Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15. Mariehemsskolan

Transkript

1 Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15 Mariehemsskolan

2 Sammanfattning Den sammanfattande bedömningen av verksamheterna på skolan, förskoleklass, grundskola och fritidshem, är att de håller god kvalitet. Skolan är relativt nyrenoverad och har fina och fräscha lokaler, även om det börjar bli lite trångt eftersom elevantalet ökar. Eleverna har goda studieresultat, trivs och är trygga, och föräldrarna är nöjda med den information och bemötande de får av personalen. Skolan har en kompetent och engagerad personal som gör ett bra arbete för att förbättra och utveckla de olika verksamheterna. Det gör att förutsättningarna för den fortsatta utvecklingen, både på kort och lång sikt, ser bra ut. Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse... 5 Beslutade mål och förbättringsåtgärder... 8 Bilagor (11)

3 Inledning Skolans verksamhet innefattar förskoleklass, grundskola årskurs 1-6 samt fritidshem. Under läsåret var det ca: 210 elever fördelat på 10 klasser, två förskoleklasser, en klass vardera i årskurs 1, 4, 5 och 6 samt 2 klasser i årskurs 2 och 3. Det finns sex st fritidshemsavdelningar, två st i förskoleklasserna, samt en vardera i årskurs 1, 2, 3 och en fritidsklubb för årskurs 4-6. Av skolans elever har nästan alla varit inskrivna i fritidshemsverksamheten. Verksamheten är organiserad i arbetslag som består av den personal, förskollärare, fritidspedagoger, barnskötare och grundskollärare som ansvarar för respektive klass/grupp. Arbetslagen ingår i en övergripande organisation som består av två enheter: förskoleklass årskurs 3 och årskurs 4 6. Alla arbetslag har egna schemalagda konferenstider varje vecka för att planera och diskutera yrkesspecifika pedagogiska frågor för respektive verksamhet. Årets kvalitetssammanställning bygger på personalens utvärderingar och bedömningar av resultaten utifrån de mål som sattes upp efter föregående läsår, resultat på nationella prov i årskurs 3 och 6, betyg i årskurs 6, skattningar med hjälp av Skolverkets BRUKmaterial samt de dagliga observationer som personalen gör. Förutsättningar Skolan ligger centralt placerad i stadsdelen Mariehem och upptagningsområdet är stadsdelarna Mariehem och Nydalahöjd. Det är områden där rörligheten är relativt stor, och av skolans totala elevantal har ca: 35 % annat modersmål än svenska, där en del av eleverna är sent anlända till Sverige. I skolans närhet finns naturområdena Nydala, Mariehemsängarna och Bräntberget som används vid frilufts- och temadagar samt övrigt i verksamheten. Skolan byggdes i slutet av 60-talet, och huvudbyggnaden byggdes om och totalrenoverades Fritidshemsavdelningarna är lokalintegrerade, och för förskoleklasserna och årskurs 1-3 ligger de i direkt anslutning till klassrummen, vilket gör att de eleverna är i samma lokaler under hela dagen. Skolan har en mycket stor andel av eleverna i årskurs 4-6 som är inskrivna på fritidsklubben, och den verksamheten har under läsåret varit utlokaliserad till fritidsgården som ligger vid Mariehems centrum. Anledningen till det var att det inte fanns tillräckligt med lokaler på skolan på grund av det ökade elevantalet, men det har 3 (11)

