Rektorsområde Hörningsnäs Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

Transkript

1 Grundskoleavdelningen Rektorsområde Hörningsnäs Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017 SKOLA Övergripande under hela läsåret En tydlig framgångsfaktor enligt skolinspektionen är ett demokratiskt och kommunikativt ledarskap som fokuserar på såväl skolans kunskapsmål som sociala mål. Detta har vi medvetet arbetat med under läsåret och det syns tydligt i medarbetarenkäten där vi fick mycket positiva. En framgångsrik skola är en skola där skolan lyckas få bra såväl när det gäller kunskapsmålen som de sociala målen. Därför tycker vi att det är glädjande att se att våra kunskaps i alla ämnen och i alla årskurser har en hög måluppfyllelse. Vad det gäller de sociala målen så är det roligt att se att våra äldsta elever trivs bättre på skolan än förra året. Arbetet med den pedagogiska plattformen går hand i hand med vår vision, Alla ska lyckas! Vi kan se att matematik och svenska är de ämnen som flest elever inte bedöms uppnå kunskapskraven i på våra skolor. Likadant var det förra året. Det är framförallt i dessa ämnen som arbetslagen har antagit utvecklingsområden för att höja elevernas måluppfyllelse. För tre år sedan arbetade rektorsområdet med matematiklyftet, detta läsår har alla teoretiska lärare genomgått läslyftet. Dessa kompetensutvecklingar har troligen också bidragit till elevernas goda måluppfyllelse. Under två uppstartsdagar i augusti 2016 arbetade vi med all personal grundlig igenom skolans vision: Alla ska lyckas Alla, oavsett hemförhållanden, funktionsnedsättning, inlärningsstil, ålder och kön Ska, vi tror på att alla kan och vi har höga förväntningar på varje elev Lyckas, både i skolarbetet, i relationer, i samhället och på fritiden Under de två första veckorna varje läsår och den första veckan på vårterminen arbetar samtliga klasser och fritidsgrupper med skolans plan mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier. Fokus dessa veckor ligger på att implementera skolans ordningsregler, arbeta med gruppstärkande aktiviteter och göra klassens/fritidsgruppens strukturer och ramar tydliga för alla (hur övergångar mellan olika aktiviteter ser ut och går till, konsekvenser om man väljer att inte respektera gemensamma regler samt syftet med dessa). Vår vision går hand i hand med kommunens pedagogiska plattform arbetet med studiero och stödjande lärmiljö.

