Förvaltningsinformation - februari

Transkript

1 Tjänsteskrivelse BUN Handläggare: Noomi Calov Barn- utbildningsnämnden Förvaltningsinformation - februari Förskoleklass: Faktisk personaltäthet i förskoleklass: barn per pedagog Kompetensutveckling gällande barn i behov av särskilt stöd: - I den gemenamma kompetensutvecklingsplanen för perioden ingick riktad handledning från SPSM - Specialpedagogiska skolmyndigheten till alla specialpedagoger inom grundskolan. - Under samma tidsperiod har även chefsgruppen fått utbildning av SPSM. Syftet dessa två insatser var att forma en gemensam syn på inkludering anpassning av förskolornas/skolornas organisation för att på bästa sätt möta barnens olika behov. Det är viktigt att ha en gemensam grund att stå på så vårt uppdrag tillämpas på ett likvärdigt sätt. - Hösten 2014 deltog all personal i BUP- barn- ungdomspsykiatrins - utbildningsdag omkring olika neuropsykiatriska behov. - Elevhälsoteam finns på varje skola. De leds av rektor följande personalkategorier ingår: kurator, skolsköterska, specialpedagog, skolspykolog. Teamen handleder personal i olika frågor som rör barnens behov. - Inom förskolan finns tre pedagogkonsulenter/specialpedagog ansvar för handledning vad gäller anpassning av verksamhet utifrån olika barns behov. - SPSM BUP finns som stöd i ärenden där barnet/eleven har de kontakterna. - Ovanstående är exempel på de generella insatserna- utöver detta genomför sedan varje skola insatser/utbildningar utifrån behoven på den enskilda enheten. - De allmänna råd som skolverket ger ut visar också på vilka extra anpassningar som varje verksamhet måste göra för att forma förskola skola utifrån barnens/elevernas behov. De ligger till grund för arbetet i elevhälsoteamen deras handledning. c:\temp\ncav9t5auq.doc

2 R E S U L T A T B E S K R I V N I N G Relationen mellan nationella prov slutbetyg, årskurs 9 vårterminen 2014 Jämförelser av relationen mellan en slutbetygen i årskurs 9 görs i samtliga ämnen där nationella prov. I svenska, matematik engelska finns resultat för både enskilda skolor, för kommunen som helhet för riket att tillgå. I no- so-ämnena finns enbart resultat för enskilda skolor för riket. I svenska som andraspråk finns på kommunnivå enbart resultat att tillgå för Karlskoga kommun totalt på grund av att elevantalet är för litet på respektive skolenhet. Statistik visas om det finns minst 15 elever i årskurs 9 som har både slutbetyg i respektive ämne. Sammanfattning Betygsskillnaden mäts genom en jämförelse av resultatet i de nationella proven slutbetygen. Betygsskillnaden på kommunnivå är lägre i Karlskoga än i riket i svenska, matematik, engelska, biologi fysik. Det innebär att Karlskogas elever på gruppnivå får lägre slutbetyg jämfört sina prestationer i de nationella proven än eleverna i riket i övrigt får. I svenska som andraspråk, kemi, geografi religionskunskap får Karlskogas elever som helhet högre slutbetyg än vad de nationella proven motiverar jämfört i riket. Skolorna uppvisar dock ibland stora skillnader i samstämmighet mellan nationella prov slutbetyg. Det innebär att den enskilda elevens slutbetyg kan variera beroende på vilken skola eller vilken kommun eleven har sin skolgång i för samma nivå av uppvisad kunskap eller förmågor i de nationella proven. Om skillnaderna mellan Karlskoga kommun riket respektive mellan skolorna beror på olikheter i bedömarkompetens, på i vilken utsträckning de nationella proven påverkar betygsättningen eller på andra faktorer går inte att fastslå ledning av denna jämförelse. Svenska På kommunnivå är det något färre elever som har fått ett högre slutbetyg i svenska än resultatet i det nationella provet jämfört riket. Samtidigt är det något fler som har fått ett lägre slutbetyg än resultatet i det nationella provet jämfört riket. Det innebär att betygsskillnaden jämfört resultaten i de nationella proven är lägre i Karlskoga än i riket i övrigt. Resultatbilden varierar dock mellan de enskilda skolorna. På två av skolorna finns en viss betygsskillnad, som dock

