Resultatredovisning. Mogata skola. Söderköpings kommun Söderköpings Vision 2020 MÅL NY VERKSAMHETS- PLAN STRATEGIER RESULTAT AKTIVITETER

Transkript

1 redovisning Mogata skola Söderköpings kommun Söderköpings Vision 2020 Översiktsplan KF Skolprogram KF Flerårsbudget KF Uppdragsplan BUN Verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan Chef/R.O. redovisning Chef/R.O. MÅL NY VERKSAMHETS- PLAN STRATEGIER RESULTAT- REDOVISNING AKTIVITETER ANALYS RESULTAT

2 Innehållsförteckning Innehåll Sid Sammanfattning av läsåret 2015/16 3 Grundfakta om verksamheten läsåret 2015/16 4 Centralt prioriterade mål: Grundskolan 1. Läsning 5 2. Trygghet och arbetsro skola 8 3. Kamratskap, trygghet, arbetsro fritidshemmet 11 Lokalt prioriterade mål: Grundskolan. 1. Matematik SYV 17 2

3 Sammanfattning av läsåret 2015/2016 Årets fokus har legat på de centrala målen läsning, trygghet, arbetsro och kamratskap och våra lokala mål matematik och SYV. När man analyserar andelen elever som når målen så måste man tänka på att det är få elever i varje årskull så en elev kan utgöra en stor procentandel. et i läsning är förväntat, vi har bra koll på de elever som behöver stöd i sin läsutveckling och skolan har god kompetens att arbeta med läsningen. Vi har en specialpedagog och under vårterminen har en läspedagog arbetat med olika insatser. För de elever som inte når godtagbar nivå finns förklaringar och vi arbetar vidare för att de ska nå kunskapskraven. Vad det gäller matematiken har vi höjt resultaten jämfört med föregående år. Även här arbetar vi för att tidigt upptäcka elever med svårigheter och sätta in adekvata åtgärder. Alla lärare som undervisar i matematik har gått utbildningen Matematiklyftet, där man tillsammans med kollegor utvecklar sin undervisning och tar del av forskning. Vi har en tät kontakt med hemmet i arbetet med eleverna. Alla elever har utvecklats utifrån sina förutsättningar även om inte alla nått ända fram. Meritvärdet i årskurs 6 är 240 poäng. Skolinspektionens skolenkät har gjorts i år. et finns att läsa på deras hemsida. Vi får höga siffror vad det gäller trygghet och vad det gäller arbetsron anser personalen att den är god, de kan oftast genomföra den undervisning de planerat. Eleverna bedömer arbetsron något lägre. Fritidshemmet arbetar intensivt med elevernas relationer och lekkompetens. Mycket av verksamheten bedrivs utomhus, vilket har många fördelar. Kommunens elevenkät gällande fritidshemmet blev inte gjord i år. Svarsfrekvensen bland vårdnadshavare är låg, trots flera påminnelser. Vi hade också SYV-arbetet som ett eget mål eftersom detta inte varit prioriterat tidigare år. Lärarna har haft ett större fokus på det området och medvetet försökt få med det i vardagen. Vi ser en liten förbättring i elevernas bedömning. Nästa år fortsätter vi arbetet med de centralt prioriterade målen och det lokala med matematiken. Vi behöver dessutom jobba för att öka elevernas lust att lära genom att undervisningen i större utsträckning utgår från elevernas erfarenheter och intressen. På fritidshemmet vidareutvecklar vi utomhuspedagogiken och arbetar för att göra lärandet på fritidshemmet synligt. 3

