Resultatredovisning. Aspvedens rektorsområde. Söderköpings kommun Söderköpings Vision 2020 MÅL NY VERKSAMHETS- PLAN STRATEGIER RESULTAT

Transkript

1 redovisning Aspvedens rektorsområde Söderköpings kommun Söderköpings Vision 2020 Översiktsplan KF Skolprogram KF Flerårsbudget KF Uppdragsplan BUN Verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan Chef/R.O. redovisning Chef/R.O. MÅL NY VERKSAMHETS- PLAN STRATEGIER RESULTAT- REDOVISNING AKTIVITETER ANALYS RESULTAT

2 Innehållsförteckning Sammanfattning av läsåret 2015/ Grundfakta om verksamheten... 3 Centralt prioriterade mål i grundskolan F Centralt prioriterade mål i fritidshemmet Lokalt prioriterade mål Lokalt prioriterade mål fritidshemmet... 16

3 Sammanfattning av läsåret 2015/2016 Läsåret 2015/2016 har inneburit ytterligare rektorsbyten för området. Under våren har en tillförordnad rektor funnits på plats och drivit skolornas arbete framåt. Rekrytering av en ny rektor har skett och den nya rektorn kommer att finnas på plats vid ingången av nästa läsår. Det kollegiala arbetet fick delvis annan karaktär än vad som var tänkt eftersom försteläraren som skulle hålla i detta fick en annan tjänst. Det har skett ett arbete kring förmågorna och lärarna har dessutom ingått i mattelyftet. Under året har skolorna jobbat med att skapa rutiner och implementera arbetssätt för att öka stabiliteten och tryggheten i kollegiet. en har i flera delar inte nått upp till önskad nivå och i stora delar behöver skolorna fortsätta jobba med de prioriterade målen. Grundfakta om verksamheten Aspvedens rektorsområde består av skolorna i V Husby och Ö Ryd. På båda skolorna finns förskoleklass, åk 1-6 samt fritidshem. V Husby skola har under läsåret 2015/ elever. Av dem är 84 inskrivna på fritidshemmet. Det finns en klass i varje årskurs. Skolans personal är organiserad i två arbetslag, F-2 och 3-6. I arbetslaget F-2 arbetar 1,75 förskollärare, 2 lärare, 1 fritidspedagog och 1 barnskötare. I arbetslaget 3-6 arbetar 4,8 lärare, 1 fritidspedagog och 1,5 barnskötare. Dessutom finns på skolan en specialpedagog som delar sin 80 %- iga tjänst mellan de två skolorna i Aspveden. Skolan har även tillgång till 1,8 slöjdlärare som har sin placering på Ö Ryds skola men som står för slöjdundervisningen även för eleverna i V Husby. Ö Ryds skola har under läsåret 2015/16 90 elever. Av dem är 46 inskrivna på fritidshemmet. Klasserna är organiserade i F-1, åk 2, 3-4 och 5-6. Skolans personal är organiserad i två arbetslag, F-2 och 3-6. I arbetslaget F-2 arbetar 0,8 förskollärare, 2 lärare, 1 fritidspedagog och 0,75 barnskötare. I arbetslaget 3-6 arbetar 3,3 lärare och 1 barnskötare. Dessutom finns på skolan en specialpedagog som delar sin 80% -iga tjänst mellan de två skolorna i Aspveden. På skolan arbetar även 1,8 slöjdlärare som delar sina tjänster mellan Ö Ryds skola och V Husby skola. Aspvedens rektorsområde har fr.o.m. detta läsår en gemensam ledningsgrupp som förutom rektor består av en lärare och en fritidspedagog från varje skola.

4 Centralt prioriterade mål i grundskolan F-6 Mål Alla elever ska uppnå en för årskursen godkänd kunskapsnivå i läsning. smetod sdatum Bedömning av ansvarig lärare Västra Husby skola Andelen med godkänd läsförmåga Mål VT 2016 VT 2015 VT 2014 Resulta t Årskurs % 50 % 87 % 87 % 82 % 86 % Årskurs % 62 % 89 % 86 % 86 % 76 % Årskurs % 67 % 86 % 91 % 92 % 88 % Årskurs % 86 % 87 % 75 % 87 % 59 % Årskurs % 83 % 89 % 77 % 91 % 84 % Årskurs % 77 % 93 % 100 % 96 % 75 % Snitt årskurs % 71 % 88 % 86 % 89 % 78 % Östra Ryds skola Andelen med godkänd läsförmåga Mål VT 2016 VT 2015 VT 2014 Resulta t Årskurs % 100 % 87 % 83 % 82 % 80 % Årskurs % 83 % 89 % 80 % 86 % 88 % Årskurs % 78 % 86 % 88 % 92 % 100 % Årskurs % 78 % 87 % 100 % 87 % 70 % Årskurs % 100 % 89 % 100 % 91 % 96 % Årskurs % 100 % 93 % 95 % 96 % 88 % Snitt årskurs % 88 % 88 % 90 % 89 % 87 %