4 varit en lösning som uppskattats av både elever och personal eftersom fritidsgårdens lokaler passar väldigt bra till fritidsklubbens verksamhet. Idrottshallen är nyrenoverad, med ny ventilation, nytt golv, ny belysning och nya fräscha omklädningsrum. Skolan har ett eget skolbibliotek, som nyutrustades i samband med ombyggnationen och det infördes bl.a. ett datoriserat lånesystem. Vi har en gemensam skolbibliotekarie i skolområdet, och hon finns under delar av sin tjänst, på skolan till stöd för elever och personal där de tillsammans utvecklar bibliotekets verksamhet. Tillgången på datorer för eleverna har varit god, alla elever i årkurs 6 fick egna datorer, och det finns ca: 35 st datorer som de övriga klasserna disponerar. Alla klassrum är utrustade med interaktiva skrivtavlor, utom ett där det finns en projektor med högtalare. Elevantalet ökade inför läsåret , vilket innebar att alla klasser inte rymdes i huvudbyggnaden, och två klasser har haft sin verksamhet, skola och fritidshem, i en separat paviljong, och så har det varit även detta läsår. I samband med ombyggnationen förbättrades även utemiljön med bl. a. nya lekredskap, planteringar etc. Personalomsättningen är mycket låg och de allra flesta har arbetat på skolan i många år. Sjukfrånvaron har varit låg, och när vi haft behov av vikarier har vi använt oss av vikarier via kommunens Bemanningscentrum. Grundskolans personal har under året bestått av två 1-7 lärare, åtta låg- och mellanstadielärare, en 4-9 lärare, en speciallärare, en idrottslärare, en musiklärare, två slöjdlärare samt en lärare i SVA (svenska som andraspråk). Av dessa är ca: 70% kvinnor och 30% män, och några av dem har arbetat deltid, och några har haft delar av sin tjänst på andra skolor. Förskoleklassernas personal har bestått av en förskollärare, två förskollärare/tidigarelärare och tre barnskötare. Av dessa är ca: 60% kvinnor och 40% män. Fritidshemmens personal har bestått av tio fritidspedagoger och sex barnskötare. Av dessa är ca: 60% kvinnor och 40% män. Barnskötarna har arbetat både i grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmen som extra resurs för barn i behov av särskilt stöd. Under det gångna året har respektive yrkesgrupp regelbundet träffat sina kollegor från de övriga F-6 skolorna i skolområdet, Berghems- och Mariebergsskolan. Syftet med dessa nätverksträffar har varit att diskutera yrkesspecifika frågor och utbyta erfarenheter i en större grupp än den egna skolan. Grundskolans lärare har, tillsammans med lärarna på Mariebergsskolan, deltagit i Matematiklyftet som är Skolverkets satsning för att öka måluppfyllelsen i matematik vilket har tagit all tid som funnits för kompetensutveckling. Förskoleklassernas personal har läst boken Förskoleklassen uppdrag, innehåll och kvalitet, som är ett stödmaterial som Skolverket publicerat och diskuterat de frågor som tas upp i den. 4 (11)

