Systematiskt Kvalitetsarbete

Transkript

1 Systematiskt Kvalitetsarbete Segeltorpsskolans rektorsområde

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING... 4 NATIONELLA FÖRÄNDRINGAR SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 5 SKOLA... 5 FRITIDSHEM... 5 SÄRSKOLA SAMMANFATTANDE RESULTAT... 6 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING... 6 NÖJDA INVÅNARE GOD KOMMUNAL VERKSAMHET HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING... 8 KUNSKAP... 8 KUNSKAPSRESULTAT HÖSTTERMINEN 2011 (REDOVISAS I JANUARI)... 8 KUNSKAPSRESULTAT VÅRTERMINEN 2012 (REDOVISAS I JUNI) UTVECKLING OCH LÄRANDE (REDOVISAS I MARS) NORMER OCH VÄRDEN NÖJDA INVÅNARE GOD KOMMUNAL VERKSAMHET ANSVAR OCH INFLYTANDE - DELAKTIGA FÖRÄLDRAR DELAKTIGHET I KVALITETSARBETET UPPFÖLJNINGAR SOM GJORTS UNDER LÄSÅRET 2011/ GRUNDSKOLENÄMNDENS MÅLBILD 2011 BILAGA MÄTSYSTEM, STYRTAL OCH BEDÖMNING ELEVENKÄT TIDIGAREDEL BILAGA ELEVENKÄT SENAREDEL BILAGA

3 Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete utgör den del av enheternas systematiska kvalitetsarbete som rapporteras in till huvudmannen. Dokumentet arbetas fram kontinuerligt under året och färdigställs i juni 2012 och följs upp i dialog mellan verksamhetschef och rektor. Dialogen med tillhörande dokumentation ingår i förvaltningens och respektive enhets systematiska kvalitetsarbete. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete har tagits fram på uppdrag av Barn- och utbildningsförvaltningens chef Jukka Kuusisto. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete ska utarbetas under medverkan av elever, pedagogisk personal och övrig personal. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektor ansvarar för resultatsammanställning, analys och framtagande av utvecklingsåtgärder. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete för rektorsområdet bygger på uppföljning av kunskapskraven i läroplanen för grundskolan, samt resultat av mätningar av målen i grundskolenämndens verksamhetsplan för 2011 (VP 2011). Till grund för analys och åtgärder ligger även egna utvärderingar och erfarenheter som gjorts i verksamheten under läsåret 2011/2012. Detta dokument är dels en utvärdering och dels en överenskommelse om åtgärder för utveckling mellan verksamhetschef och rektor. Överenskommelsen gäller att de åtgärder för utveckling som beskrivs i detta dokument genomförs på skolan. Åtgärderna avser både aktuellt kalenderår (2012) och aktuellt läsår (2012/2013). Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete är en offentlig handling och finns tillgängligt på Huddinge kommuns webbplats, Huddinge den För barn- och utbildningsförvaltningen För Segeltorpsskolan Namnteckning Namnförtydligande Verksamhetschef Namnteckning Lennart Norrevik Namnförtydligande Rektor Kontaktuppgifter: Rektor: Lennart Norrevik Adress: Segeltorpsskolan, Huddinge kommun, Huddinge Telefon: Skolans hemsida: 3

4 1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING Nationella förändringar I den nya skollagen har kravet på kvalitetsredovisning avskaffats men kravet på dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet har stärkts. Den betonar att det är de nationella målen som ska stå i fokus för kvalitetsarbetet och lagen lägger även stor tyngd vid åtgärder för förändring och förbättring. Grundskolorna i Sverige arbetar nu efter den nya skollagen och den nya läroplanen. Den nya läroplanen för grundskolan innehåller nya kursplaner och även nya kunskapskrav för samtliga ämnen. Ny behörighet till gymnasieskolan med start för de elever som började i gymnasiet ht-2011 De nationella reformerna gäller även för gymnasieskolan, vilken från och med läsåret 2011/2012 har nya program och nya ämnesmål. Detta innebär att de elever som lämnade grundskolan i juni 2011 har sökt till den nya gymnasieskolan utifrån nya behörighetskrav. De nya behörigheterna är uppdelade i fyra olika behörighetskrav beroende på vilken sorts gymnasieprogram eleverna vill söka till. Inriktning yrkesinriktade gymnasieprogram högskoleförberedande gymnasieprogram estetiska programmet högskoleförberedande gymnasieprogram humanistiskt program samhällsvetenskapsprogrammet ekonomiprogrammet högskoleförberedande gymnasieprogram naturvetenskapsprogrammet teknikprogrammet Behörighet Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare fem ämnen (vilka som helst) Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen (vilka som helst) Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen, varav samhällskunskap, geografi, historia och religion är obligatoriska Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen, varav biologi, fysik och kemi, är obligatoriska 4

5 2. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING - bedömning av rektorsområdets kvalitet och utvecklingsområden Skola Segeltorpsskolan elever har överlag goda resultat. Vi har haft ett intensivt läsår med en till hälften ny ledningsgrupp, många diskussioner kring kommande omorganisation i F-6, nedläggning av Pilen, särskild undervisningsgrupp för högstadiet, och besök av Skolinspektionen. Hösten 2012 går vi från en organisation med delvis åldersblandade klasser och vertikala arbetslag F till en organisation med årskursvisa arbetslag och åldershomogena klasser. Med den nya organisationen ökar förutsättningarna att möta kraven från den nya läroplanen samt den nya skollagen. Ett fokusområde under året har varit att implementera Lgr 11. Arbete med att utveckla Lokal pedagogisk planering, LPP, har skett både i kommunövergripande samverkan som i ämneslag lokalt på skolan. Vi har även tagit fram en mall för IUP med skriftliga omdömen. Både elever och lärare gör bedömningar av förmågor och måluppfyllelse. Vi behöver nu arbeta vidare med bedömaröverensstämmelse och formulering av de skriftliga omdömena. Fritidshem Segeltorpsskolan har ett fritidshem som omfattar ca 350 barn i åldrarna 6-9. Verksamheten har ca 20 pedagoger i tjänst varav hälften har pedagogisk högskoleutbildning (de flesta fritidspedagoger samt två förskollärare). Övriga är fritidsledare eller barnskötare. Under året har fokus varit att organisera och strukturera verksamheten för att bättre svara upp mot styrdokumentens intentioner och krav. Ett led i detta har varit att rekrytera ytterligare fritidspedagoger. Det finns behov av att arbeta mer med hela skolan som lärmiljö för att möta barngruppernas och enskilda elevers behov. Pedagogerna i verksamheten behöver på ett tydligare sätt målsätta, mäta och analysera verksamheten systematiskt för att kunna svar på hur kvalitetsnivån ligger och om/när mål uppnås Särskola - 5

