Kvalitetsrapport - Östra Frölunda skola och fritidshem
|
|
- Helena Ivarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitetsrapport - Tiina Aavik, rektor 1 (17)
2 Innehåll Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete Syfte och mål Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3 xx skola och fritidshem Sammanfattning av resultat läsåret 2015/2016 och plan för läsåret 2016/ Sammanfattande analys av läsåret 2015/ Sammanfattande mål med plan för åtgärder 2016/ Verksamhetens förutsättningar: kompetens, behörighet, organisation... 6 Behörighet och komptens... 6 Organisation och lokaler Läsårets prioriterade mål, resultat och analys Höjd måluppfyllelse för alla barn, elever och studerande Öka likvärdighet och samverkan Förbättrad integration och utbildning för våra nyanlända Fritidshemmets/skolans mål... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5. Plan för utvecklingsarbetet läsåret 2016/ Höjd måluppfyllelse Ökad likvärdighet och samverkan Förbättrad integration och utbildning av våra nyanlända Fritidshemmets/skolans mål (17)
3 1. Systematiskt kvalitetsarbete Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen Syfte och mål Det systematiska kvalitetsarbetet ska inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen och skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister med betoning på vad som kan göras för att förbättra kvalitén på enhetsrespektive huvudmannanivå. Målet är att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet samt att leva upp till målen för verksamhetens genomförande och till målen för barns och elevers lärande och utveckling Ett kvalitetsarbete som leder mot målen Huvudmannen har ett övergripande ansvar och är ytterst ansvarig för genomförandet av utbildningen och den som ska se till att det finns förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete som säkerställer kvalitet och likvärdighet. Förskolechef och rektor är ansvarig för enhetens kvalitetsarbete. På förskole- och skolnivå ska kvalitetsarbetet genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Dokumentationen ingår i kvalitetsarbetets olika faser och ligger till grund för analys och beslut. Dokumentationen visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt. Dokumentationen är en förutsättning för att kunna kartlägga verksamheten och identifiera områden som är särskilt angelägna att utveckla för att uppnå målen. Planera Analysera/ Åtgärda Genomföra Kvalitetssäkring Följa upp 3 (17)
4 2. Sammanfattning av resultat läsåret 2015/2016 och plan för läsåret 2016/ Sammanfattande analys av läsåret 2015/2016 Fritidshem Vi har haft, för våra förhållanden, väldigt stor barngrupp. Gruppen har också haft stor ålderspridning, 4-11 år. Detta i kombination med trånga lokaler, ny personalgrupp och ökat antal barn som inte kan svenska har medfört att det varit ett tufft år för både barn och personal. I slutet av vårterminen ändrade vi om, ökade personalstyrkan och utnyttjade kringliggande lokaler på ett bättre sätt (träslöjdssal och idrotthall). De äldre barnen fick i större utsträckning vara delaktiga i planering av verksamheten. Det medförde en positiv förändring i slutet av vårterminen. Grundskola Skolan har drabbats av ungefär samma scenario under året som fritids. Trångt på fritids betyder att skolan inte kan utnyttja lokaler för grupparbeten och delning av klass. Det blir trångt även i skolan. (Som en jämförelse kan följande spegla vårt problem: 1989 när jag började arbeta i Östra Frölunda skola så rörde sig ungefär personer i huset en vanlig dag. Under föregående läsår har vi dagligen varit ca 120 personer som ska samsas i byggnaden.) När många personer ska samsas på relativt liten yta så ökar antalet konflikter, det har känts av både på fritids och i skolan. Under våren började skolan att arbeta med en trivselgrupp, eleverna har också fått större inflytande genom regelbundna klassråd. Arbetet kommer att fortsätta under hösten. Arbetslaget inom skolan kommer heller inte att förändras vilket är positivt. All lärarpersonal i Östra Frölunda har utbildning, dock har inte alla lärarlegitimation. Detta känns positivt när läget i stort är så ansträngt som det är Sammanfattande mål med plan för åtgärder 2016/2017 Fritidshem En stabil personalstyrka med ökad kompetens två i personalen ska gå fortbildning kring Fritidshemmets förändrade uppdrag. Systematiska kvalitetsarbetet arbetet är på väg att förankras bland personalen. Även barnen kommer att involveras i detta arbete. Arbetet ska vara väl känt av personal, elever och vårdnadshavare i juni -17. Förbättrad information/kommunikation mellan verksamhet och vårdnadshavare. Vid höstens föräldramöte tillsammans med skolan kommer denna fråga att diskuteras och analyseras. Utifrån det som analysen ger kommer fortsatta åtgärder att planeras 4 (17)
