Kvalitetsrapport - Överlida förskola. Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016

Transkript

1 Kvalitetsrapport - Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016

2 Innehåll Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete Syfte och mål Ett kvalitetsarbete som leder mot målen Sammanfattning av resultat läsåret 2015/2016 och plan för läsåret 2016/ Sammanfattande analys av läsåret 2015/ Sammanfattande mål med plan för åtgärder 2016/ Verksamhetens förutsättningar: kompetens, behörighet, organisation... 6 Behörighet och kompetens... 6 Organisation och lokaler Läsårets prioriterade mål, resultat och analys Höjd måluppfyllelse för alla barn, elever och studerande Öka likvärdighet och samverkan...11 Vart ska vi? Utvecklingsområden Förbättrad integration och utbildning för våra nyanlända Plan för utvecklingsarbetet läsåret 2016/ Höjd måluppfyllelse Ökad likvärdighet och samverkan Förbättrad integration och utbildning av våra nyanlända (21)

3 1. Systematiskt kvalitetsarbete Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen Syfte och mål Det systematiska kvalitetsarbetet ska inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen och skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister med betoning på vad som kan göras för att förbättra kvalitén på enhets- respektive huvudmannanivå. Målet är att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet samt att leva upp till målen för verksamhetens genomförande och till målen för barns och elevers lärande och utveckling Ett kvalitetsarbete som leder mot målen Huvudmannen har ett övergripande ansvar och är ytterst ansvarig för genomförandet av utbildningen och den som ska se till att det finns förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete som säkerställer kvalitet och likvärdighet. Förskolechef och rektor är ansvarig för enhetens kvalitetsarbete. På förskole- och skolnivå ska kvalitetsarbetet genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Dokumentationen ingår i kvalitetsarbetets olika faser och ligger till grund för analys och beslut. Dokumentationen visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt. Dokumentationen är en förutsättning för att kunna kartlägga verksamheten och identifiera områden som är särskilt angelägna att utveckla för att uppnå målen. Planera Analysera/ Åtgärda Genomföra Kvalitetssäkring Följa upp 3 (21)

4 2. Sammanfattning av resultat läsåret 2015/2016 och plan för läsåret 2016/ Sammanfattande analys av läsåret 2015/2016 Personalen på arbetar målmedvetet att utveckla barnens språkutveckling och skapande. De yngre barnen utvecklar sin förmåga att aktivt delta i till exempel sångsamlingar. Barnen visar ett intresse för skriftspråket och pedagogerna erbjuder olika tekniker för att utveckla sin skapande förmåga och att uppleva glädje i sång, musik och dans. Barn med annat modersmål än svenskan känner stolthet över sitt språk och sin kultur. Pedagogerna är medvetna om att språkinlärning sker hela tiden även i vardagssituationer. Vid flera tillfällen under året har arbetslaget reflekterat över utvecklingsplanen. Utvecklingspedagogen går en processledarutbildning och pedagogerna har vid flera tillfällen använt sig av lärande samtal vid pedagogiska diskussioner på personalmöten. Vårdnadshavarna tycker att pedagogerna tror på barnens förmåga och uppmuntrar till barns nyfikenhet och lust att lära. Tack vare ett medvetet arbete har pedagogera lyckats förbättra informationsbiten. De strävar alla åt samma håll och försöker vara öppna mot varandra, barnen och föräldrarna. Pedagogerna uppmuntrar föräldrarna att de alltid är välkomna in och ta del av verksamheten. Det är också ett bra tillfälle för föräldern att få en inblick och förståelse för förskolans arbete. Pedagogerna vill arbeta för att barnen ska bjuda in och berätta för föräldrarna om sitt arbete. Då känner sig barnet viktig och delaktig. Pedagogerna har skapat en bra kontakt med föräldrarna genom att de målmedvetet har arbetat med detta och de får ofta höra att det finns en härlig stämning på förskolan. Pedagogerna vill arbeta med olika samtalstekniker och avsätter tid på personalmötet för pedagogiska samtal. Detta ger en samsyn bland personalen om förhållningssättet och bemötande som skapar trygghet bland barnen. De strävar efter ömsesidig respekt. Vårdnadshavarenkäten visar att barnen trivs på förskolan och att föräldrarna känner förtroende för personalen och att förskolan trots så många barn har som helhet en harmonisk miljö. De är också nöjda med bemötande som de får från förskolans personal. Även frågorna om delaktighet och information har fått högre siffror. Detta beror på det medvetna arbetet som pedagogerna på förskolan lägger ned. Utegården har blivit mycket bättre. I juni månad har stora delar av utegården asfalterats och ett nytt förråd har kommit på plats. Av förbättringarna återstår en ny gunga och ett tak över uteplatsen. 4 (21)