6 3. SAMMANFATTANDE RESULTAT Hållbar samhällsutveckling Kunskap (vårterminen 2012) redovisat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser ( inom parentes visar att måtten inte användes för dessa läsår, men att resultat numera finns att tillgå.) et redovisar andel (%) elever. Utveckling och lärande redovisat för tidigare- och senaredel. en bygger på den elevenkät som genomförs i årskurs 2-9. Kommun totalt Skolans tidigaredel 09/10 10/11 11/12 11/12 Kunskap - åk ,3 71,9 90,3 83,7 Kunskap åk ,2 Skolans senaredel 09/10 10/11 11/12 11/12 Meritvärde åk 9 203,1 227,4 215,8 212,7 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. 94,7 98,6 95,2 88,7 yrkesprogr. (3+5 ämnen) 3 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program 94,7 95,8 89,3 85,8 (3+9 ämnen; hu, sa & ek) 4 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program (3+9 ämnen; na & te) 5 92,6 95,8 85,7 85,1 Kunskap åk 9 Minst G i 16 ämnen 6 86,2 95,8 83,3 Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12 Lärande 7,9 8,2 8,2 9,6 6,9 8,0 Ansvar och inflytande 7,7 8,1 7,9 9,3 6,7 7,9 Folkhälsa 7,4 7,7 7,9 9,6 6,4 7,4 Skolans senaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12 Lärande 6,4 6,2 6,4 9,5 5,9 6,5 Ansvar och inflytande 6,3 6,1 6,0 9,7 5,0 6,3 Folkhälsa 5,8 5,8 6,2 9,2 4,7 6,1 84,5 Kunskap åk 8 Minst E i 16 ämnen ,3 75,8 1 Bedömning av uppnådda kunskapskrav i kursplanerna i svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3. 2 Bedömning av uppnådda kunskapskrav i kursplanerna i svenska/svenska som andraspråk, engelska samt matematik åk 6. 3 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare fem ämnen. 4 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de fyra SO-ämnena ska vara inkluderade. 5 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de tre NO-ämnena ska vara inkluderade. 6 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen. 7 Minst betyget E i minst 16 ämnen. 6

7 Normer och värden Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12 Trygghet 8,4 8,6 8,6 9,8 7,4 8,5 Skolans senaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12 Trygghet 7,7 7,5 7,8 9,7 6,9 7,6 Nöjda invånare god kommunal verksamhet et redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på enkätpåståendet. Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 Nöjda elever Skolans senaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 Nöjda elever

8 4. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Kunskap Mål VP Alla elever når de nationella kunskapsmålen. Kunskapsresultat höstterminen 2011 (redovisas i januari) Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-3 Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppnå kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna nedbrutna kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms uppnå de krav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Åk 2 Åk 3 Ämne Åk1 93elever 97elever 72elever Bild ,9 100 Biologi 97, Engelska ,9 100 Fysik 97, Geografi 97, Hem- och konsumentkunskap Historia 97, Idrott och hälsa ,0 Kemi 97, Matematik 96,7 95,8 87,5 Musik Religionskunskap 97, Samhällskunskap 97, Slöjd Svenska 97,7 97,8 89,3 Svenska som andraspråk Teknik

9 Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 4-7 Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppnå kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna nedbrutna krav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms uppnå de krav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Åk 4 69 elever Åk 5 84 elever Åk 6 85 elever Åk 7 70 elever Ämne Bild Biologi ,6 Engelska 97 95,2 96,4 95,8 Fysik ,6 Geografi 98, Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa ,9 100 Kemi ,5 Matematik 95, ,8 90 Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska 95, ,4 96 Svenska som andraspråk ,2 Teknik KÖSU Fyrklövern Ämne Åk 2 1 elev Åk 4 3 elever Åk 5 2 elever Åk 6 2 elever Åk 7 2 elever Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och - konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik

10 Kunskapsresultat årskurs 8-9 I tabellen nedan redovisas resultat för årskurs 9 utifrån behörighetskraven till gymnasieskolan. För att få resultat över tid redovisas därför även tidigare års resultat utifrån de nya behörighetskraven. Dessa resultat är satta inom parentes för att markera att de inte var aktuella under det redovisade året. För årskurs 8 redovisas resultat utifrån om eleven fått minst betyget E i de ämnen som eleven läst under höstterminen inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser et redovisar andel (%) elever. utan elevstöd Kommun totalt Skolans senaredel 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. 90,5 97,3 85,7 96,4 yrkesprogr. (3+5 ämnen) 8 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program 87,4 94,5 85,7 90,4 (3+9 ämnen; hu, sa & ek) 9 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program (3+9 ämnen; na & te) 10 89,5 93,2 75,0 86,7 Kunskap åk 9 Minst G i 16 ämnen 11 80,0 94,5 76,2 84,3 Kunskap åk 8 Minst betyget E i de ämnen eleven har läst 12 93,1 71,6 73,8 73,3 Andel elever med minst betyget E (åk 8) eller betyget G (åk 9) i olika ämnen Tabellen visar hur stor andel av eleverna i årskurs 8 respektive i årskurs 9 som fått minst betyget E i respektive ämne. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Ett streck i kolumnen för årskurs 8 betyder det att resultat saknas eftersom ämnet inte har lästs under höstterminen Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare fem ämnen. 9 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de fyra SO-ämnena ska vara inkluderade. 10 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de tre NO-ämnena ska vara inkluderade. 11 Minst betyget G i minst 16 ämnen. 12 Minst betyget E i de ämnen eleven har läst under höstterminen