5 Grundskola Systematiska kvalitetsarbetet arbetet är på väg att förankras bland personalen. Även barnen kommer att involveras i detta arbete. Arbetet ska vara väl känt av personal, elever och vårdnadshavare i juni -17. Förbättrad information/kommunikation mellan verksamhet och vårdnadshavare. Vid höstens föräldramöte tillsammans med fritids kommer denna fråga att diskuteras och analyseras. Utifrån det som analysen ger kommer fortsatta åtgärder att planeras. Förbättrad integration alla som kommer till våra verksamheter ska känna sig välkomna från dag 1! Vi kommer att arbeta vidare med att förbättra kartläggningen av nyanländas kunskaper. För detta arbete så har vi nyanställt en SvA lärare med erfarenhet av bla kartläggningar. Hon kommer att kartlägga och undervisa i svenska A. 5 (17)
6 3. Verksamhetens förutsättningar: kompetens, behörighet, organisation Läsåret 2015/2016 Skolan Svenljunga kommun Riket Andel elever med utländsk bakgrund (SIRIS) * 21 % 23 % Andel elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning (SIRIS) 38% 29 % 56 % Andel flickor åk 1-9, (SIRIS) * 48 % 48 % Lärare med pedagogisk högskoleexamen, heltidstjänster (SIRIS) 77,2% 84,7 % 84,8 % Andel tjänstgörande lärare med lärarlegitimation och behörighet i ämnet åk 1-9 (SIRIS) * 78,7 % 79 % Antal tjänster fritidshem (egen uppgift) 1,2 - - Antal tjänster förskoleklass (egen uppgift) 0,5 - - Antal tjänster 1-6 (egen uppgift) 4,3 - - Antal tjänster ledning och administration (egen uppgift) 1,27** -. *anges ej specifikt för Ö Frölunda skola i SIRIS ** tjänsterna fördelade på 3 enheter/5 verksamheter Behörighet och komptens Alla undervisande pedagoger i skolan har utbildning i det de undervisar i. Alla har dock inte lärarlegitimation. Det händer också att man pga schematekniska svårigheter inte alltid undervisar alla elever i just de ämnen man har legitimation i. Den undervisande personalen samarbetar tätt och stöttar varandra i bla planering och bedömning. På fritidshemmet har en person utbildning (fsk lärare). Hon jobbar inte hela sin tid på fritids utan delar tiden med förskolan (50% fritidshem, 50% förskola). Under kommande läsår startar kommunen i samverkan med kranskommunerna, upp en fortbildning av fritidshemmets personal, gällande Fritidshemmets förändrade uppdrag. Organisation och lokaler Läsåret 2015/2016 Alla Flickor Pojkar Förskoleklass Fritidshem (17)
7 4. Läsårets prioriterade mål, resultat och analys 4.1. Höjd måluppfyllelse för alla barn, elever och studerande I detta område följs läroplansmålen kunskaper, utveckling och lärande samt normen och värden upp. Uppsatta mål för läsåret Fritidshem Dokumentera verksamheten Harmoni i gruppen Grundskola F-6 Elevledda utvecklingssamtal Kommunikation Rektors beskrivning av resultat Trots trångboddhet och ökat antal konflikter så har undervisningen fungerat. Av årets 6:or är det enbart två som inte har godkänt betyg i alla ämnen. Elevernas svårigheter är väl dokumenterade genom utredningar och åtgärdsprogram. Även när det gäller de nationella proven så har de flesta klarat det mesta med godkända resultat. Pga av att det på våra små skolor är alldeles för enkelt att genomskåda vem det handlar om redovisar jag inte resultat varken i procent eller uppdelat på något annat sätt, (anonymitetsprincipen). Varje elev har en IUP, individuell utvecklingsplan. Där bokförs vad eleven behöver utveckla extra, vid utvecklingssamtalen kommuniceras detta till vårdnadshavarna. Informationen finns också digitalt i vår lärplattform. Alla klasser har egna rum på edwise, 5-6:orna har använt rummen vid sina