5 Tidiga insatser Bornholmsgrupper Spec Test språklig medvetenhet Att skriva sig till läsning Klasslärare åk 1 Västra Husby Test enligt s plan Läspedagog Rektor Undervisning av behöriga lärare Läsundervisning Lärare/arbetslag Högläsning Sommarskola Arbete enligt handlingsplan för ökad måluppfyllelse gällande elevers läs- och skrivförmåga. Personal i fritidshemmet Sommarskolans lärare Efter genomförande Lärare/arbetslag Enligt handlingsplanen Särskilt stöd Stöd av specialpedagog/speciallärare Rektor/specialpedagog i EHT Konsultation av stödteamet Rektor/specialpedagog i EHT Läspedagog Rektor

6 Kompetensutveckling Central språkutvecklare Lärararbetslag Kollegialt lärande om läsundervisning Förstelärare med fokus på nya lärverktyg Lärararbetslag Rektor analys et förbättras inte på det sätt som man skulle önska. Det finns en diskrepans mellan lärarens bedömning och resultat på nationella prov och DLS som är oroväckande. I det nationella provet för åk 3 är det främst läsningen som eleverna missar. Det gäller läsning av skönlitteratur och faktatexter. I åk 6 är det främst de skriftliga delarna som eleverna inte klarar på önskad nivå. På den ena skolan har man testat att jobba med metoden Att skriva sig till läsning. Detta är en relativt ny metod och det är viktigt att följa projektet så att resultaten utvecklas positivt och så att personalen som jobbar i projektet har tillräcklig kunskap om den metoden och om kompletterande metoder. Barn lär sig på olika sätt, vilket läsforskningen är överens om. Det är av stor vikt att läraren har ett brett batteri av modeller och metoder för att anpassa undervisningen så att alla elever lär sig läsa. De olika läsinlärningsmetoderna måste väljas utefter eleverna inlärningsstilar och inlärningstakt. Eleverna i klassen måste noga följas upp nästa läsår så att deras läsning kommer igång ordentligt. I årskurs 3 är det många elever (10 st) som inte har gjort alla delprov i svenska nationella provet. Det innebär att 83 % av pojkarna har missat ett eller flera delprov och 27 % av flickorna. Eftersom kravet på läsförmågan (framför allt läsförståelsen av skönlitteratur och sakprosa) blir avsevärt högre i årskurs 4 bör läraren möta eleverna på deras nivå för att inte tappa fler elever. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Skolorna kommer att analysera var i elevernas svårigheter ligger så att ett intensivt stöd och olika läsaktiviteter kan sättas in nästa läsår. Skolorna kommer även delta i Läslyftet där fokus kommer att ligga på läsning och lässtrategier. Detta kommer att vara ett stöd för lärarna i att optimera sin läsundervisning. Då läsresultatet på hela skolan är att betrakta som mycket lågt, där 15,4 % av flickorna och 41,4 % av pojkarna inte uppnår förväntad läsförmåga kommer särskilda insats riktas mot skolan kommande

7 läsår. Kommunens centrala språkutvecklare och skolans läspedagog kommer att inleda ett samarbete kring en kartläggning för att analysera varför skolan får så låga resultat. En handlingsplan för ökad måluppfyllelse i läsförmågan ska utarbetas under hösten Skolorna kommer även jobba med att kontinuerligt följa elevernas resultat för att genast kunna justera undervisningen vid behov. Mål Alla elever ska känna trygghet och arbetsro. smetod Ansvarig för utvärderingen sdatum Kommunens enkät Rektor Juni -16 Västra Husby Andelen som känner trygghet och arbetsro. Mål Resulta t VT 2016 VT 2015 VT 2014 kommune n Resulta t Resulta t kommune n Trygghet 4 3,33 3,57 3,68 3,68 3,43 3,65 Arbetsro 4 2,59 2,73 2,77 2,84 2,82 2,89 Östra Ryd Andelen som känner trygghet och arbetsro. Mål Resulta t VT 2016 VT 2015 VT 2014 kommune n Resulta t Resulta t kommune n Trygg 4 3,68 3,57 3,69 3,68 3,7 3,65 Arbetsro 4 3,08 2,73 2,89 2,84 3,09 2,89