3 är lägre än i riket i övrigt. På den tredje skolan finns ingen betygsskillnad alls, utan det är i stället betydligt fler elever som har fått ett lägre slutbetyg än vad resultatet i det nationella provet motiverar. Tendensen i svenska som helhet stämmer överens föregående års resultat. Svenska som andraspråk På kommunnivå är det något fler elever som har fått ett högre något färre elever som har fått ett lägre slutbetyg i svenska som andraspråk än vad resultatet i det nationella provet motiverar. Betygsskillnaden i detta ämne i Karlskoga är där på kommunnivå något högre än i riket i övrigt. Resultat för de enskilda skolorna finns inte att tillgå på grund av att elevantalet är för litet. Matematik På kommunnivå är det färre elever som har fått ett högre slutbetyg i matematik än resultatet i det nationella provet jämfört riket. Samtidigt är det något färre som har fått ett lägre slutbetyg än resultatet i det nationella provet jämfört riket. Helhetsbilden pekar på att betygsskillnaden jämfört resultaten i de nationella proven är lägre i Karlskoga än i riket i övrigt. Resultatbilden varierar dock mellan de enskilda skolorna. På en av skolorna är betygsskillnaden något högre än i riket, på en något lägre på en väsentligt lägre. Resultatbilden som helhet stämmer väl överens föregående års resultat. Engelska På kommunnivå är andelen elever som har fått högre slutbetyg i engelska än resultatet i det nationella provet något lägre än i riket. Andelen elever som har fått ett lägre slutbetyg jämfört nationella provet ligger i nivå riket. Resultatbilden på både kommun- riksnivå skiljer sig från svenska matematik på så sätt att det är fler elever som får ett lägre slutbetyg i engelska än resultatet i det nationella provet pekar på än som har fått ett högre. Som helhet får Karlskogas elever dock också lägre slutbetyg än vad det nationella provet motiverar jämfört riket i övrigt. Det innebär att det inte finns någon synbar betygsskillnad i detta ämne på varken kommun- eller riksnivå, utan trenden är snarare den motsatta. Resultatbilden varierar dock mellan de enskilda skolorna. På en av skolorna är samstämmigheten något lägre än i riket, på en skola i nivå riket på en betydligt lägre. Helhetsbilden stämmer väl överens föregående års resultat. Biologi I biologi är det färre elever som har fått både högre respektive lägre slutbetyg än resultatet i det nationella provet jämfört riket. Resultatet varierar dock mellan de två skolor som genomförde detta prov. Helhetsbilden pekar på att betygsskillnaden i Karlskoga är något lägre i detta ämne jämfört riket i övrigt, an den föregående år låg i nivå riket.

4 Kemi I kemi är det färre elever som har fått lägre slutbetyg betydligt fler som har fått högre än resultatet i det nationella provet än i riket i övrigt. Det innebär att betygsskillnaden jämfört resultaten i de nationella proven är betydligt högre på den skola i Karlskoga som genomförde detta prov än i riket i övrigt. Helhetsbilden stämmer väl överens föregående års resultat. Geografi I geografi är det en betydligt högre andel elever som har fått både högre respektive lägre slutbetyg än vad de nationella proven motiverar. Sett till helheten är betygsskillnaden i detta ämne något högre på den skola i Karlskoga som genomförde detta prov än i riket i övrigt. Jämförelsetal från föregående år saknas. Religionskunskap I religionskunskap är det en väsentligt större andel elever som har fått ett högre slutbetyg än resultatet i det nationella provet på båda de skolor i Karlskoga som genomförde detta prov. Andelen elever som fick ett lägre betyg varierar mellan skolenheterna men ligger som helhet i nivå rikets resultat. För båda skolenheterna är betygsskillnaden betydligt högre än i riket i övrigt. Jämförelsetal från föregående år saknas. I tjänsten Katarina Holmsten Kvalitetsledare

