Kvalitetsrapport - Holsljunga förskola. Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016

Transkript

1 Kvalitetsrapport - Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016

2 Innehåll Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete Syfte och mål Ett kvalitetsarbete som leder mot målen Sammanfattning av resultat läsåret 2015/2016 och plan för läsåret 2016/ Sammanfattande analys av läsåret 2015/ Sammanfattande mål med plan för åtgärder 2016/ Verksamhetens förutsättningar: kompetens, behörighet, organisation... 5 Behörighet och kompetens... 5 Organisation och lokaler Läsårets prioriterade mål, resultat och analys Höjd måluppfyllelse för alla barn, elever och studerande Öka likvärdighet och samverkan Förbättrad integration och utbildning för våra nyanlända Förskolans mål... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5. Plan för utvecklingsarbetet läsåret 2016/ Höjd måluppfyllelse Ökad likvärdighet och samverkan... Fel! Bokmärket är inte definierat Förbättrad integration och utbildning av våra nyanlända Förskolans mål (15)

3 1. Systematiskt kvalitetsarbete Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen Syfte och mål Det systematiska kvalitetsarbetet ska inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen och skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister med betoning på vad som kan göras för att förbättra kvalitén på enhets- respektive huvudmannanivå. Målet är att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet samt att leva upp till målen för verksamhetens genomförande och till målen för barns och elevers lärande och utveckling Ett kvalitetsarbete som leder mot målen Huvudmannen har ett övergripande ansvar och är ytterst ansvarig för genomförandet av utbildningen och den som ska se till att det finns förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete som säkerställer kvalitet och likvärdighet. Förskolechef och rektor är ansvarig för enhetens kvalitetsarbete. På förskole- och skolnivå ska kvalitetsarbetet genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Dokumentationen ingår i kvalitetsarbetets olika faser och ligger till grund för analys och beslut. Dokumentationen visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt. Dokumentationen är en förutsättning för att kunna kartlägga verksamheten och identifiera områden som är särskilt angelägna att utveckla för att uppnå målen. Planera Analysera/ Åtgärda Genomföra Kvalitetssäkring Följa upp 3 (15)

4 2. Sammanfattning av resultat läsåret 2015/2016 och plan för läsåret 2016/ Sammanfattande analys av läsåret 2015/2016 Det finns en behörig förskollärare på. Det har varit svårt att rekrytera behörigt personal till förskolan. Personalen har deltagit i vår interna utbildning Mångfaldsgruppen. Några har också gått tecken som stöd. Det är viktigt att öka kunskapen om det svenska språket, matematik, Sveriges årstider och traditioner. Personalen vill väcka ett intresse för det svenska språket hos de barn som inte pratar. På Kajens förskoleavdelning har barnen gjort stora framsteg och deltagit mycket aktivt i temaarbetet som har handlat om bokstäver och de har använt både praxisalfabetet och teckenspråk allt utifrån barnens kunskapsnivåer och med läroplanen i beaktande. Pedagogerna på förskolan upplever att de ser ett behov av stöd långt tidigare än resurser sätts in. Arbete med tidiga insatser bör ses över. Förskolan pedagoger uttrycker en önskan om att ha språkstödjare även i förskolan. Personalen önskar fortbildning i arbetet med barn i behov av stöd. Vårdnadshavarenkäten visar att resultatet är något lägre i år än förra året i frågorna trivsel, förtroende, information och delaktighet. Däremot är siffrorna högre i frågorna bemötande och harmonisk miljö Sammanfattande mål med plan för åtgärder 2016/2017 Pedagogerna fortsätter att vara bra förebilder och jobbar med samarbetsövningar, pratar om hur man ska vara mot varandra. De tränar i leken, vid samlingar och med hjälp av musik och litteratur. Att förmedla olikheter är en tillgång. Det finns en bra och tydlig handlingsplan för mottagandet av nyanlända barn i våra verksamheter. Planen behöver implementeras i verksamheten. Specialpedagogen är en stor tillgång och stöttar pedagogerna i arbetet med barns språkutveckling. Förskolan pedagoger uttrycker en önskan om att ha språkstödjare även i förskolan. En av personalen går på utbildning om utepedagogik. Dessa kunskaper kommer andra pedagoger att dra nytta av. De hämtar tips och idéer från förskole forum, böcker, artiklar mm och fortsätter att jobba mycket med samarbetsövningar och fakta kunskaper. De tänker sig att använda leken som redskap för lärandet. 4 (15)