2 I både elev och fritidsenkäten ligger en i trygghetsfrågor även detta år över kommungenomsnittet. Det är ett mycket positivt och betydelsefullt då det visar att rektorsområdets fleråriga satsning på värdegrunds och ordningsfrågor gett. Organisationen använder alla indikationsinstrument på ett välförankrat och adekvat sätt, d.v.s. vi använder data från sociometriska diagram, trygghetsvandringar, enkäter, skolans olika råd och incidentrapporter som underlag när vi utvärderar, analyserar och förändrar, förstärker, förstår och planerar vår verksamhet och vi använder samma verktyg som mätinstrument när vi följer upp arbetet. Det systematiska arbetet kring trygghetsfrågor fokuserar genomgående på att göra rätt saker. Rektorsområdet likabehandling och trygghetsarbete de senaste läsåren ser vi gett stor effekt. I våra enkätundersökningar, elevsamtal och trygghetsvandringar får vi även i år väldigt goda. Vi fortsätter nästa år med vårt salutogena arbete och bygger vidare på arbetet med att bygga förtroendefulla relationer med vuxna, med tydliga strukturer och ansvarsfördelningar, fadderverksamhet samt det vi införde detta läsår, gemensamma temaarbetet i hela rektorsområdet. I arbetslagen arbetar vi regelbundet med systematiskt kvalitetsarbete. Vi analyserar varje termin och bestämmer nya utvecklingsområden för att kontinuerligt förbättra verksamheten. Det är ett uppskattat arbete i arbetslagen och gör alla delaktiga. Vi kan se att det ger då elevernas måluppfyllelse har ökat sedan vi började detta systematiska kvalitetsarbete. 86 % av alla elever i rektorsområdets årskurs 3 6 svarar att de har förtroende för minst en vuxen på skolan. Det är ett i stort sätt likvärdigt mot föregående år. et ställer vi elev och fritidsenkätens då 9,7 svarade att de känner sig trygga under skoltid och 9,0 under fritidstid. et från dessa enkäter och svaren från enskilda elevsamtalen och trygghetsvandringarna ger ungefär samma vilket vi därmed bedömer som högst sannolikt trovärdiga svar. Närvarande vuxna, som agerar omedelbart när något händer, tar sig tid när någon behöver hjälp och som är intresserade av och tycker om eleverna verkar vara precis som forskningen visar, de faktorer som uteslutande är viktiga i förtroende och trygghetsfrågan. Rektorsområdet visar för andra året i rad mycket höga siffror vilket är ett härligt betyg på att våra åtgärder varit rätt prioritering. Att vi fortsatt behöver arbeta för att alla elever ska ha förtroende för minst en vuxen i skolan samt känna sig trygga under hela sin skol och fritidstid blir ett fortsatt arbete där bl.a. lekgrupper och vuxenledda lekar på rasterna är två åtgärder som vi ser kommer att hjälpa de elever som idag upplever sig ensamma. Januari 2017 I förskoleklasserna arbetar man på ett framgångsrikt sätt med elevernas språkutveckling. De arbetar på ett metodiskt sätt med Bornholmsmetoden och kan se stora framsteg hos eleverna. I årskurs 1 hade 100 % av eleverna knäckt läskoden redan till jul, vilket är mycket bra, även den årskullen hade som sexåringar arbetat med Bornholmsmetoden.

3 Även årskurs 2 och 3 hade hög måluppfyllelse 100 % i samtliga ämnen utom engelska, svenska och matematik men i dessa ligger siffran ändå över 95 %. Vi ser att det är ett hopp mellan lågstadiet och mellanstadiet så vi måste arbeta än mer för bra övergångar. I årskurs 6 spretar betygen det är flera elever som precis klarar E nivå men det finns också flera elever som redan får B och A i flera ämnen. Juni 2017 På lågstadiet arbetar man ofta i perioder med intensivläsning, lärarna kan tydligt se att dessa perioder stärker elevernas läsning och då också måluppfyllelse i flera ämnen. Analys av kunskaps över tid, årskurs 3 och 6. Vi kan konstatera att kunskapsnivån har ökat. Vi har arbetat med mattelyftet, läslyftet, läsförståelse strategier, regelbundna intensivläsningsperioder samt en välfungerande specialundervisning. Vi har arbetat målmedvetet för studiero i klassrummen. Sammantaget tror vi att det har gynnat våra elever och att de därför nått bra. Våra skolor är med i övningsskoleprojektet som kommunen inlett med Södertörns högskola. Under flera veckor under hela läsåret hade båda våra två skolor ett flertal lärarstuderande. Studenterna och fortbildningen har givit skolan mycket spännande input från den akademiska världen. Det är även flera av lärarna som under året deltagit i handledarutbildningen som har anordnats centralt. Vi har en hög behörighet på lärarna. Det är med glädje vi kan konstatera att de nyrekryteringar vi hittills har gjort i år har både yrkeserfarenhet och lärarexamen. Detta samt att vi till hösten fyllt de flesta platserna i alla klasser gör att vi bedömer att vi är en attraktiv skola! Vi avslutade läsåret med två fantastiska avslutningar. Att se elever från årskurs 2 och 5 stå som avslutningarnas konferencierer under en hel avslutning inför flera hundra föräldrar är stort! Utöver dessa elever framförde även andra elever sång och instrumentella solon. Huddinges ledord är Mod, Driv och Mångfald. I praktisk och reell skepnad var det exakt vad vi fick vara en del av under våra avslutningar. Att se skolans 550 elever delta på det viset visar att Hörningsnäs rektorsområde genomgående verkligen arbetat med Huddinge kommuns ledord! UTVECKLINGSARBETE AV REKTORSOMRÅDETS FÖRSTELÄRARE Biblioteket på Hörningsnässkolan Biblioteket är nu på plats i korridoren utanför personalrummet. På ena sidan i biblioteket finns en hylla med bilderböcker och skönlitterära böcker som är sorterade i genrer. På andra sidan finns det faktaböcker sorterade efter ämne. Det