5 Läsåret 2013/2014 Svenska Matematik Engelska SvA Andel (%) elever Andel (%) elever Andel (%) elever Andel (%) elever Ämne Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Riket, Samtliga ,2 65,8 22, , , ,6 73,5 8, ,3 65,6 27,2 Kga, kommunala skolor ,4 67,1 18, ,6 75,6 22, ,9 75,4 5,7 24 4,2 66,7 29,2 Bregårdssk ,9 72,3 17, ,9 66,4 32, ,2 80 3,8.... Skranta skola ,7 87,4 10, ,5 81,3 6,3.... Österledskolan 76 21,1 65,8 13,2 82 2,4 70,7 26, ,3 61,3 7,5.... Läsåret 2013/2014 Biologi Fysik Kemi Andel (%) elever Andel (%) elever Andel (%) elever Ämne Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Riket, Samtliga ,2 63,1 29, ,8 58, ,8 61,4 33,8 Bregårdssk ,3 42,7 Skranta skola 113 5,3 74,3 20, Österledskolan 79 6,3 64,6 29, Läsåret 2013/2014 Geografi Historia Religionskunskap Samhällskunskap Andel (%) elever Andel (%) elever Andel (%) elever Andel (%) elever Ämne Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Riket, Samtliga ,6 69,2 24, ,9 32, , , ,5 63,7 31,8 Bregårdssk ,2 46,7 38, Skranta skola ,7 44, Österledskolan ,4 71,6....

6 R E S U L T A T B E S K R I V N I N G Relationen mellan nationella prov betyg, årskurs 6 vårterminen 2014 Jämförelser av relationen mellan en våren i årskurs 6 görs i svenska, matematik engelska. Statistik visas om det finns minst 15 elever i årskurs 6 som har både betyg i respektive ämne. Sammanfattning I Karlskoga är betygsskillnaden i årskurs 6 i svenska matematik högre än i länet riket i övrigt, det vill säga att betygen är högre i relation till resultatet i det nationella provet än i länet i riket i övrigt. I engelska syns ingen betygsskillnad. I detta ämne är betygen lägre än vad resultaten i de nationella proven motiverar på både riks- länsnivå. Karlskoga kommun följer detta mönster, men betygen är något högre i Karlskoga jämfört riket. Detta innebär att Karlskogas elever på gruppnivå får högre betyg jämfört sina prestationer i de nationella proven än vad eleverna i riket i övrigt får, även om betygen är lägre än vad det nationella provet motiverar. Skolorna uppvisar ibland stora skillnader i samstämmighet mellan nationella prov betyg. Det innebär att den enskilda elevens betyg kan variera beroende på vilken skola eller vilken kommun eleven har sin skolgång i för samma nivå av uppvisad kunskap eller förmågor i de nationella proven. Om skillnaderna mellan Karlskoga kommun riket respektive mellan skolorna beror på olikheter i bedömarkompetens, på i vilken utsträckning de nationella proven påverkar betygsättningen eller på andra faktorer går inte att fastslå ledning av denna jämförelse. Svenska På kommunnivå är det en något större andel elever som har fått ett högre betyg i svenska än resultatet i det nationella provet jämfört riket. Jämfört länet är andelen likvärdig. Samtidigt är det en mindre andel som har fått ett lägre betyg jämfört både riket länet. Det innebär att betygsskillnaden jämfört resultaten i det nationella provet i svenska är högre i Karlskoga än i länet riket i

7 övrigt. Resultatbilden varierar dock mellan de enskilda skolorna. På två av skolorna är betygsskillnaden lägre eller mycket lägre än i riket länet. På övriga är betygsskillnaden något eller betydligt högre. Helhetsbilden stämmer överens föregående års resultat. Matematik I Karlskoga kommun är det en större andel elever som har fått ett högre betyg i matematik än resultat i det nationella provet jämfört både riket länet. Samtidigt är det en något mindre andel som har fått ett lägre slutbetyg. Helhetsbilden pekar på att betygen jämfört resultatet i det nationella provet där är betydligt högre i Karlskoga. Resultatbilden varierar dock mellan de enskilda skolorna. På en av skolorna är betygen väsentligt lägre, på en av skolorna är resultatet likvärdigt på fyra betydligt högre jämfört riket länet. Helhetsbilden har förändrats jämfört 2013, då ingen betygsskillnad fanns på varken kommun-, läns- eller riksnivå. Engelska I engelska är betygen på både riks-, läns- kommunnivå lägre än vad resultatet i de nationella proven motiverar. Det innebär att det inte finns någon betygsskillnad i detta ämne på gruppnivå ur denna aspekt. I Karlskoga kommun är det något fler elever som har fått ett högre betyg i engelska än resultat i det nationella provet jämfört både riket länet. Samtidigt är det något färre som har fått ett lägre betyg än i riket. Som helhet har Karlskogas elever fått lägre betyg i engelska än vad de nationella proven motiverar men något högre jämfört elevgruppen på riksnivå. I relation till länet är betygsättningen i stort likvärdig. Detta innebär att överensstämmelsen mellan nationella prov betyg i engelska i Karlskoga är likvärdig länet men bättre än i riket i övrigt. Resultatbilden i engelska varierar mellan de enskilda skolorna. På två av skolorna är betygen jämfört resultaten i de nationella proven betydligt lägre än i riket länet. På tre skolor är betygen som helhet likvärdiga resultaten i de nationella proven men högre än på både riks- länsnivå. På en av skolorna syns en viss reell betygsskillnad i att betygen som helhet är högre än vad de nationella proven motiverar, samtidigt som resultatet är högre än på riks- länsnivå. Jämfört 2013 har skillnaden mellan betyg resultat i det nationella provet minskat sett till helheten. Katarina Holmsten Kvalitetsledare

