer att lösa sig. Att erbjuda lek i många olika former är väldigt viktigt- Genom att pröva/träna sina förmågor i samspel med andra barn eller vuxna anser vi att barnen får stora möjligheter att känna empati, följa turtagningsregler, att både få och ge tröst till en ledsen kamrat. Skola Området trygghet i elevenkäten omfattas av flera olika frågor. Helhetsresultaten har ökat jämfört med förra året. I över hälften av klasserna har styrtalet ökar, i tre klasser finns tyvärr en märkbar försämring. Deras enkätresultat korrelerar också med sämre resultat på andra områden. Det är glädjande att övergången årskurs 3-4 och 6-7 inte generellt sett lett till lägre siffror; tre av de fyra klasserna har märkbart högre styrtal. Glädjande är också att vår lilla undervisningsgrupp (11elever) har ökat sitt styrtal. Vi hittar inga generella könsskillnader när det gäller det här området, däremot varierar det inom klasserna, i en del är det stor skillnad mellan hur pojkar och flickor värderar tryggheten. Om vi sedan bara ser på delfrågan Jag känner mig trygg i skolan så är andelen positiva svar hög, speciellt på senaredelen. Årskurs 9 skriver att 100% av eleverna varit trygga. Totalt anser sig pojkarna mer trygga än flickorna. 20

21 Nedanstående tabell visar resultaten för tidigare- och senaredelen samt fördelningen i två klasser med de lägsta resultaten. Jag känner mig trygg i skolan Totalt Flickor Pojkar Tidigaredelen 87% 86% 88% Senaredelen 94% 91% 98% XB XB När klasserna sett på sina resultat har de kommit överens om olika åtgärder. Den kartläggning som gjorts enligt Likabehandlingsplanen har hjälpt oss att hitta förbättringsområden, t ex genom att organisera om rasttillsynen och utöka tillsynen i idrottens omklädningsrum. Flera arbetslag och klasser föreslår att upplägget för kamratstödjarna ska tydliggöras. Man vill också göra antimobbing-gruppen mer känd på skolan. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande normer och värden, fritidshem bedöms vara mycket god. Motivering: se analys av måluppfyllelse under rubrik Fritidshem. Måluppfyllelsen gällande normer och värden, skola bedöms vara god. Motivering: et i tre klasser drar ner helhetsbilden. Ekosystem i balans Mål VP 2010: - Alla elever förstår grundläggande ekologiska sammanhang Åtagande 2010/2011 Vi ska ha olika miljöprojekt på skolan så att miljöfrågorna hålls levande Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11 Ekosystem i balans 7,8 7,3 7,5 8,6 5,8 7,9 Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11 Ekosystem i balans 6,1 6,1 5,8 6,8 4,9 5,9 Analys av måluppfyllelse inom ekosystem i balans Genom skolans undervisning får jag förståelse för olika miljöfrågor De yngre eleverna är betydligt mer positiva än de äldre eleverna. När man läser klassernas kvalitetsredovisningar ger man ofta exempel på olika ämnesområden man läst eller aktiviteter man deltagit i. Exempel är Energismart på Tekniska museet, studiebesök på vattenverket, arbete med kommunens miljöpärm. Klassens egen sopsortering nämns ofta. Några klasser verkar betrakta miljö som ett separat skolämne, medan andra säger vi diskuterar miljö i alla NO-ämnen (8A). 21

22 Skolan har haft en ambition att integrera miljöfrågor i alla ämnen. En fundering är att vi i alla fall måste ha speciella miljöprojekt för att eleverna ska förstå att skolan arbetar med miljöfrågor. Det räcker inte att de finns i den vanliga ämnesundervisningen. 6. NÖJDA INVÅNARE God kommunal verksamhet Nöjda elever 15 et redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på enkätpåståendet. Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 Nöjda elever Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 Nöjda elever Kommentarer: En majoritet av Tomtbergaskolans elever är nöjda med sin skola. Eleverna har svarat på påståendet Jag är nöjd med min skola. Vi vet inte vad nöjdheten består i, därför analyseras inte resultatet. Av siffrorna ser vi dock att nöjdheten har ökat sedan förra året, speciellt för de äldre eleverna. Totalt sett är flickorna mer nöjda än pojkarna. I sex klasser är alla flickor nöjda (100%). I en klass har andelen nöjda elever ökat markant, jämfört med förra året. I tre klasser har andelen däremot minskat väsentligt sedan förra året. Dessa förändringar korresponderar med andra enkätsiffror i samma klasser. Totalt Flickor pojkar Tidigaredel 84% 85% 82% Senaredel 80% 83% 76% Ansvar och inflytande - delaktiga föräldrar Mål VP 2010: - Alla föräldrar ges möjlighet att vara delaktiga i skolans och fritidshemmets arbete Åtagande 2010/2011 Fritidshemmet: VI ska fortsätta pröva olika former för att engagera föräldrarna i barnens fritidsverksamhet Skolan: Vi ska fortsätta pröva olika former för att engagera föräldrarna i barnens skola. Analys av måluppfyllelse inom delaktiga föräldrar 15 et grundar sig på enkätpåståendet Jag är nöjd med min skola. 22