4 finns tre läs- och arbetsplatser med stolar med dynor på. Under höstterminen har treorna introducerats i hur man lånar och lämnar böcker. De kan nu utnyttja biblioteket tillsammans med sin lärare och klass eller på egen hand låna böcker. Under vårterminen har Åsa hållit i läslyftet för lärarna som arbetar på lågstadiet. Bedömning för lärande Under läsåret 2016/2017 har arbetet kring bedömningsfrågor legat lite vilande pga. av läslyftet. Jenny, som i sitt försteläraruppdrag ska driva frågor kring det, har under höstterminen framförallt byggt på sin kompetens kring formativ bedömning. Jenny har bland annat läst boken Lärandematriser av Johan Alm och prövat den sortens matriser i sin egen undervisning i NO åk 6. Jenny deltog också i ett BFL-seminarium på Skolforum där BFL problematiserades av forskare som Anders Jönsson och Åsa Hirsh. Vi fick också ta del av exempel från hur andra kommuner och skolor gjort för att implementera BFL. Lärdomar från det är att det tar lång tid och krävs ett strukturerat kollegialt arbete för att det ska ge ordentliga avtryck i undervisningen. Det finns en risk att det blir allt för metodfokuserat och också mycket lärarcentrerat, det är viktigt att eleverna involveras i bedömningsprocessen. Under vårterminen har Jenny ägnat tid åt att sätta sig in i Unikum, den lärplattform som Huddinge kommun ska börja använda ht Under vårterminen kommer Jenny att ingå i en grupp som ska se över arbetet med våra skriftliga omdömen och våra utvecklingssamtal. Vi behöver utveckla och hitta gemensamma former för hur vi skriver våra omdömen och hur vi genomför våra utvecklingssamtal. Det stora arbete kring planering, undervisning och bedömning som vi genomförde för ett par år sedan skulle behöva repeteras och utvecklas. Vi har fått många nya kollegor och en del av det vi lärde oss och det vi bestämde har kanske fallit i glömska. När vi går in i arbetet med Unikum passar det utmärkt att repetera och vidareutveckla arbetet. Utvecklingsprojekt kring språkutveckling Under höstterminen har fokus för Malins försteläraruppdrag varit handledning av ny kollega samt att läsa in sig på aktuell litteratur i språkutveckling och delta aktivt i olika diskussionsgrupper i ämnet. Under vårterminen har Malin hållit i läslyftet för mellanstadiet.