4 Grundfakta om verksamheten Mogata skola ligger ca en mil utanför centralorten och har elever från förskoleklass till och med årskurs 6 och ett fritidshem med ca 60 elever inskrivna. En förskola finns i lokalerna och vi har vissa lokaler gemensamt med dem, matsal och idrottshall. Läsåret 15/16 har det varit ca 90 elever på skolan, fördelade på en förskoleklass och 4 klasser, tre av dessa är åldersblandade, årskurs 5 utgör en egen klass. Klassammansättningen ändras år från år beroende på antal elever i årskullarna. Den pedagogiska personalen är fördelad enligt följande: 4,75 lärartjänst, 2 fritidspedagogtjänst, 0,80 förskollärare i förskoleklass, 1 barnskötare. Under vårterminen har vi även haft en pedagogassistent på heltid. Dessutom finns en vaktmästare på deltid. Rektor är ny för läsåret och har 40% av sin tjänst på skolan. Skolsköterska och kurator finns på skolan en dag i veckan. Två slöjdlärare arbetar på tisdagar och vi har musiklärare från kulturskolan. Lokalerna är till största del ändamålsenliga, men slitna. Det finns 4 klassrum i skoldelen som alla används och få övriga lokaler. Fritidshemmet ligger i ett separat hus och det är mycket trångt för de 60 inskrivna eleverna. I juni påbörjades renovering av fritidshemmets hall för att få in fler hyllor till eleverna. I köket byts diskbänk och underskåpen i köket ut. Utomhusmiljön är bra. Vi ser naturen som en viktig lärmiljö och utnyttjar den ofta i undervisningen. Vår målsättning är att alla ska känna sig trygga och bli sedda. Skolan och fritidshemmet samverkar för att hjälpa eleverna till en positiv utveckling och vi ger dem kunskaper för livet. Elever och föräldrar ska känna sig delaktiga i skolans verksamhet och vi arbetar tillsammans för en bra skola som har fokus på lärandet. Fritidshemmet ser leken som en viktig del i elevens lärande och utveckling. En stor del av deras verksamhet är förlagd utomhus. 4

5 Centralt prioriterade mål i grundskolan F-6 Mål Alla elever ska uppnå en för årskursen godkänd kunskapsnivå i läsning. Utvärderingsmetod Utvärderingsdatum Bedömning av ansvarig lärare Andelen med godkän d läsförmåga. Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Snitt årskurs 1-6 VT 2016 VT 2015 VT 2014 Mål 100 % 92 % % 86 % 82 % 100 % 88 % 100 % 86 % % 77 % 86 % 100 % 88 % 100 % 69 % % 100 % 92 % 93 % 91 % 100 % 100 % % 93 % 87 % 79 % 86 % 100 % 91% % 93 % 91 % 89 % 92 % 100 % 93% % 90 % 96 % 100 % 91 % 100 % 87% % 90 % 89 % 94 % 89 5

6 Strategi Tidig upptäckt av elever som har svårt med läsningen Intensivläsning i perioder Klasslärare Speciallärare Läsdiagnoser Observationer Följs upp kontinuerligt Arbete med fonologisk medvetenhet i förskoleklass Personal i förskoleklass Observationer/samtal Följs upp kontinuerligt Strategi Undervisning om lässtrategier En läsande klass Svensklärare Utvärdering Juni-16 Fokus på textläsning och ordförståelse i alla ämnen Alla lärare Utvärdering Juni-16 analys: Olika screeningar görs under läsåret för att upptäcka de elever som har behov av extra stöd i sin läsutveckling. Specialläraren och läspedagogen har arbetat med intensivläsning i årskurs 1-6 både enskilt och i grupp och de elever som har behov av extra lästräning har deltagit i flera perioder. I klassundervisningen arbetar man med läsgrupper med textsamtal, parläsning, läsfixarna, högläsning etc. I förskoleklassen har man arbetat enligt Bornholmsmodellen och olika former av bokstavsarbete för att utveckla den fonologiska medvetenheten. Rim och ramsor, högläsning och samtal om text är viktiga inslag i verksamheten. De flesta elever, 88 %, har en god fonologisk medvetenhet och språkförmåga, vilket är en bra grund för fortsatt läsinlärning. Flera elever har knäckt läskoden. Elever som kan befaras få svårt med läsinlärningen kommer att få stöd av läspedagog redan i årskurs ett. 6

7 Klasserna har arbetat med olika texttyper enlig modell i materialet En läsande klass. Lärarna har jobbat medvetet med ämnesspecifika ord och begrepp i samtliga ämnen. Man har även jobbat gemensamt med läsförståelse av faktatexter. Sammantaget har det skett ett mer medvetet arbete med läsning och läsförståelse det här året. Vi anser att gjorda insatser gett resultat, men det är fortfarande några elever som inte når för årskursen godtagbar läsnivå. De här eleverna kommer vi att följa upp nästa läsår och fortsätta med intensivträning och andra insatser. Vi kan notera att många elever har svag ordförståelse och ett dåligt ordförråd, detta behöver vi arbeta mera med i klassundervisningen. Vidare ser vi att pojkarnas läsförmåga är sämre än flickornas. Vi behöver analysera orsakerna till detta och sätta in åtgärder. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Förutom de aktiviteter som finns i år kommer vi att fokusera ännu mer på att arbeta språkutvecklande i alla ämnen för att öka elevernas förståelse av ord och begrepp. Dessutom måste vi arbeta för att fånga pojkarnas intresse och hitta texter som kan locka dem till läsning. Det gäller att utgå från elevens erfarenheter och hitta rätt texter för varje elev för att få dem intresserade. Boksamtal och boktips kan fånga deras intresse. Lärarna kommer att gå utbildningen Läslyftet som syftar till att öka kompetensen inom läs- och skrivundervisning och ta del av ny forskning inom området. 7

