1. Inledning Förutsättningar... 3

Transkript

1 Verksamhetsrapport för Domnarvets skolas fritidshem läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Förutsättningar Styrning och ledning Organisation Personal Kompetens Täthet Analys av förutsättningarna Måluppfyllelse och resultat... Fel! Bokmärket är inte definierat Resultat... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4. Socialt klimat... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5. Förra årets förbättringsområden Förbättringsområden Analys av arbetet med förbättringsområdena Slutsatser Förbättringsområden för kommande läsår... Fel! Bokmärket är inte definierat Förbättringsområde /namn/... Fel! Bokmärket är inte definierat Förbättringsområde /namn/... Fel! Bokmärket är inte definierat Förbättringsområde /namn/... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7. Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (10)

3 1. Inledning Enligt Skollagen 4 Kap. 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av fritidspedagoger, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs. Denna verksamhetsrapport ska lämnas till huvudmannen senast Verksamhetsrapporten kommer att följas upp med dialoger på enhetsnivå, inom inkluderingsområdet och/eller på chefsträffar. Enheternas dokumentation kommer att utgöra underlaget till den verksamhetsrapport på huvudmannanivå som går till Barn- och bildningsnämnden i december eller januari. 2. Förutsättningar 2.1. Styrning och ledning Rektor för fritidshemmen har varit Anders Östberg som tog över ansvaret efter Helena Duroj inför läsåret Fritidshemmet har varit ett arbetslag och förskoleklassen ett annat. Lagledare för dessa båda har varit Henrik Anderson Organisation Domnarvets skolas fritidshem består av fem avdelning. Blå (f-klass), röd (1:or), grön (2:or), guld (åk 3-6) och Skeppet/Medväga (f-6). Skeppet/Medväga är en fristående verksamhet som ligger i området Medväga, cirka 3 km från Domnarvets skola. De barn som äter frukost på Skeppet/Medväga åker buss till skolan på morgonen. De åker även buss till fritidshemmet efter skoldagens slut Personal Kompetens Upplägget på de olika avdelningarna ser olika ut. På avdelning blå (f-klass) har ansvaret för fritidshemmet varit delat på de sex pedagoger som arbetat där. Av dessa är tre stycken förskollärare, en nästan klar tidigare lärare, en barnskötare och en outbildad. Detta upplägg kommer ändras till nästa år. I de övriga avdelningarna arbetar tio medarbetare. Fyra av dessa har fritidspedagogutbildning. Tre stycken har antingen barnskötarutbildning, fritidsledarutbildning eller förskollärarutbildning. Resterande tre saknar pedagogisk utbildning. Av de med någon form av pedagogisk utbildning hade fem stycken fritidspedagogutbildning Täthet Guld 40 2 pedagoger Blå 54 3 ped * Grön 37 3 ped Röd 40 3 ped Medväga 30 2 ped 3 (10)

4 Totalt 201 barn 13 ped Barn/ped = 15,5 *varierar under dagen. 6 pedagoger under dagen. 3-4 ped normalt under fritidstid 2.4. Analys av förutsättningarna Att räkna anal barn per pedagog ger i detta sammanhang en mycket vag bild av hur de faktiska förutsättningarna ser ut vad gäller bemanning. Barnantalet varierar stort under dagen och kan se olika ut även mellan dagar, exempelvis en måndag och fredag. Barnantalet kan även variera stort under lov, vilket är ett stort problem när det handlar om att se över bemanning. Detta kräver verksamheten måste ha god kunskap om hur denna variation ser ut för att skapa bra förutsättningar. Inför kommande läsår görs en organisationsförändring kopplat till f- klass/fritidshem. Det tidigare upplägget med sex pedagoger som delar ansvar för både f-klass och fritidshem ändras. Kommande år blir tre pedagoger huvudansvariga för f-klass och tre stycken huvudansvariga för fritidsverksamheten. Detta för att höga kvaliteten i båda verksamheterna. En stor utmaning detta år har varit att få tag på vikarier i samband med ordinarie personals frånvaro. Allt för ofta har det inte kommit någon vikarie och kvalitéten på de som kommit har varierat stort. Detta kom inte minst upp i den kulturanalys som gjordes i maj- 16. Här blir det också viktigt att granska vad frånvaron beror på. Den stora delen handlar om sjukfrånvaro, vilken i sig behöver analyseras. Även annan frånvaro behöver genomlysas då det är svårt att hitta vikarier. Noterbart är även att det under året visat sig att det varit mycket svårt att rekrytera utbildade fritidspedagoger. Inför/under detta läsår tappade vi två pedagoger. Vi lyckades inte rekrytera någon ny fritidspedagog utan fick fortsätta med outbildade vikarier. Inför det kommande läsåret har fem tjänster annonserats. Endast en utbildad fritidspedagog har lyckats rekryterats. Detta är mycket oroväckande utifrån ett kvalitetsperspektiv. I gjord BRUK-enkät med fokus på miljö, lokaler och utrustning framgår att det finns flera områden som bör åtgärdas. Till viss del handlar dessa utvecklingsområden om avsaknad av material, frågor som tillgång till böcker, informationsteknik och andra medier. Å andra sidan handlar det om mer pedagogiska frågor som hur fritidshemmet bidrar till språkutveckling, använder modern teknik för utveckling eller hur man utformar miljön. Vi ser också att förutsättningarna är mycket olika mellan de olika fritidshemmen. Guld fick exempelvis helt nya förutsättningar i samband med att vi var tvungna att stänga den Röda Paviljongen. Även efter tillbakaflytten ser vi att lokalerna är långt ifrån så anpassade för fritidsverksamhet som man kan önska. 4 (10)

