1. Inledning Förutsättningar... 3

Transkript

1 Verksamhetsrapport för Ornäs skola läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Förutsättningar Styrning och ledning Organisation Personal Kompetens Täthet Analys av förutsättningarna Måluppfyllelse och resultat Betygsförändringar Risker Nationella provresultat Överensstämmelse mellan nationella prov och betyg Analys av elevernas resultat Socialt klimat Inkludering Personalens förväntningar på eleverna Arbetsklimat för elever och personal Analys av det sociala klimatet Förra årets förbättringsområden Analys av arbetet med förbättringsområdena Slutsatser Förbättringsområden för kommande läsår Förbättringsområde/namn/ Förbättringsområde/namn/... Fel! Bokmärket är inte definierat Förbättringsområde/namn/... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7. Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. Dokument1 2 (10)

3 1. Inledning Enligt Skollagen 4 Kap. 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs. Denna verksamhetsrapport ska lämnas till huvudmannen senast Verksamhetsrapporten kommer att följas upp med dialoger på enhetsnivå, inom inkluderingsområdet och/eller på chefsträffar. Enheternas dokumentation kommer att utgöra underlaget till den verksamhetsrapport på huvudmannanivå som går till Barn- och bildningsnämnden i december eller januari. 2. Förutsättningar För hela avsnitt 2 gäller detta: år 2016 noteras endast sådana förändringar av förutsättningarna som påverkat elevernas kunskapsnivåer 2.1. Styrning och ledning Biträdande rektor slutade i april Ny tillträdde 20 maj Arbetslagsledare saknades under vårterminen 2016 i arbetslag Organisation Antalet elever ökade med ca 30 elever, framför allt på högstadiet under förra läsåret vilket har lett till lokalbrist, trångt i klassrum och matsal sant avsaknad av grupprum. På vårterminen kom det ytterligare 10 elever på högstadiet från mottagningsenheten som fick bilda en mottagningsgrupp med obehörig lärare som håll till i en egen lokal vid Ornäs skola på grund av platsbrist detta gjorde att samarbetet med elevernas ordinarie klasser blev svårt att få till. I arbetslaget 5-6 så slutade två lärare under läsåret. Den ena läraren ersattes med behörig lärare men inte med rätt behörighet så där tappade vi ännu mer sva behörighet. Den andra tjänsten fick vi ingen sökande på så då gjordes en omorganisation för få behöriga lärare i alla ämnen men detta gjorde att sva undervisningen löstes med obehörig lärare. Detta påverkade även högstadiets sva undervisning Personal Kompetens Andelen legitimerade lärare är 80.6 procent. Vi har 4 lärare som håller på att slutföra det sista i sin lärarexamen. Detta gäller lärare som undervisar i engelska, sva, trä- och metallslöjd samt textilslöjd. Vi hade även en lärare i sva åk 5-9 som var obehörig samt en obehörig lärare i en nystartgrupp med elever från mottagningsenheten. Under viss del av läsåret var det även obehörig lärare i spanska på grund av tjänstledighet och senare uppsägning. Ornäs skola har haft relativt lätt att rekrytera lärare. Inför läsårets slut hade vi en vakans ma/no och 50 % spanska. Vi har även rekryterat ny pedagog i förskoleklass. 3 (10)