5 3. Verksamhetens förutsättningar: kompetens, behörighet, organisation Läsåret 2015/2016 Personal Antal Tjänster Förskollärare 1 0,5 Barnskötare, outbildade 5 3,2 Ledning och administration 2 1,375 Behörighet och kompetens Det finns en behörig förskollärare på. Det har varit svårt att rekrytera behörigt personal till förskolan. Personalen har deltagit i vår interna utbildning Mångfaldsgruppen. Några har också gått tecken som stöd. Specialpedagogen konsulteras vid behov. Hon är då med i barngruppen och observerar kring en viss frågeställning och ger sedan personalgruppen råd och stöd kring just det problemet. Resursen för Ledning och administration gäller hela Högvads Ro, tre förskolor, tre skolor och tre fritidshem. Den består av förskolechef/rektor 100% och en administrativ assistentent på 37,5%. Organisation och lokaler Läsåret 2015/2016 Antal barn Flickor, antal Pojkar, antal Avdelning Tumlaren Avdelning Kajen Hela förskolan Utländsk bakgrund, antal 5 (15)

6 4. Läsårets prioriterade mål, resultat och analys 4.1. Höjd måluppfyllelse för alla barn, elever och studerande I detta område följs läroplansmålen kunskaper, utveckling och lärande samt normen och värden upp. Målkriterier/Indikatorer: Språk och kommunikation All personal skall vara insatt i läroplanen och övriga styrdokument. Utveckla språket hos barnen. Var är vi? Tumlarens förskola har haft en barngrupp på nio barn i åldrarna 1,5-4år varav fyra är inte svensktalande. Personalen har under denna termin hållit på mycket med rim, ramsor och sång då de har märkt att detta varit ett roligt sätt att lära sig det svenska språket. Personalen är medveten om språkets betydelse för barns utveckling och lärande. Vart ska vi? Öka kunskapen om det svenska språket, matematik, Sveriges årstider och traditioner. Personalen vill väcka ett intresse för det svenska språket hos de ej svensktalande barnen. Hur gör vi? Personalen jobbar mycket med rim, ramsor, sagor och sång. De uppmärksammar högtidsdagar och skiftningar i naturen. Pedagogerna skall vara språkliga förebilder. De ska ge sig tid att verkligen lyssna/samtala med barnen. Hur vet vi att vi är framme? När barnen visar ökad kunskap om språket, matematik och Sveriges årstider och traditioner. Genom observation och reflektion ta reda på hur barnen utvecklas och att de för sin ålder gör språkliga framsteg. På Kajens förskoleavdelning har barnen gjort stora framsteg och deltagit mycket aktivt i temaarbetet som har handlat om bokstäver och de har använt både praxisalfabetet och teckenspråk allt utifrån barnens kunskapsnivåer och med läroplanen i beaktande. Det finns även barn med annat språk och de har utvecklat det svenska språket under terminen. Alla barnen kan i nuläget skriva sitt namn utan hjälp och känner igen många av alfabetets bokstäver. De upptäcker också bokstäver i sin närmiljö, både ute och inne. Personalen fortsätter att jobba vidare och utgår från barnens kunskapsnivåer både när det gäller språk och skrift. Utmaningar stärker deras självförtroende och de växer med uppgiften. 6 (15)

