Metodbok för observationer

Transkript

1 1 Metodbok för observationer

2 2 VÅGA VISA utvärdering som utvecklar VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Nacka, Sollentuna, och Upplands Väsby. Syftet med VÅGA VISA är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola. Utvärderingen av verksamheten görs på uppdrag av de politiska nämnderna i respektive kommun. Metoderna omfattar idag tre delar: enkät till elever och vårdnadshavare, pedagogers självvärdering samt kollegiala observationer och genomförs i både kommunala och fristående förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. VÅGA VISA: baseras på läroplaner för förskola och skola utgår från ett barn- och elevperspektiv stödjer det systematiska kvalitetsarbetet jämför kommunernas förskolor och skolor sprider goda exempel och bidrar till lärande och utveckling Metodboken avser observationerna i VÅGA VISA och är ett stöd för er som ska utföra observationerna. Metodboken är gemensam för alla verksamheter från förskola till gymnasieskola. Skola används i metodboken för alla verksamheter inom förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem, gymnasieskola samt grund- och gymnasiesärskola. Mer information finns på VÅGA VISA:s webbplats på Observationer inom Våga Visa Observationerna genomförs av erfarna pedagoger och skolledare med pedagogisk högskoleutbildning. Observatörerna bildar lag som besöker en skola i en annan kommun. Observationerna utgår från läroplanerna och gäller följande målområden: Normer och värden Utveckling och lärande/kunskaper Ansvar och inflytande för barn/elever Bedömning och betyg (endast grund-, sär- och gymnasieskola) Styrning och ledning Observatörerna skriver en rapport där de bedömer skolans arbete och resultat inom målområden, baserat på: Observationer i verksamheten Intervjuer med elever, personal och skolledning samt samtal med barn Skolans egna dokument, relevanta för observationens genomförande

3 3 Ungefärlig tidsplan för en observation Före/i början av vecka 1: Observatörerna läser skolans dokument och planerar observationen. Vecka 1: Observationen genomförs och rapporten skrivs. Vecka 2-4: Rapporten metodgranskas av kommunens samordnare. Observatörerna korrigerar rapporten. Vecka 5-6: Överlämningsmöte där observationens resultat diskuteras. Observatörer, skolans ledning och tjänstemän från kommunen deltar. Inför observationen Förberedelsen inför observationen är viktig. Observationsledaren tar den första kontakten med förskolechef/rektor en månad före observationen. Observationsledaren kontaktar också de övriga i laget. Den observerade skolans förskolechef/rektor har ansvar för: att observatörerna inför observationen får tillgång till relevant dokumentation att informera barn, elever och föräldrar om att skolan ska observeras och om syftet med observationen Dokument som observatörerna ska få av skolan inför en observation (digitalt): plan för den pedagogiska verksamheten andra aktuella policydokument plan mot kränkande behandling eller motsvarande dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet eventuella utvärderingar av verksamheten från det senaste året schema (kan ges på plats) exempel på veckoblad/månadsbrev eller motsvarande tidigare observationsrapport Frågor att fundera på före en observation Vilka verksamheter finns på enheten? Vilken information finns på skolans webbplats? Hur får vi tillgång till skolans webbplattform, intranät etc? Vilken information om de olika målområdena har vi fått från dokumentationen? Vilka aktiviteter bör vi vara med på i skolan? Vilka ska vi intervjua för att få en heltäckande bild av skolan? Hur planerar vi tiden för observation, intervjuer och rapportskrivning? Vem gör vad? Hur planerar vi den dagliga avstämningen med varandra? Hur skriver vi i rapportunderlaget på ett bra sätt? Hur sker den slutgiltiga formuleringen till rapporten? Hur gör vi för att korrigera rapporten efter metodgranskning?