4 Det finns en skolsköterska på heltid. Kurator 80 % vilket är relativt bra men behov finns så klart av mer tid då kurator har en viktig roll i det främjande och förbyggande arbete för att motverka kränkningar och diskrimineringar på skolan. Skolan har en speciallärare 100% som riktar sig mest till de yngre årskurserna, tidiga insatser, för att få i gång grunderna i matematik samt läs- och skriv inlärningen. Specialpedagog 80 % som jobbar mer övergripande med handledning samt gör en del utredningar. Resurslärare 100% mot högstadiet som finns med i undervisningen för att möjliggöra mindre elevgrupperingar samt stödinsatser mot enskilda elever Täthet Antal elever per lärare är 7, Analys av förutsättningarna Då skolan har en hög andel behöriga lärare och fritidspedagoger ser vi att skolan håller hög kvalité på undervisningen. Skolan arbetar framgångsrikt med resursfördelningen genom att vi parallell lägger årkursers undervisning. När en årskurs har exempelvis matematik finns det då en till lärare som kan gå in och möjliggöra enskilda stödinsatser eller möjlighet att gruppera eleverna i minder undervisningsgrupper. Det stora hindret i detta är att skolan har ökat sitt elevantal under de två sista läsåren så att lokalbristen gör att det är svårt att skapa en bra arbetsmiljö i klassrummen, brist på grupprum, samt svårt att hitta rum eller ytor där det går att skapa lugn och ro vilket många elever har stort behov av att få för att kunna tillgodogöra sig undervisning. Trots dessa svårigheter med lokaler ser vi ändå att detta sätt att organisera undervisningen ger ökad måluppfyllelse, ökad trivsel och minskad skolfrånvaro. Skolan har även få elevassistenter utan har utbildade pedagoger eller resurspersoner som jobbar mer mot grupp och inte i så stor omfattning mot individ. 3. Måluppfyllelse och resultat 3.1. Betygsförändringar I vilka ämnen anser ni att skolan lyckas bra, och i vilka lyckas man mindre bra? sett till förändringar i meritvärdena under åren ? Meritvärdet över tid har från 2014 till 2015 försämrats då vi hade 30 % av eleverna med annat modersmål och som gått få år i svensk skola. Det man kan se är att det inte gäller alla ämnen utan vissa praktiska ämnen har meritvärdet i stället höjts. Om vi bortser från den elevgrupp som har få år i svensk skola så har vi ett bra meritvärde som ligger ganska stabilt under dessa tre år. Det är fortfarande låga resultat i matematik och svenska ligger lägre i år men däremot har meritvärdet höjts i engelska och idrott jämfört med tidigare år. Idrotten har bättre resultat upp till åk 6 sedan försämras dessa resultat. Hur har betygen för årets nior förändrats under deras skolår 7-9? Generellt så har resultatet ökat under sin tid på högstadiet men lite svårt att bedöma då många elever tillkommit under årkurs 8 och 9. Har förhållandet mellan flickors och pojkars betyg förändrats? 4 (10)

5 Förhållandet mellan flickor och pojkar i åk 7 och 8 så har flickor högre meritvärde generellt i alla ämnen utom i idrotten i åk 7 där pojkarna har högre. Skillnaden i meritvärdet är inte så stor i dessa årkurser men i åk 9 är skillnaden ännu större då det skiljer 4, Risker Vilka av betygen i skolår 6 ska särskilt uppmärksammas och följas upp? Matematik och svenska som andra språk ligger lågt. Ämnesgrupper i matematik hoppas vi ska leda till att undervisningen utveckla måluppfyllelsen ökar. Vilka av betygen i skolår 9 ska särskilt uppmärksammas och följas upp? Svenska som andra språk ligger mycket lågt samt biologi, kemi och matematik relativ lågt. Ämnesgrupper i matematik hoppas vi ska leda till att undervisningen utveckla måluppfyllelsen ökar. Behöriga lärare i detta ämne är ett måste, skolan fortsätter att försöka rekrytera behöriga lärare inför nästa läsår. Detta påverkar även andra ämnen som kemi och biologi Nationella provresultat I vilka ämnen har elevernas provresultat förändrats uppåt eller nedåt jämfört med förra året? Resultaten i nationella prov åk 3 så ser vi att resultaten gått upp sedan förra året i de nationella proven i matematik. Detta på grund av att skolan arbetat med tidiga insatser och fångar upp elever som riskerar att inte nå målen. Elevers kunskaper har kartlagts av pedagoger och speciallärare och på så sätt kan vi rikta undervisningen individuellt på ett bättre sätt. Läslyftet och Mattelyftet har gett en samsyn på undervisningen samt synliggjort i vilka delar undervisningen brustit. Geometri och problemlösning är ett sådant område. Måluppfyllelsen i svenska samt resultateten på de nationella proven i svenska är resultat mer oförändrat men där ha resultat under många år varit bra i åk 3 och 6. Förberedelser inför NP har verkligen gett effekt. Lärarna har arbetat med att förbereda eleverna för samtliga delprov och det ser vi har gett resultat och flera elever har även påpekat det i efterhand. Förberedelser för NP har genomsyrat planering och undervisning under hela läsåret. Vilka av provresultaten ska särskilt uppmärksammas och följas upp? I år har det uppmärksammats ett lägre resultat på uppgifterna om tid/klockan och algoritmer samt problemlösning. Lärarna ser även att läsförståelsen är ett område som eleverna har svårigheter med. Vilka av provresultaten ska särskilt uppmärksammas och följas upp? Måluppfyllelsen i svenska/sva påverkar måluppfyllelsen då vi inte har behörig lärare samt att elevantalet som har behov av sva har ökat i alla årkurser men framför allt på högstadiet. Även resultaten i matematik bör följas upp för att se vilka kunskaper som brister. Förmågan att resonera och beskriva tankemönster eller hur man löser en uppgift är svårt för en del elever. Hur har provresultaten för årets nior förändrats mellan skolåren 6 och 9? Bland de elever som gått hela sin skolgång på Ornäs skola har vi fått en ökad måluppfyllelse där deras resultat på NP samt att meritpoäng är hög denna trend 5 (10)