7 Resultat från vårdnadshavarenkäten kopplat till målområdet Förskolan Andel vårdnadshavare som uppger att Personalen tror på mitt barns förmåga * Andel vårdnadshavare som anser att Förskolan uppmuntrar mitt barns nyfikenhet och lust att lära * Kommunen Lå 2014/2015 Lå 2015/2016 Lå 2015/ % 91,6% 91,6% 91.7% 88,5% 93.3% *andel som angivit stämmer ganska bra och stämmer helt och hållet Kvalitativa mått Förskolechefens analys av resultatet Personalen är medveten om språkets betydelse för barns utveckling och lärande. Det är viktigt att öka kunskapen om det svenska språket, matematik, Sveriges årstider och traditioner. Personalen vill väcka ett intresse för det svenska språket hos de ej svensktalande barnen På Kajens förskoleavdelning har barnen gjort stora framsteg och deltagit mycket aktivt i temaarbetet som har handlat om bokstäver och de har använt både praxisalfabetet och teckenspråk allt utifrån barnens kunskapsnivåer och med läroplanen i beaktande. Det finns även barn med annat språk och de har utvecklat det svenska språket under terminen. Alla barnen kan i nuläget skriva sitt namn utan hjälp och känner igen många av alfabetets bokstäver. De upptäcker också bokstäver i sin närmiljö, både ute och inne. Personalen fortsätter att jobba vidare och utgår från barnens kunskapsnivåer både när det gäller språk och skrift. Utmaningar stärker deras självförtroende och de växer med uppgiften. Vårdnadshavarenkäten visar att vårdnadshavarna tror att personalen tror på barnens förmåga Öka likvärdighet och samverkan I detta område följs läroplansmålen samerkan; inflytande och ansvar; skolan och omvärlden samt skolan och hemmet upp. Uppsatta mål för läsåret All personal ska vara insatta i läroplanen och övriga styrdokument 7 (15)

8 Förskolechefens beskrivning av resultat Var är vi? Kajens förskola en barngrupp med 16 barn där det finns olika modersmål. De arbetar med korta temaarbeten då de får in nya barn i gruppen med jämna mellanrum. Gruppen är delad i smågrupper men alla har en tillhörighet. Gruppen behöver träna mer samarbete över språkgränserna och visa varandra att man kan leka utan språk. Vart ska vi? Alla behöver känna en tillhörighet och ha förståelse för varandra. Pedagogerna behöver få ihop barnen till en homogen grupp där alla får vara med och känna allas lika värde och att man kan samarbeta och leka utan att kunna varandras språk. Hur gör vi? Pedagogerna fortsätter att vara bra förebilder och jobbar med samarbetsövningar, pratar om hur man ska vara mot varandra. De tränar i leken, vid samlingar och med hjälp av musik och litteratur. Att förmedla olikheter är en tillgång. Hur vet vi att vi är framme? När barnen låter alla vara med i leken och är trygga med alla även om man inte kan uttrycka sig i ord. Analys Pedagogerna har inte nått ända fram. Alla får inte var med. Mycket beroende av språket(dålig kunskap i svenska)nya barn kommer till gruppen hela tiden och gruppens sammansättning förändras. De har jobbat aktivt och medvetet och fortsätter i samma anda. De har samarbetsövningar och är närvarande vuxna. Målkriterier/Indikatorer: Barn i behov av särskilt stöd Pedagogerna på förskolan upplever att de ser ett behov av stöd långt tidigare än resurser sätts in. Arbete med tidiga insatser bör ses över. Det finns en kunnig och kompetent specialpedagog som pedagogerna har hjälp av och att man tänker hur man kan utnyttja den kompetenser som det redan finns i arbetslaget. Förskolan pedagoger uttrycker en önskan om att ha språkstödjare även i förskolan. Personalen önskar fortbildning i arbetet med barn i behov av stöd. Behov av implementering av hur arbetsgången i arbetet med barn i behov av stöd ser ut samt en genomlysning av hur man arbetar med barn i behov av stöd som förskolechef och specialpedagog behöver titta på. 8 (15)