5 5. Förra årets förbättringsområden 5.1. Förbättringsområden Under läsåret valde vi att prioritera följande förbättringsområden: 1. Fritidshemmet är en trygg plats 2. Barnen tränas i att visa tolerans för olikheter och ta ansvar för sina handlingar. 3. Aktiviteterna planeras med utgångspunkt från Lgr 11 i samspel med barnen 4. Samarbetet mellan fritidshemmet och vårdnadshavare 1. Fritidshemmet är en trygg plats Mål: Alla barn i vår verksamhet ska känna sig trygga och vilja gå till fritids Varje enskilt barn ska känna sig sedd och bekräftad. Vi vuxna skall skapa en verksamhet som för barnen är tydlig i sin struktur. Vårt mål är att ha en helhetssyn på barnen. Att det finns möjlighet för pedagogerna att se varje barn. Detta försöker vi uppnå genom att verksamheten är pedagogiskt planerad. vi hela tiden har trygghet som ledord i hela vår verksamhet. dagligen tänka på hur vi bemöter varandra. Barnen ska känna att vi möter dem med värme och att de blir lyssnade på. normalläge är väl känt och förankrat i vår verksamhet. Normalläget ska lyftas regelbundet. vi varje dag har ett system för att varje barn blir sedd och pratad med. Att vi använder checklistor för detta. vi dagligen deltar i barnens lek. Vi ser att vi är på rätt väg genom att ställa frågor och prata med barnen om trygghet och trivsel. genomföra att genomföra en enkät om trivsel varje termin där vi tittar på barnens trygghet och trivsel på fritids. stämma av checklistorna: Har vi pratat med X, med Y osv idag? Utvärdering: Vi upplever att barnen är trygga på vårt fritidshem. Vid samlingar ges barnen möjlighet att lyfta frågor och tankar. Det finns en stor delaktighet från barnen. Utifrån vad som framkom i trygghetsenkäten visar inte heller något annat. Generellt mycket stor trivsel. Matsalen får sämre betyg och då är det främst ljudet som lyfts. Det stora barnantalet anses som orsak. Även på Skeppet/Medväga kommer frukost/mellanmål upp som mindre bra. Även här lyfts barnantalet som orsak. 5 (10)

