1. Inledning Förutsättningar... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Transkript

1 Verksamhetsrapport för Fritidshem Jakobsgårdskolan, grundsärskolan, läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Förutsättningar... Fel! Bokmärket är inte definierat Styrning och ledning... Fel! Bokmärket är inte definierat Organisation... Fel! Bokmärket är inte definierat Personal... Fel! Bokmärket är inte definierat Kompetens... Fel! Bokmärket är inte definierat Täthet... Fel! Bokmärket är inte definierat Analys av förutsättningarna... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3. Måluppfyllelse och resultat Resultat Risker Analys av elevernas resultat Socialt klimat... Fel! Bokmärket är inte definierat Inkludering... Fel! Bokmärket är inte definierat Personalens förväntningar på eleverna... Fel! Bokmärket är inte definierat Arbetsklimat för elever och personal... Fel! Bokmärket är inte definierat Analys av det sociala klimatet... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5. Förra årets förbättringsområden Analys av arbetet med förbättringsområdena Slutsatser Förbättringsområden för kommande läsår Förstärka elevens upplevelse av aktiv fritid: Kommunikation för bättre samspel Förbättringsområde /namn/... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7. Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (6)

3 1. Inledning Enligt Skollagen 4 Kap. 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av fritidspedagoger, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs. Denna verksamhetsrapport ska lämnas till huvudmannen senast Verksamhetsrapporten kommer att följas upp med dialoger på enhetsnivå, inom inkluderingsområdet och/eller på chefsträffar. Enheternas dokumentation kommer att utgöra underlaget till den verksamhetsrapport på huvudmannanivå som går till Barn- och bildningsnämnden i december eller januari. 3. Måluppfyllelse och resultat 3.1. Resultat Hur har elevernas resultat förändrats under året? o kommunikativ förmåga o problemlösning o samarbete o begreppslig förmåga o värdegrund Vi har omkring tolv elever. Vi har arbetat utifrån värdegrunden med focus på att eleverna ska känna sig trygga i sig själva, med andra elever och med personalen. Personalen har arbetat med sitt förhållningssätt gentemot elever och varandra. Alla försöker göra lika, sociala förmågan är grunden för möjligheten till aktiv fritid För att möjliggöra det har vi haft extra möten och handledning kring vissa elever. Resultaten av handledningen är att personalen har blivit mer följsamma och använder mer tydligt kroppsspråk. De känner sig mer trygg i sin roll och det avspeglar sig på eleverna. Detta har lett till att personalen är mer öppna mot varandra och kan be varandra om råd och hjälp kring vissa situationer. Kan lyfta förhållningssätt, även kritik. Elevernas oro har minskat då deras kommunikation har förstärkts. De kan lättare förmedla sina önskemål vilket minskar missförstånd och eventuella konflikter Risker Vilka resultat är det särskilt viktigt att uppmärksamma och följa upp? Det är mycket viktigt att vidareutveckla kommunikationen mellan elever och personal. Elevernas självkänsla och trygghet växer och de kan därmed utvecklas som individer. Vilka skillnader flickor-pojkar ser ni i resultaten? - Ingenting i resultaten visar någon skillnad mellan flickor och pojkar. 3 (6)

4 3.3. Analys av elevernas resultat Vad har påverkat elevernas resultat i positiv eller negativ riktning? Vilka effekter av undervisningen/aktiviteterna kan ni se? Vilka andra faktorer kan ha spelat in? Vilken faktor bedömer ni har haft tyngst påverkan på resultaten? -Genom handledningen har det utarbetats ett gemensamt förhållningssätt för eleverna på både skola och fritids. Tryggheten och öppenheten har ökat i personalgruppen. -Rutinen kring mellanmålet har ändrats: vi är flexibla vilken lokal som är bäst för eleven att äta i. Vi minskar förflyttningar och tidspress för eleverna. Gruppkonstellationen har under året ändrats vilket har bidragit till ett positivare klimat. Det har också genererat i att utevistelsens sociala samvaro blivit bättre. -Vår reflektion är att de tydliga och gemensamma förhållningssätten vi framarbetat varit betydande i elevernas välmående. 5. Förra årets förbättringsområden Vilka förbättringsområden har ni arbetat med? Beskriv kort era aktiviteter inom varje förbättringsområde. Vad har lyckats? Vad har gått mindre bra? 1. Utveckla fritidshemmens förhållningssätt och lärprocess för eleverna så att det skapas helhet och sammanhang. 2. Stimulera elevernas allsidiga utveckling och kreativitet i ett socialt samspel med andra elever och vuxna. Resultat: 1. Vi har haft en tydlig veckostruktur där varje dag har en speciell aktivitet med ett rullande aktivitetsschema med återkommande tema. I hallen finns ett stort gemensamt dagsschema, det finns även enskilda schema för de elever som behöver. De återfinns vid deras enskilda plats där de hänger sin väska och kläder. Då eleverna kommunicerar på olika sätt så finns det verklighetsbilder, pictogram eller blockord. Vi tränar enskilda elever att kommunicera via en samtalspärm som består av bilder som rör den eleven. Alla lådor och skåp är uppmärkta med en bild på vad som finns i. Detta för att synliggöra det som finns i, då det abstrakta tänkandet är svårt för många elever. Det märks att eleverna nu gör ett mer aktivt val vad de vill göra på fritidstid och det har ökat deras självständighet. Rutinerna för veckoschema har fungerat där personalen färdigställer morgondagens schema innan man går hem för dagen. 2. Verksamheten har tre gemensamma planeringsdagar per år tillsammans med två närliggande fritidshem. Gemensam grovplanering görs vid varje terminsstart. Varje vecka finns tid för gemensam och enskild 4 (6)