5 FRITIDSHEMMET Sammanfattning läsåret 2016/2017 Inför läsåret 2016/2017 fick fritidshemmet ett eget kapitel i Lgr11, det första i historien. Innehållet i kapitlet hade personalen i fritidsgruppen gemensamt förberett under fjolårets fördjupningsdagar och personalen upplevde sig generellt ganska insatta i fritidshemmets lärande uppdrag. Ett gemensamt planeringsverktyg infördes av skolledningen och under vårterminen omvandlades planeringsverktyget från papper till digital form, ett stort steg för fritidshemmet. Det digitala verktyget sparar och effektiviserar tiden, skapar ett kollegialt utvecklingsforum och ger såväl pedagoger som ledning data som gör uppföljnings och analysarbetet mer specifik och uppföljningsbart. Under vårterminen har vi använt varandras dokumentationer och har under gemensam konferenstid reflekterat kring dessa utifrån fritidshemmets centrala innehåll. Syftet har varit att fördjupa förståelsen för fritidshemmets nationella uppdrag och skapa en samsyn kring vad målen står för och bör/kan tolkas som. Även under fritidshemmets fyra nätverksträffar har dessa mål stått på agendan. För första gången genomförde fritidsgruppen en gemensam bokcirkel som kompetensutveckling, en satsning som uppskattades av alla pedagoger och som flera återkommit till i diskussioner och samtal av olika slag. Inför kommande läsår har fritidsgruppen ringat in följande områden som önskade satsnings och prioriteringsområden, både utifrån ett stressreducerande perspektiv men även för att förstärka fritidshemmets roll, uppdrag och värde: - Samplanering mellan fritidsavdelningarna samt mellan skola och fritidshem - Samverkan mellan fritidsavdelningar på Hörningsnässkolan - Gemensam utvecklingstid för FritidsAppen - Tätare träffar och mer tid till arbetsgrupperna - Utveckling av skolgårdens miljö på Hörningsnässkolan - Ökad fadderverksamhet fritidshemmet i hela rektorsområdet CENTRUM FÖR PFFESIONSUTVECKLING Hörningsnäs rektorsområde har en lång tradition av att ta emot lärarstudenter och är sedan vårterminen 2016 ett fullt utbyggt centrum för professionsutveckling. Sedan vårterminen 2016 ingår Hörningsnäs rektorsområde i det regeringen för några år sedan beslutade skulle bidra till att kvalitetssäkra lärarutbildningarnas verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Projektet kom att kallas övningsskolorprojektet. Vårt rektorsområde valdes ut att delta och är sedan vårterminen 2016 ett centrum för professionsutveckling i samarbete med Södertörns högskola.

6 Det övergripande syftet med projektet är att skapa en lärarutbildning med tydligare fokus på att utveckla lärares kunskaper om undervisning och lärande. Projektet förväntas även leda till en förhöjd kvalitet i den verksamhetsförlagda utbildningen genom ett utökat samarbete med utvalda skolor. Under läsåret 2016/2017 har rektorsområdet tagit emot lärarstudenter till såväl lågstadiet, mellanstadiet samt fritidshem och förskoleklass. För våra två skolor innebär samarbetet att våra pedagoger och arbetslag får ett tätare samarbete med lärare från högskolan, samt att de får ta del av nyare forskning inom det pedagogiska området. De får även stöd i sin yrkesutveckling genom det kollegiala arbetet som leds av högskolans lärare och ges förtur till deltagande i vissa vidareutbildningar kopplade till Södertörns högskola. Alla våra handledare har handledarutbildning.

7 Kunskaps redovisat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Andel elever som klarat alla delprov medelvärde av alla delprov Vt-15 Vt-16 Vt-17 Vt-17 Åk. 3 14/15 15/16 16/17 16/17 Nationella prov åk 3 Ma 82,1 94,7 92,1 91,2 Sv 61, ,4 94,1 SVA 75,0 86,7 Andel elever som fått minst provbetyget E samt elevernas genomsnittliga meritvärde och andel elever med minst E i lästa ämnen Vt-15 Vt-16 Vt-17 Vt-17 Åk. 6 14/15 15/16 16/17 16/17 Nationella prov åk 6 En 98,1 96,2 96,4 95,9 Ma 94,3 96,2 94,6 92,0 Sv 98,0 94,2 92,9 94,7 SVA ,8 Kunskap åk 6 Meritvärde 215, ,2 210,7 Minst E i lästa ämnen 92,5 94,2 87,5 79,9 Analys av kunskaps uppdelat på flickor och pojkar, i årskurs 3 och i årskurs 6 vårterminen 2017 Årskurs 3: Vi ser ingen skillnad mellan pojkar och flickor i vare sig svenska eller matte när det gäller en på de nationella proven. Årskurs 3 består av 86 elever samt en elev som gått i språkskola och kommer tillbaka till åk 4 till hösten. 46 är flickor och 40 är pojkar. Vi ser att de som har speciella behov och fått göra proven i mindre grupp har klarat proven bra. Även en del elever med diagnos som gjort proven i stor grupp har klarat proven bra. Årskurs 6: Av de elever som inte fått minst E i provbetyg är det svårt att dra några slutsatser gällande skillnader mellan könen. Det är 7 elever, 3 flickor och 4 pojkar, som har fått provbetyg F i minst ett ämne. Vi ser inte att det på något sätt skulle ha med kön att göra, i samtliga fall finns det andra faktorer som spelar in. Vi ser att det är fler flickor än pojkar som får provbetyg A eller B i svenska. Vi ser att det är fler pojkar än flickor som får provbetyg A eller B i engelska. I matematik är det något fler pojkar som får de högsta provbetygen men också fler pojkar som får F. En tänkbar förklaring till skillnaderna i svenska och engelska är att flickorna läser mer böcker och pojkarna spelar mer datorspel där de ofta kommunicerar på engelska på sin fritid. I skolan och i vår undervisning har vi svårt att se några