4 4 Observation och skrivprocess Observationer i verksamheten Observationerna ska täcka in alla verksamheter som ingår i enheten om inte annat angivits i uppdraget. Ni bör observera såväl planerade och organiserade aktiviteter som undervisning, samlingar, måltider, som mer spontana och fria aktiviteter under dagen. Observationer kan också genomföras på möten, exempelvis arbetslagsträffar, elevråd och möten i elevhälsoteamet. Om det är lämpligt kan ni be om att få ta del av deltagarnas synpunkter i slutet av möten som ni har deltagit på. För att kunna vara en god observatör behöver man vara medveten om hur komplex observationsprocessen är. Uppdraget är att utgå från läroplanen och att ha ett barn- och elevfokus. Tänk på att den du är och dina erfarenheter kan påverka vad du ser och vad du har svårare att upptäcka. När ni observerar en aktivitet ska ni bara iaktta och lyssna. Försök att inte störa verksamheten och ställ t ex frågor efter aktiviteten. Som observatör ska ni inte delta i skolans arbete. Var ödmjuka, positiva och visa respekt. Det är angeläget att ni inte upplevs som kritiskt granskande. Sträva istället efter att visa att ni är intresserade av vad som händer i verksamheten. Under observationen är det viktigt att ni i laget stämmer av era iakttagelser med varandra och dagligen skriver in era iakttagelser i rapportunderlaget. Självfallet gör ni det inte inför andra på skolan. Stäm också kontinuerligt av mot metodboken och bedömningsaspekterna så att inget viktigt saknas. Intervjuer och samtal Intervjuer är en mycket viktig del i observationen och ger en fördjupad information om hur man arbetar och hur olika grupper ser på verksamheten. Dra också nytta av spontana samtal. Era intervjuer ska täcka in alla verksamhetsformer som ingår i enheten. En frågebank med förslag till intervjufrågor finns i rapportunderlaget. Tänk igenom i förväg vad ni vill få reda på i varje intervju och vilka frågor ni ska ställa. Intervjuerna ska komplettera det ni läst om och sett i verksamheten under observationerna. För att minska risken för felaktiga slutsatser i rapporten tar ni i intervjuerna också upp sådant som är oklart i det ni sett eller läst.. Det kan därför vara bra att ha intervjuerna mot slutet av observationen. Fråga personalen efter goda exempel i verksamheten som de tycker att ni inte ska missa. Ställ öppna frågor, till exempel Kan du berätta om? Hur? Vad? Varför? Ställ följdfrågor, Vad menar du? Kan du ge exempel. Undvik ledande frågor. Anteckna det som sägs direkt.

5 5 När ni intervjuar skolledningen är det bra om hela laget är med. Vid intervjuer med elever och personal kan ni däremot välja om ni är en eller två som intervjuar. Berätta för de personer som intervjuas att namnen på intervjuade eller vem som har sagt vad inte kommer att framgå av rapporten. Förskolechefs/rektors åsikter skrivs dock ut i rapporten. Intervjuer med skolledning I början och i slutet av observationen ska ni intervjua skolledningen. Det är viktigt att ni är väl inlästa på de dokument ni har fått och har stämt av med varandra vilka frågor ni ska ställa. Ni bör i den inledande intervjun även ta upp hur observationer och intervjuer kommer att gå till. Hör er också för om det är något som förskolechef/rektor vill att ni tittar särskilt på inom målområdena. I det avslutande intervjun ska ni ställa kompletterande frågor samt i dialog återkoppla era slutsatser kring de starka sidor och utvecklingsområden som ni identifierat. Intervjuer med elever och personal Under observationen ska ni också intervjua elever och personal. Det är ni observatörer som ansvarar för att boka intervjuer med dem ni behöver tala med, men det kan vara praktiskt att be skolan om hjälp med bokning av möten med olika grupper. Ni bör intervjua pedagoger som är arbetslagsledare eller avdelningsansvariga, liksom personer på andra nyckelpositioner, som till exempel förstelärare och pedagogiska utvecklingsledare. Ni kan förstås också ta tillfällen att samtala med pedagoger spontant, till exempel i anslutning till en lektion eller aktivitet. Tänk dock på att inte störa verksamheten för barn och elever. När det gäller elever kan de både intervjuas i grupp och spontant. Tänk på att ni får en bred representation. Ni bör intervjua ledningen för elevrådet. För elever i särskolan och särskilda undervisningsgrupper ska urval göras i samråd med förskolechef/rektor. Samtal med barn Barn i förskolan ska inte intervjuas i organiserad form. Samtala istället med barnen under observationens gång. Rapport Skrivprocess Observationslaget dokumenterar och summerar i ett rapportunderlag varje dag och stämmer av och prioriterar nästa dags arbete. Rapporten skrivs i en rapportmall på Google drive. Rapporten är lagets gemensamma dokument och det som skrivs är hela lagets ansvar. Det finns en mall med mer detaljerade anvisningar på VÅGA VISA:s webbplats. I rapporten redovisas starka sidor och utvecklingsområden i verksamheten. Rapporten innehåller också en bedömning av varje målområde på en skala från 1,0 till 4.0.