6 kan vi se från åk 6 och över hela deras högstadietid. Då Ornäs skola får många elever från andra skolor samt ca 20 elever från mottagningsenheten under detta läsår så är det svårt att jämföra resultat och de elever som har få år i svenska skola har flera ämnena som de inte får betyg i. Praktiskt estiska ämnen är det högre måluppfyllelse i. Lärarn upplever ändå att det är högre resultat är förväntat bland dessa elever även i mer teoretiska ämnen Överensstämmelse mellan nationella prov och betyg Ange niornas genomsnittsvärden i tabellen ämne betyg NP slutbetyg ev. anmärkning svenska 13,7 14,3 sva 3,3 2,2 matematik 6,3 7,8 eng 9,7 9,1 so 6,3 12,0 no 6,6 9,0 Årets fråga Välj ett ämne där skillnaden är stor mellan provbetyg och slutbetyg vad beror det på? Ämnet som vi kan se att det finns anmärkningar kring är SVA. Här har vi ett antal elever som inte har godkända betyg i alla delar på de nationella proven i svenska. Här ser vi framförallt att det är läsförståelsen som är svår. Eleverna har, trots detta, erhållit godkända slutbetyg i SVA. Anledningen till detta är att dessa elever inte har erbjudits en utbildad SVA-lärare under sista läsåret. Eleverna har fått godkänt betyg eftersom vi som lärare har kunnat utvärdera elevernas förmågor, så som till exempel läsförståelse, under en längre tid och i olika ämnen, till exempel religionskunskap, historia och samhällskunskap. En provsituation som de nationella proven, kan vara hämmande, frustrerande och stressande och därmed bidra till att man inte uppnår godkända resultat. Att få sitta i lugn och ro med ett ämne och en pedagog som man känner sig trygg med kan bidra till att man kan visa sin fulla potential och därmed få ett godkänt betyg. Det sist nämnda har lärarna i svenska/so arbetat med under terminen. Viss risk för snällbetyg Skillnaderna mellan resultaten på NP i svenska och slutbetygen skiljer sig väldigt lite. I några fall har eleverna fått ett högre slutbetyg än provresultat och i något enstaka fall har elever fått lägre betyg än provresultatet. I engelska kan man inte få ett betyg om man inte är godkänd i alla förmågorna/delarna i kriterierna, men på NP kan man bli det. De har en poängsammanställning som gör att de kan få ett godkänt betyg på NP trots att de inte klarat av alla delproven. Därför kan resultatet skilja ganska mycket mellan slutbetyg och NP-betyg. Är det så det brukar se ut, eller har det förändrats? Årets resultat i svenska avviker inte från tidigare år. I engelska brukar det vara differens mellan provbetyg och slutbetyg. I övrigt ämnen skiljer sig inte slutbetyget särskilt mycket från betyget i NP. 6 (10)