8 skillnader som skulle kunna bero på kön. Vi ser inga direkta mönster kring ambition och arbetsinsats beroende på kön. Vi har elever som olika har förutsättningar och vi ser att en beror mer på individuella faktorer. Även när det gäller terminsbetygen ser vi liknande mönster och drar samma slutsatser. Det är individuella skillnader snarare än skillnader mellan könen. Kunskaps; jämförelse prov och bedömning årskurs 6 I matematik har en av eleverna som fick betyget F ht 2016 och två av dem som vi var mycket osäkra på nu fått provbetyg E. Ingen som i höstas fick E fick provbetyget F. I övrigt hade de flesta samma provbetyg som höstterminsbetyg. Ett par elever fick rejält bättre på nationella provet än vad de hade i betyg hösterminen Sammanfattningsvis ligger vår bedömning i linje med en på de nationella proven, kanske gjorde vi en något hårdare bedömning under hösterminen. Vårterminens betyg justerar detta, vi satte högre betyg på ett antal elever jämfört med hösten. Vi ligger fortfarande mycket nära våra på de nationella proven. I engelska lyckades många elever bättre på det nationella provet än vad de hade i betyg ht De som har fått provbetyg F hade även F i terminsbetyg. Sammanfattningsvis ligger vår bedömning ht 2016 strax under en på de nationella proven. Även i engelska satte vi högre betyg på vårterminen jämfört med höstterminen på flera elever och betygen och provbetygen ligger nära varandra. I svenska ser vi att vi har ett litet antal elever som hade ett högre terminsbetyg än vad de fått för provbetyg på de nationella proven. Här låg vår bedömning lite över en på de nationella proven. Terminsbetygen i svenska följer till stor del en på de nationella proven, max 10 % av eleverna fick ett högre betyg än vad provbetyget visade. Vi tror att en förklaring till den något hårdare bedömning vi gjort i matematik och engelska beror på att vi velat vara lite försiktiga när vi satte betyg ht 2016, vi resonerade som så att det är bättre att ha utrymme att höja betyget och att vi vill vara säkra på att eleven verkligen har visat den kunskapsnivå som motsvarar ett visst betyg. Eleverna har också arbetat flitigt och många har utvecklats under vårterminen och får därför bättre. I svenska tror vi att det kan vara så att vår undervisning och de nationella provens uppgifter inte är utformade på samma sätt. I vår skrivundervisning har vi arbetat mycket med skrivprocessen; eleverna är vana vid att få förbereda sig, skriva ett utkast, bearbeta, få feedback, bearbeta igen osv. Så ser inte förutsättningarna ut när de skriver de nationella proven. När det gäller läsförståelse har vi arbetat mer med elevernas upplevelser, tankar, funderingar kring det lästa än detaljfrågor kring skönlitterär text. Eleverna var helt enkelt inte vana vid den typen av frågor som ställdes på de nationella proven. Vi tror att det kan ha spelat roll för de något sämre en.