arbeten för att på ett enkelt sätt kommunicera med pedagogen. De elevledda utvecklingssamtalen är alla parter mer nöjda med än tidigare samtal. Fritidshemmet har börjat dokumentera vad de gör under dagarna. Eleverna är med i detta arbete, både när det planeras och genom utvärderingar. För att få bättre harmoni i gruppen (stor åldersspridning) så delas eleverna ofta in i mindre grupper och ytor som finns tillgängliga används mer (tex träslöjd, idrottshall, skogen mm). Målkriterierna/Indikatorer: Nationella ämnesprov Årskurs 3 * Svenska, samlad bedömning * Svenska som andraspråk * Matematik, samlad bedömning * Andel elever (%) som bedömts nå målen i de nationella ämnesproven Lå 15/16 Totalt Flickor Pojkar Årskurs (17)
8 Svenska, samlad bedömning 92% 100% 87,5% Svenska som andraspråk Matematik, samlad bedömning 92% 100% 87,5% Engelska, samlad bedömning 85% 100% 75% *Redovisas ej då antalet som gjort provet understiger 7 st Rektors analys av resultatet Fritidshem Efter täta personalbyten börjar verksamheten att stabilisera sig. Det hoppas jag ger effekt på verksamheten under kommande år. Vi har redan under våren sett förbättringar som tex ökad elevmedverkan vid planering och beslut av vilka aktiviteter som ska genomföras. Grundskola F-6 Trots trångboddhet och ett vikande förtroende från vårdnadshavare så uppnår de flesta av eleverna i år 6 betyget E eller högre. Det är positivt. Precis som i övriga Sverige finns trenden att pojkar har sämre resultat än flickor. Här behöver vi gemensamt fundera över vad vi kan göra för att motivera pojkarna bättre. När det gäller år 3 så når de elever som haft hela sin skolgång i Sverige kunskapskraven i hög utsträckning. Enkäten om trygghet och trivsel som skickas ut till alla vårdnadshavare med elever i år 3,4 och 5 besvarades av 8 familjer. Det är en svarsfrekvens på 27%. Det är svårt att dra några slutsatser utifrån detta. Svarade bara de som var missnöjda? Eller bara de som är nöjda? En slutsats jag kan dra är att skolans förtroende bland vårdnadshavarna sviktar, detta kommer vi att jobba vidare med under kommande läsår. Arbetet med detta är ytterst viktigt! 8 (17)
9 4.2. Öka likvärdighet och samverkan I detta område följs läroplansmålen samerkan; inflytande och ansvar; skolan och omvärlden samt skolan och hemmet upp. Uppsatta mål för läsåret Fritidshem Dokumentera verksamheten Grundskola F-6 Kommunikation hälsoprojekt Rektors beskrivning av resultat Elever i behov av särskilt stöd Vi har en god rutin kring hur vi hanterar dessa ärenden. Pedagoger skriver först enkel utredning, extra anpassningar sätts in direkt och dokumenteras. Rektor gör en bedömning utifrån den enkla utredning och bestämmer hur arbetet går vidare. Vi har en god rutin kring möten med elevhälsoteamet. Pedagogerna kan också enkelt, via telefon eller mail konsultera specialpedagogen för råd och tips. Om det finns behov görs ytterligare utredningar kring en elevs svårigheter. I klassrummen jobbar eleverna på många olika sätt. Det som fungerar för en individ fungerar kanske inte för en annan. Pedagogerna är lyhörda och fångar upp elevernas åsikter kring lärandet. Inflytande, delaktighet och trygghet Eleverna har klassråd. De har möjlighet att påverka sina lektioner genom direkt koppling med sin klasslärare. Eleverna leder sina egna utvecklingssamtal. Detta har alla varit nöjda med och skolan kommer att jobba vidare med detta under kommande år. De äldre eleverna skriver tankebok en gång i veckan. Det är en kommunikation enbart mellan den som skriver och klassläraren. Konflikter dokumenteras i en bråkbok, där de inblandade parterna får sin syn på saken återgiven. Alla klasser har rum på edwise. De har använts olika mycket. Analysen av tillbudsrapporterna visade att en grupp elever varit inblandade i konflikter av lite olika slag. Detta kommer att jobbas vidare med under nästa läsår. 9 (17)