7 3.3. Analys av elevernas resultat Vad har påverkat elevernas resultat i positiv eller negativ riktning? Vilka effekter av undervisningen kan ni se? Vilka andra faktorer än undervisning kan ha spelat in? Mycket muntlig matematik i mindre grupper har lett till ökad måluppfyllelse. Viktig att eleverna får möjlighet att prata matematik för att få en djupare förståelse och möjlighet att lära av varandra. Viktigt att lärarna ser till att grundkunskaperna finns innan eleverna går in på nästa moment. Skolorna arbetar praktiskt och teoretiskt enligt Bornholmsmodellen vilket ger en bra grund för barnen språkutveckling. Samsyn på lärandet där det finns en röd tråd i lärandet från förskola, förskoleklass och upp i skolan. Faktorer som kan spela in på elevresultat kan vara sammansättning av elevgrupp, vår medvetenhet i olika ämnen i och med olika lyft, som vi gått på, material vi använder oss av och extra resurser i gruppen. En väsentlig skillnad är också att det har lagts mer resurser på lågstadiet för att stötta och hjälpa upp de barn som har speciella behov. På så sätt har man en vinning högre upp i skolåldern. Arbetet med Måltråden ger också en ökad samsyn som gör att lärandet hänger ihop från förskoleklass till årskurs 9. I alla årkursers undervisning jobbas det bra och metodiskt med extra anpassningar och särskilt stöd. Detta ger en ökad måluppfyllelse då elevernas resultat kontinuerligt utvädras mot de insatser som finns samt omfördelning av resurser utifrån behov. Det finns god tillgång till Ipads och datorer samt annat IT-stöd för elever som är i behov av det. Det skolan behöver är ha en pedagog som kan utbilda eleverna bättra i hur de ska använda tekniken i sin egen lärandemiljö. Vilken faktor bedömer ni har haft tyngst påverkan på resultaten? Avsaknad av behörig lärare i sva undervisning i alla årskurser samt studiestöd på arabiska har varit en negativ faktor för elever som inte fått detta. Studiestödet i somaliska fungerar bra men avsaknaden av bra SVA undervisning påverkar dessa elevers måluppfyllses. I de flesta årskurserna ligger undervisningen parallellt, framför allt i kärnämnen och där upplever lärarna att det ger hög kvalité på undervisningen när en tredje lärare kan gå in och ge enskilt stöd eller möjlighet att göra mindre grupperingar. Olika grupperingar i engelska har lett till att det har varit lättare att anpassa materialet efter eleverna. I bland har man fokuserat på en förmåga i taget. I den andra klassen har man följt läromedlet i större utsträckning. I gruppen där eleverna fick extra utmaningar har man arbetat med läromedlet samt tre projekt. I slutet av höstterminen fanns sju elever som inte fick godkänt betyg. I slutet av våren fanns det bara en elev som inte nådde upp till godkänd nivå. Tregruppsystemet fungerar bra där även specialpedagog går in och gör stödinsatser. 7 (10)

8 Lärarna upplever att några elever har behov av en liten undervisningsgrupp för att kunna tillgodogöra sig undervisningen och där har det saknats resurser för att kunna göra detta. Det har även saknat möjlighet till samplanering för de lärare som jobbar tillsammans i ett ämne och årskurs då läslyftet tagit mycket tid av ämneskonferensern. Detta är ett av skolans prioriterade mål då brits på samplanering känns som en stor faktor som påverkar måluppfyllelsen negativt. Detta upplevs dock olika i olika ämnen. Tid för kontinuerlig utvärdering och reflektion har också saknats. Det har även saknats tid till gemensam reflektion tillsammans med kollegorna i ämnet. För att kunna se hur metoderna ska kunna utvecklas krävs reflektionstid tillsammans med kollegor varje vecka. Flera lyfter måltråden som en framgångsfaktor då detta dokument säkerställer att de olika stadierna undervisar om rätt saker utifrån centralt innehåll samt en samsyn på lärandet från f-klass till åk 9. Bra pedagogiska planeringar uppleves också som en styrka. Högstadiet lyfter väl fungerande grupper som har gett ett bra arbetsklimat. 4. Socialt klimat 4.1. Inkludering Skolan har haft detta som ett prioriterat mål. Detta arbeta har lett till att undervisningen har utvecklats så att undervisningen bättre anpassats efter elevernas behov och kunskapsnivå så att fler elever känner sig delaktiga i undervisningen Personalens förväntningar på eleverna 4.3. Arbetsklimat för elever och personal Trångboddheten lyfts som en negativ faktor 4.4. Analys av det sociala klimatet Fortsatt mycket bra klimat med hög trivsel och elever som i enkäter uppger att de känner sig trygga och sedda. 5. Förra årets förbättringsområden Vilka förbättringsområden har ni arbetat med? Inkluderande arbetssätt Förstelärare hade pedagogiska diskussioner vid sex tillfällen under höstterminen då all personal deltog Vid dessa tillfällen diskuterades; Vad är inkludering? Vad säger forskningen om inkludering? Vad gör vi idag för att eleverna ska känna sig inkluderade? Vad kan vi göra för att öka inkluderingen på vår skola? Under våren har olika metoder provats i klasser och grupper och sedan diskuterats i arbetslagen. Det har varit mycket bra diskussioner och arbetet har lett till en ökad insikt, mer kunskap i hur man kan undervisa så att alla elever känner sig delaktiga samt en samsyn så att pedagoger bemöter eleverna mer lika. 8 (10)

