Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Transkript

1 januari 2016 Vårbackaskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete Vårby består av tre olika enheter. Grindstuskolan åk F-3, Vårbackaskolan åk F- 4 och Vårbyskolan åk 4-9 samt Grundsärskola åk 6-9. Sammanlagt går det ca 550 elever på våra skolor. Kunskapsresultaten och tryggheten på skolorna är något som är oerhört viktigt för samtliga som arbetar på våra skolor. Att skapa en god och trygg arbets- och lärmiljö för eleverna är en viktig faktor för att eleverna ska lyckas i sitt skolarbete. Grundskolan Vårby Enligt LGR11 skall skolan främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenhet, språk och kunskaper. Skolans uppdrag att främja lärandet förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp och om hur kunskapsutveckling sker. Verksamheten måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att en skola utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel med personal och elever samt i nära kontakt med såväl hem som omgivande samhälle. För att uppfylla dessa krav så valde vi inför detta läsår att göra en del prioriteringar och satsningar för att skapa en miljö där eleverna och lärarna ska lyckas. Att lyckas för oss innebär inte bara att eleverna ska lämna oss med goda studieresultat utan det innebär även att de ska lämna oss stolta och med en framtidstro. De ska vara rustade för de utmaningar som väntar när de lämnar tryggheten i grundskolan. Forskningen visar att en framgångsfaktor för att åstadkomma skolutveckling är att det sker strategiskt och över tid. Därför valde vi även detta läsår att fortsätta med

2 de fokusområden som togs fram för knappt tre år sedan, IT i undervisning, Matematikutveckling samt Språkutvecklande arbete i samtliga ämnen. Hur blev det då? Vilka effekter kunde vi se? På strukturell nivå gjorde vi en del förändringar utifrån verksamhetens behov. Vi anställde fler speciallärare till våra enheter för att säkerställa att rätt stöd ges. De hade bl.a. i uppdrag att se över rutinerna när det gäller särskilt stöd samt att vara pedagogerna behjälpliga med att skriva åtgärdsprogram. De effekter vi kan se av det arbetet är att anpassningar görs och särskilt stöd ges. De tider speciallärarna har haft för att vara lärarna behjälpliga med att skriva USS och ÅP har varit uppskattade. Rutinerna för att dokumentera uppföljningarna måste dock revideras. Matematikutvecklaren anställdes april 2014 och genomförde Matematiklyft med samtliga matematiklärare inom rektorsområdet. De effekter vi kan se är att undervisningskvalitén höjts i flera klassrum. Det kollegiala lärandethar spridit sig och flera lärare skriver i sina analyser att de börjat reflektera mer över sin undervisning. mässigt är det svårt att se några effekter ännu. en på NP i åk 3 är varierande inom. Det vi kan konstatera att vi måste prata mer matematik. Matematikutvecklaren har även tagit fram ett diagnosmaterial till åk 2,5 och åk8. Av dessa resultat ser vi att nästa års NP borde ge ett annat resultat. Något osäkert dock med tanke på att i åk 8 går det 25% nyinvandrade elever. När matematikutvecklaren började befarade vi att vi skulle se sjunkande resultat initialt eftersom kvalitetssäkringen skulle bli hårdare och vi kan bara konstatera att så blev det inom hela. Vi anställde även en förstelärare inom språkutvecklande arbete som fortsatte att implementera arbetet med en Läsande klass och SALTprojektet. Försteläraren tog även fram en skrivuppgift som genomfördes upp till åk 5. Uppgiften togs fram eftersom vi hade konstaterat utifrån tidigare resultat att eleverna har svårt med att skriva både fakta- och skönlitterära texter. I de årskurser som har betyg kan vi även se att betygen i de lästunga ämnena inte når den nivå vi önskar. De effekter vi kan se av denna insats är svåra att avläsa ännu men på det stora hela så ser dock resultaten på NP bättre ut generellt för hela. Även inom IT så anställde vi en förstelärare vars uppdrag var driva IT i undervisningen. En målsättning var att komma i gång med ASL utifrån att vi konsteraterat att eleverna i de yngre åldrarna hade svårt med skrivning och läsning. Tyvärr kan vi inte se någon effekt av det arbetet utan det kommer att krävas ett omtag med den satsningen inför nästa läsår. Ett annat uppdrag var att vara pedagogerna behjälpliga med att använda ipaden i undervisningen samt driva projektet Digitaliseringen i skolan på Vårbyskolan. Effekterna av det projektet har varit mycket positiva för de som deltagit. Vi kan dock se att ur elevernas perspektiv så blir undervisningen väldigt varierande utifrån lärarens kompetens inom IT. En