9 Inflytande, delaktighet och trygghet Var är vi? Pedagogerna på Kajens förskola upplever att barnen har möjlighet att påverka verksamheten. I barngruppen finns några barn med annat modersmål än svenska. De arbetarmed olika projekt och temaarbeten utifrån barnens intresse. Det finns 5 och 6 åringar i barngruppen och de är 15 till antalet. I den dagliga verksamheten utgår de från läroplanen och barnen får själva välja aktivitet efter egna önskemål och intresse. Analys Lyhörda pedagoger tillgodoser barnens önskemål så långt det är möjligt. Vart ska vi? Ge barnen förutsättningar för ökat inflytande genom att ta vara på barnens önskemål, i samtal, enskilt och i grupp. Under samlingar är det viktigt att alla får komma tilltalsochkänner sig bekräftade av alla och att man lyssnar på varandra. Hur gör vi? Pedagogerna låter barnen fortsätta att välja aktiviteter efter maten, tex snickra, måla, konstruktionslek, Ipad och övrigt pyssel. De har mycket material tillgängligt och de är lyhörda för barnens önskemål när det gäller både ute och inne lek. Inför våra temaarbeten har de intervjuat barnen om deras önskemål och även involverat föräldrarna. Pedagogerna har fortlöpande diskussioner med barnen och tillgodoser deras önskemål så långt de kan. Barnen får under en vecka önska vad som ska finnas på matsedeln. Var är vi? Tumlarens förskoleavdelning har en barngrupp 9 barn i åldrarna 1,5-4 år varav fyra inte pratar svenska. Dessa fyra barn samt de två minsta svenska barnen har ej så mycket inflytande som de övriga barnen. Vart ska vi? Målet är att alla barnen ska känna sig delaktiga i verksamheten oavsett nationalitet/språk/kön/ålder. Hur gör vi? Pedagogerna låter barnen vara delaktiga så långt det är möjligt och genomförbart. Det är viktigt att pedagogerna är lyhörda på varje enskilt barn. Har de svårt att prata kan de med hjälp av kroppspråket eller tecken visa vad de vill eller inte vill. Låta barnen få vara med och bestämma vad de vill leka. Pedagoger får ta reda på vad barnen är intresserade av och låta dem till viss del vara med och bestämma vad vi ska prata om på samlingarna eller vilket tema eller vilket lekmaterial som ska finnas framme. De kan också vara delaktiga vilket lekmaterial förskolan beställer för lek eller pysselmaterial. De får tex. bestämma vad de ska plocka fram på torsdagarnas gymnastik. Det är viktigt att de vuxna är med barnen mycket för att lättare se och höra vad de vill. 9 (15)

10 Pedagogerna ska låta barnen leka klart i den mån det går och inte avbryta i onödan. Det är viktigt att de vuxna är lyhörda och flexibla. Hur vet vi att vi är framme? När alla i barngruppen känner sig sedda och är delaktiga och kan påverka. Detta stärker deras självförtroende och kan få dem att utvecklas på ett positivt sätt. Trygghet och Trivsel Var är vi Just nu har finns det nio inskrivna barn i åldrarna 1,5-4 år varav fyra inte pratar svenska. Sex av barnen är 15-timmarsbarn och deras tider är förlagda tis,ons,tors.8-13.från 8-11 dessa dagar är finns det tre personal. Pedagogerna upplever att barnen är trygga med personalen men inte med varandra. Analys Det har kommit många asylsökande barn det sista halvåret. Just nu finns det barn med annat modersmål än svenska som tar mycket plats genom att de vill synas och höras och de har svårt för att anpassa sig till våra regler och rutiner. Det blir ofta konflikter i leken och man tvingas att bryta leken. Barngruppen blir orolig/otrygg. Vart ska vi? Vårt mål är att alla barnen ska känna sig trygga oavsett nationalitet, språk, kön eller ålder. Hur gör vi? Fortsätter vara goda förebilder för barnen och vara mycket med barnen så de känner sig trygga. Uppmuntra det som barnet gör som är positivt. Lära barnen att visa hänsyn och respekt b la. genom gemensamma samlingar/aktiviteter och samarbetsövningar. Hur vet vi att vi är framme? När vi har en trygg/harmonisk barngrupp. Resultat från vårdnadshavarenkäten kopplat till målområdet Förskolan Andel vårdnadshavare som uppger att Mitt barn trivs i förskolan * Andel vårdnadshavare som uppger att Jag känner förtroende för personalen * Andel vårdnadshavare som anser att Det är som helhet en harmonisk miljö på förskolan * Andel vårdnadshavare som uppger att Jag har möjlighet att vara med och påverka verksamheten * Andel vårdnadshavare som uppger att Jag är nöjd med det bemötande jag får av förskolans personal * Andel vårdnadshavare som uppger att Jag får den information som jag behöver * Kommunen Lå 2014/2015 Lå 2015/2016 Lå 2015/ % 97,8% 98,2 % 100% 94,2% 94,2 % 75% 86,7% 88,5 % 75% 59,3 % 59,3 % 91,7% 95,1 % 95,1 % 91,7% 88,1 % 88,1 % 10 (15)