11 Ämne Åk elever Åk elever Åk 9 kommun totalt Bild ,6 97,2 Biologi ,1 89,2 Engelska 94,6 94,0 90,4 Fysik 97,3 88,1 90,7 Geografi ,5 94,6 Hem- och konsumentkunskap ,1 94,6 Historia ,5 89,3 Idrott och hälsa 96,0 93,0 93,7 Kemi ,1 87,4 Matematik 94,6 92,9 87,4 Musik ,4 93,9 Religionskunskap ,7 91,3 Samhällskunskap ,7 91,1 Slöjd ,4 94,6 Svenska 95,5 93,2 94,2 Svenska som andraspråk ,0 69,9 Teknik 98,65 95,2 91,9 Analys av resultaten från höstterminen Bedömning av måluppfyllelse Åk 1-3: Måluppfyllelsen är god i alla ämnen utom sva för år 1-2 där vi haft nyanlända elever. Åk 4-6 Måluppfyllelsen i ämnena är god överlag. en överensstämmer med kommunen i övrigt avseende de kommunövergripande målen. Åk 7-9 Överlag ser måluppfyllelsen ungefär ut som för kommunen totalt. Segeltorpsskolan ligger lite över snittet i behörigheten till HU, EK, SH programmen samt yrkesprogrammen. Skolan ligger under snittet i behörigheten för NO programmen. Eleverna i årskurs sju och åtta klarar måluppfyllelsen i en stor andel av ämnena. Kösu Fyrklövern. Undervisningen anpassas ur ett helhetsperspektiv med individualisering av utmaningar och arbetstakt samt träning av elevernas sociala kompetens. De praktiskt-estetiska ämnena har bäst resultat för Kösu-eleverna. Planering vårterminen 2012 för kunskap Utvecklingsområde: Ökad måluppfyllelse Planering Uppföljning Hur görs När Ansvar Åtgärder Ansvar uppföljningen? Gemensam IUP Ledningen Utvecklingssamtal Februari 2012 Pedagoger Ledning Tätare kunskapsuppföljning Ledningen Fylla i tabellen för varje klass 3 gånger/termin Elevkonferenser, Utvecklingssamtal, Ledningen Få alla elever närvarande Elevhälsan B.rektor Elevhälsoteamet, Soc, anpassad studiegång, särskild undervisningsgrupp Lärarkonferenser VT-2012 B.Rektor 13 Andel elever med minst betyget E i ämnet 14 Andel elever med minst betyget G i ämnet 11

12 12

13 Kunskapsresultat vårterminen 2012 (redovisas i juni) Kunskapsresultat (alla elever) över tid, årskurs 3 och årskurs 6 et i tabellen utgår från alla elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. et för årskurs 3 utgår från den helhetsbedömning som pedagogerna har gjort utifrån kunskapskraven i kursplanerna för matematik och svenska/svenska som andraspråk. I årskurs 6 innefattar bedömningen även engelska. et som redovisas visar därför andelen elever som bedöms uppfylla kraven i de ovan nämnda kursplanerna. et redovisar andel (%) elever. Kommun totalt Skolans tidigaredel 09/10 10/11 11/12 11/12 Kunskap - åk ,8 71,4 90,3 83,7 Kunskap - åk ,2 Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 3 och årskurs 6 Kunskapsresultat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. I tabellen nedan redovisas resultat uppdelat efter genus. för årskurs 3 och årskurs 6 innefattar samtliga elever som har gjort ämnesprov i respektive årskurs. Skolor har rätt att exkludera elever som av särskilda skäl inte kan göra proven. Till Sverige nyanlända elever är exempel på sådana särskilda skäl. Ämnesprov, kunskapsmål och betyg 17 Egna skolan Huddinges grundskolor Åk 3 F P T F P T Antal elever i årskurs Andel (%) elever som uppnådde kraven på samtliga delprov i ämnesproven i årskurs 3 82,3 71,0 75,7 65,5 58,2 61,9 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på ett delprov i ämnesproven i årskurs 3 10,3 11,8 11,1 16,5 18,2 17,3 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på två eller flera delprov i ämnesproven i årskurs 3 5,9 19,7 13,2 16,8 22,3 19,5 Måluppfyllelse Sv/SvA och Ma 94,1 86,8 90,3 85,9 81,5 83,7 Åk 6 F P T F P T Antal elever i årskurs Andel (%) elever som uppnådde kraven på samtliga delprov i ämnesproven i årskurs 6 90,7 73,8 82,4 72,7 62,0 67,2 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på ett delprov i ämnesproven i årskurs 6 2,3 7,1 4,7 10,2 14,0 12,1 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på två eller flera delprov i ämnesproven i årskurs ,1 18,3 15,7 Måluppfyllelse Sv/SvA, En och Ma 95,9 88,1 93,3 85,3 75,3 80,2 Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-3 Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppfylla kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de krav som finns och om skolan inte har egna 15 Bedömning av uppnådda kunskapskrav för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk Bedömning av uppnådda kunskapskrav för svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik åk en avser läsåret 2011/

14 kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms nå de mål som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. inkluderar elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Åk 1 93 elever Åk 2 98 elever Åk 3 72 elever Ämne Bild - 98,9 100 Biologi 98, Engelska 97,8 97,9 100 Fysik 98, Geografi 98, Hem- och konsumentkunskap Historia 98, Idrott och hälsa 91, ,0 Kemi 98, Matematik 97,8 96,9 88,8 Musik Religionskunskap 98, Samhällskunskap 98, Slöjd - - Svenska 95,6 97,8 92,8 Svenska som andraspråk ,0 50 Teknik Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 4-7 Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppfylla kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms uppnå de krav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. 14