8 Välorganiserad rasttillsyn Organiserade rastaktiviteter Personal i fritidshemmet Gemensamma regler All personal Rasttillsyn Arbetslaget Tydliggöra rastvärdsansvaret Arbetslaget Likabehandlingsplan Förankra planen i personalgruppen och bland vårdnadshavare Utveckla fler kartläggningsmetoder Förankra planen bland eleverna Rektor Arbetslagen Elevrådsansvarig Skapa samhörighet och vi-känsla F-6 Gemensamma aktiviteter F-& enligt årshjul. Enligt årshjul Enligt årshjul

9 analys Målet att öka arbetsro och trygghet har inte nåtts i sin helhet. I Östra Ryd har arbetsron ökat och tryggheten är oförändrad. I Västra Husby har resultaten sjunkit något. En välorganiserad rasttillsyn är viktigt för att skapa trygghet och minska antalet konflikter på skolan. De organiserade rastaktiviteterna upplevs som väldigt positiva av pedagogerna på fritidshemmet och i skolan. Även de gemensamma reglerna har bidragit positivt. Alla aktiviteter inom området behöver fortsätta och utvecklas ytterligare. Under året har praktiska problem gjort att aktiviteterna inte genomförts fullt ut och att de inte blivit en integrerad del av alla verksamheter. Likabehandlingsplanen är viktig för att identifiera och arbeta med de styrkor och svagheter som verksamheterna har i sitt främjande och förebyggande arbete. Planen har inte implementerats och fått det utrymme som hade krävts i alla verksamheter. Där den har implementerats har det skett genom att den diskuterats på föräldramöte under hösten och skickats hem till vårdnadshavare. Kommunens utvecklingsledare har gått igenom rutinen vid kränkningar med alla personal. Att skapa samhörighet och vi-känsla bidrar till ökad trygghet och de aktiviteter som genomförts under året har uppskattats av både vårdnadshavare, elever och personal. Sammantaget kan man konstatera att de strategier och aktiviteter som genomförts under året inte i tillräcklig grad har bidragit till ett ökat resultat. De aktiviteter som varit gynnsamma behöver intensifieras och nya aktiviteter behöver testas. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Målet kommer att vara prioriterat även under kommande läsår. Arbetet med organiserade rastaktiviteter kommer att utvecklas och utökas eftersom det uppfattas som en framgångsfaktor. De gemensamma reglerna kommer att aktualiseras och, vid behov, revideras tillsammans med eleverna under inledningen av höstterminen. Likabehandlingsplanen kommer vara ett viktigt verktyg i arbetet med att skapa trygghet. Uppföljning av den kommer att finnas med i enheternas årshjul. Till kommande läsår behöver enheterna fokusera på att skapa arbetsro. n för att uppnå detta blir att skapa ett gemensamt förhållningssätt och aktiviteterna som väljs kommer att utgå från att eleverna ska vara delaktiga i att skapa sin egen arbetsmiljö. n att skapa vi-känsla är fortsatt viktig men kommer inte att ingå i kommande års verksamhetsplan.

10 Centralt prioriterade mål i fritidshemmet Mål Alla elever är goda kamrater, känner trygghet och arbetsro. smetod Ansvarig för utvärdering sdatum Kommunens enkät Rektor Juni -16 Västra Husby Andelen som känner trygghet och arbetsro Elevenkät - Fritidshem Fråga 4:2 Trygghet Elevenkät Fritidshem Fråga 5:2 Kamratskap Enkät målsman Fråga 6:6 Kamratskap VT 2016 VT 2015 VT 2014 Mål 4 3,49 3,74 3,62-3,64 4 3,28 3,61 3, ,67 3,62-3,68 - Östra Ryd Andelen som känner trygghet och arbetsro Elevenkät - Fritidshem Fråga 4:2 Trygghet Elevenkät Fritidshem Fråga 5:2 Kamratskap Enkät målsman Fråga 6:6 Kamratskap VT 2016 VT 2015 VT 2014 Mål 4 3,76 3,74 3,65-3,64 4 3,88 3,61 3, ,77 3,62-3,68 -