11 Förskolechefens analys av resultatet Pedagogerna låter barnen vara delaktiga så långt det är möjligt och genomförbart. Det är viktigt att pedagogerna är lyhörda på varje enskilt barn. Det har kommit många asylsökande barn det sista halvåret. Just nu finns det barn med annat modersmål än svenska som tar mycket plats genom att de vill synas och höras och de har svårt för att anpassa sig till våra regler och rutiner. Det blir ofta konflikter i leken och man tvingas att bryta leken. Barngruppen blir orolig/otrygg. Pedagogerna på förskolan upplever att de ser ett behov av stöd långt tidigare än resurser sätts in. Arbete med tidiga insatser bör ses över. Förskolan pedagoger uttrycker en önskan om att ha språkstödjare även i förskolan. Personalen önskar fortbildning i arbetet med barn i behov av stöd. Vårdnadshavarenkäten visar att resultatet är något lägre i år än förra året i frågorna trivsel, förtroende, information och delaktighet. Däremot är siffrorna högre i frågorna bemötande och harmonisk miljö. 11 (15)

12 4.3. Förbättrad integration och utbildning för våra nyanlända I detta område följs läroplanens mål kunskaper, utveckling och lärande samt skolan och omvärlden upp. Förskolechefens beskrivning av resultat Det har kommit många nyanlända till. Arbetet med nyanlända har varit relativt nytt för personalen. Förskolans pedagoger har arbetat utifrån sin kompetens och kunskap och gett de nyanlända barn och deras föräldrar ett fantastiskt välkomnade och en god start i förskolan. En specialpedagog som kan stötta personal med sitt kunnande i flerspråkighet och arbete med bildstöd och tecken. Osäkerhet kring rutiner finns hos personalen trots att det finns har en bra konkret plan för flerspråkighet. Förskolechefens analys av resultatet Arbetet med nyanlända barn är relativt nytt för pedagogerna. De har inte ännu utvecklat ett systematiskt arbete med detta. Det finns en bra och tydlig handlingsplan för mottagandet av nyanlända barn verksamheterna. Planen behöver implementeras i verksamheten. Specialpedagogen är en stor tillgång och stöttar pedagogerna i arbetet med barns språkutveckling. Förskolan pedagoger uttrycker en önskan om att ha språkstödjare även i förskolan. 12 (15)