5 planering för personalen. Aktiviteterna som planeras är skapande, bygg och -konstruktion, motorisk träning och utevistelse. För dessa har även dokumentationsmallar gjorts för en veckobaserad utvärdering som skall underlätta för varje terminsavslut. Den planerade aktiviteten utförs i grupp för att utveckla det sociala samspelet. Gruppen kan bestå av två personer eller ett flertal, beroende på elevens dagsform. Orsaker kan vara dålig sömn, medicinering och gruppdynamiken. Vissa aktiviteter görs tillsammans med en annan fritidsavdelning för att samspela ytterligare. Även mellanmålet är träning av socialt samspel, både mellan elev-vuxen, elev-elev. Eleverna fungerar allt bättre tillsammans och hjälper varandra vid måltiden, t ex hämta saker eller hjälpa till med saker som kompisen har svårigheter med. Personalen belyser också hur man samtalar med varandra på ett trevligt och respektfullt sätt. -Resultatet har blivit mindre konflikter med vissa elever. -Beroende på elevernas olika svårigheter, både medicinska och neuropsykologiska funktionsnedsättningar, så kan det vara svårt att bemöta elevernas behov. Det är en svår balansgång för personalen att veta när man ska kunna utmana deras allsidiga utveckling, eller när man ska backa Analys av arbetet med förbättringsområdena Vad berodde framgångar och motgångar på? -Veckoschemat har delvis fungerat för att det har varit en lockande aktivitet på måndagar. Det finns en stimulerande utemiljö med ett flertal lekparker, månbilar, skogsmiljö. Tisdagens bildaktivitet har delvis fungerat, men på grund av sjukfrånvaro bland personalen har det blivit brister i planeringen. Eleverna har också aktivt valt bort denna aktivitet. Onsdagens spel har fungerat. Torsdagens rörelse har varit musikstund och den har uppskattats. -En framgång har varit att vi arbetat utifrån värdegrunden för att skapa en trygg miljö för våra elever och deras välmående. -Vi känner att vi inte har nått målet på grund av långtidssjukskrivning och frånvaro. Därför har vi fått lov att omprioritera. -De styrda aktiviteterna och dokumentationen har inte prioriterats. Det har varit tidskrävande att schemalägga personal på grund av hög sjukfrånvaro. 6. Slutsatser Vilka lärdomar har ni gjort under läsåret? Sätt era resultat i relation till förbättringsområdena: hur bör ert arbete utvecklas? Ska förbättringsområdena vara kvar, tas bort, preciseras eller kompletteras? Förklara varför just dessa områden prioriterats? 5 (6)

6 -Vi måste vidareutveckla deras förmåga att kommunicera och förstå vikten av det. Då de kan kommunicera vad de vill så minskar också missförstånd och konflikter. Det är viktigt att personalen blir utbildad i AKK och att vi använder mer bilder för att underlätta deras vardag Förbättringsområden för kommande läsår Fler än tre förbättringsområden är inte att rekommendera Förstärka elevens upplevelse av aktiv fritid: Mål: Dokumentera elevernas fritidsaktiviteter. Aktiviteter: I inskolningssamtalet skaffa sig kunskap om elevens intresse. Tidplan: -16/-17. Uppföljning: Planeringsdagarna Ansvarig: Fritidspersonal Kommunikation för bättre samspel. Mål: Kommunikation för individen: Med hjälp av bildstöd och tecken som förstärker barnens kommunikation och hjälp med förståelser i dagliga aktiviteterna. Undvika missförstånd som uppstår. Aktiviteter: Vidareutveckla elevernas sätt att kommunicera (via tecken, bilder, muntligt). Att kunna använda i fler situationer/sammanhang? Som t ex vid lek med andra barn, kunna förmedla sin egen vilja. Att få en möjlighet att kunna påverka sin egen dag. Tidplan: -16/-17. Uppföljning: Planeringsdagarna Ansvarig: Fritidspersonal. 6 (6)