9 Analys av jämförelse av prov och uppnående av kunskapskrav i årskurs 3 vårterminen 2017 Vi ser att våra elever har något högre måluppfyllelse än vad de skrev på de nationella proven både i ämnet matematik och svenska. Det är elever som inte har klarat alla delprov men som ändå blir godkända i ämnet. De har visat på lektionerna att de klarar kunskapskraven i ämnet. De elever som inte når målen i ämnet som helhet, är för oss kända och de har fått särskilt stöd under hela läsåret. Dock är skillnaden liten i matematik klarade 92,1 % nationella proven och 95,3 % bedömdes nå målen. I svenska var det 93,4 % som klarade proven och vår bedömning i måluppfyllelse var 96,5 %. Analys av jämförelse av provbetyg och betyg i årskurs 6 vårterminen 2017 Vi ligger mycket nära våra på nationella proven i vår betygssättning. I svenskan har vi något fler elever som får ett högre betyg än provbetyg. Det beror på att de visat att de uppnår kunskapskraven för det betyget vid andra tillfällen. I svenskan finns det ett stort bedömningsunderlag vilket gör att eleverna har många chanser att visa sina förmågor under hela läsåret. Analys av kunskaps över tid, årskurs 3 och 6 vårterminen 2017 Årskurs 3: Vi kan konstatera att en sjunkit något mot förra året, däremot så är de högre än för två år sedan. Vi ligger i år något högre än kommunsnittet i matematik men något lägre i svenska. Vi har arbetat med både mattelyftet och läslyftet och vi har en väl fungerande specialundervisning, det tillsammans med det målmedvetna arbetet med studiero tror vi har bidragit till årets. Årskurs 6: Vi kan konstatera att årskurs 6 likväl som årskurs 3 har något lägre än vad förra årets elever har. Vi har ett högre än kommunsnittet i både matematik och engelska dock ett något lägre i svenska. I år kan vi konstatera att skillnaderna är stor mellan våra elever. Några elever har skrivit riktigt bra och fått högsta provbetyg i alla delprov medans vi har flera elever som har låga. Det är en stor spridning på elevernas kunskaper vilket varit en utmaning för pedagogerna att både stötta de svaga eleverna samt utmana de som behöver utmanas. Att pedagogerna arbetat med tydliga bedömningskriterier i matrisform har uppskattats av eleverna då de förstår vad som krävs för respektive betyg. Pedagogerna har också eftersträvat att ge eleverna olika möjligheter med varierande sätt att redovisa sina kunskaper. Meritvärdet samt minst E i lästa ämnen har våra elever betydligt högre än kommunsnittet. Våra elevers provbetyg och meritvärde stämmer mer överens än vad det gör i kommunsnittet där man kan fundera kring högt på nationella proven i samtliga ämnen samtidigt som siffran på minst E i lästa ämnen ligger på 79,9 %. Våra elevers stämmer bättre överens med nationella proven jämförelsevis med övriga elever i årskurs 6 i kommunen.

10 Grundskoleenkät Kunskap samt ansvar och inflytande redovisat för grundskoleenkät et redovisas med styrtal. Skola 16/17 16/17 16/17 16/17 Lärande 7,6 9,3 5,3 7,3 Inflytande 8,3 9,4 6,7 7,8 Normer och värden et redovisas med styrtal. Skola 16/17 16/17 16/17 16/17 Trygghet 8,9 9,7 7,5 8,5 Nöjda invånare god kommunal verksamhet et redovisas med styrtal. Skola 16/17 Nöjdhet 8,3 16/17 16/17 10,0 5,5 16/17 8,1 et redovisas med styrtal. Skola 16/17 IT i undervisningen 6,6 16/17 16/17 10,0 3,3 16/17 7,7 et redovisas med styrtal. Skola 16/17 Kost 7,1 16/17 16/17 8,6 4,3 16/17 6,9

11 Fritidshemsenkät Kunskap samt ansvar och inflytande redovisat för fritidshemsenkät. et redovisas med styrtal. Fritids 16/17 16/17 16/17 16/17 Lärande 7,2 8,9 4,4 7,5 Inflytande 8,1 8,9 5,6 8,4 Normer och värden et redovisas med styrtal. Fritids 16/17 16/17 16/17 16/17 Trygghet 9,0 10,0 7,2 8,9 Nöjda invånare god kommunal verksamhet et redovisas med styrtal. Fritids 16/17 16/17 16/17 16/17 Nöjdhet 8,8 10,0 5,8 8,9 et redovisas med styrtal. Fritids 16/17 Övrigt (Lugn och ro) 6,9 16/17 16/17 8,5 4,6 16/17 7,0