6 Toaletterna lyfts av barnen på Guld. Dessa ligger utanför matsalen och en möjlig orsak kan vara att där även finns äldre elever. Även i övrigt under verksamheten ser vi exempel på att barnen är trygga och vill vara på fritids. Vi får inte heller signaler från föräldrar om att det skulle vara på annat vis. De aktiviteter vi tänkte oss har i stort genomförts. Vissa avdelningar behöver ett fungerande system för checklistorna, andra inte. 2. Barnen tränas i att visa tolerans för olikheter och ta ansvar för sina handlingar. Mål: Alla barn på vårt fritidshem ska känna att de accepteras och respekteras av andra. Vi strävar efter att stärka barnens självkänsla och därmed öka deras förmåga att acceptera och respektera varandra. Vi lär barnen ta ansvar för varandra, sig själv och vårt gemensamma material. Detta försöker vi uppnå genom att Att vi personal är bra vuxna förebilder för barnen. Att vi lär barnen att lösa konflikter på olika sätt. Att vi tränar hänsyn och respekt genom bland annat lek, samtal, samlingar och stormöten. Att vi tillsammans med barnen vårdar vårt material. Att vi gör materialbeställningar utifrån barnens önskemål. Att vi gör barnen medvetna om att material/leksaker kostar pengar. Barnen deltar i styrda grupp- och samarbetsövningar Genom att regelbundet genomföra värderingsövningar Vi ser att vi är på rätt väg genom att ställa frågor och prata med barnen om respekt och acceptans genomföra en enkät om trivsel varje termin där vi tittar på hur barnen respekterar och accepterar varandra. Utvärdering: Även här är samlingen ett viktigt moment för träning. Att vänta in sin tur och lyssna på kamrater är enkla och bra träningstillfällen. Vi har under läsåret i stort genomfört de aktiviteter vi tänkt för att utveckla detta område. Givetvis handlar det om i vilken omfattning och på vilket sätt detta sker för att målet ska bli mer verkligt. Vi kan exempelvis se att barnen regelbundet fått träna på att ta hänsyn och visa respekt i olika sammanhang. Vissa har fått till det bättre med stormöten än andra men träning har skett på andra sätt. Vad gäller styrda verksamheter bygger dessa på frivillighet vilket göra att det kan vara svårt att få med alla barn i dessa aktiviteter. Trivselenkäten genomfördes enbart på vårterminen och då inte av alla avdelningar. 6 (10)

7 3. Aktiviteterna planeras med utgångspunkt från Lgr 11 i samspel med barnen Mål: o Våra aktiviteter ska ha ett tydligt syfte och mål. o Våra barn ska känna sig delaktiga och ha inflytande i planeringen. Barnen ska aktivt delta i planeringen och utvärderingen av verksamheten. Vi har klara former för barnens delaktighet i planeringen och utvärdering. Verksamheten ska utgå från barnens behov och förutsättningar. Verksamheten ska spegla barnens intressen och kreativa förmåga. Detta försöker vi uppnå genom att vi planerar verksamheten gemensamt på gruppmöten vi uppmuntrar barnens spontana önskemål. genom att vi gör barnen delaktiga i planerandet av verksamheten. vi kontinuerligt har stormöten tillsammans med barnen där verksamheten planeras och utvärderas. vi hela tiden utgår från Skolverkets allmänna råd och stödmaterial kring Fritidshem. vi har val där barnen får välja mellan olika planerade aktiviteter. vi hjälper barnen att utveckla sina egna idéer. vi uppmuntrar barnens skapandelust genom att ha material och idéer att erbjuda dem. vi ger dem plats och rum att skapa i. Vi ser att vi är på rätt väg genom att genomföra en enkät om trivsel varje termin där vi tittar på hur delaktiga barnen känner sig i de aktiviteter vi har på fritids. Genom att utvärdera våra planeringar och verksamhet två gånger per år. Utvärdering: Tänkta aktiviteter har genomförts i stort och till förhållandevis hög nivå. Planering av verksamheten gemensamt på gruppmöten gick till en början bra. Senare del av läsåret till mindre del. Stormöten har överlag inte fungerat. Vi ser också att vi kan utveckla skapandelusten genom att erbjuda material och idéer. Trivselenkät genomfördes endast en gång under det gångna läsåret mot planerade två gånger. I av personalen genomförd BRUK-enkät framkommer generellt att personalen upplever området normer, värden och inflytande som ett område med hög måluppfyllelse. Finns två områden som behöver åtgärdas. Det ena handlar om att planera och genomföra undervisning så att eleverna får möjlighet att utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Det andra handlar om att eleverna får vara med i demokratiska sammanhang som är meningsfulla för dem. Båda dessa områden berör delaktighet och är viktiga inte minst för trivsel och utveckling. 7 (10)