5 2.2. Sammanfattande mål med plan för åtgärder 2016/2017 Pedagogerna vill arbeta med olika samtalstekniker och avsätter tid på personalmötet för pedagogiska samtal. Detta ger en samsyn bland personalen om förhållningssättet och bemötande som skapar trygghet bland barnen. De strävar efter ömsesidig respekt. Hela förskolan har haft språket som gemensamt fokus under året. Varje grupp har dokumenterat sin grupps utveckling och lärande. De kan se att de jobbat med ungefär lika saker fast på olika nivåer utifrån barnens utveckling. Detta gör att de tillsammans kan reflektera över arbetet på ett mer givande sätt. Pedagogerna vill utveckla den pedagogiska dokumentationen. Att ha utvecklingssamtalen bara på våren skapar stress hos pedagogerna. De måste organisera utvecklingssamtalen så att de sprids ut jämnare över året, detta för att minska stressen hos pedagogerna. Våra nyanlända skall uppleva trygghet hos oss. Planen för flerspråkighet måste göras känd hos all personal. 5 (21)

6 3. Verksamhetens förutsättningar: kompetens, behörighet, organisation Läsåret 2015/2016 Personal Antal Tjänster Förskollärare 3 2,75 Barnskötare, outbildade 3 2,80 Ledning och administration 2 1,35 Behörighet och kompetens På arbetar tre behöriga förskollärare och tre utbildade barnskötare. Specialpedagogen finns som stöd för personalen vid behov. Personalen deltar i vår interna utbildning Mångfaldsgruppen. Två har också gått tecken som stöd. Specialpedagogen konsulteras vid behov. Hon är då med i barngruppen och observerar kring en viss frågeställning och ger sedan personalgruppen råd och stöd kring just det problemet. Resursen för Ledning och administration gäller hela Högvads Ro, tre förskolor, tre skolor och tre fritidshem. Den består av förskolechef/rektor 100% och en administrativ assistentent på 37,5%. Organisation och lokaler Läsåret 2015/2016 Avdelning sommarängsgården Antal barn Flickor, antal Pojkar, antal Utländsk bakgrund, antal Hela förskolan Pedagogerna har under året delat upp barnen i olika grupperingar främst baserat på ålder. Eftersom det har varit så många barn på förskolan har 5-åringarna varit i skolans lokaler vissa förmiddagar i veckan. Då barnantalet ökat så krävs mer personal och pga. trångboddheten och lokaler som inte räcker till har personalen haft det arbetsamt. Innemiljön är svår, det är trångt. Under hösten och våren har utemiljön varit extra svår. På gården har man grävt för att installera värmeanläggning. Det har medfört att det har varit lerigt runt förskolan, speciellt när det har regnat. Pedagogerna har utnyttjat omkringliggande naturen, skogen och idrottshallen för den dagliga verksamheten. Den pedagogiska utrutningen har varit bra. 6 (21)