9 Uppföljning av resultatdata används för att utvärdera metod På ämnesträffarna, fyra tillfällen/termin, reviderades måltråden samt disfusioner om användandet av formativ bedömning; Vad är formativ bedömning? Vad gör vi idag? Vad kan vi förändra/förbättra? Det har även diskuterats och analyserats elevers resultat som syns vid olika utvärderingar och hur undervisningen kan förändras/förbättras utifrån resultaten. Efter genomförda nationella prov har ämnesgrupper diskuterat resultaten och hur undervisningen bör förändras/förbättras utifrån resultaten. Detta arbete har lett till en ökad samsyn på hur olika ämnen bör undervisas samt att träffarna har synliggjort vad som brister i undervisningen. Läslyftet har även varit ett bra komplement i detta arbete. Ämnesövergripande arbetssätt, vi arbetar effektivt med gemensamma undervisningsplaneringar (inom och tvärs ämnen På de gemensamma ämnesträffarna för lärare som undervisar i förskoleklass till årskurs 9 fem ggr/termin, var tanken att dessa träffar skulle leda till mer ämnesövergripande arbetssätt. Detta har det inte funnits tid till då lärarna upplevt att det varit brist på planeringstid och då har gemensam planering i olika ämnen prioriterats. Detta framkom även i Prio-arbetet så till nästa är Gemensam planering ett prioriterat område Analys av arbetet med förbättringsområdena Vad berodde framgångar och motgångar på? Att de två första områdena gav så bra resultat var att det var områden som alla önskat och som kändes aktuellt. Det är ett bra upplägg när vi mixar grupper på hela skolan för då blir det en mer samsyn och förståelsen för varandras verksamheter, elevgrupper och utmaningar i undervisningen. Det var ett bra upplägg att förstelärare hade en teoretisk del om ämnet, inkludering, och sedan kopplade man det till sin egen vardag. I ämnesgrupperna var det viktigt att det fanns samtalsledare, förstelärare, specialpedagog/lärare samt rektorer, som håller i diskussionen annars svävar det lätt i väg. Tydligt uttalade mål om vad diskussionerna skulle leda till. Att det sista området inte lyckades var dels tidsbrist samt att många känner sig osäkra inför tematiskt arbetssätt. Det tar tid att start upp ett tema och det fanns det inte tid till. Små teman har gjorts inom några ämnen. 6. Slutsatser Vilka lärdomar har ni gjort under läsåret? Vi ser att fortbildning på den egna enheten där vi har ett gemensamt tänk om vad som behöver utveckla ger ett mycket gott resultat oavsett vilket område det gäller. Sätt era resultat i relation till förbättringsområdena: hur bör ert arbete utvecklas? De förbättringsområden som vi jobbat med ser vi redan har lett till ökad måluppfyllelse resultatmässigt men även socialt och arbetsmiljömässigt. Ska förbättringsområdena vara kvar, tas bort, preciseras eller kompletteras? 9 (10)

10 Inkluderingsarbetet kommer så klart fortsätta men inte som ett uttalat prioriterat område då vi kommit väldigt långt i det arbetet. Det två andra områdena kommer in under alla tre förbättringsområden som vi valt till nästa läsår. Förklara varför just dessa områden prioriterats Resultatet av Prio arbetet visade på brister inom dessa tre områden Förbättringsområden för kommande läsår Gemensam planering Kollegialt lärande Uppföljning av elevarbeten för att utvärdera metoder 10 (10)