10 Rektors analys av resultatet Fritidshem Efter täta personalbyten börjar verksamheten att stabilisera sig. Det hoppas jag ger effekt på verksamheten under kommande år. Vi har redan under våren sett förbättringar som tex ökad elevmedverkan vid planering och beslut av vilka aktiviteter som ska genomföras. Rutiner kring vad som ska dokumenteras och hur det ska dokumenteras har vi börjat utforma. Det ger en bättre struktur till verksamheten. Utbildningen som kommer att starta upp för fritidshemmets personal tror jag också kommer att bidra till bättre verksamhet. Grundskola F-6 Under slutet av vårterminen prövades nya sätt att jobba konfliktförebyggande. Det gav inte önskad effekt under slutat av terminen. Men vid uppstarten av höstterminen så verkar det ha gett resultat. Arbetet kommer att fortsätta under hösten. Vi kommer också att göra en noggrann undersökning på vad vårdnadshavarna saknar när det gäller information och kommunikation. 10 (17)
11 4.3. Förbättrad integration och utbildning för våra nyanlända I detta område följs läroplanens mål kunskaper, utveckling och lärande samt skolan och omvärlden upp. Uppsatta mål för läsåret Fritidshem Grundskola F-6 Rektors beskrivning av resultat Indikatorer Indikator Lå 14/15 Lå 15/16 Lå 15/16 Andel elever med utländsk bakgrund 7/60 Utfall Utfall Målvärde Modersmålsundervisning, andel berättigade elever som deltar 4/7 Rektors analys av resultatet Fritidshem/skola Vi behöver bli bättre på och hinna ikapp med kartläggningen av våra nyanlända elever. Detta för att kunna undervisa på rätt nivå och kunna göra goda IUP. Skola/fritids behöver upprätta rutiner för hur de ska samverka kring dessa barn för optimal språkträning. 11 (17)
12 12 (17)
13 5. Plan för utvecklingsarbetet läsåret 2016/ Höjd måluppfyllelse I detta område ingår läroplansmålen kunskaper, utveckling och lärande samt normen och värden. Fritidshemmets/skolans målbild Gemensam linje för hur vi hanterar konflikter Hälsa och trivsel Kommunikation Konkretisering av målbilden. Kriterier. Vi vill skapa en miljö där alla är medvetna om hur vi påverkar varandra. Eleverna ska kunna lösa konflikter med mindre och mindre vuxenstöd ju äldre de blir. Vi vill öka kommunikationen mellan skola och hem. Att vi inte enbart informerar utan också kommunicerar, både positiva och negativa händelser. Nuläge hur set det ut just nu i förhållande till målbilden? Under våren hade vi ganska många konflikter mellan vissa elever. Lärarlaget började jobba aktivt med detta dagligen. Hösten har börjat i mycket positiv anda. Då vi har ändrat i alla gruppkonstellationer så måste vi hitta ett gemensamt förhållningssätt. Det framkommer vid bla enkäter att vårdnadshavarna inte är nöjda med informationen. Vi kommer att ta upp detta vid höstens föräldramöte för att försöka fånga vad som saknas. Hur kommer ni arbeta under läsåret för att nå målbilden? Åtgärd/aktivitet Metoder När? Ansvar föräldramöte gruppdiskussioner 20/9 Lärarlaget, Hälsa och trivsel kommunikation Trivselgrupp, elevmedverkan, APT Mail, lärplattform, digitala rum löpande Ht-16 rektor Lärarlaget, rektor Lärarlaget, rektor Uppföljning hur ska arbetet följas upp? Arbetet följs upp löpande under hösten vid arbetslagträffar, elevråd, utvecklingssamtal, APT och personalmöten. Utvärdering och analys. Hur går utvärdering och analys till? Enklare enkät till vårdnadshavare vid vårterminens början. Analyser av svaren vi får där får sedan visa vägen för fortsatt arbete. Diskussioner med eleverna vid klassråd och trivselgruppens möten. Även här får analyser av diskussionerna lägga grunden för fortsatt arbete under vårterminen (17)
14 5.2. Ökad likvärdighet och samverkan I detta område ingår läroplansmålen samerkan; inflytande och ansvar; skolan och omvärlden samt skolan och hemmet. Fritidshemmets/skolans målbild Konkretisering av målbilden. Kriterier. (Vart ska vi? Så här vill vi att det ska vara?) Nuläge hur set det ut just nu i förhållande till målbilden? Hur kommer ni arbeta under läsåret för att nå målbilden? Åtgärd/aktivitet Metoder När? Ansvar o o o o Vilka områden kan förbättras? Vilka kunskaper och förmågor behöver våra elever utveckla? Fritidshemmet, förskoleklassen, skolan Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor behöver personalen utveckla för att tillgodose elevernas behov? Konkretisera målbilden genom att tala om hur det ska se ut när ni är där. Uppföljning hur ska arbetet följas upp? (löpande, systematiskt) Utvärdering och analys. Hur går utvärdering och analys till? 14 (17)