15 Åk 4 69 elever Åk 5 84 elever Åk 6 85 elever Åk 7 74 elever Ämne Bild Biologi 97, ,5 98,6 Engelska 95,6 95,2 95,3 97,1 Fysik 97, ,5 98,6 Geografi 97, ,8 98,6 Hem- och konsumentkunskap Historia ,8 97,3 Idrott och hälsa ,8 94,5 Kemi 97, ,4 97,3 Matematik 97,8 91, ,5 Musik Religionskunskap ,8 97,3 Samhällskunskap 97, ,8 97,3 Slöjd ,2 Svenska 93,3 96,4 95,3 91,6 Svenska som andraspråk Teknik Andel elever med minst betyget E (åk 8) eller betyget G (åk 9) i olika ämnen Tabellen visar hur stor andel av eleverna i årskurs 8 respektive i årskurs 9 som fått minst betyget E i respektive ämne. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Ämne Åk elever Åk elever Åk 9 kommun totalt Bild ,8 96,8 Biologi ,5 92,1 Engelska 98,7 97,6 94,0 Fysik 97,4 92,9 92,6 Geografi 97,4 91,7 91,9 Hem- och konsumentkunskap 96,1 88,1 95,7 Historia ,9 92,2 Idrott och hälsa 98,7 96,4 95,0 Kemi 98,7 91,7 91,1 Matematik 98,7 97,6 91,0 Musik ,8 95,6 Religionskunskap 98,68 91,7 92,8 Samhällskunskap ,6 92,9 Slöjd ,0 Svenska 95,52 98,6 97,2 Svenska som andraspråk ,0 76,6 Teknik 98,7 90,9 94,0 Kunskapsresultat (alla elever) över tid, årskurs 8-9 I tabellen nedan redovisas resultat för årskurs 9 utifrån behörighetskraven till gymnasieskolan. För att få resultat över tid redovisas därför även tidigare års resultat utifrån de nya behörighetskraven. et redovisar andel (%) elever. utan elevstöd Kommun totalt Skolans senaredel 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 Meritvärde åk ,4 215,8 217,2 212,7 18 Andel elever med minst betyget E i ämnet 19 Andel elever med minst betyget G i ämnet 15

16 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. 95,6 98,6 95,2 96,4 88,7 yrkesprogr. (3+5 ämnen) 20 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program 95,6 95,8 89,3 90,4 85,8 (3+9 ämnen; hu, sa & ek) 21 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program (3+9 ämnen; na & te) 22 93,4 95,8 85,7 86,7 85,1 Kunskap åk 9 Minst G i 16 ämnen 23 86,8 95,8 83,3 84,3 Kunskap åk 8 Minst E i 16 ämnen 24 91,8 84,6 88,3 75,8 84,5 Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 8 et för årskurs 8 innefattar samtliga elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser är inkluderade. I tabellen nedan används behörighetsmåtten till gymnasieskolan trots att ingen av eleverna i årskurs 8 i nuläget är formellt behöriga. en är mer att betrakta som en prognos för hur stor andel elever som ligger i fas med sina studier för att kunna bli behöriga till gymnasieskolan. Det betyder också att de som inte är behöriga i årskurs 8 ligger efter med studierna och behöver någon form av stöd för att inte riskera att vara obehöriga när de så småningom lämnar åk 9 nästa år. Kunskapsmål och betyg 25 Egna skolan Huddinges grundskolor Åk 8 F P T F P T Antal elever i årskurs * Andel (%) elever som fick minst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, 94,9 92,1 93,5 82,7 83,3 83,1 matematik och fem ämnen till i årskurs 8 * Andel (%) elever som fick minst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de fyra SO 94,9 84,2 89,5 80,5 80,5 80,5 ämnena) i årskurs 8 * Andel (%) elever som fick minst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de tre NO 94,9 89,5 92,2 78,9 79,3 79,1 ämnena) i årskurs 8 * Andel (%) elever som fick minst betyget E i minst 16 ämnen i årskurs 8 94,9 81,6 88,3 76,7 75,1 75,8 Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 9 et för årskurs 9 innefattar samtliga elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser är inkluderade. Skolor har rätt att exkluderat elever som av särskilda 20 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare fem ämnen. 21 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de fyra SO-ämnena ska vara inkluderade. 22 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de tre NO-ämnena ska vara inkluderade. 23 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen. 24 Minst betyget E i minst 16 ämnen för läsåret 2011/2012 för övriga läsår avser värdena minst godkänt betyg i minst 16 ämnen. 25 en avser läsåret 2011/

17 skäl inte kan göra proven. Nyanlända elever är exempel på särskilda skäl. markerade med en * i tabellen nedan, återfinns i tabellen på föregående sida. Ämnesprov, kunskapsmål och betyg 26 Egna skolan Huddinges grundskolor Åk 9 F P T F P T Antal elever i årskurs Meritvärdet i årskurs ,9 215,8 221,6 204,2 212,7 * Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, 94,9 95,6 95,2 89,1 88,3 88,7 matematik och fem ämnen till i årskurs 9 * Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de fyra SO 92,3 86,7 89,3 86,6 85,0 85,8 ämnena) i årskurs 9 * Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de tre NO 89,7 82,2 85,7 86,4 83,8 85,1 ämnena) i årskurs 9 * Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i minst 16 ämnen i årskurs 9 89,7 77,8 83,3 86,0 83,0 84,5 Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga ämnesprov i sv/sva, en och ma i årskurs 9 97,4 92,5 94,9 70,0 63,2 66,5 Kunskapsresultat exklusive elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser I Huddinge kommunala grundskolor finns elever som går i särskilda undervisningsgrupper och i förberedelseoch mottagningsklasser. Alla elever i årskurs 9 ska bedömas utifrån samma kunskapskrav, vilket betyder att till exempel nyanlända elever naturligtvis inte kan uppnå målen i samma utsträckning som elever som är födda, uppväxta och gått hela grundskolan i Sverige. Elever i särskilda undervisningsgrupper kan även de, av olika skäl ha svårt att uppnå kunskapskraven. Segeltorpsskolan Kösu Antal elever Åk 3 Åk 6 Åk 9 i KÖSU-grupper, förberedelse- - 1 och mottagningsklasser 2 Kösugrupp Pilen Kommentarer: Eleverna går i en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp för elever med autism och Aspergers syndrom samt en grupp som avvecklats till vårterminens slut Kunskapsresultat; jämförelse provresultat och bedömning årskurs 3-6 Årskurs 3 Tabellen utgår från andelen elever som bedömdes uppnå kunskapskraven i kursplanerna respektive de elever som inte bedömdes uppnå kursplanernas kunskapskrav i ett specifikt ämne i årskurs 3. Nyckeltalen i tabellen visar hur stor andel av de elever som bedömdes ha uppnått kraven i ett visst ämne som också klarade alla delprov på det nationella provet i samma ämne respektive inte klarade alla delprov. Det är bara de elever som har genomfört samtliga delprov som räknas in i tabellen. 26 en avser läsåret 2011/

