Färentuna skola Ekerö kommun Kort version, endast sammanfattande bedömning

Transkript

1 Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka v. 6-7, 2016 Färentuna skola Ekerö kommun Kort version, endast sammanfattande bedömning

2 VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö, Nacka, Sollentuna, och Upplands Väsby. Syftet med VÅGA VISA är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola genom att utvärdera verksamheten på uppdrag av de politiska nämnderna i respektive kommun. Metoderna omfattar idag tre delar: kundenkät, pedagogers självvärdering samt kollegiala observationer, och genomförs i både kommunala och fristående förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. VÅGA VISA: baseras på läroplaner för förskola och skola utgår från ett barn- och elevperspektiv stödjer det systematiska kvalitetsarbetet jämför kommunernas förskolor och skolor sprider goda eempel och bidrar till lärande och utveckling Observationer inom Våga Visa Observationerna genomförs av erfarna pedagoger och skolledare med pedagogisk högskoleutbildning. Observatörerna bildar lag som besöker en skola i en annan kommun. Observationerna utgår från läroplanerna och gäller följande målområden: Normer och värden Kunskaper Ansvar och inflytande för elever Bedömning och betyg Rektors ansvar Observatörerna skriver en rapport där de beskriver och bedömer skolans arbete och resultat inom målområden, baserat på Observationer i verksamheten Intervjuer med elever, personal och skolledning Skolans styrdokument OBSERVATIONENS METOD Observationen genomförs av tre personer under veckorna 6-7 med start den 8 februari. Vi besöker skolan under fem dagar. Inför observationen läser vi skolans styrdokument och övrig relevant information om enheten som dels finns på skolans hemsida och dels som rektor har skickat på vår begäran. Under observationen besöker vi samtliga klasser i de två skolbyggnaderna. Vi besöker också fritidshemsverksamheten och observerar uteaktiviteter på skolgårdarna. Vi genomför längre strukturerade intervjuer med lärare och delar av Elevhälsoteamet (EHT), rektor och speciallärare.

3 Ledningsgruppen består av rektor, biträdande förskolechef och utvecklingsledare för fritidshemmen. Med dessa för vi längre samtal vid två tillfällen. Vi gör också en längre intervju med en grupp äldre elever där några representerar elevrådet. Vi har kortare och längre samtal med ett tiotal lärare och fritidshemspedagoger. SAMMANFATTNING Sammanfattande slutsats Efter vår observation drar vi slutsatsen att Färentuna skola i stora delar är en väl fungerande f - 6 skola. EHT tillsammans med lärare arbetar aktivt för att alla elever ska nå kunskapsmålen. Rektor är väl synlig i verksamheten och visar intresse för skolutvecklingsarbete. Till sin hjälp har rektor många engagerade lärare och fritidshemspedagoger som arbetar för att utveckla skolans fysiska miljö och pedagogiska innehåll. På skolan finns en trygg arbetsmiljö för eleverna. De flesta elever vi talar med trivs på skolan och rekommenderar den gärna. Eleverna har stor möjlighet att ta ansvar för sina fritidsaktiviteter på fritidshemmet. Av de förbättringsområden vi särskilt vill föra fram är ett att eleverna måste ges bättre möjligheter att få använda IKT regelbundet som ett lärandeverktyg. Ett annat förbättringsområde är elevernas möjlighet att påverka undervisningens planering och arbetssätt i större utsträckning. Ett tredje förbättringsområde är att eleverna regelbundet får träna på att bedöma kvaliteten på sina och sina klasskamraters arbeten så att de själva får kännedom om vilka förmågor som ska utvecklas. Starka sidor Det finns tydliga och gemensamma strategier för att stärka värdegrundsarbetet med Färentunaandan. Undervisning som stimulerar elevers språkutveckling genom samarbete är vanligt förekommande. Eleverna deltar aktivt med att utforma de pedagogiska miljöerna. Den kompetensutveckling som erbjuds lärarna/pedagogerna på skolan har starka kopplingar till verksamhetens behov. Förbättringsområden Arbetet med IKT är begränsat och detta medför att eleverna har få möjligheter att orientera sig i ett stort informationsflöde och förhålla sig källkritiska till innehållet. Eleverna bör ges ett ökat inflytande över planering, arbetssätt och pedagogiskt innehåll. Eleverna i de yngre åldrarna saknar formella demokratiska forum på regelbundna tider. Elevernas kännedom om kunskapskraven.