11 Skapa samhörighet och goda relationer Samtal kring värdeord Tillitsövningar/samarbetsövningar Sociogram Fritidshemsråd Personal på fritidshemmet Personal på fritidshemmet Personal på fritidshemmet Personal på fritidshemmet under läsåret under läsåret Efter genomförd aktivitet under läsåret Eleverna är delaktiga i planering av aktiviteter och planeringen tydliggörs för elever och föräldrar Fritidshemsråd Tydliga veckoplaneringar Elevrepresentant från fritidshemmet i skolans elevråd Personal på fritidshemmet Personal på fritidshemmet Personal på fritidshemmet under läsåret under läsåret under läsåret analys Målet är uppnått i vissa delar, vårdnadshavarna upplever i hög grad att eleverna på fritidshemmet har minst en kamrat. Målet att alla elever ska ha arbetsro och uppleva trygghet är inte helt uppnått. n Att skapa samhörighet och goda relationer har bidragit till trygghet till exempel genom att man talat om de begrepp som finns i Lgr11 kopplat till värdegrund, normer och värden. Begreppen har förklarats och kopplats till olika aktiviteter på fritidshemmet. Även arbetet med sociogram har varit framgångsrikt eftersom det har synliggjort de elever som behöver stöd i sina sociala relationer.

12 Elevernas delaktighet har fungerat olika på de båda enheterna och det som brustit på båda enheterna är att det inte blivit tillräcklig kontinuitet i de formaliserade tillfällena för delaktighet och att delaktigheten i det vardagliga arbetet inte alltid sker så medvetet och systematiskt. Det som fungerat är veckoplaneringarna som finns uppsatta på fritidshemmen. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Målet kommer att vara prioriterat även under kommande läsår. erna kommer att förändras något för att på så sätt försöka höja måluppfyllelsen ytterligare. Fokus kommer att ligga på att utveckla arbetet med sociogram, systematisera fritidshemsråden så att de blir återkommande och meningsfulla och på att jobba med värdegrunden och likabehandlingsarbete. Lokalt prioriterade mål Avser: V Husby skola och Ö Ryds skola Mål Matematik Alla elever skall uppnå en för årskursen godkänd kunskapsnivå i matematik och vara godkända i nationella prov i årskurs 3. smetod Ansvarig för utvärdering sdatum Bedömning Undervisande lärare Maj 2016 Andelen med godkänd kunskapsnivå i matematik V Husby skola VT 2016 VT 2015 VT 2014 VT 2013 Mål Årskurs % 90 % 100 % 90 % 97 % Årskurs 2 100% 74 % 91 % 75 % 88 % Årskurs 3 100% 67 % 71 % 88 % 89 % Årskurs 4 100% 68 % 75 % 68 % 84 % Årskurs 5 100% 81 % 65 % 76 % 77 %

13 Årskurs 6 100% 73 % 89 % 100 % 94 % Snitt årskurs % 76 % 81 % 83 % 88 % Andelen med godkänd kunskapsnivå i matematik Ö Ryds skola VT 2016 VT 2015 VT 2014 VT 2013 Mål Årskurs % 91 % 100 % 89 % 100 % Årskurs 2 100% 78 % 100 % 100 % 100 % Årskurs 3 100% 63 % 80 % 100 % 100 % Årskurs 4 100% 68 % 94 % 100 % 88 % Årskurs 5 100% 89 % 100 % 86 % 71 % Årskurs 6 100% 89 % 100 % 88 % Snitt årskurs % 80 % 93 % 93 % 92 % Undervisning av behöriga lärare Matematikundervisning Lärare/arbetslag under läsåret Sammanfattning maj 2016 Fokus på taluppfattning och problemlösning Lärare/arbetslag under läsåret Sammanfattning maj 2016 Kompetensutveckling

14 Matematiklyftet (Skolverket) Matematiklyftet (Skolverket) Uppföljning matematiklyftet Kollegialt lärande om matematikundervisning Mattepilot delger information från centrala träffar Samtliga lärare som undervisar i matematik på ÖR Förskollärare i förskoleklass Samtliga matematiklärare som tidigare deltagit i Matematiklyftet Juni 2016 Juni 2016 Juni 2016 Lärararbetslaget Juni 2016 Rektor December 2015 Juni 2016 Skapa röd tråd i matematikundervisningen Gemensamt bedömningsstöd för att hitta utvecklingsområden Skapa röd tråd i material och läromedel F-6 Lärare/arbetslag Maj 2016 Lärare/arbetslag Maj 2016 analys en har inte nått upp till önskvärd nivå. I åk 3 är det en oroande hög andel som inte klarat samtliga delprov på det nationella provet. Främst är det positionssystemet och skriftliga räknemetoder som eleverna är osäkra på. I åk 6 har samtliga elever klarat de nationella proven, ett utvecklingsområde på mellanstadiet blir att hitta strategier för att höja eleverna motivation och kunskapsnivå så att de höjer sitt betyg. För att lyckas med detta behöver eleverna öva sin förmåga att förklara hur man tänkt och vilka strategier man använt sig av.