8 Mål Alla elever ska känna trygghet och arbetsro. Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärderingen Utvärderingsdatum Kommunens enkät Rektor Juni -16 Andelen som känner trygghet och arbetsro. VT 2016 VT 2015 VT 2014 Mål Trygg 4 3,73 3,57 3,71 3,68 3,51 3,65 Arbetsro 4 2,95 2,73 2,87 2,84 2,9 2,89 Strategi Välorganiserad rasttillsyn Rastvärdsschema All personal Utvärdering/samtal Utvärderas kontinuerligt Vuxna finns på strategiska platser All personal Utvärdering/samtal Utvärderas kontinuerligt 8

9 Strategi Livskunskap Arbete med Våga varamaterialet All personal Utvärdering/samtal 13 juni - 16 Åldersblandade temadagar All personal Utvärdering/samtal 13 juni - 16 Strategi Trygghets- och likabehandlingsarbete Trygghetsteam Tryggis All personal Utvärdering/samtal 13 juni - 16 Förebyggande elevhälsa All personal Utvärdering/samtal 13 juni - 16 Arbete med likabehandlingsplan Alla kränkningar anmäls till rektor All personal Utvärdering/samtal Kontinuerligt under året All personal Utvärdering/samtal Kontinuerligt under året analys Rastvärdsschemat fungerar bra, det finns vuxna ute på alla raster och de rör sig över hela skolgårdsområdet. Vi har inte haft så mycket styrda rastaktiviteter, intresset från eleverna har inte varit så stort. De flesta är bra på att aktivera sig själva och det är för det mesta lugnt. Alla klasser arbetar med livskunskap i någon form, man plockar från olika ställen, bl.a. från Våga varamaterialet. Vi har haft fyra temadagar med åldersblandade grupper. Dessa dagar uppskattas av både elever och personal och ger en vi-känsla. 9

10 Trygghetsarbetet på skolan fungerar bra. Trygghetsteamet Tryggis träffas 4-5 gånger per termin och tar upp frågor om kamratskap och trivsel. Akuta händelser utreds direkt och om det är stora händelser jobbar personalen i trygghetsteamet med det tillsammans med EHT. Kränkningar ska anmälas till rektor och gör så i de flesta fall. EHT träffas regelbundet och där tas det sociala klimatet på skolan upp. Lärarna anser att de vid behov får stöd i EHT. Vi har haft några stora kränkningsärenden under året där EHT varit inblandat. Enligt skolinspektionens enkät som gjordes under vårterminen får skolan höga siffror vad det gäller trygghet av både elever, vårdnadshavare och personal. Personalen upplever att det är god arbetsro på skolan, de kan nästan alltid genomföra den undervisning de planerat. Eleverna ligger lägre i sin bedömning. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Vi behöver arbeta mer aktivt med likabehandlingsplan, det kommer att påbörjas på uppstartsdagarna i augusti. Det är viktigt att alla kränkningar anmäls så att vi kan få en samlad bild över händelser. Vi behöver diskutera begreppet arbetsro med elever och föräldrar för att få en gemensam syn på det. Vi skulle behöva fler smårum där man kan arbeta i mindre grupper, vi ska se över våra lokaler och se om det går att använda fler utrymmen. Vi ska fortsätta med temadagarna, de är viktiga för klimatet på skolan. Hellre ha kortare tid och oftare, än heldagar. Vi ska göra de äldre eleverna delaktiga så att de kan hålla i aktiviteter eller vara gruppledare. Alla elever ska ha möjlighet att lämna önskemål om teman. Det är bra om alla vuxna på skolan kan vara med. 10

11 Centralt prioriterade mål i fritidshemmet Mål Alla elever är goda kamrater, känner trygghet och arbetsro. Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum Kommunens enkät Rektor och all personal Juni -16 Andelen som känner trygghet och arbetsro Elevenkät - Fritidshem Fråga 4:2 Trygghet Elevenkät Fritidshem Fråga 5:2 Kamratskap Enkät målsman Fråga 6:6 Kamratskap VT 2016 VT 2015 VT 2014 Mål 4 Saknas 3,74 3,63 Saknas 3,64 4 Saknas 3,61 Saknas Saknas Saknas 4 3,93 3,62 3,38 3,68 Saknas Strategi Skapa trygghet och goda kamratrelationer Intervjuer med alla elever Arbetslaget fritids Utvärdering/samtal 13 juni - 16 Sociogram Arbetslaget fritids Utvärdering/samtal 13 juni