7 4. Läsårets prioriterade mål, resultat och analys 4.1. Höjd måluppfyllelse för alla barn, elever och studerande I detta område följs läroplansmålen kunskaper, utveckling och lärande samt normen och värden upp. Uppsatta mål för läsåret Förbättra språket Förskolechefens beskrivning av resultat Kunskaper, lärande och resultat Var är vi? Nulägesanalys Följa upp resultat och måluppfyllelse - språket Långsiktiga mål Pedagogerna vill att varje barn: utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar sin skapande förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål (Lpfö, 98/10, s ). Kortsiktiga mål att alla barnen, i sin temagrupp, vågar prata inför de andra. Det innebär också att kunna lyssna på varandra. Personalen också höja de tysta barnen. För de små barnen betyder det, exempelvis, att våga välja något ur sånglådan, att de äldre barnen utvecklar förmågan att berättar kring bilder, händelser, fotografier och teckningar, att de yngre barnen utvecklar sin förmåga att aktivt delta i till exempel sångsamlingar, att barnen visar ett intresse för skriftspråket, att erbjuda olika tekniker för att utveckla sin skapande förmåga, att uppleva glädje i sång, musik och dans. att barn med annat modersmål än svenskan känner stolthet över sitt språk och sin kultur Att pedagogerna är medvetna om att språkinlärning sker hela tiden även i vardagssituationer. Att pedagogerna utvecklar den pedagogiska dokumentationen. 7 (21)

8 1-3 år Personalen har börjat varje samling med att sjunga om dagarna och om barnen. De tittar på barnens kort och pratar om vem som är här och vem som är hemma. Barnen är delaktiga och känner igen vem som är på korten och det blir mycket samtal genom korten. De har utvecklat detta genom att plocka ner korten och namnlapparna för att låta barnen para ihop namn och bild och för att visa intresse för skriftspråket samt ett intresse för symboler. De vill att barnen ska känna sig trygga i sin grupp och att våga prata inför de andra i gruppen. Detta har de också arbetat med genom sången knack knack på lådan där barnen en efter en får knacka på lådan medan vi sjunger och genom sånglådan där barnen får en efter en välja något ur lådan. Detta är en start för barnen att synas och ta plats inför de andra i gruppen och det är något personalen märker att de tycker är roligt och att alla under året har vågat ta denna plats. Varje samling har pedagogerna fokuserat på språket, de samtalar mycket, sjunger och arbetar med ord och färger. De har under året arbetat med sagor. De har valt ut några sagor som de har fokuserat på, sagan om det lilla lilla tåget och sagorna om Bu och Bä både som flanosagor och som 3D med rekvisita. Barnen har visat stort intresse för sagorna och har lyssnat och velat vara delaktiga. Detta har pedagogerna utvecklat genom att prata om begrepp som bakom, framför, i och på och barnen har fått uppdrag genom att pedagogerna har ställt frågor som kan du lägga den blå tågvagnen i lådan. De har också arbetat med att sortera genom att barnen har fått lägga klossar efter färger. De har pratat om de olika sakerna i sagorna och barnen har fått tillsammans eller enskilt sätta ord på de olika sakerna. De har också arbetat med språket genom att sjunga mycket. Pedagogerna har märkt att barnen tar till sig språket mycket genom sånger, även våra nyanlända tar till sig språket och sjunger sångerna som pedagogerna sjunger. De har även arbetat med rörelsesånger där barnen har fått uppleva orden i sångerna genom att tex röra på den kroppsdel som pedagogerna har sjungit om. De har pratat om färger som de har kopplat till sagorna där många färger ingår. Detta har pedagogerna jobbat vidare med i skapande form. Barnen visar glädje och är ivriga när de ska måla och skapa. Barnen har fått prova på olika tekniker med fingerfärg, tryck, pensel och kritor. I början vågade inte alla barnen prova men det har kommit under årets gång ju mer pedagogerna har jobbat med det. Under vårterminen har de arbetat med odling, där barnen har fått följa processen från frö till en färdig planta, där de har pratat om vad en växt behöver för att växa. 3-4 år Pedagogerna samlas och går igenom vem som är här och de räknar barnen. De pratar om vem som inte är här och tänker lite extra på dem som är sjuka. Detta gör de för att stärka gruppkänslan och för att barnen ska känna tillhörighet. I början av terminen fokuserade de på olika typer av samarbetsövningar. De har jobbat med en berättarsten. Det barn som håller i stenen får berätta något inför de övriga i gruppen. Det ger möjligheter att träna på att tala inför andra och ge uttryck för sina åsikter. Övriga barn får träna på att lyssna. Pedagogerna har även jobbat en del med sagor och rim och ramsor. Med utgångspunkt från sagorna har de sedan jobbat med drama, sång och musik och skapande. Det gör de som ett led i att öka förmågan att uttrycka sig i olika former. Detta har verkligen bidragit till ett lustfyllt lärande. De märker i barnens fria lek att de spontant fortsätter med det som pedagogerna arbetat med på samlingarna. De har jobbat mycket med färg och haft diskussioner runt färgcirkeln. De har målat till olika sorters musik och tränat på känslor och stämningar. Barnen har också gjort egna rytminstrument och har spelat tillsammans. Pedagogerna har verkligen fångat barnens engagemang och intresse och de har känt en stor glädje i vårt arbete. De har odlat blommor tillsammans med barnen och har följt processen från frö till planta och sett utvecklingen. Pedagogerna har arbetat med att allt som växer och har liv är 8 (21)