5 Fritidshemmens personal har diskuterat Skolverkets nya Allmänna råd för fritidshem, och hur de ska implementeras i den dagliga verksamheten. Det finns en rektor som är ansvarig för alla verksamheter på skolan. Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Elevers arbetsmiljö Den fysiska arbetsmiljön på skolan är totalt sett mycket god eftersom skolan är relativt nyrenoverad, som beskrivits tidigare under förutsättningar. Förskoleklasserna har lokaler som är väl anpassade till sin verksamhet med flera rum av olika storlek som ger möjlighet att dela upp eleverna i mindre grupper beroende på vilken verksamhet som pågår. Det gör att eleverna kan finna lugn i olika rum och vrår, och att ljudnivån inte blir så hög. Eleverna har haft stora möjligheter till inflytande där personalen har tagit fasta på de frågor, synpunkter och önskemål som eleverna haft och arbetat utifrån elevernas intressen och det som händer i vardagen. Grundskolans lokaler är också mycket bra efter den renovering som gjordes, även om vi till viss del har blivit tvungna att använda vissa rum till undervisningslokaler som inte var tänkta till det på grund av det ökande elevantalet, exempelvis skolans konferensrum som nu används som klassrum. Arbetsklimatet på lektionerna, arbetsron och stämningen på lektionerna är ett område där arbetet ständigt pågår och bedömningen är att det för det mesta fungerar väl, men att arbetet med detta behöver fortsätta för att det ska bli ännu bättre. Fritidshemmens lokaler är på samma sätt som övriga verksamheters lokaler fräscha och fina, men storleken på barngrupperna begränsar möjligheterna att hitta ställen där det är lugn och ro. Trots detta så trivs eleverna och känner sig trygga och nästan alla elever på skolan är inskrivna i fritidshemsverksamheten. Fritidsklubbens utlokalisering till fritidsgårdens lokaler har, som nämnts tidigare, upplevts som mycket bra av både elever och personal. Det här året har det inte gjorts någon elevenkät och bedömningen av elevernas trygghet och trivsel är gjord utifrån personalens dagliga observationer, vid utvecklingssamtal med föräldrar och samtal med eleverna i olika sammanhang exempelvis klassråd, elevråd, gruppsamtal och enskilt. Den sammanfattande bedömningen av detta är att eleverna trivs och är trygga i de olika verksamheterna. Arbetet med elevernas delaktighet och inflytande var ett av utvecklingsområdena från förra årets utvärderingar, och det har pågått i olika former i de olika verksamheterna utifrån elevernas ålder och mognad. Resultatet av det arbetet kan vara svårt att bedöma, beroende på hur eleverna uppfattar vad delaktighet och inflytande är. I de skattningar 5 (11)

6 som personalen gjort anser de att det har blivit bättre, men att det behöver utvecklas vidare. Elevers lärande och skolans studieresultat (bilaga 1) Skolan följer kommunens gemensamma plan över de screeningar som ska göras i svenska och matematik för att följa upp och diagnostisera elevernas språk- läs- och skrivutveckling och kunskaper i matematik. Den omfattar samtliga elever från förskoleklass till och med årskurs 6 och ger ett bra underlag för att följa elevernas utveckling, och ge de elever som behöver det, rätt stöd och anpassningar av undervisningen för att de ska utvecklas vidare och uppnå kunskapskraven. Specialläraren genomför de diagnoser som ingår i planen, och planerar undervisningen tillsammans med övriga lärare utifrån de resultat som framkommer. I förskoleklassen kartläggs elevernas språkliga medvetenhet under hösten så att personalen kan bemöta eleverna på rätt nivå och arbetet har utgått från Bornholmsmodellen, där eleverna har arbetat med språklekar i större och mindre grupper för att utveckla sin språkliga förmåga. Uppföljningen som gjordes i slutet av vårterminen visar att arbetet har varit framgångsrikt och att eleverna har utvecklats på ett positivt sätt. I förskoleklassen har arbetet med elevernas matematiska förmåga gjorts på liknande sätt för att ge dem de matematiska grunderna. Lärandet har utgått från leken och de har på olika sätt arbetat med siffror, tal och matematiska begrepp. Analysen av föregående läsårs resultat visade att det arbete som påbörjats med att ha ett språkutvecklande arbetssätt gav resultat, och att det skulle fortsätta på olika sätt under läsåret Skolan har många elever med annat modersmål än svenska, där det inte är rimligt att begära att de ska klara av uppgifterna eftersom många av dem inte har varit i Sverige så länge och inte behärskar språket ännu, vilket påverkar de sammantagna resultaten för skolan. Jämförelsen över tid kan vara vansklig eftersom de olika årskullarna har olika förutsättningar. Resultaten på screeningarna och de nationella proven i svenska jämfört med tidigare år visar dock att de insatser som gjorts har varit framgångsrika och att det är fler elever som har godkänt resultat på de olika delproven. Provbetygen i årskurs 6 ligger klart över kommunens medelvärde och är högre än förra året, vilket även är fallet med medelbetygspoängen. 6 (11)