23 Fritidshem Inga enkäter gjordes bland föräldrarna detta år. Fritids har tidigare år haft mycket positiva enkätsvar från föräldrar. En anledning är tamburkontakten, personalen och föräldrar ses ofta, det är en viktig del i att ge feedback och fånga upp föräldrars behov. Vi bestämde föra året att fortsätta pröva olika former för att engagera föräldrarnas i barnens fritidsverksamhet. Årets erfarenhet är att det inte är kaffe som lockar föräldrarna utan visningar av elevarbeten och elevuppträdanden som får fler föräldrar att komma. Skola Inga enkäter gjordes bland föräldrarna detta år. På skoldelen uppfattar vi att föräldrarna upplever sin delaktighet som fortsatt hög. Tomtbergagruppen (samrådsgrupp skola-hem) är en aktiv grupp med möten varje månad. Protokoll från mötena sprids via representanterna och via skolans hemsida. På mötena har skolans personal (och elever) deltagit och berättat om t ex NTA-undervisning (=Naturvetenskap och teknik), Likabehandlingsplanen, projektet Chilla och Tjalla, projektet Att skriva sig till läsning. Det är också Tomtbergagruppen som arrangerar den årliga Tomtbergadagen. Vi vinnlägger oss om att ge kontinuerlig information, t ex via olika hembrev. Olika mötesformer har prövats, så har t ex ett arbetslag använt sig av ett stationssystem, där föräldrar fått information/pröva på olika aktiviteter. I projektet Skriva sig till läsning i åk 1 har föräldrarna fått lämna sina synpunkter. Vi i skolan är fortsatt bekymrade över låg närvaro vid vissa föräldramöten. Det är också fler föräldrar som inte kommer till sina barns utvecklingssamtal eller i utarbetandet i åtgärdsprogram. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande delaktiga föräldrar, fritidshem bedöms vara mycket god. Motivering: Ett välkänt och upparbetat samarbete med föräldrar. Måluppfyllelsen gällande delaktiga föräldrar, skola bedöms vara mycket god. Motivering: ett välkänt och upparbetat samarbete med föräldrar. 23

24 7. DELAKTIGHET I FRAMTAGANDET AV KVALITETSREDOVISNINGEN Kvalitetsredovisningen i skolan och fritidshemmet skall utarbetas under medverkan av pedagogisk personal och övrig personal samt elever. Elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. 16 Personal Arbetsplane- och kvalitetsredovisningsarbetet på skolan är processkartlagt under beteckningen Ett år med arbetsplanen. Där framgår tydligt vilken roll personalen har i arbetet med redovisningen Diskussion vid arbetsplatsträffar och samverkansgrupp. en av elev- och föräldraenkäter har analyserats grundligt i arbetslagen Elever Klasserna har använt sig av klassens kvalitetsrapport för att analysera sina enkäter. Man har beslutat om gemensamma åtgärder. Rapporten har sedan lämnats till rektor. På våra två elevråd har eleverna berättat om klassresultaten och vilka förbättringar man vill genomföra. Föräldrar Föräldramöten i klasserna. Möten i Tomtbergagruppen (samrådsgrupp med föräldrar). 16 Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (SFS 1997:702). 24