6 6 1,0 Stora brister i kvalitet Verksamheten har stora utvecklingsbehov 2,0 Mindre god kvalitet 3,0 God kvalitet 4,0 Mycket god kvalitet Verksamheten bedöms sammantaget ha mindre god kvalitet och har flera utvecklingsområden Verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa utvecklingsområden. Verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen. Bedömningar ska baseras på material från flera olika källor; observationer, intervjuer och dokument och inte bara enskilda exempel. Bedömningarna utgår från ett barn- och elevperspektiv. Rapporten ska visa läget i verksamheten när observationen genomförs, och ge stöd i utvecklingsarbetet. Rapporten talar däremot inte om vad skolan bör göra, och innehåller alltså inte råd till ledningen. Målområden För varje målområde finns ett antal bedömningsaspekter, uppdelat på förskola, grundskola och gymnasium. Dessa finns i bilaga Bedömningsaspekter (gymnasium kommer till vt 18) Rapportens målgrupper Målgrupp för rapporten är skolans ledning och medarbetare samt kommunens politiker och tjänstemän, vårdnadshavare och elever. Även den som inte är väl insatt i skolans verksamhet ska kunna förstå rapporten. Rapportens innehåll Rapporten inleds med en kort faktabeskrivning om förskolan/skolan samt en beskrivning av hur observationen genomförts. Resultatet av observationen presenteras genom: Sammanfattande helhetsbild Kort beskrivning av resultat per målområde En bedömning i skala per målområde Kort beskrivning och bedömning i text av enhetens starka sidor och utvecklingsområden Granskning av rapporten Observatörerna skickar rapporten samt rapportunderlaget till samordnaren i den observerade skolans kommun för metodgranskning. Observatörerna korrigerar därefter rapporten och skickar den till samordnaren för godkännande och därefter till förskolechef/rektor i god tid före överlämningsmötet.

7 7 Överlämningsmöte Vid överlämningsmötet deltar skolans ledning, observatörer, samordnaren och andra tjänstepersoner som t ex förvaltningschefen eller motsvarande. Representant för fristående skolors huvudman bjuds in. Syftet med överlämningsmötet är framförallt att skolans ledning ska kunna få så stor nytta av observationen som möjligt. Ni som observatörer behöver ge exempel på vad ni har sett och vad som ligger till grund för bedömningen i rapporten. Samordnaren ansvarar för inbjudan och informerar om hur överlämningsmötet går till. Etiska aspekter och sekretess När du är observatör omfattas du av samma sekretess som i den verksamhet du observerar. Tänk på att inte diskutera er observation där andra kan höra, t ex om ni åker kommunalt på väg hem. Under observationer och i intervjuer ska den observerade enheten vara i fokus. Detta innebär att du inte bör uttrycka dina åsikter eller berätta om din egen verksamhet, om du inte får en direkt fråga. Om du skulle se ett barn/elev som far illa måste du självklart ingripa eller påkalla personal.

8 8 Bilaga: Bedömningsaspekter GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM NORMER OCH VÄRDEN KUNSKAPER FRITIDS- HEMMET ANSVAR OCH INFLYTANDE FÖR ELEVER VÄRDEGRUNDS- ARBETET FÖRHÅLLNINGSSÄTT MELLAN ELEVER OCH PERSONAL HUR SKOLAN SKAPAR FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ELEVENS LÄRANDE HUR ELEVERNA UTMANAS ATT NÅ LÄNGRE I SIN KUNSKAPSUTVECKLING HUR UNDERVISNINGEN ANPASSAS EFTER ELEVERNAS BEHOV FRITIDSHEMMETS SYFTE FRITIDSHEMMETS KOMPLETTERING AV FÖRSKOLEKLASS OCH SKOLA ANSVAR FÖR DET EGNA LÄRANDET OCH ARBETSMILJÖN INFLYTANDE ÖVER VERKSAMHETEN DEMOKRATISKA ARBETSSÄTT Det finns en gemensam och förankrad syn på verksamhetens värdegrund bland personalen och elever Det bedrivs ett systematiskt arbete med värdegrundsarbete och mot diskriminering och kränkande behandling Det finns ett respektfullt förhållningssätt mellan personal och elev samt mellan eleverna Personalen har positiva förväntningar på eleverna och stöttar deras självtillit Eleverna förstår syftet med aktiviteter i undervisningen, dvs vilka förmågor de ska få möjlighet att utveckla och hur de ska få visa sina kunskaper. Lärmiljön stödjer utveckling och lärande. Undervisningen är planerad, strukturerad och har tydlig koppling till läroplanens mål Undervisningen är varierad med olika arbetsmetoder och ämnesövergripande inslag Arbetssätten stimulerar samarbete mellan eleverna i deras lärande Eleverna ges förutsättningar att utveckla digital kompetens I förskoleklassen får eleverna genom lek, rörelse och skapande utveckla kreativitet samt sin förmåga att samarbeta och kommunicera Eleverna ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling Eleverna använder sig av ett kritiskt tänkande och formulerar självständigt ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden Eleverna utvecklar sin kreativitet och sin språk- och kommunikationsförmåga. Det finns förankrade strategier och metoder för anpassningar, extra anpassningar och särskilt stöd för eleverna Det finns förankrade strategier och metoder för arbetet med elever med annat modersmål. Eleverna erbjuds en meningsfull fritid genom att verksamheten utgår från elevernas behov, intressen och erfarenheter. Undervisningen innehåller lek, rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformer samt utforskande och praktiska arbetssätt. Fritidshemmet erbjuder eleverna rekreation och vila för hälsa och välbefinnande. Lärandet på fritidshemmet är i högre grad situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat Eleven tränas i att ta ansvar för sitt lärande (tex samtal, reflektion, formativ återkoppling mellan lärare och elev) Eleverna ges möjlighet att ta personligt ansvar för arbetsmiljön. Pedagogerna planerar och utvärderar undervisningen tillsammans med eleverna. Undervisningen stimulerar elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande. Alla elever ges lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen. (oavsett kön, etnicitet etc) Eleverna utvecklar sin förmåga att arbeta enligt demokratiska principer (i vardagen, genom klassråd och elevråd)