4 MÅLOMRÅDEN Normer och värden Bedömning i tet Värdegrundsarbetet Värdegrundsarbetet har genom Färentunaandan skapat ett konkret dokument att utgå från. Genom lektionerna i Färentunaandan som hålls i alla klasser sprids en gemensam och förankrad syn på värdegrunden bland personal och elever. Lektionerna i Färentunaandan ger eleverna möjligheter till ett aktivt arbete med att utveckla en förståelse för alla människors lika värde. Skolans Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling samt handlingsplan för jämställdhet finns tillgänglig på skolans hemsida. I arbetet med att hålla planerna uppdaterade deltar alla på skolan genom enkäter och utvärderingar. Förhållningssätt Vi bedömer att det aktiva arbetet med Färentunaandan också ger resultat i ett till stora delar respektfullt förhållningssätt mellan alla på skolan. Trivselledarnas insatser på skolan under raster uppmuntrar sociala samspel mellan eleverna. Trygghetsteamets arbete skapar en visshet hos eleverna att de har någon vuen att vända sig till om de känner sig otrygga. Arbetsklimat för eleverna Under lektionstid får eleverna oftast arbeta ostörda vilket är gynnsamt för deras lärande. I vissa klasser bland de yngre eleverna tar pojkar onödigt stort utrymme. Vi bedömer att det är lärares bristande förmåga att anpassa lärsituationen till elevernas behov. Bedömning enligt skala 1 Stora brister i kvalitet Mindre god kvalitet God kvalitet Mycket god kvalitet Stora brister i kvalitet Verksamheten har stora förbättringsbehov 2.0 Mindre god kvalitet Verksamheten bedöms sammantaget ha mindre god kvalitet och har flera förbättringsområden 3.0 God kvalitet Verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden. 4.0 Mycket god kvalitet Verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen.

5 Kunskaper Bedömning i tet Hur skolan arbetar för att skapa förutsättningar för utveckling och lärande Genom att skoldagen och lektionerna oftast börjar på samma sätt i alla klasser bedömer vi att eleverna har lätt att orientera sig i en tydlig struktur. Vi bedömer att eleverna i relativt stor utsträckning får reda på syftet med lektionen. Däremot hör vi sällan lärare beskriva vilka förmågor som eleverna ska utveckla under lektionen. Under elevernas skoldag och på fritidshemmet får eleverna möjlighet att pröva olika arbetssätt och arbetsformer. Utforskande och kreativa arbetsätt förekommer men oftast på fritidshemmet. Under vårt besök ges eleverna få möjligheter till ämnesövergripande arbete för att få överblick och sammanhang. Det saknas strukturer och rutiner för hur lärare arbetar med att stimulera elever att nå längre i sin kunskapsutveckling. Däremot ser vi att eleverna ofta får arbeta tillsammans i mindre grupper och kan på så sätt få möjlighet att stimulera språk och samarbete. Andra språkstimulerande arbetsätt är vanligt förekommande speciellt bland de yngre eleverna. Eleverna har tillgång till datorer oftast i form av lärplattor och laptops. Vi ser att de förekommer ofta speciellt i de yngre elevernas vardag. Bland de äldre eleverna ser vi hur de ges möjlighet att träna sin förmåga att söka bland olika källor och förhålla sig källkritiskt. Biblioteket arbetar speciellt med informationssökning och källkritik. Färentunaskolan är till stora delar är nybyggd, renoverad eller tillbyggd. Inspirationen till utom- och inomhusmiljöerna är Reggio Emilias tankar kring pedagogiska miljöer. Fritidshemmet Verksamheten på fritidshemmet är till stora delar strukturerad. Eleverna vet själva vilka aktiviteter de kan välja mellan och kan pröva olika arbetssätt och arbetsformer. Genom projektarbeten kan de med hjälp av material i ateljén ägna sig åt skapande verksamhet. Vi bedömer att ett arbetssätt som stimulerar eleverna att samarbeta är vanligt förekommande. Genom att fritidshemspedagogerna finns med under hela elevens vardag har de också möjlighet att komplettera elevernas utbildning i förskoleklassen och skolan. Vidare har fritidshemspedagogerna också god kännedom om vilka elever som är behov av särskilt stöd och kan på så sätt anpassa fritidshemmets verksamhet till alla elevers behov. Hur verksamheten anpassas till elever i behov av särskilt stöd

6 På skolan arbetar EHT strategiskt med olika metoder för att försäkra sig om att ingen elev ska riskera att inte få det stöd som behövs för att klara kunskapskraven. Det finns få elever med behov av hemspråksundervisning på skolan. Skolan saknar skriftlig strategi och metod för hur verksamheten anpassas för elever som har annat modersmål. Skolan och omvärlden Skolans närmiljö präglas av naturområden som till stora delar tillvaratas i verksamheten i form av utflykter. Däremot är det för tidskrävande att göra regelbundna besök på museer eller andra institutioner. Bedömning enligt skala Stora brister i kvalitet Mindre god kvalitet God kvalitet Mycket god kvalitet