25 BILAGOR Grundskolenämndens målbild 2010 Bilaga 1 Vision: Profil: Delaktighet Kunskap berikar Attraktiv arbetsgivare, Sund ekonomi och Effektiva processer redovisas inte i rektorsområdets kvalitetsredovisning. De strategiska målen redovisas i grundskolenämndens verksamhetsberättelse. Mätsystem, styrtal och bedömning Mätsystem När det gäller de två övergripande målen Nöjda invånare och Hållbar samhällsutveckling har alla resultat, utom kunskap tagits fram genom barn- och utbildningsförvaltningens årligen återkommande enkätundersökning som riktas till samtliga elever. Kunskapsresultat en när det gäller nämndmålet Kunskap baseras på andelen uppnådda kunskapsmål (tidigaredelen årskursk 3) och betyg (senaredelen årskurs 9). Kunskap-årskurs 3, visar hur stor andel av eleverna som nått kursplanemålen för svenska/svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3. Kunskap-behörig nat.progr, anger hur stor andel elever, som har minst godkänt betyg i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt beroende på val av gymnasieprogram ytterligare fem eller nio ämnen till. Kunskap-minst G i 16 ämnen, visar hur stor andel elever som fått minst godkänt betyg i minst 16 ämnen i årskurs 9. 25

26 Styrtal Ett styrtal är ett resultatmått (kvalitetsindex) med ett värde mellan minst 0 och maximalt 10. Styrtalen grundas på olika data. Vissa styrtal är framtagna utifrån flera sammanvägda resultat. Styrtalen är en form av mått på elevernas upplevelser av verksamheten. Vår avsikt med att använda styrtal som resultatmått är att dessa ska vara till stöd för såväl analys av måluppfyllelse som förbättrings- och utvecklingsarbete. Störst nytta med styrtalen har man vid jämförelser med tidigare års resultat och på rektorsområdesnivå. Nivån och förändringarna av styrtalsvärdet från ett år till ett annat ger oss värdefulla utgångspunkter till den kvalitativa analysen. Styrtalen ska aldrig användas utan att hänsyn till andra kvalitativa överväganden tas. De riskerar då bli missvisande. Därför kompletteras styrtalen med lokalt gjorda erfarenheter och utvärderingar och analyserna görs av rektor, skolledning, personal, elever och föräldrar. Påståenden Vi använder oss av påståenden för att få fram styrtal till nämndmål och för att vi ska få hjälp i vår analys av måluppfyllelse. Vår ambition är att ett påstående ska vara tydlig och lätt att förstå, samt att mätning ska kunna genomföras under kontrollerbara former på samma sätt år efter år. För att vi ska kunna nyansera analysen använder vi för det mesta flera påståenden än ett för att illustrera graden av måluppfyllelse per nämndmål. Varje påstående väger lika vid sammanvägningen till ett styrtal för nämndmålet. När det gäller nämndmålet Ansvar och inflytande använder vi exempelvis två påståenden i elevenkäten som indikatorer. Påståendena fokuserar två kompletterande aspekter av inflytande och delaktighet. 1) Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen 2) Jag tar ansvar för mina arbetsuppgifter i skolan Styrtal från elevenkät För att en skolenhet ska erhålla styrtal 10 krävs att samtliga som besvarat enkäten instämt helt i alla påståenden. Styrtalet 0 erhålls när samtliga som besvarat enkäten svarat instämmer inte alls. Om samtliga elever använt svarsalternativ 3 (instämmer ganska mycket) erhåller skolan styrtalet 6,7. Så här räknar vi om en fyrgradig skala till en skala med värden från 0 till 10: Svarsalternativ inte alls (1) lite (2) ganska mycket (3) helt (4) Styrtalsgrundande värde 0 3,3 6,7 10 Tillförlitlighet - 70 procent svar krävs För att styrtal ska räknas fram krävs vid enkätundersökning att svarsfrekvensen uppgått till minst 70 procent, samt att det interna bortfallet (ej besvarade påståenden) understiger 30 procent. Mål där styrtal inte tas fram Det finns nämndmål där inga styrtal tas fram. Detta kan bero på att mätningar för dessa mål ännu inte har utvecklats eller att nämnden valt andra sätt att redovisa än med styrtal. 26

27 Bedömning av måluppfyllelse Med anledning av den nya skollagen och dess stärkta skrivningar kring måluppfyllelse och bedömningar ska rektorsområdena i år bedöma vilken måluppfyllelse man nått. För detta ändamål används kommunstyrelsens bedömningskriterier: Mycket god måluppfyllelse God måluppfyllelse Godtagbar måluppfyllelse Ej godtagbar måluppfyllelse Utöver ovanstående finns även möjligheten att ange att bedömning av måluppfyllelsen ej kunnat göras. Som grund till bedömning används resultat från elevenkät och kunskapsresultat (nivå på resultaten, resultaten i förhållande till kommunens resultat, resultatens förändring över tid, spridning mellan skolor och klasser och kön), egna uppföljningar och utvärderingar samt gjorda erfarenheter. 27