3 försvårande omständighet har även varit att det inte går att lita på datanätverket. Fortbildningar och dess effekter Förskollärarna och speciallärarna, F-3, genomförde en utbildning inom Bornholms modellen i kommunens regi. Effekterna av den utbildningen är tydliga. Med ett genomsnittligt ingångsvärde på 19p så fick vi ett utgångsvärde på 38p. Det bör även noteras att våra ingångsvärden ligger betydligt under kommunens ingångsvärden. Vi införde bedömarträning och samrättning av Nationella prov. Effekterna av det var att snällbedömningar inte förekom inom sva och matematik för åk 3 och 6. Bedömarträning behövs även kommande läsår. På Grindstus fritidshem fick personalen handledning av Skolstöd utifrån att personalen upplevde svårigheter med att dels bemöta elever som utmanar men även föräldrar som utmanar. Effekten av den insatsen har inte varit tillräcklig utan fortsatt handledning krävs. Till nästa läsår utökar vi insatsen så att även Vårbackas personal deltar. Måluppfyllelse och betygsutveckling på Måluppfyllelsen i åk 1-5 varierar mellan ämnen och klasser. Matematik och sv/sva är de ämnen som generellt sätt har lägst resultat. En fråga vi måste ställa oss är om vi i de yngre årskurserna snällbedömer i åk 1-5 i tex NO och Tk eftersom när vi sedan tittar på betygen i åk 6-9 så kan vi se att resultaten går ner. Glädjande kan vi konstatera att 76% av eleverna som fått betyg har antingen samma eller högre meritvärde på vårterminen!!! Vad händer då till nästa läsår? Vilka är de förväntade effekterna? Vi fortsätter arbetet med Bornholmsmodellen. Nivågrupperingar ska ske utifrån kartläggningsresultat. Vi ska även kartlägga från vilken förskola eleverna kommer för att se om vi kan dra några slutsaster från det. Ett tydligare samarbete mellan Grindstu och Vårbacka måste ske eftersom vi kan se att föregående års resultat var sämre på Vårbacka. Effekten av det samarbetet förväntas bli mer likvärdiga resultat mellan skolorna. Samrättning av NP fortsätter och nya bedömarträningar införs. Vi fortsätter även den interna utbildningen i planering och formativ bedömning. Olika workshops ska leda fram till fler gemensamma planeringar. Effekten av detta förväntas bli mer likvärdig utbildning och på sikt minskad arbetsbörda för den enskilda läraren. Vi har anställt ytterligare en förstelärare inom språkutvecklande arbete. Båda förstalärarna kommer att leda Läslyftet på halvfart för Grindstu och Vårbacka samt på helfart för undervisande lärare i åk 4-6. Effekten av de