8 Ämne Läsåret 2013/2014 Svenska Matematik Engelska Andel (%) elever lägre, lika eller högre Andel (%) elever lägre, lika eller högre Andel (%) elever lägre, lika eller högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Riket, Samtliga ,7 72,6 14, ,9 73,5 17, ,8 74,1 7,2 Län, Samtliga , , ,9 70,7 21, ,2 74,9 8,9 Kga, kommunala skolor 266 8,6 75,6 15, ,6 67,1 26, ,4 73,6 9 Aggeruds skola 54 14,8 72, ,3 63,3 33, , ,7 Bregårdsskolan ,9 68,4 23, ,2 61,9 11,9 41 9,8 80,5 9,8 Bråtenskolan 34 5,9 82,4 11,8 38 2,6 63,2 34,2 38 7,9 81,6 10,5 Karlbergsskolan åk F ,4 28,6 48 6,3 47,9 45, ,1 64,6 8,3 Sandvikens skola 43 20,9 67,4 11,6 51 3,9 84,3 11, ,7 67,3. Stråningstorps skola ,8 6, ,8 4,2 Ämne Läsåret 2012/2013 Svenska Matematik Engelska Antal elever Andel (%) elever lägre, lika eller högre än Antal elever Andel (%) elever lägre, lika eller högre än Antal elever Andel (%) elever lägre, lika eller högre än Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Riket, Samtliga ,7 72,7 16, ,3 69,2 10, ,9 68,7 4,3 Län, Samtliga ,2 72,2 17, ,4 68,9 12, ,7 72,9 3,4 Kommun, Samtliga ,3 74,2 18, ,9 65,3 9, ,7 77,9 5,4 Aggeruds skola ,1 4, ,1 80,3 10, ,1 86,2 10,8 Bregårdsskolan ,6 56,5 23, ,4 30,8 3, ,5 57,7 3,8 Bråtenskolan ,5 25,9 55, ,9 44,4 3, ,3 66,7 0 Karlbergsskolan åk F ,4 76, ,3 62,3 26, ,1 85,7 10,2 Sandvikens skola ,7 71,4 22, ,4 73,8 4, ,1 90,5 2,4 Stråningstorps skola ,8 6, ,1 91,5 6, ,3 83,7 2

9 Resultat i nationella prov i årskurs 6 vårterminen 2014 Andel elever som nått godkänt 1 samt genomsnittlig spoäng Svenska svenska som andraspråk, År 2014 var det 94 % av eleverna i Karlskoga som nådde godkänt i svenska. Detta är ett betydligt förbättrat resultat jämfört 2013, då 89,9 % av eleverna nådde godkänt i svenska. Det var dock något färre elever i Karlskoga som nådde godkänt än i riket i övrigt (95,5 %), även om Karlskogas elever låg närmare riksgenomsnittet 2014 jämfört både Skillnaden jämfört riksgenomsnittet var 2014 relativt liten. I svenska som andraspråk var det ,6 % som nådde godkänt. Detta var ett något lägre resultat än 2013, både i faktiska siffror jämfört riksgenomsnittet. Det var färre elever i Karlskoga som nådde godkänt än i riket i övrigt (76,3 %), resultatet i svenska som andraspråk låg tydligt lägre än i svenska. Den genomsnittliga spoängen 2 i svenska var 13,2 för Karlskogas elever, vilket var på motsvarande strax över D-nivå. Detta var ett förbättrat resultat jämfört 2013, både i faktiska siffror jämfört riksgenomsnittet (13,5). Den genomsnittliga spoängen låg på ungefär samma avstånd ifrån riksgenomsnittet som andelen elever godkänt. Detta innebär att betygen var spridda över betygsskalan på ungefär samma sätt som i riket i övrigt. Resultatskillnaderna var också relativt små. Den genomsnittliga spoängen i svenska som andraspråk var 8,4 för Karlskogas elever, vilket var tydligt under E-nivå, även om resultatet var något högre än 2013, både i faktiska siffror jämfört riksgenomsnittet. Karlskogas genomsnittliga spoäng låg också under riksgenomsnittet (9,2, även detta under E-nivå). Den genomsnittliga spoängen låg på ungefär samma avstånd ifrån riksgenomsnittet som andelen elever godkänt. Detta innebär att betygen var spridda över betygsskalan på ungefär samma sätt som i riket i övrigt. 1 Beräknat på antalet elever som deltagit i samtliga delprov. Om antalet elever betyget F är 1-4 anges måluppfyllelsen som Möjligt värde är 0-20 poäng. Den genomsnittliga betygspoängen beräknas för de elever som fått betyg A-F. Sida 1 av 13