12 Samarbetsövningar Arbetslaget fritids Utvärdering/samtal 13 juni - 16 Gemensamma lekar Arbetslaget fritids Utvärdering/samtal 13 juni - 16 Gruppstärkande uteaktiviteter varje dag Arbetslaget fritids Utvärdering/samtal 13 juni - 16 Strategi Skapa ett demokratiskt förhållningssätt Fritidshemsråd Arbetslaget fritids Utvärdering/samtal 13 juni - 16 Samling där eleverna är med och formar dagens aktiviteter Synliggöra alla och låta alla komma till tals Arbetslaget fritids Utvärdering/samtal 13 juni - 16 Arbetslaget fritids Utvärdering/ samtal 13 juni - 16 Strategi Skapa arbetsro Aktivt arbete med leken Arbetslaget fritids Utvärdering/samtal 13 juni - 16 Leken i skogen Arbetslaget fritids Utvärdering/samtal 13 juni - 16 Använda utemiljön som lärmiljö Arbetslaget fritids Utvärdering/samtal 13 juni

13 analys Elevenkäten för fritidshemmet är inte gjord i år. Personalen på fritidshemmet har gjort sociogram med samtliga elever, man fick då en överblick av hur relationerna i gruppen såg ut just då. Vi arbetar då särskilt med de elever som inte hittat sin plats och hjälper dem att öka sin lekkompetens. Vi anser att de flesta av eleverna på fritidshemmet har god lekkompetens och goda vuxenrelationer. Verktyget känslobarometern används för att försäkra oss om att alla elever har någon bra vuxenrelation bland personalen. För att synliggöra alla elever varje dag prickar vi av dem när de kommer till fritidshemmet och pratar lite med var och en. Personalen lägger mycket tid på att skapa goda relationer med föräldrar genom att finnas tillgängliga för kortare samtal vid lämning och hämtning. Under hösten arbetade vi med gemensamma lekar av olika karaktär. Det var svårt att motivera eleverna att delta, de var trötta och hade svårt att koncentrera sig. De har ett stort rörelsebehov och det behöver vi tillgodose. Fritidshemsrådet har inte fungerat som vi tänkt, vi behöver hitta andra former. Eleverna är trötta och leksugna vid den tiden på dagen då vi planerat våra träffar. Det har gjort att rådet helt uteblivit under vårterminen. Vi försöker ta vara på barnens idéer i stunden i stället och erbjuda olika alternativ av aktiviteter som man kan välja., på så sätt är de med och formar sina aktiviteter på eftermiddagarna. Vid våra samlingar arbetar vi så att alla kommer till tals och får uttrycka sina åsikter. Storsamlingar har vi när vi startar upp något större projekt, t.ex. skapande skog. Det kan ibland vara svårt att tillgodose individuella önskemål om att exempelvis sy, baka, måla på staffli eftersom det vissa tider är många barn på fritids. Fritidshemmets verksamhet bygger till stor del på utomhuspedagogik och man använder skolans gård och olika platser i skogen som lärmiljöer. Detta är ett led i att skapa arbetsro eftersom elevernas relationsarbete fungerar mycket bra då. Utomhus och framförallt i skogen finns det plats och utrymme för alla och leken styr oftare än valet av kompisar. Skolgården erbjuder vrår och lekmiljöer där eleverna kan sprida ut sig på ett helt annat sätt än inomhus. Utomhusmiljöerna lockar till lek och det blir få konflikter. I skogen erbjuder vi skapande arbete såsom att måla på material från naturen, tälja och väva. Vi iakttar, hittar och samlar djur och växter som vi sedan lär oss mer om. Mellanmål tar vi med oss ut eller lagar till i skogen. När det är många barn på fritidshemmet är det svårt att skapa arbetsro inomhus, det saknas småutrymmen där eleverna kan dra sig undan för rekreation och lek. Leken och arbetsron inomhus blir också bättre efter utevistelsen då rörelsebehovet är tillgodosett. 13

14 Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Arbetet med sociogram ska fortsätta och utvecklas. Vi behöver ändra typen av gemensamma aktiviteter till mer rörliga lekar där eleverna inte behöver koncentrera sig på att vara stilla och lyssna. Vi kommer att ha en förslagslåda där eleverna kan önska aktiviteter och lekar, vi vill även låta eleverna vara med och planera aktiviteter. Vidareutveckling av utomhuspedagogiken och arbete för att göra lärandet på fritidshemmet synligt. 14