4 insatserna förväntas bli mer språkutvecklande arbete inom alla ämnen, samt att det kollegiala lärandet tar ytterligare fart. Vi anställer två förstelärare inom NO och Tk med uppdraget att säkra bedömningar samt att ta fram en tydlig struktur för vad som ska göras när. Effekten av det förväntas bli en kvalitetssäkring av att rätt bedömningar görs, att undervisningen får en tydlig progression över årskurserna. Lärarna i åk 1-3 får kontinuerlig utbildning och workshops för att på allvar komma igång med ASL. Förväntad effekt är bättre resultat på skrivuppgiften, NP och högre måluppfyllelse. Vi fortsätter med matematiklyftet på halvfart för åk 1-6. Förväntad effekt är högre måluppfyllese, mer kollegialt lärande och bättre resultat på VIM och NP. Vi tar bort arbetslagsledarna och ersätter dem med en PUG-grupp (Pedagogisk utvecklingsgrupp) på resp. enhet. Effekten av det är att de pedagogiska diskussionerna ska få mer plats på gemensamma möten. För att ytterligare förstärka den processen anställs fler kuratorer, en på varje enhet. Effekten av det hoppas vi ska ge skolledningen mer tid till att ägna sig åt pedagogiska frågor. Elevvårdsarbetet förväntas också få en tydligare struktur. Vi har elever vars behov vi inte kan tillgodose inom ramen för klassundervisningen därför så kommer vi att starta en särskild undervisningsgrupp F-3 som kommer att ha sin undervisning på Vårbyskolan. Gruppen är främst avsett för elever som har svårigheter inom austimspektrat. Personalen kommer att få handledning av Skolstöd. Effekten av den satsningen blir att vi kan garantera att eleverna ges rätt stöd. Slutligen så ändrar vi något i strukturen i elevvårdarbetet. From detta läsår deltar speciallärarna på alla StorEHT. Effekten av det blir att det särskilda stödet säkerställs och att resurser fördelas utifrån behov. Rutinerna kring dokumentation säkerställs samt att de olika professionernas kompetens bättre ska utnyttjas. Skolledningen Vårby Vårbacka Grundskolan Vi konstaterar att matematiklyftet har stärkt och gjort lärarna mer medvetna kring sin undervisning. Detta visar en utveckling åt rätt håll framförallt i de yngre årskurserna. Dock finns fortfarande mycket att hämta in. Klass 5 har haft många lärarbyten vilket bidragit till en större oro och skiftande motivation hos eleverna. Det senaste läsåret har klassen haft sin ordinarie lärare som även följer med dem upp till åk 6 till Vårbyskolan. Läraren har arbetat mycket med att befästa grunderna i ämnet och det kommer att ge

5 bättre resultat på sikt. I åk 4 finns också mycket att hämta in vad gäller resultaten i matematik. Vår matematikutvecklare har vikt en stor del av sin tid för handledning och visat på goda lärexempel på en strukturerad och tydlig lektionsmodell, vi har även haft stöd av Skolstöd till lärare och pedagoger i åk 4 då det finns flera elever med specifika stödbehov i klassen. Vår matematikutvecklare har varit till stor hjälp i samtliga klasser och visat på tydliga och konkreta undervisningsmodeller i klassrummet. Åk 3 nationella prov har gett goda resultat och det systematiska arbetet med tydliga förväntningar och genomgångar har bidragit till en positiv utveckling. Vi har haft ett fortsatt fokus på läsning och läsförståelse såsom SALT ( skolan där alla läser tillsammans ) enligt Barbro Westlunds modell. Läsgrupper varje vecka med åldersintegrerade grupper och med såväl andra lärare som pedagoger. I analysarbetet framkom även hur viktigt ett sammanlänkat arbete med skola och fritids är kring detta och hur det bidragit positivt till vår värdegrund och förhållningsätt. Från och med läsåret 15/16 kommer vår förstelärare att leda och utveckla det språkutvecklande arbetet på skolan. Vi kommer att lägga mer fokus på att skriva sig till läsning och att schemalägga ämnen årskursvis så att lärarna kan delge varandra mer av pedagogiska planeringar och uppföljningar. Arbetet utifrån Bornholmsmodellen i förskoleklasserna har också givit resultat. Ingångsvärdena, sett ur ett kommunperspektiv, bekräftar att våra elever har en längre resa är vad genomsnittets elev i Huddinge kommun har. Fritidshem Fritidshemmet har haft sin verksamhet indelad i två barngrupper. Tryggheten stärks av detta och rutinerna blir befästa på ett mer tydligt sätt, utvärdering och uppföljning av verksamheten blir mer konkret. Grupperna är uppdelade åldersintegrerat och det bidrar till ett grupporienterat arbetssätt där relationerna mellan eleverna blir mer synliggjorda och hur vi bättre kan uppmärksamma och ta tillvara elevernas intresse och lärande. Det vi ständigt måste arbeta med är strukturen och det pedagogiska innehållet i verksamheten. Handledning av Skolstöd kommer att ske var tredje vecka då tre pedagoger kommer att delta för att sedan bli lärspridare till övriga. Vi har även under läsåret 14/15 haft två gruppledare som samverkan kring arbetet för fritidshemmets gemensamma åtaganden. I våra tema-arbeten som ex SALT, ämnesdagar har vi samplanerat aktiviteterna med lärare och fridspersonal vilket blivit en god förebild för våra elevers lärande under hela skoldagen.