18 Åk 3 Andel elever med en viss kunskapsbedömning redovisas i % Andel som inte bedöms uppnå kraven i kursplanen Andel som bedöms uppnå kraven i kursplanen A Lika Alla dp A Lika Ej alla DP Svenska Svenska som andraspråk Matematik A= Antal elever, Lika = samma helhetsbedömning som resultat på proven, Alla dp = bedömdes uppnå kraven men klarade inte alla delprov, Ej alla DP = bedömdes inte uppnå kraven, men klarade alla delprov. Årskurs 6 Tabellen utgår från andelen elever som bedömdes uppnå kunskapskraven i kursplanerna respektive de elever som inte bedömdes uppnå kursplanernas krav i ett specifikt ämne i årskurs 6. Nyckeltalen i tabellen visar hur stor andel av de elever som bedömdes ha nått kraven i ett visst ämne som också klarade alla delprov på det nationella provet i samma ämne respektive inte klarade alla delprov. Det är bara de elever som har genomfört samtliga delprov som räknas in i tabellen. Åk 6 Andel elever med en viss kunskapsbedömning redovisas i % Andel som inte bedöms uppnå kraven i kursplanen Andel som bedöms uppnå kraven i kursplanen A Lika Alla dp A Lika Ej alla DP Svenska Svenska som 1 1 andraspråk Matematik Engelska A= Antal elever, Lika = samma helhetsbedömning som resultat på proven, Alla dp = bedömdes uppnå kraven men klarade inte alla delprov, Ej alla DP = bedömdes inte uppnå kraven, men klarade alla delprov. Kunskapsresultat; jämförelse slutbetyg och provbetyg i årskurs 9 Årskurs 9 Tabellen utgår från andelen elever som hade ett visst slutbetyg och visar hur stor andel av eleverna med som hade ett lägre, högre eller oförändrat provbetyg i jämförelse med deras slutbetyg. G-kolumnen visar exempelvis hur stor andel av de elever som hade ett godkänt betyg i slutbetyg som också hade ett godkänt betyg som provbetyg, alternativt hur stor andel som hade ett lägre provbetyg än godkänt alternativt eller hur stor andel som hade ett högre provbetyg än godkänt. Det är bara de elever som har ett provbetyg och ett slutbetyg som räknas in i tabellen. Andel elever med ett visst slubetyg redovisas i antal Ej uppnått målen G VG MVG Provbetyg A Lika Hög A Läg Lika Hög A Läg Lika Hög A Läg Lika Svenska Ämnesprov (NP) 83 Sv som andraspråk Ämnesprov (NP) Matematik Ämnesprov (NP) 80 Engelska Ämnesprov (NP) 76 NO:biologi Ämnesprov (NP)

19 Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande kunskap tidigaredel bedöms vara Åk 1-6: Måluppfyllesen bedöms vara mycket god. Motivering: se analys under rubriken Tidigaredel i analys av måluppfyllelse. Måluppfyllelsen gällande kunskap senaredel bedöms vara mycket god. Vi ligger i snitt över kommunsnittet där våra flickor ligger på topp i alla kategorier. Pojkarna ligger lite under snittet i behörigheten inkluderat No-ämnena. Våra pojkar ligger också under enligt snittet i kommunen vad gäller godkänt betyg i minst 16 ämnen. Vi har haft en grupp elever med anpassad studiegång där alla elever varit pojkar som har dragit ner statistiken för skolans pojkar. Skolan håller fortfarande en mycket hög nivå i måluppfyllelsen där våra elever kommer in på de gymnasieprogram de väljer. Angående resultaten i jämförelse med betygen så ser vi fortfarande en stor skillnad i matematiken där lärarna höjer betygen trots underkända resultat i NP. I svenskan däremot sänker våra lärare betygen i jämförelse till NP resultaten. I utvärderingar med pedagogerna framkommer att NP endast är ett utvärderingsinstrument i jämförelse med alla de resultat eleverna presterar under året. Diskussioner pekar på att vi ändå konkurrerar om platserna på gymnasiet med resten av landet så att NP resultatet ändå borde väga tyngre i betygssättningen. Planering läsåret 2012/2013 för kunskap Utvecklingsområde: måluppfyllelsen Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Årskursvisa arbetslag, planering, bedömning, Ledningen Arbetslagen Stadiemöten, diskussion i arbetslagen, analyser, Terminsslut A-lagen ledningen uppföljning, diskussion klasskonferenser Likvärdig bedömning Ämneslagen Ämneskonferens Under Ledning terminen Öka pojkars måluppfyllelse Stadiet Stadiekonferenser Under Pedagoger Diskutera åtgärder terminen Delningstimmar för laborativt arbetssätt Stadiet Utvärdering 19