15 För samtliga elever finns det brister i huvudräkning. Matematiklyftet har personalen upplevt som positivt, även om det inneburit mycket arbete så har det uppskattats att det funnits tid till att utveckla matematikundervisningen. Tillgången till speciallärare har bidragit till att höja måluppfyllelsen. Även skolverkets bedömningsstöd i matematik upplever personalen är en hjälp. Arbetet med att skapa en röd tråd i matematikundervisningen har inte fått den tid och det utrymme som krävs. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Lärarna kommer att, på klassnivå, jobba med de brister som identifierats i nationella prov och scanningar under höstterminens inledning. Skolorna kommer även titta över elevernas stöd och jobba mera fokuserat med intensivinsatser. Positionssystemet kommer att vara del av ett tema som skolan driver i samarbete med fritidshemmen. Man kommer att ta särskild hänsyn till matematikämnet när schema läggs och det kommer även finnas ett elevens val med praktisk matematik som kan bidra till ökad måluppfyllelse. Den centrala matematikutvecklaren kommer att bevaka att resultaten vänder under höstterminen. Avser: V Husby skola och Ö Ryds skola samtliga verksamheter Mål Öka samhörigheten med samtliga verksamheter i Aspveden (förskoleklass åk 1-6 fritidshem) smetod Ansvarig för utvärdering sdatum Självskattning Rektor Juni 2016 Kompetensutveckling Föreläsning om De fem förmågorna med Göran Svanelid Rektor Efter avslutad aktivitet

16 Kollegialt lärande utifrån boken De fem förmågorna i teori och praktik av Göran Svanelid Förstelärare med fokus på betyg och bedömning Efter avslutad aktivitet Organisation Organisation i elevnära arbetslag Rektor December 2015 Maj 2016 Gemensamma APT Rektor December 2015 Maj 2016 Gemensam ledningsgrupp Rektor December 2015 Maj 2016 analys Målet är uppnått eftersom samhörigheten mellan enheterna har ökat. erna och aktiviteterna har genomförts och bidragit till att uppnå målet. Det som behöver fortsätta utvecklas är samverkan mellan skola och fritidshem. Målet kommer inte att vara prioriterat under kommande läsår. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse För att förbättra samverkan mellan skola och fritidshem kommer skolorna jobba med gemensamma teman. Även arbetet med likabehandling kommer att vara gemensamt för fritidshemmen och skolorna. Lokalt prioriterade mål fritidshemmet Avser: V Husby fritidshem Mål Andelen elever (i åldern 9-12 år) som trivs på fritidshemmet ska öka* smetod Ansvarig för utvärdering sdatum Fritidshemsenkäten Rektor April 2016

17 * Detta är ett långsiktigt mål. I år har vi bara ett samlat resultat för alla elever på fritidshemmet att utgå ifrån. I nästa års enkät kommer vi att kunna ta fram siffror för den aktuella målgruppen. Viktade snittresultat hämtade ur den kommungemensamma fritidshemsenkäten (Skalan är 0-4, där 4 är den högsta poängen i skattningen.) Elevenkät - Fritidshem Fråga 4:1 Trivsel Jag trivs på mitt fritidshem VT 2016 VT 2015 Mål 4 3,61 3,24 Riktad verksamhet till elever år Stor-frita Aktiviteter anpassade till de äldre eleverna Fritidshemmets personal Fritidshemmets personal Enkät Enkät under läsåret April 2016 under läsåret April 2016 analys Enkäten visar att de äldre eleverna trivs bättre på fritidshemmet nu än tidigare vilket är mycket positivt. en som personalen gjort visar att det finns fler delar att utveckla kring de äldsta elevernas vistelse på fritidshemmet. Personalen upplever att de inte i tillräcklig grad utvecklat aktiviteter för de äldsta barnen, de upplever vidare att förutsättningarna måste bli bättre och tydligare. Lokalutnyttjandet har inte varit optimalt, det har varit otydligt vilka regler som gäller och ansvaret har inte varit uppdelat. Det som fungerat bra är att eleverna fått vara delaktiga i att välja och önska aktiviteter. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Målet kommer inte vara prioriterat under kommande läsår men arbetet måste fortsätta. Det som ska göras är att medvetandegöra eleverna om vilket ansvar de har och om de regler som gäller. Ansvaret

18 kommer att fördelas tydligare och fler och mer varierade aktiviteter kommer att tas fram i samråd med eleverna. Till exempel kommer man, med hjälp av den centrala IT-pedagogen, jobba med film och drama.