10 Sida 2 av 13

11 Sida 3 av 13

12 Svenska svenska som andraspråk, delprov läsförståelse I svenska var andelen elever godkänt delprovsbetyg i delprovet i läsförståelse 91,0 %, vilket var ett något lägre resultat än 2013 mätt i faktiska siffror. Resultatet 2014 låg också något under riksgenomsnittet (94,1), men skillnaden minskade något jämfört Jämfört 2012 är resultatutvecklingen negativ, både i faktiska siffror jämfört riksgenomsnittet. I svenska som andraspråk var det 60,9 % av Karlskogas elever som nådde godkänt delprovsbetyg i läsförståelse, jämfört 69,2 på riksnivå. Resultat på enhetsnivå finns inte för Karlskoga. Detta är ett förbättrat resultat jämfört både , både mätt i faktiska siffror jämfört riksgenomsnittet. I svenska var den genomsnittliga delprovsbetygspoängen 14,0, vilket var strax under rikets resultat, 14,3. Detta var dock ett förbättrat resultat jämfört 2013, både mätt i faktiska siffror jämfört riksgenomsnittet. För 2012 finns inget jämförelsetal. I svenska som andraspråk var den genomsnittliga delprovsbetygspoängen 7,9, vilket var ett resultat under riksgenomsnittet under E-nivå. Även rikets resultat (9,0) låg under E-nivå. Jämfört 2013 förbättrades Karlskogas resultat, både i faktiska siffror jämfört riksgenomsnittet. Sida 4 av 13

13 Matematik År 2014 var det 89,3 % av eleverna i Karlskoga som nådde godkänt i matematik. Detta var ett något lägre resultat jämfört Karlskogas resultat låg också strax under riksgenomsnittet (90,9 %). Den genomsnittliga spoängen i matematik var 11,9 för Karlskogas elever, vilket var på motsvarande mellan E- D-nivå innebar ett försämrat resultat jämfört 2013, både i faktiska siffror jämfört riksgenomsnittet. Karlskogas genomsnittliga spoäng låg under riksgenomsnittet (12,8, motsvarande cirka D-nivå). Den genomsnittliga spoängen låg längre ifrån riksgenomsnittet än andelen elever godkänt. Detta innebär att färre elever i Karlskoga nådde de högre betygsstegen i de olika delproven än i riket i övrigt. Sida 5 av 13

14 Engelska År 2014 var det 93,1 % av eleverna i Karlskoga som nådde godkänt i engelska, ett resultat som var i nivå Resultatet låg också i nivå riksgenomsnittet (93,4), vilket var fallet också både Den genomsnittliga spoängen i engelska var 13,5 för Karlskogas elever, vilket var på motsvarande mellan D- C-nivå. Detta innebar en försämring jämfört 2013, både i faktiska siffror jämfört riksgenomsnittet. Karlskogas genomsnittliga spoäng låg också under riksgenomsnittet (14,4, motsvarande strax under C-nivå). Den genomsnittliga spoängen låg längre ifrån riksgenomsnittet än andelen elever godkänt. Detta innebär att färre elever i Karlskoga nådde de högre betygsstegen i de olika delproven än i riket i övrigt. Sida 6 av 13