9 9 BEDÖMNING OCH BETYG STYRNING OCH LEDNING ÅTERKOPPLING AV ELEVERS LÄRANDE TILL ELEVER OCH/ELLER FÖRÄLDRAR SKOLANS ARBETE FÖR ATT SÄKRA LIKVÄRDIG, ALLSIDIG OCH RÄTTSSÄKER BEDÖMNING LEDNING AV DEN PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET SAMVERKAN OCH ÖVERGÅNGAR INOM VERKSAMHETEN OCH MELLAN SKOLFORMER Föräldrar och elever har tillgång till dokumentation med information om elevens kunskapsmässiga utveckling. Lärarna ger återkoppling till eleven på vad hen behöver arbeta med för att nå längre i sin kunskapsutveckling. Eleverna får öva på att bedöma sina egna resultat Skolans systematiska arbete säkrar en likvärdig, allsidig och rättssäker bedömning. Ledningen har kunskap om verksamhetens pedagogiska kvalitet. Ledningen arbetar för att utveckla verksamheten tillsammans med medarbetare. Ledningen tar ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten Personal och elever medverkar i det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns fungerande rutiner och former för samverkan och kunskapsutbyte mellan pedagogerna. Det finns fungerande samverkan inom verksamheten. Det finns fungerande rutiner för övergångar mellan skolformer.

10 10 FÖRSKOLA NORMER OCH VÄRDEN UTVECKLING OCH LÄRANDE BARNS INFLYTANDE STYRNING OCH LEDNING VÄRDEGRUNDSARBETET FÖRHÅLLNINGSSÄTT MELLAN BARN OCH PERSONAL HUR FÖRSKOLAN SKAPAR FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BARNENS LÄRANDE HUR BARNEN STIMULERAS OCH UTMANAS I SIN UTVECKLING HUR UNDERVISNINGEN ANPASSAS EFTER BARNENS BEHOV LEDNING AV DEN PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET SAMVERKAN OCH ÖVERGÅNGAR INOM VERKSAMEHTEN OCH MELLAN SKOLFORMER Det finns en gemensam och förankrad syn på verksamhetens värdegrund bland personalen Det bedrivs ett systematiskt arbete med värdegrundsarbete och mot diskriminering och kränkande behandling Det finns ett respektfullt förhållningssätt mellan personal och barn samt mellan barnen Personalen har positiva förväntningar på barnen och stöttar deras självtillit Verksamheten utgår från barnens behov, intressen och erfarenheter. Lärmiljön stödjer utveckling, lek och lärande Undervisningen är planerad, strukturerad och har tydlig koppling till läroplanens mål Undervisningen är varierad med olika arbetsmetoder Barnen får genom lek, rörelse och skapande utveckla sin kreativitet Barnen får utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp Barnen ges förutsättningar att utveckla digital kompetens Omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet Varje barns lärande dokumenteras, följs upp och analyseras kontinuerligt Den pedagogiska verksamheten utvecklas utifrån dokumentationen Vårdnadshavare ges möjlighet att ta del av dokumentationen Barnen stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling Barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling Barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Barnen får stöd och stimulans i sin sociala utveckling Det finns förankrade strategier och metoder för utmaningar, anpassningar och särskilt stöd i verksamheten Det finns förankrade strategier och metoder för arbetet med barn med annat modersmål Barnen ges möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter samt påverka sin situation Barnen tränas i att ta ansvar för sina egna handlingar och förskolans miljö Barnen ges möjlighet att utveckla sin förmåga att arbeta enligt demokratiska principer genom olika former av samarbete och beslutsfattande Barnen har ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll Alla barn ges lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen (oavsett kön, etnicitet etc) Ledningen har kunskap om verksamhetens pedagogiska kvalitet Ledningen arbetar för att utveckla verksamheten tillsammans med medarbetare Ledningen tar ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten Personal, barn och vårdnadshavare medverkar i det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns fungerande rutiner och former för samverkan och kunskapsutbyte mellan pedagogerna. Det finns fungerande samverkan inom verksamheten. Det finns ett arbete med övergångar mellan skolformer.