20 Utveckling och lärande (redovisas i mars) Mål VP 2011: - Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla elever och barn i deras utveckling - Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i fritidshemmet - Alla elever lär sig sunda livsvanor - Alla elever har en god lärandemiljö - Alla barn och elever upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer - Alla skolor och fritidshem samarbetar med verksamheter utanför skolan som bidrar till alla barns och elevers utveckling Åtagande 2010/2011 Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12 Lärande 7,9 8,2 8,2 9,6 6,9 8,0 Ansvar och inflytande 7,7 8,1 7,9 9,3 6,7 7,9 Folkhälsa 7,4 7,7 7,9 9,6 6,4 7,4 Skolans senaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12 Lärande 6,4 6,2 6,4 9,5 5,9 6,5 Ansvar och inflytande 6,3 6,1 6,0 9,7 5,0 6,3 Folkhälsa 5,8 5,8 6,2 9,2 4,7 6,1 Analys av måluppfyllelse inom utveckling och lärande Fritidshem Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande för fritidshemmen bedöms vara god. Ett förändringsarbete avseende egna mätningar av målsatt verksamhet sjösätts vid start ht-12 i syfte att öka kvaliteten i verksamhet och analyser. Uppföljningar sker kvartals- och halvårsvis. Skola Måluppfyllelsen avseende utveckling och lärande bedöms vara god. Ämnet som avviker är Sva i år 2 och år 3 där vi haft nyanlända elever. Åk 5 har lägre resultat i matematik än andra ämnen och årskurser. Det skiljer sig från höstens resultat. Kösugruppens resultat ingår i vårterminens resultat. Flickor har överlag bättre resultat än pojkar. på NP och måluppfyllelse är inte helt överensstämmande. De nationella proven i åk 3, 6 och 9 har samrättats för ökad bedömaröverensstämmelse och likvärdighet. Diskussioner har förts i ämnes- och arbetslag kring skillnader i bedömning och slutgiltig betygssättning, för att medvetandegöra lärarna om vikten av rättvis betygssättning. Elevernas utvärdering av lärande, ansvar och inflytande samt folkhälsa visar att tidigaredelen har ett högre resultat än senaredelen, liksom övriga kommunen. Inflytande och ansvar har sjunkit på hela skolan. Vi har gjort en kartläggning av elevernas syn på sina möjligheter till inflytande under våren och detta är ett utvecklingsområde under läsåret Biträdande rektorer har gjort observationer vid lektionsbesök. Vi kommer att fortsätta med det och arbeta vidare med att utveckla det pedagogiska ledarskapet i klassrummet. 20

21 Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, fritidshem bedöms vara Motivering: se analys under rubrik Fritidshem i analys av måluppfyllelse. Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, skola bedöms vara god till mycket god då vi ökat våra resultat. Motivering: se analys under rubrik Skola i analys av måluppfyllelse Planering läsåret 2012/2013 för utveckling och lärande Utvecklingsområde: Utveckla det pedagogiska ledarskapet Planering Uppföljning Hur görs När Ansvar Åtgärder Ansvar uppföljningen? Mätning och analys av uppsatta mål på Pedagoger, b rektor Utvärdering av mätning och Kvartalsoch Pedagoger samt B rektor fritidshemmet analys. Ev nya mål sätts. halvårsvis Observationer/ skolledning reflektionssamtal kontinuerligt Skolledning klassrumsbesök Inkludering/anpassning av undervisningen till den enskilda elevens förutsättningar Föreläsning på kick off i aug Pedagoger/skolledning Klasskonferenser samtal med pedagoger samt observationer kontinuerligt Skolledning/arbetslag Delningstimmar för individualisering av undervisningen Skolledning pedagoger utvärderingar Arbetslagsmöten Skolledning/arbetslag 21

22 Normer och värden Mål VP2011: - Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö. Åtagande 2010/2011 Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12 Trygghet 8,4 8,6 8,6 9,8 7,4 8,5 Skolans senaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12 Trygghet 7,7 7,5 7,8 9,7 6,9 7,6 Likabehandling Mål VP2011: - Alla barn/elever behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller livsvillkor Under avsnitten normer och värden samt likabehandling redovisas inga planerade åtgärder i denna kvalitetsredovisning. Detta beror på att dessa istället redovisas i skolans planer mot diskriminering och kränkande behandling. Analys av måluppfyllelse inom Normer och värden Fritidshem Skola Måluppfyllelsen inom Normer och Värden, trygghet, är god och i nivå med förra årets resultat och något över kommunen i övrigt. Senaredelen har ökat sitt resultat med tre tiondelar. Klimatet på skolan upplevs som tryggt och trivsamt, vilket också Skolinspektionen påtalade vid sitt besök. Eleverna är nöjda med sin skola i mycket hög grad bland tidigare åldrar och i hög grad hos senare delen. en är högre än förra läsåret och högre än kommunens resultat totalt. Vår strävan är naturligtvis att alla elever ska känna sig trygga och trivas på skolan. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande normer och värden, fritidshem bedöms vara mycket god. Motivering: se analys av måluppfyllelse under rubrik Fritidshem i analys av måluppfyllelse. Måluppfyllelsen gällande normer och värden, skola bedöms vara mycket god. Motivering: se analys av måluppfyllelse under rubrik Skola i analys av måluppfyllelse 22

23 5. NÖJDA INVÅNARE God kommunal verksamhet Nöjda elever 27 et redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på enkätpåståendet. Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 Nöjda elever Skolans senaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 Nöjda elever Kommentarer: Segeltorpsskolan har nöjda elever i både de tidigare åldrarna och de äldre. Våra resultat ökar för varje år och ligger över snittet. I samtal med elevråd, kamratstödjare, personal och genom verksamhetsbesök får vi signaler om att vi har trygga elever på skolan. Skolan har inte så många incidentrapporter och AMT och ledningen tar snabbt tag i problem som uppstår och löser dem. 27 et grundar sig på enkätpåståendet Jag är nöjd med min skola. 23

24 Ansvar och inflytande - delaktiga föräldrar Mål VP 2011: - Alla föräldrar ges möjlighet att vara delaktiga i skolans och fritidshemmets arbete Åtagande 2010/2011 Analys av måluppfyllelse inom delaktiga föräldrar Fritidshem Skolan har haft föräldrasamråd gällande fritidshemmet under vt-12 för en del av skolans fritidshem. Detta har varit mycket uppskattat av föräldrarna. Skola Segeltorpsskolan har under året haft ett flertal föräldrasamråd. Sista samrådet under våren var elev- och föräldrasamråd där både föräldrar och elevrepresentanter deltog. en är i nivå med övriga kommunen och förra läsårets resultat. Ansvar och inflytande har dock fått ett lägre resultat än tidigare år. Vi har gjort en kartläggning under våren och kommer arbeta med att utveckla området under läsåret. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande delaktiga föräldrar, fritidshem bedöms vara Motivering: se analys under rubrik Fritidshem i analys av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande delaktiga föräldrar, skola bedöms vara Motivering: se analys under rubrik Skola i analys av måluppfyllelse 24