6 för publicering Kunskapsresultat redovisat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Tabell 2aa Andel elever som klarat alla delprov Vt-13 Vt-14 Vt-15 Vt-15 Kommun totalt Åk. 3 12/13 13/14 14/15 14/15 Nationella prov åk 3 Ma , ,8 Sv 50 66,7 84,5 SVA 78, ,9 50,2 Termin: VT15 Enhet: Vårbackaskolan HarFåttBedömning: ja Ämne Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Total Bild 91,9 95,5 100,0 85,0 87,5 Biologi 78,9 72,7 96,0 72,7 48,0 Engelska 81,1 72,7 96,0 72,7 36,0 Fysik 78,9 72,7 96,0 72,7 88,0 Geografi 73,0 72,7 96,0 72,7 92,0 Historia 73,0 72,7 96,0 62,5 92,0 Idrott och hälsa 97,4 100,0 100,0 95,0 100,0 Kemi 78,9 72,7 96,0 72,7 84,0 Matematik 75,7 77,3 84,0 50,0 40,0 Musik 91,9 90,9 92,0 95,0 95,8 Religionskunskap 73,0 72,7 96,0 77,3 92,0 Samhällskunskap 73,0 72,7 96,0 72,7 92,0 Slöjd 95,8 86,4 96,0 Svenska 50,0 50,0 75,0 50,0 100,0 Svenska som andraspråk 67,6 75,0 90,5 45,0 33,3 Teknik 83,8 95,2 100,0 72,7

7 Kunskap samt ansvar och inflytande redovisat för tidigare. en bygger på den elevenkät som genomförs i årskurs 2-9. Tabell 2b et redovisas med styrtal. Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 13/14 14/15 14/15 14/15 14/15 Lärande 8,7 7,9 Ansvar och inflytande 8,8 8,2 Folkhälsa 7,6 7,5 Fritidshem 13/14 14/15 14/15 14/15 14/15 Lärande 9,0 8,0 Ansvar och inflytande 8,5 7,3 Folkhälsa 8,2 7,6 Inget resultat på skolnivå, endast 3 A och 5 A har resultat Normer och värden Tabell 2c et redovisas med styrtal. Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 13/14 14/15 14/15 14/15 14/15 Trygghet 8,4 8,4 Fritidshem 13/14 14/15 14/15 14/15 14/15 Trygghet 8,4 8,4 Nöjda invånare god kommunal verksamhet Tabell 2d et redovisas med styrtal. Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 13/14 14/15 14/15 Nöjdhet 8,7 8,0 Fritidshem 13/14 14/15 14/15 Nöjdhet 9,0 8,1 Något sämre resultat sedan förra läsåret. Arbetet kring en mer tydlig struktur i klassrummet och i fritidsverksamheten måste synliggöras bättre till kommande läsår. Elevernas delaktighet och vilka möjligheter de har till att kunna påverka sin arbetsmiljö måste bli mer tydlig. När synliga exempel tas fram så ska vi kunna höja resultaten överlag. Kommande satsningar med en förstärkning av förstelärare i språkutvecklande arbetssätt på Vårbackaskolan ska kunna bidra till att stärka resultaten. Elevenkäternas utformning behöver också ses över, vi kan konstatera att mer tid måste läggas vid hur och när vi genomför dessa enkäter. Den språkförbistring som lätt sker i dessa sammanhang ger oss en tankeställare om hur vi ska ge tid till att förtydliga vad som egentligen ska svaras på.

8