7 Resultaten på de nationella proven i matematik i årskurs 3 ligger lägre än tidigare år och utifrån den analys som gjorts kommer olika förändringar att göras för att förbättra resultaten kommande år. I årskurs 6 ligger provbetygen något under kommunens medelvärde totalt sett, men pojkarna visar på ett resultat som ligger klart över, och det är samma sak med medelbetygspoängen. Provbetygen och medelbetygspoängen i engelska för årskurs 6 ligger något över kommunens medelvärden, och där är det flickorna som har ett högre resultat. Lärandet i fritidshemmen har, på samma sätt som tidigare år, utgått från ett tematiskt och ämnesövergripande arbetssätt där eleverna har haft stora möjligheter att själva välja arbetssätt utifrån de uppgifter de haft. Det kompletterar den kunskap som eleverna får i grundskolan, och de ges praktiska möjligheter att använda dessa kunskaper och utveckla dem vidare under andra arbetsformer än i skolan. Elevers personliga och sociala utveckling I de skattningar och bedömningar som personalen gjort framkommer att det är ett gott klimat på skolan som helhet där både elever och personal känner sig respekterade. Alla verksamheter, förskoleklass, grundskola och i fritidshem har regelbundet arbetat med dessa frågor för att skapa trygghet och trivsel för eleverna. Det är ett arbete som ständigt pågår som handlar om att lära eleverna att respektera varandra, att lyssna till andra och att våga framföra sina egna åsikter. Att träna dem att ta ansvar för sitt eget lärande, att inte störa andra för att skapa en god arbetsro, att samarbeta med andra och att arbeta självständigt. Det sker i olika former bl.a. klassråd, samlingar, livskunskapslektioner m.m. Förutsättningarna i de olika verksamheterna skiljer sig åt, både vad gäller ålder och mognad. I förskoleklasserna t.ex. handlar det mycket om att skapa en grupp eftersom eleverna kommer från olika förskolor och inte känner varandra när de börjar. Genom att ha fasta rutiner, att de befinner sig i samma lokaler och att de möter samma personal under hela dagen skapas trygghet för eleverna, och det i sin tur utvecklar den enskilde individen och gruppen. Det framkommer i personalens skattningar och i samtal vid de dagliga mötena som personalen har med föräldrarna. I grundskolan och fritidshemmen är de redan etablerade grupper med skiftande åldrar så där blir inriktningen av arbetet anpassat utifrån det. 7 (11)

8 Ett av föregående års prioriterade utvecklingsområden var att utveckla elevernas förmåga att ta ansvar för miljön i skolan och att hålla ordning på sina egna och skolans saker, och det kvarstår även kommande läsår Beslutade mål och förbättringsåtgärder Att utveckla elevernas möjligheter till delaktighet och inflytande i planeringen av undervisningen. Att fortsätta med arbetet för att förbättra arbetsron. Att fortsätta utveckla det språkutvecklande arbetssättet. Att utveckla elevernas förmåga att ta ansvar för miljön i skolan och hålla ordning på sina egna och skolans saker. Att utveckla samverkansformerna mellan skola och fritidshem Rektor Clas-Håkan Lindroth clas-hakan.lindroth@umea.se (11)

9 Bilagor Bilaga 1: Kunskapsresultat Kunskaper i åk 3 Kunskaper i åk 6 9 (11)

10 10 (11)

11 Särskilt stöd åk 1-9 Antal elever med åtgärdsprogram vid vårterminens slut: åk 1-3: 2 st sv/ma åk 4-6: 7 st sv/ma Modersmålsundervisning, SvA och studiehandledning i åk 1-6 Källa: Skolverket/SIRIS Ca: 30% av eleverna är berättigade till modersmålsundervisning, och av dem deltar ca: 80%. Modersmålsundervisning har bedrivits på 13 olika språk. Ca. 15% av eleverna deltar i SVA (Svenska som andraspråk) 6 st elever har haft studiehandledning på sitt modersmål 11 (11)