15 5.3. Förbättrad integration och utbildning av våra nyanlända I detta område ingår läroplansmålen kunskaper, utveckling och lärande samt skolan och omvärlden. Fritidshemmets/skolans målbild Konkretisering av målbilden. Kriterier. (Vart ska vi? Så här vill vi att det ska vara?) Nuläge hur set det ut just nu i förhållande till målbilden? Hur kommer ni arbeta under läsåret för att nå målbilden? Åtgärd/aktivitet Metoder (hur?) När? Ansvar o o o o Vilka områden kan förbättras? Vilka kunskaper och förmågor behöver våra elever utveckla? Fritidshemmet, förskoleklassen, skolan Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor behöver personalen utveckla för att tillgodose elevernas behov? Konkretisera målbilden genom att tala om hur det ska se ut när ni är där. Uppföljning hur ska arbetet följas upp? (löpande, systematiskt) Utvärdering och analys. Hur går utvärdering och analys till? 15 (17)
16 5.4. Fritidshemmets/skolans mål Ange hur målet är kopplat till våra nationella styrdokument. Har ni inte valt något eget mål så kan du ta bort hela stycket. Fritidshemmets/skolans målbild Konkretisering av målbilden. Kriterier. (Vart ska vi? Så här vill vi att det ska vara?) Nuläge hur set det ut just nu i förhållande till målbilden? Hur kommer ni arbeta under läsåret för att nå målbilden? Åtgärd/aktivitet Metoder (hur?) När? Ansvar Uppföljning hur ska arbetet följas upp? (löpande, systematiskt) Utvärdering och analys. Hur går utvärdering och analys till? 16 (17)
17 17 (17)
Kvalitetsrapport - Östra Frölunda förskola. Tiina Aavik förskolechef
Kvalitetsrapport - Tiina Aavik förskolechef Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3 xx förskola... 4 2. Sammanfattning
Kvalitetsrapport - Mårdaklevs skola och fritidshem
Kvalitetsrapport - Tiina Aavik, rektor 1 (17) Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3 xx skola och fritidshem...
Kvalitetsrapport - Mjöbäcks förskola. Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016
Kvalitetsrapport - Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016 Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3 xx förskola...
Kvalitetsrapport - Landboskolan inkl. fritidshem
Kvalitetsrapport - Camilla Andersson, rektor Juni 2016 1 (18) Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3... 4
Kvalitetsrapport - Mjöbäcks skola och fritidshem. Pirkko Ahnberg, rektor
Kvalitetsrapport - Pirkko Ahnberg, rektor Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3... 4 2. Sammanfattning av
Kvalitetsrapport - Mårdaklevs förskola. Tiina Aavik, förskolechef
Kvalitetsrapport - Tiina Aavik, förskolechef Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3 xx förskola... 4 2. Sammanfattning
Kvalitetsrapport - Björnbergets förskola. Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016
Kvalitetsrapport - Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016 Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3... 4 2. Sammanfattning
Kvalitetsrapport - Hillareds förskola Juni Malin Berndtsson förskolechef
Kvalitetsrapport - Juni 2016 Malin Berndtsson förskolechef Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3... 4 2.
Kvalitetsrapport. Ekbackens skola
Kvalitetsrapport Ekbackens skola Läsåret 2018 2019 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 Kunskaper, bedömning och betyg... 5 3.
Kvalitetsrapport - Holsljunga förskola. Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016
Kvalitetsrapport - Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016 Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3... 4 2. Sammanfattning
Kvalitetsrapport - Sexdrega skola och fritidshem
Kvalitetsrapport - Astrid Ekelund/ rektor 1 (14) Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3... 4 2. Sammanfattning
Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013
Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret
Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå
Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret
Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå
Resultatprofil Läsåret Lagga skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet
Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Lagga skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation...
Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.
Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå
Systematiskt kvalitetsarbete
BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt
Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15
Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Resultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet
Resultatprofil Läsåret 214-21 Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation...
Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.
Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Resultatprofil Läsåret Segerstaskolan Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet
Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Segerstaskolan Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation...
Kvalitetsrapport grundskola. Örsjö skola Läsår 2016/2017
Kvalitetsrapport grundskola Örsjö skola Läsår 2016/2017 Jämställdhet 3 Utbildningen i åk 1-6 ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. 4 All verksamhet
Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015
Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.
Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och
Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden
Arbetsplan 2015/2016 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.
Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.
Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå
Arbetsplan Bruksskolan åk /2019
Arbetsplan Bruksskolan åk 1-6 2018/2019 Normer och Värden Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Skolans plan mot kränkande behandling ska uppfylla skollagens krav
Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6
Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi når målen? Hur ska vi göra? Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska uppfylla skollagens
Arbetsplan Stora Vallaskolan 2018/2019
Arbetsplan Stora Vallaskolan 2018/2019 Prioriterade områden: 1.normer och värde (värdegrund), 2.specialpedagogiklyftet utveckla undervisningen i den ordinarie gruppen samt lärmiljön för att möta elevernas
Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret
ÅSENSKOLAN Jan Setterberg Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2016-17 1 Innehåll 1. Resultat och måluppfyllelse... 3 1.1 Kunskaper... 3 1.2 Måluppfyllelse... 3 1.2.1 Läsutveckling
Kvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14.
Kvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Kvalitetsrapport - Torsgårdens förskola. Susanne Nyberg, Förskolechef Juni 2016
Kvalitetsrapport - Susanne Nyberg, Förskolechef Juni 2016 Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3... 4 2. Sammanfattning
Parkskolan åk 1-6, Läsåret
Arbetsplan åk 1-6 Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande prioriterade områden, som finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret 2018-19 Fortsatt utveckling av inkluderande arbetssätt
Kvalitetsrapport avseende måluppfyllelse 2015/16
Datum 161001 Kvalitetsrapport avseende måluppfyllelse 2015/16 Verksamhet: Enligt anvisningarna om systematiskt kvalitetsarbete i skollagen (2010:800, 4 kap 3-8 ). Bakgrund är organisation med förskoleklass
, Mikael Johansson, Annie-Frid Johansson, Läsåret Arbetsplan åk F-6
Arbetsplan åk F-6 Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande förbättringsområden, som tillsammans med pedagogernas förbättringsområden, finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret
Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete
Datum 17.10.03 Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass Skolans namn: Grevåkerskolan Hammerdal 1. Normer och värden 1.1 En sammanställning av resultaten för förskoleklassens arbete
Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:
Upprättat: 170904 Utvecklingsplan Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018 Det Systematiska Kvalitéts Arbetet (SKA) på Tingbergsskolan Ett systematiskt kvalitetsarbete
Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013
Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello
1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska tillgodoses inom
Kvalitetsrapport. Ramshyttans. fritidshem
Kvalitetsrapport Ramshyttans fritidshem Läsåret 2016-2017 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 2.1 Skola och hem... 4 3. Enhetens prioriterade mål... 5 4. Fritidshemmet... 6 5. Rektors
plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa för systematiskt kvalitetsarbete barn- och utbildningsnämnden ...
plan för systematiskt kvalitetsarbete barn- och utbildningsnämnden modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Barn- och utbildningsnämnden Beslutandedatum:
Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13
Barn och utbildning Sten-Åke Eriksson Rektor Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13 Innehåll 1. Resultat och måluppfyllelse... 3 1.1 Kunskaper... 3 1.1.1 Måluppfyllelse...
Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14
Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Kvalitetsrapport. Ramshyttans skola
Kvalitetsrapport Ramshyttans skola Läsåret 2016-2017 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 2.1 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 2.2 Kunskaper, bedömning och betyg...