15 Lokalt prioriterade mål Avser: skolan Mål Öka resultaten i matematik Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum Nationella prov + övrigt bedömningsmaterial Lärarna i matematik Juni - 16 Andelen med godtagbara kunskaper matematik Mål VT 2016 VT 2015 VT 2014 Årskurs % 100 % % 86 % 82 % 100 % 88 % Årskurs % 86 % % 93 % 86 % 100 % 88 % Årskurs % 92 % % 83 % 92 % 93 % 91 % Årskurs % 67 % % 93 % 87 % 79 % 86 % Årskurs % 100 % % 80 % 91 % 67 % 92 % Årskurs % 100 % % 70 % 96 % 100 % 91 % Snitt årskurs % 93 % % 85 % 89 % 90 % 89 Strategi Kompetensutveckling för lärarna F-6 Matematiklyftet lärare i matematik speciallärare förskollärare Utvärdering av utbildningen, samtal Juni

16 Strategi Tidig upptäckt av elever med matematiksvårigheter Screening av alla elever Förstå och använda tal Lärare i matematik Bedömning Vt - 16 Intensivarbete i peroder med speciallärare Lärare och speciallärare Bedömning av elevens kunskaper Kontinuerligt under året analys: Hur har lärarnas undervisning påverkats av utbildningen Matematiklyftet? Man har fört mer samtal om matematik med eleverna. EPA-metoden (Ensam, Par, Alla) är framgångsrik, man löser först en uppgift ensam, sedan i par och sedan alla. Man har jobbat längre med varje uppgift och varit mindre bundna till läroboken. Man ger mer utmanande uppgifter till alla höga förväntningar. Eleverna ges mer tid att tänka och pröva. Hur har det påverkat resultaten i matematik? en i matematik har ökat. Eleverna försöker mer med varje uppgift eftersom de får mer tid att tänka, de ger inte upp så lätt. Eleverna upplever att matematiken är roligare. De är bättre på problemlösning. Bra resultat i huvudräkning. Screeningen gör att vi tidigt upptäcker elever som har svårigheter. Man ser också vilka moment som flera elever inte klarar och då kan man lägga fokus på detta i klassundervisningen. Några elever har fått stöd av specialläraren. Klasslärarna anpassar uppgifterna som handlar om individuell färdighetsträning efter elevens nivå. I momentet huvudräkning har våra elever bra resultat. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Nästa år kommer vi att fortsätta utifrån de insikter som Matematiklyftet gav, dvs samtala om olika lösningsstrategier, EPA-modellen, ge utmanande uppgifter och gruppuppgifter, ge eleverna tid att tänka, använda olika typer av uppgifter. Utifrån resultaten på nationella proven behöver vi fokusera mer på klockan i årskurs tre och problemlösning med division. I årskurs sex behöver vi arbeta mer med grafer. Stödet i matematik behöver ses över. 16

17 Lokalt prioriterade mål Avser: skola Mål: SYV blir ett naturligt inslag i undervisningen Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum Enkät/samtal All personal 23 maj - 16 Strategi SYV-plan Konkretisera s SYV-plan för varje årskurs Få med ett SYV-perspektiv i vardagsarbetet Alla lärare Enkät/samtal 23 maj - 16 Alla lärare Enkät/samtal 23 maj - 16 analys: Enkätsvaren på frågan: Jag får lära mig hur man gör när man väljer saker som påverkar min framtid har ökat något från förra året, från 2,93 till 3,17 positiva svar. På frågan Jag får lära mig om arbetsplatser och yrken är det samma resultat, strax under 3. Arbetet med SYV-planen är gjort. Lärarna har i ökad utsträckning försökt få med perspektivet i undervisningen. Man har gjort intervjuer, bondgårdsbesök, lärt sig om yrken som finns i skolan, skrivit om sitt drömyrke m.m. I årskurs sex har alla elever varit med en förälder på jobbet och i årskurs fyra har eleverna varit med någon av dem som arbetar på skolan. I arbetsområdet Bygga och bo pratade man om vilka yrken som behövs vid ett husbygge. Vid ett besök på Kolmården intervjuades djurskötaren om sitt yrke och när en illustratör besökte skolan fick hon berätta om sitt. Femmorna har gjort studiebesök på Luvata. Alla lärare har inte gjort arbetsplatsbesök. Nästa läsår arbetar vi vidare för att få med SYV i alla ämnesområden. 17