15 No-ämnen Varje skola ska genomföra nationella prov i ett av de tre no-ämnena fysik, kemi biologi. Vårterminen 2014 genomfördes prov i fysik, kemi biologi på vardera två skolor i Karlskoga. Statistik på kommunnivå finns inte att tillgå. En uppskattning av andelen elever som nådde godkänt i biologi i Karlskoga visar att resultatet låg strax under riksgenomsnittet sett till helheten. Nivån varierade mellan skolorna. Den genomsnittliga spoängen låg som helhet tydligt under riksgenomsnittet, men även där varierade resultatet mellan skolorna. En uppskattning av andelen elever som nådde godkänt i fysik i Karlskoga visar att resultatet vad gäller godkända låg i nivå riksgenomsnittet sett till helheten. Nivån varierade mellan skolorna. Den genomsnittliga spoängen låg däremot något under riksgenomsnittet, dock variation mellan skolorna även här. Sida 7 av 13

16 Andelen elever som nådde godkänt i kemi i Karlskoga var lägre än riksgenomsnittet på båda de skolor som genomförde detta prov. Även den genomsnittliga betygspoängen låg tydligt under riksgenomsnittet på båda skolorna. Bäst resultat nådde Karlskogas elever i fysik lägst i kemi, sett till helheten. Eftersom olika skolor genomför olika prov olika år är det svårt att göra rättvisande beskrivningar av resultatutvecklingen mellan år. I faktiska siffror var dock helhetsresultatet i fysik 2014 högre i kemi lägre än I biologi är resultatutvecklingen omöjlig att bedöma. Sida 8 av 13

17 So-ämnen Varje skola ska genomföra nationella prov i ett av de fyra so-ämnena geografi, historia, religionskunskap samhällskunskap. Vårterminen 2014 genomfördes prov i samtliga ämnen på skolorna i Karlskoga. Statistik på kommunnivå finns inte att tillgå. Nationellt prov i geografi genomfördes på en skola i Karlskoga. Andelen elever som nådde godkänt låg tydligt under riksgenomsnittet. Även den genomsnittliga spoängen låg tydligt under riksgenomsnittet. Nationellt prov i historia genomfördes på en skola i Karlskoga. Andelen elever som nådde godkänt låg över riksgenomsnittet, an den genomsnittliga spoängen låg i nivå riksgenomsnittet. Sida 9 av 13

18 Nationellt prov i samhällskunskap genomfördes på en skola i Karlskoga. Andelen elever som nådde godkänt var lägre än riksgenomsnittet, liksom den genomsnittliga spoängen. Nationellt prov i religionskunskap genomfördes på tre skolor i Karlskoga. En uppskattning av andelen elever som nådde godkänt visar att resultatet låg över riksgenomsnittet sett till helheten. Nivån varierade dock något mellan skolorna. Den genomsnittliga spoängen låg däremot under riksgenomsnittet, dock variation mellan skolorna också här. Bäst resultat nådde Karlskogas elever i historia lägst i geografi sett till helheten. Eftersom olika skolor genomför olika prov olika år är det svårt att göra rättvisande beskrivningar av resultatutvecklingen mellan år. I faktiska siffror var dock helhetsresultatet i historia 2014 högre i geografi samhällskunskap lägre än I religionskunskap finns inga resultat från Sida 10 av 13

19 Jämförelse av resultat för flickor pojkar Godkänt I svenska matematik hade betydligt fler flickor än pojkar godkänt. I engelska var det något fler pojkar än flickor som nådde godkänt. Störst var skillnaden i svenska. Sida 11 av 13

20 I no- so-ämnena ökade skillnaderna vad gäller godkänt mellan flickor pojkar. I flera fall presterade flickor pojkar liksom föregående år likvärdigt, men flickorna gjorde också ofta bättre resultat än pojkarna. Det var enbart på en skola i ett ämne som pojkarna presterade bättre än flickorna. Genomsnittlig spoäng Karlskogas flickor hade högre genomsnittlig spoäng än pojkarna i svenska, matematik svenska som andraspråk. I engelska hade pojkarna högre genomsnittspoäng. Störst var skillnaden i svenska. I so- no-ämnena hade flickorna, liksom föregående år, i stort sett genomgående högre genomsnittlig spoäng än pojkarna i Karlskoga. Det var enbart på en skola i ett ämne som pojkarna presterade bättre än flickorna på en skola i ett ämne som flickor pojkar gjorde likvärdiga resultat. Sida 12 av 13

21 Katarina Holmsten Kvalitetsledare Sida 13 av 13