13 5. Plan för utvecklingsarbetet läsåret 2016/ Höjd måluppfyllelse I detta område ingår läroplansmålen kunskaper, utveckling och lärande samt normen och värden. Förskolans målbild Språkutveckling med hjälp av Ipad och dator Konkretisering av målbilden. Kriterier. Barnen ska ges möjlighet att utveckla sitt språk och lära sig kommunicera med barn och vuxna. Utveckla nyfikenhet och intresse för att lära sig läsa och skriva. Nuläge hur set det ut just nu i förhållande till målbilden? Pedagogerna sjunger, läser och berättar sagor. Använder sig av rim, ramsor och lek med språket. De samtalar med barnen och förklarar om de inte förstår. De använder sig av bilder för att förtydliga språket. Program på datorn och I-pad som är språkutvecklande. Ofta sitter de två och två för att kunna kommunicera med varandra. Hur kommer ni arbeta under läsåret för att nå målbilden? Åtgärd/aktivitet Metoder (hur?) När? Ansvar Mindre grupper Dela in barnen Vid samlingar Använda Ipad och datorr Vara närvarande vid Planerade dator/ipad aktiviteter pedagogerna Pedagogerna Uppföljning hur ska arbetet följas upp? Vid personalmöten Utvärdering och analys. När man ser att barnens språk utvecklas och de tycker att det är roligt. När I-paden används i pedagogiskt syfte av alla barn. 13 (15)

14 5.2. Förbättrad integration och utbildning av våra nyanlända I detta område ingår läroplansmålen kunskaper, utveckling och lärande samt skolan och omvärlden. Förskolans målbild Göra planen för flerspråkighet känd hos all personal Konkretisering av målbilden. Kriterier. Det är viktigt att alla pedagoger har kännedom om hur arbetet med våra nyanlända går till. Samarbetet mellan olika instanser behöver stärkas, exempelvis SFI, arbetsförmedlingen, andra avdelningar inom kommunen för att vi ska kunna hjälpas åt att ge våra nyanlända en bra start här i Svenljunga Nuläge hur set det ut just nu i förhållande till målbilden? Osäkerhet kring vad som gäller. Persinalen tar emot familjer på ett bra sätt men saknar rutiner. Hur kommer ni arbeta under läsåret för att nå målbilden? Åtgärd/aktivitet Metoder (hur?) När? Ansvar Implementering av planen för flerspråkighet Tas upp på APT eller studiedag Läsåret 2016/2017 Förskolechef Uppföljning hur ska arbetet följas upp? Uppföljning sker på veckoinformations möte Utvärdering och analys. Hur går utvärdering och analys till? Enkäter till pedagoger Fortlöpande samtal mellan förskolechef och specialpedagog 14 (15)

15 5.3. Förskolans mål Uppsatta mål för läsåret Utveckla barnens kunskaper i naturkunskap avd Kajen. Lärande, fokusområde naturkunskap Var är vi? På Kajens förskola finns en grupp på 16 barn i åldrarna 4-5 år. Förskolan har en skogs/ naturdag 1 ggr per vecka på tisdagarna. Vid varje tillfälle har barnen fått ett uppdrag. Pedagogerna och barnen har en naturruta som de tittar på varje gång. De har bland annat undersökt snö, tittat på spår, pratat om former, har målat i skogen och på skogen, följer naturens växlingar, leker lekar mm.. Vart skall vi? Pedagogerna vill att barnen upplever årstiderna och blir medvetna om dem. Att de tycker om att vara ute i naturen oavsett årstid och väder. Att de lär sig visa hänsyn till naturen. De vill skapa en nyfikenhet för djur och natur. Att barnen lär sig samarbeta. Att barnen tränar sin grov och finmotorik. Att de utvecklar sitt ordförråd. De vill väcka undran och få barnen att ställa frågor. Hur gör vi? Pedagogerna fortsätter jobba som tidigare. ( se ovan) Andreas går fortbildning i utomhuspedagogik. Dessa kunskaper kommer andra pedagoger att dra nytta av. De hämtar tips och idéer från förskole forum, böcker, artiklar mm och fortsätter att jobba mycket med samarbetsövningar och fakta kunskaper. De tänker sig att använda leken som redskap för lärandet. Hur vet vi att vi är där? Barnen är nyfikna och ställer frågor. De har en viss fakta kunskap. De ser fram emot utflykterna. Hur blev det? (utvärdering november 2016) 15 (15)