Kvalitetsrapport - Mogaskolan 7-9. Sofia Björklund, rektor Juni 2016
Kvalitetsrapport - Sofia Björklund, rektor Juni 2016 Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3... 4 2. Sammanfattning
Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12
2012/10/16 Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 Åkerö skola Flexgrupp 1 och 2 Särskola och Asbergerklass 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av skolan 2. Beskrivning av årets verksamhet 3. Underlag
Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019
Arbetsplan Åtorpsskolan åk 1-6 2018/2019 Normer och Värden Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Skolans plan mot kränkande behandling ska uppfylla skollagens krav
Kvalitetsarbete för fritidshemmet Rönnen period 2 (okt dec), 2013-2014
Kvalitetsarbete för fritidshemmet Rönnen period 2 (okt dec), 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola
Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Sandarne skola Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Sandarne skola I er Utvecklings-/Arbetsplan beskriver ni hur ni kommer att arbeta med BUN/förvaltningens
Kvalitetsrapport - Landbo förskola. Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016
Kvalitetsrapport - Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016 Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3... 4 2. Sammanfattning
LOKAL ARBETSPLAN
LOKAL ARBETSPLAN 2015-2016 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva
Kvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015
Kvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.
Skola Rektor SKA-samtal 18/19 Svedala kommun ska vara en utbildningskommun som varaktigt räknas bland landets tio bästa utifrån SKL:s Öppna jämförelser. Svedala kommun ska ha en utbildningsverksamhet där
Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan
Regelbunden tillsyn i Botkyrka kommun Tallidsskolan Dnr 43-SV2008:214 Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan Förskoleklass, årskurs 1-6 Särskola årskurs 1-6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten
Kvalitetsarbete för Jonsboskolan period 3 (jan-mars), läsåret 2013/2014.
Kvalitetsarbete för Jonsboskolan period 3 (jan-mars), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Beslut för grundskola och fritidshem
Skolinspektionen Beslut 2014-04-30 Bilingual Montessori School of Lund Rektorn vid Bilingual Montessori School of Lund Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Bilingual Montessori School of
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet Kvalitetsredovisning 2014/2015 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera,
Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6
Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6 Lärande Verksamhetens måluppfyllelse Svenska Studieresultat ämnesprov grundskolan Betyg Antal elever Antal elever
Kvalitetsarbete för fritidshemmet Smedby period 1 (juli-sept), läsåret
2013-10-18 Kvalitetsarbete för fritidshemmet Smedby period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå
Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola
Regelbunden tillsyn i Ludvika kommun Vasaskeppets skola Dnr 43-2008:438 Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Förskoleklass Grundskola 1 3 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ludvika
LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015
LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi
Arbetsplan åk 1-6. Utveckla samverkan mellan undervisande pedagoger och studiehandledare genom projektet Nyanländas lärande.
Arbetsplan åk 1-6 Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport 2018-19 har rektor valt följande förbättringsområden, som tillsammans med pedagogernas förbättringsområden ligger till grund för arbetsplanen under
Kvalitetsrapport. Vedevågs skola
Kvalitetsrapport Vedevågs skola Läsåret 2018 2019 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 Kunskaper, bedömning och betyg... 6 3. Enhetens
Kållekärrs och Långekärrs skolor
Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Grundskola 1-5 Kållekärrs och Långekärrs skolor Barn- och utbildningsförvaltningen Ansvarig rektor Hans Persson 150814 Tjörn Möjligheternas
Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6
Utbildningsinspektion i Forshaga kommun Grossbolsskolan Dnr 53-2005:3228 Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande
VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan
1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 Brobyskolan FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 3 Sammanfattning av läsåret 2017/18 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår
Arbetsplan för Ödenäs skola F-6
151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 -
1 Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 - Systematiskt kvalitetsarbete och inflytande behandlas i ett gemensamt kapitel, kap 4, i skollagen (2010:800). Bestämmelserna gäller för samtliga skolformer
Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden
Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden 2019 2020 Månadsrapporten ska utgå från de faktorer vi kan påverka. Följande faktorer ska särskilt beaktas: Undervisningens och utbildningens innehåll
Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017
Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017 Innehållsförteckning Verksamhetsidé-vision sid. 2 Förutsättningar sid. 2 Ekeby skolas årshjul sid. 4 1. Läroplansmål Normer och värden sid. 5 2. Läroplansmål
Beslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2016:11365 Kastellskolan Org.nr. 888000-8365 för förskoleklass och grundskola efter tillsyn av Kastellskolan i Härnösands kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20
Beslut för förskoleklass och grundskola
IL j^ Skolinspektionen Dnr 43-2017:5419 Sotenäs kommun registrator.kommun@sotenas.se för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Sotenäs kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress
Kvalitetsrapport 2014-2015
Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys
SKA-lyftet. Planering av systematiskt kvalitetsarbete i förskolor, skolor och fritidshem
SKA-lyftet Planering av systematiskt kvalitetsarbete i förskolor, skolor och fritidshem 1. Bakgrund Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor
Kvalitetsrapport 2015/2016 Vällingby Park
Kvalitetsrapport 2015/2016 Vällingby Park Pysslingen Skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet att uppnå kunskapskraven. Genom att kontinuerligt
plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa för systematiskt kvalitetsarbete barn- och utbildningsnämnden ...