25 6. DELAKTIGHET I KVALITETSARBETET Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal, och elever.[..] Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.. 28 Personal Utvärderingar, uppföljningar och analyser i arbetslag och enskilt genomförs fortlöpande. Skolinspektionens besök har bidragit till att vi granskat verksamheten grundligt. Vi har presenterat medarbetarenkäten för personalen och kommer att bearbeta den under hösten. Elever Eleverna är delaktiga genom klassråd, elevråd, föräldrasamråd. De medverkar i enkäten och klassens kvalitetsrapport. Föräldrar Föräldrar inbjuds att vara med i skolan. De bjuds även in till föräldramöten, utvecklingssamtal och öppna föräldrarsamråd. Lärarna informerar via veckobrev och rektor via regelbundna informationsbrev till hemmen. Uppföljning av klassens kvalitetsrapport görs på föräldramöten kap. 4 skollagen (SFS 2010:800) 25

26 7. UPPFÖLJNINGAR SOM GJORTS UNDER LÄSÅRET 2011/2012 Månad Vad följs upp Verktyg Ansvar Metod September LUS 29 - uppföljning Rektor Pedagoger November LUS - uppföljning Rektor Pedagoger Januari Kunskapsresultat elevernas ämneskunskaper i Rektor årskurs 1-9 Januari- Februari Elevernas uppfattning om skolverksamheten Elevenkät Rektor Pedagoger Kvalitetsavdelning Februari LUS - uppföljning Rektor Pedagoger Maj LUS - uppföljning Rektor Pedagoger Maj-Juni Utvärdera Åtgärdsprogram Stödmaterial: utvärdering av åtgärdsprogram på klass, arbetslag/ämnesoch skolnivå Rektor Juni Juni Juli Elevernas ämneskunskaper i samtliga ämnen i årskurs 1-9 Elevernas resultat på ämnesproven i årskurs 3 och i årskurs 6 i förhållande till pedagogernas bedömning av måluppfyllelsen utifrån kursplanerna Elevernas ämneskunskaper i behörighetsgivande ämnen i årskurs 9 30 Elevernas ämneskunskaper i minst 16 ämnen och genomsnittliga meritvärde 31 Elevernas resultat på ämnesproven i årskurs 9 (provbetyg) i jämförelse med slutbetyg Skolans planer mot diskriminering och kränkande behandling Skolans kvalitetsredovisning 2011/2012 och planeringsdokument för 2012/2013 Kunskapsresultat i LIS tillsammans med stödmaterial och KR-PL mall Skolinspektionens och beo s webbverktyg/ (Huddinge kommuns strukturstöd) Rektor Rektor Rektor 29 LUS: Läs- och utvecklingsschema, en mätmetod utarbetad av Bo Sundblad. 30 Här redovisas andel elever i årskurs 9som har minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och i fem respektive nio ämnen till. 31 Här mäts andel elever som fick minst godkänt betyg i minst 16 ämnen i årskurs 9. 26

27 Grundskolenämndens målbild 2011 Bilaga 1 Vision: Profil: Delaktighet Kunskap berikar Attraktiv arbetsgivare, Sund ekonomi och Effektiva processer redovisas inte i rektorsområdets kvalitetsredovisning. De strategiska målen redovisas i grundskolenämndens verksamhetsberättelse. Mätsystem, styrtal och bedömning Mätsystem När det gäller de två övergripande målen Nöjda invånare och Hållbar samhällsutveckling har alla resultat, utom kunskap tagits fram genom barn- och utbildningsförvaltningens årligen återkommande enkätundersökning som riktas till samtliga elever. Kunskapsresultat För höstterminen 2011 redovisas hur stor andel som bedöms uppnå kunskapskraven i respektive ämne. Redovisning görs för alla ämnen i alla årskurser. I åk 8 baseras resultaten på hur stor andel elever som fått minst betyget E i de ämnen som de läst, medan det i årskurs 9 handlar om andelen elever med minst betyget G i minst 16 ämnen. I övrigt redovisas kunskapsresultat i form av andelen elever som når de olika kraven för behörighet till gymnasieskolans olika nationella program. När det gäller nämndmålet Kunskap för vårterminen 2012 baseras resultaten på andelen elever som bedöms uppnå kunskapskraven i varje enskilt i ämne i varje enskild årskurs. Kunskap-årskurs 3, visar hur stor andel av eleverna som uppnått kunskapskraven i kursplanerna för svenska/svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3. Kunskap-årskurs 6, visar hur stor andel av eleverna som uppnått kraven i kursplanerna för svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik i årskurs 6. 27