7 Ansvar och inflytande för elever Bedömning i tet Elevers ansvar för det egna lärandet och arbetsmiljön Vi bedömer att eleverna vanligtvis ges möjlighet att ta ansvar för att klara sina uppgifter enskilt eller tillsammans med andra. Vi ser tillfällen där eleverna ges begränsade möjligheter till eget ansvar. Eleverna ges stora möjligheter att både påverka och ta ansvar över sin arbetsmiljö i alla verksamheter på skolan. Lärare och fritidshemspedagoger ser till att elevernas intressen och åsikter tas tillvara i den dagliga verksamheten. Vi bedömer att eleverna har liten eller begränsad möjlighet att planera innehållet eller delar därav i undervisningen. Däremot medverkar eleverna aktivt enskilt eller i grupp med att utvärdera undervisningen i flera ämnen. I de klasser där eleverna arbetar processinriktat ser vi att de ges ett stort inflytande över planering av arbetssätt och innehåll. Processinriktat arbetssätt är dock inte vanligt förekommande. Vi bedömer att skolan arbetar för att flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande över undervisningen. Vi ser dock att pojkarna tar ett större utrymme i vissa klasser. Demokratiska processer Klassråden och elevrådet för åk. 3 - åk. 6 fungerar bra. Däremot bedömer vi att elever redan i de yngre åldrarna bör ha ett eget elevråd med möten på regelbundna tider. Föräldrarna ges genom sitt föräldraråd möjlighet att påverka utvecklingsarbetet på skolan. Bedömning enligt skala Stora brister i kvalitet Mindre god kvalitet God kvalitet Mycket god kvalitet

8 Bedömning och betyg Bedömning i tet Elevers kännedom om kunskapskraven Eleverna upplever inte att de har god kännedom om kunskapskraven och vilka förmågor som bedöms. Lärarna anser att eleverna på många olika sätt får möjlighet till kännedom om kunskapskraven. Formativ bedömning är ett utvecklingsområde för lärarna på skolan. Genom formativ bedömning kommer eleverna också att få möjlighet att öva på att bedöma sina egna resultat. För närvarande får de äldre eleverna i viss utsträckning öva på att bedöma sina egna resultat framförallt i deras förberedelse för sitt utvecklingssamtal. Återkoppling av elevers lärande till elever och/eller föräldrar Genom att lärarna arbetar med InfoMentor kan de ge föräldrarna kännedom om sina barns kunskapsmässiga och sociala utveckling. Elevledda utvecklingssamtal gör att eleverna blir aktiva i att beskriva sin egen utveckling. Den skriftliga IUP:n som skrivs vid utvecklingssamtalet är framåtsyftande och utvärderas vid läsårets andra utvecklingssamtal. Vid behov utvärderas den oftare. Skolans arbete för att säkra likvärdig, allsidig och rättssäker bedömning Ledningen och lärarna i skolan arbetar systematiskt med att säkra en god kvalitet med en likvärdig, allsidig och rättssäker bedömning. Lärare arbetar tillsammans i arbetslagen med att analysera resultat av tester och nationella prov. Speciellt fokus ligger på skillnaden mellan flickors och pojkars betyg. För att stärka rättssäkerheten kring bedömning av nationella prov deltar de flesta lärare. Bedömning enligt skala Stora brister i kvalitet Mindre god kvalitet God kvalitet Mycket god kvalitet

9 Rektors ansvar Bedömning i tet Hur rektor leder den pedagogiska verksamheten Genom sitt deltagande i olika grupper och sin närvaro i verksamheten har rektor till stora delar kunskap om verksamhetens pedagogiska kvalitet. Tillsammans med ledningsgruppen, PU och medarbetare arbetar rektor i hög grad för att utveckla hela verksamheten. Det systematiska kvalitetsarbetet Rektor har det övergripande ansvaret för det systematiska kvalitetsarbetet. Detta utövar rektor genom att regelbundet samla in data från skolans personal, elever och föräldrar. Med hjälp av resultatet av den insamlade datan tar rektor i hög grad ansvar för att sedan kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras i relativt hög grad och finns till stora delar åtkomligt på skolans hemsida. Möjligheter till kompetensutveckling för personal utifrån verksamhetens behov För att sörja för verksamhetens utvecklingsbehov erbjuds lärare och fritidshemspedagoger till stora delar kompetensutbildning. Det finns relativt väl fungerande former för samverkan och kunskapsutbyte mellan pedagogerna i form av kollegiehandledning och diskussioner kring betyg och bedömning. Samverkan och övergångar inom verksamheten och mellan skolformer Det finns till stora delar en fungerande samverkan inom verksamheten för att göra övergångarna mellan de olika skolformerna väl fungerande. Bedömning enligt skala Stora brister i kvalitet Mindre god kvalitet God kvalitet Mycket god kvalitet