plan för systematiskt kvalitetsarbete barn- och utbildningsnämnden modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Barn- och utbildningsnämnden Beslutandedatum:
Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015
Kultur- och utbildningsförvaltningen 2015-02-19 Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015 HUVUDMANNANIVÅ Alla skolor och förskolor i Mellerud ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamheten
Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre
1(8) Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre Förskoleklass-grundskola-fritidshem (sid 1-5) Förskola (sid 6-8) Beskrivning av verksamheten Dalhem, Barlingbo
Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete - om grundskolans arbete med systematisk uppföljning och analys
Information om skolenheten Kopperskolan är en F-6:skola som h ar ca 320 elever och 45 personal. Skolans organisation har fyra F-1:or och tvåparellelligt från år 2-6. Det finns fyra fritidsavdelningar och
Skolutvecklingsplan. Skolans namn: Hallerna Skola Läsår: Kommun: Stenungsunds kommun. Vi utbildar världsmedborgare
Skolutvecklingsplan Skolans namn: Hallerna Skola Läsår:2017-2018 Kommun: Stenungsunds kommun Vi utbildar världsmedborgare Information om skolenheten Hallerna är en nystartad enhet. Verksamheten på enheten
Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret
Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret 2015-16 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Lorensberga skola grundskola åk 4-6 Ansvarig rektor åk 4-6 Ann-Katrin Bohman Innehåll Styrkort 2015-2016... 1 KVALITETSARBETE...
utbildningsgarantier
utbildningsgarantier förskola/skola/fritidshem förskola... lla en ra h s få s o s o ti! utbildningsgaran Hultsfreds kommuns förskolor Du som vårdnadshavare kan förvänta dig att ditt barn ska ges möjlighet
Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017
Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017 2016-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade områden läsåret 2016-2017... 3 Förväntansdokument... 5 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,
Beslut för förskoleklass och grundskola
f in Skolinspektionen Dnr 44-2017:5471 Montenova montessoriskola ekonomisk förening Org.nr. 769602-2248 susanne.palmgren@montenova.se för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Nova Montessoriskola
Regelbunden tillsyn i Blattnicksele skola
Regelbunden tillsyn i Sorsele kommun Blattnicksele skola Dnr 53-2008:1864 Regelbunden tillsyn i Blattnicksele skola Förskoleklass Årskurserna 1 6 Inledning har granskat verksamheten i Sorsele kommun och
Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola
Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2013 2014 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever kan, senast i slutet av höstterminen
Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014
Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå
Kvalitetsarbete för Jonsbo skola period 1 (juli-sept), läsåret
2013-09-12 Kvalitetsarbete för Jonsbo skola period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå
Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016
Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,
Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18
2016-06-01 1 (14) Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18 Inledning I skollagen beskrivs att varje huvudman systematiskt och kontinuerligt
Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015.
Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 2 (okt dec), läsåret
Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå
Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Ing-Marie Jonsson
Barn- och utbildning Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Ing-Marie Jonsson Innehåll 1. Kunskapsuppdraget... 3 1.1 Mål... 3 1.2 Måluppfyllelse...
Strandvägsskolan Maria Skoogh Rektor. Strandvägsskolan
Strandvägsskolan Maria Skoogh Rektor Strandvägsskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2013-2014 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever kan, senast i slutet av höstterminen
Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014
BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att
Beslut för grundskola
Lidingö kommun lidingo.stad@lidingo.se Rektorn vid Rudboda skola ulla.fahrman@lidingo.se för grundskola efter tillsyn av Rudboda skola i Lidingö kommun, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Tranängskolan 7-9 2013-09-11 Annika Källman Jonny Axelsson 2 Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och
Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13
Datum 130909 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Beslut för grundskola och fritidshem
Beslut 2013-04-17 Fria Maria Barnskola Rektorn vid Fria Maria Barnskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Fria Maria Barnskola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35