28 Kunskap-behörig nat.progr, anger hur stor andel elever, som har minst betyget Godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt beroende på val av gymnasieprogram ytterligare fem eller nio ämnen till. Kunskap-minst betyget G i 16 ämnen, visar hur stor andel elever som fått minst betyget G i minst 16 ämnen i årskurs 9. Kunskap minst betyget E i de ämnen eleven har läst visar hur stor andel elever som fått minst betyget E i de ämnen som eleven har läst i årskurs 8. (Höstterminen) Kunskap minst betyget E i 16 ämnen visar hur stor andel elever som fått minst betyget E i minst 16 ämnen i årskurs 8. (Vårterminen) Styrtal Ett styrtal är ett resultatmått (kvalitetsindex) med ett värde mellan minst 0 och maximalt 10. Styrtalen grundas på olika data. Vissa styrtal är framtagna utifrån flera sammanvägda resultat. Styrtalen är en form av mått på elevernas upplevelser av verksamheten. Vår avsikt med att använda styrtal som resultatmått är att dessa ska vara till stöd för såväl analys av måluppfyllelse som förbättrings- och utvecklingsarbete. Störst nytta med styrtalen har man vid jämförelser med tidigare års resultat och på rektorsområdesnivå. Nivån och förändringarna av styrtalsvärdet från ett år till ett annat ger oss värdefulla utgångspunkter till den kvalitativa analysen. Styrtalen ska aldrig användas utan att hänsyn till andra kvalitativa överväganden tas. De riskerar då bli missvisande. Därför kompletteras styrtalen med lokalt gjorda erfarenheter och utvärderingar och analyserna görs av rektor, skolledning, personal, elever och föräldrar. Påståenden Vi använder oss av påståenden för att få fram styrtal till nämndmål och för att vi ska få hjälp i vår analys av måluppfyllelse. Vår ambition är att ett påstående ska vara tydligt och lätt att förstå, samt att mätning ska kunna genomföras under kontrollerbara former på samma sätt år efter år. För att vi ska kunna nyansera analysen använder vi för det mesta flera påståenden än ett för att illustrera graden av måluppfyllelse per nämndmål. Varje påstående väger lika vid sammanvägningen till ett styrtal för nämndmålet. När det gäller nämndmålet Ansvar och inflytande använder vi exempelvis två påståenden i elevenkäten som indikatorer. Påståendena fokuserar två kompletterande aspekter av inflytande och delaktighet. 1) Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen 2) Jag tar ansvar för mina arbetsuppgifter i skolan Styrtal från elevenkät För att en skolenhet ska erhålla styrtal 10 krävs att samtliga som besvarat enkäten instämt helt i alla påståenden. Styrtalet 0 erhålls när samtliga som besvarat enkäten svarat instämmer inte alls. Om samtliga elever använt svarsalternativ 3 (instämmer ganska mycket) erhåller skolan styrtalet 6,7. Så här räknar vi om en fyrgradig skala till en skala med värden från 0 till 10: Svarsalternativ inte alls (1) lite (2) ganska mycket (3) helt (4) 28

29 Styrtalsgrundande värde 0 3,3 6,7 10 Tillförlitlighet - 70 procent svar krävs För att styrtal ska räknas fram krävs vid enkätundersökning att svarsfrekvensen uppgått till minst 70 procent, samt att det interna bortfallet (ej besvarade påståenden) understiger 30 procent. Mål där styrtal inte tas fram Det finns nämndmål där inga styrtal tas fram. Detta kan bero på att mätningar för dessa mål ännu inte har utvecklats eller att nämnden valt andra sätt att redovisa än med styrtal. Bedömning av måluppfyllelse Med anledning av den nya skollagen och dess stärkta skrivningar kring måluppfyllelse och bedömningar ska rektorsområdena bedöma vilken måluppfyllelse man nått. För detta ändamål används Huddinge kommuns bedömningskriterier: Mycket god måluppfyllelse God måluppfyllelse Godtagbar måluppfyllelse Ej godtagbar måluppfyllelse Utöver ovanstående finns även möjligheten att ange att bedömning av måluppfyllelsen ej kunnat göras. Som grund till bedömning används resultat från elevenkät och kunskapsresultat (nivå på resultaten, resultaten i förhållande till kommunens resultat, resultatens förändring över tid, spridning mellan skolor och klasser och kön), egna uppföljningar och utvärderingar samt gjorda erfarenheter. 29

30 Elevenkät tidigaredel Bilaga 2 Trygghet 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 1* Jag trivs med mina kamrater i skolan * De vuxna i skolan bemöter mig på ett respektfullt sätt * Min skola arbetar för att förhindra att elever blir mobbade * Jag känner mig trygg i skolan Ansvar och inflytande 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 5* Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen * Jag tar ansvar för mina arbetsuppgifter i skolan Miljö 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 7* Genom skolans undervisning får jag förståelse för olika miljöfrågor Lärande 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 8* Jag känner till skolans kunskapsmål * Jag är med och tar fram min individuella utvecklingsplan, (IUP) * Jag är med och planerar mitt skolarbete * Jag är med och utvärderar mitt skolarbete * I skolan samarbetar jag med andra elever * Jag pratar om mitt lärande i skolan * Jag får det stöd av skolan som jag behöver för mitt skolarbete * Jag vet hur det går för mig i skolarbetet * Jag är nöjd med mina resultat i skolan Folkhälsa 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 17* I skolan får jag lära mig vad jag ska äta för att må bra * Skolan arbetar med att jag ska få röra på mig * Jag får tillräckligt med tid för att göra mina uppgifter i skolan * Det är arbetsro på mina lektioner Övrigt 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 21 Jag är nöjd med min skola * = Kvalitetsindex 30

31 Elevenkät senaredel Bilaga 3 Trygghet 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 1* Jag trivs med mina kamrater i skolan * De vuxna i skolan bemöter mig på ett respektfullt sätt * Min skola arbetar för att förhindra att elever blir mobbade * Jag känner mig trygg i skolan Folkhälsa 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 5* I skolan får jag lära mig vad jag ska äta för att må bra * Jag äter lunch i skolan * Skolan arbetar för att öka min förståelse för drogers risker * Skolan arbetar för att jag ska röra på mig * Jag får tillräckligt med tid för att göra mina uppgifter i skolan * Det är arbetsro på mina lektioner Miljö 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 11* Genom skolans undervisning får jag förståelse för olika miljöfrågor Lärande 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 12* Jag känner till skolans kunskapsmål * Jag är med och tar fram min individuella utvecklingsplan, (IUP) * Jag är med och planerar mitt skolarbete * Jag är med och utvärderar mitt skolarbete * I skolan samarbetar jag med andra elever * Jag pratar om mitt lärande i skolan * Jag får det stöd av skolan som jag behöver för mitt skolarbete * Jag vet hur det går för mig i skolarbetet * Jag är nöjd med mina resultat i skolan Ansvar och inflytande 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 21* Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen * Jag tar ansvar för mina arbetsuppgifter i skolan Övrigt 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 23 Jag är nöjd med min skola Jag har blivit rättvist bedömd i förhållande till betygskriterierna * = Kvalitetsindex 31