8 Sammantaget ser vi att målet om aktiviteter med tydligt syfte och mål inte uppnåtts och att målet kring barnens delaktighet och inflytande i planeringen uppnåtts till viss del. Sammantaget tror vi att gjorda personalomflyttningar och hög andel obehörig vikarier bidragit till att det varit svårt att nå detta mål. Generellt är detta ett område att fortsätta prioritera. 4. Samarbetet mellan fritidshemmet och vårdnadshavare Mål: a. Våra föräldrar ska uppleva att de har god kontakt med vår verksamhet. b. Våra föräldrar ska vara nöjda med vår verksamhet. Detta försöker vi uppnå genom att regelbundet informera föräldrarna om vår verksamhet. Det kan exempelvis vara genom riktlinjer om verksamheten, månadsblad, planeringar och information inför lovdagar. genomföra föräldramöten en gång per termin. vi dagligen möter våra föräldrar på ett vänligt och hjälpsamt sätt. att vi deltar på klassernas föräldramöten. vi deltar på föräldraforum. att vi finns tillgängliga när föräldrar lämnar och hämtar sina barn. att vi formar goda informationskanaler som exempelvis hemsidan, lärplattform eller blogg. Vi ser att vi är på rätt väg genom att genomföra en föräldraenkät en gång per läsår där vi tittar på hur nöjda föräldrarna är med vår verksamhet. Utvärdering: Generellt tror vi att våra föräldrar upplever att de har god kontakt med verksamheten. Troligen varierar detta från avdelning till avdelning beroende på hur det sett ut med vikarier. Till en början fungerade information till föräldrar i månadsblad och liknande. Personalen upplever att det varit svårt att upprätthålla detta då det varit många vikarier i verksamheten. På föräldraråd och i spontana samtal med vårdnadshavare har det i stort framkommit en positiv syn på verksamheten. Mest fokus har legat på materiella saker som exempelvis trappor och kapprum. Det har även lyfts att våra rutiner kring hämtande och lämnande behöver utvecklas. Detta då det upplevs som att vi inte haft koll på vilka barn som kommer i samband med frukost. Detta är också något vi sett över för att säkra upp så inget barn försvinner. Till kommande år är det viktigt att få igång blogg genom Unikum så att informationen till vårdnadshavarna blir bättre. Vi gjorde ingen föräldraenkät detta läsår vilket måste ändras på till nästa år. 8 (10)

9 5.2. Analys av arbetet med förbättringsområdena Inte minst i den i maj gjorda kulturanalysen framkommer att personalen trivs på skolan. Detta är en viktig faktor för att skapa en lyckad verksamhet. Personalen är engagerad och mån om att bidra till en bra verksamhet. En viktig inställning hos personalen är att göra det bästa av situationen och gilla läget. Detta har inte minst varit viktigt under året då osäkerheten varit stor kring bemanning för dagen, både i skola och på fritidshemmet. Det har varit en bra inställning när verksamheten ändrats på grund av lokalförändringar. Vi har också pratat om vikten av att möta föräldrar på ett välkomnande sätt, att förstå att fritidshemmet är ett viktigt skyltfönster utåt. Här finns goda exempel inte minst från när rektor gått runt sökande till utannonserade tjänster som varit på intervju. Vid flera tillfällen har dessa efteråt sagt att det verkar vara en väldigt trevlig personal. Ett av fritidshemmets huvuduppdrag är att komplettera förskola och skola. En viktig del i detta är de PA-pass som vi haft i åk 1-2. Här finns möjlighet att på olika sätt komplettera det lärande som sker i klassrummet. Inte minst har praktiskt arbete eller delar ur kapitel 1-2 i läroplanen varit lämpliga områden att arbeta med. Vi har haft en god tanke kring detta men haltat lite utifrån vikariefrågan. Det samma gäller kring det andra huvuduppdraget för fritidshemmet, att skapa en meningsfull fritid. Med detta menas inte en verksamhet som bygger på att barnen får göra precis vad de vill. Viktigt är att utgå från vad barnen har för intressen och vad de brukar göra och sedan skapa en verksamhet som utmanar barnen i både lärande och intresse. Om några barn exempelvis bara vill spela fotboll kan det vara bra att utmana dessa att prova någonting annat. Här är det viktigt att personalen identifierar olika önskningar och planerar verksamheten utifrån detta. Detta kräver en samplanering och gemensamt tänk. Här blir pedagogiska planeringar ett bra verktyg. Personalen såg att detta var något som fungerade bra i början av läsåret men sämre mot slutet. Inför kommande läsår bör detta prioriteras så att verksamheten får en större tanke. Inte minst bör barnen vara med mer i planerande av verksamheten. Noterbart är att flera av de områden som vi upplever inte fungerat tillfredsställande till viss del eller till stor del beror på att vi har stor del vikarier i verksamheten. Främst har det handlat om den dagliga osäkerheten kring hur vikariefrågan ser ut. För att verksamheten ska utvecklas i rätt riktning är detta kanske den viktigaste frågan att komma till rätta med. 6. Slutsatser Utvecklingsområden inför kommande läsår 9 (10)

10 Fler föräldramöten och hembrev Gemensam planering och uppföljning av verksamheten. Göra eleverna delaktiga Utgå från läroplanens kap 1-2, inte från aktiviteter Enkäter kontinuerligt utvärdera och analysera 10 (10)