9 beroende av sol, vatten och näring men också av varandra i naturen. Det har varit många bra diskussioner under arbetet. Pedagogerna har även jobbat med matematiska begrepp som tid, rum, läge och sortering i våra samlingar. Mycket av denna träning har också kommit in på ett naturligt sätt i arbetet med sagorna. De har arbetat med Ipaden som verktyg vid flera tillfällen. De har dokumenterat och gjort ett bildspel när de dramatiserade De tre bockarna Bruse. Det var väldigt uppskattat av barn och föräldrar. De har filmat vår orkester när vi spelade med rytminstrument och sjöng. Att titta på filmerna tillsammans med barnen leder till ytterligare tillfällen till insikt och lärande. Barnen har verkligen reflekterat över sin roll. De har också tagit mycket kort som dokumentation och satt upp på väggen för reflektion. 5-6 år Sedan höstterminen 2015 har de gått upp med de äldsta barnen till ett klassrum på skolan. Detta på grund av platsbrist på förskolan. Det har fungerat bra. De har kunnat arbeta i lugn och ro och barnen har sett fram emot att gå till skolan. Barnen har fått större möjlighet att ta plats i gruppen. Temasamlingar inleds alltid med att de samlas på mattan för att gå igenom vem som är här och vem som är ledig eller sjuk. Barnen får en i taget sätta upp ett kort på sig själva och sin namnlapp. De jobbar med namnlappar med både stora och små bokstäver. De räknar barnen och pratar om antal och hur siffrorna ser ut. Det blir naturligt mycket matematik i detta moment. De pratar också om vilken veckodag det är och har en översiktsbild över hur året går runt med årstider och månader. Pedagogerna har använt sig av ett hjärta i glas, som barnen får hålla i handen när de vill berätta något för de andra barnen i gruppen. Barnen vågar ta plats och berätta för de andra, det handlar om att våga vara en tid i centrum. Alla barnen vågar ta plats och berätta vad de exempelvis gjort i helgen. En utmaning kan också vara att dämpa dem som hela tiden vill prata. Barnen behöver också träna på att lyssna och respektera när andra pratar. De har fokuserat på bokstäver och språkljuden med de äldsta barnen eftersom de hade ett intresse för att börja skriva och läsa. Pedagogen introducerar en ny bokstav och dess ljud, De pratar om hur den låter och ser ut. Barnen tar med ett föremål hemifrån på det aktuella ljudet och pedagogerna tar ett kort som de sedan limmar in sin bok. De letar också bokstäver i tidningar som de klipper ut och limmar in. Barnen har verkligen varit intresserade av bokstäver och flera av dem börjar också ljuda sig fram till enklare ord. Pedagogerna har också vävt in den skapande processen genom att tillverka varje bokstav med olika tekniker. De har arbetat med munmotoriska övningar för att barnen lättare ska hitta språkljuden och bli medvetna hur de använder mun, läppar och tunga för att forma ljud. De har läst sagor och sjungit tillsammans. De har också spelat en del spel tillsammans. Det har varit spel som fokuserar på bokstäver som Fem myror är fler än fyra elefanter och bokstavsbingo där barnen på ett lustfyllt sätt har fått bekanta sig med bokstäverna i vårt alfabet. De har även spelat andra spel där den matematiska förmågan utvecklas. Att vänta på sin tur och förstå spelregler, tärningen och att tänka ut strategier för att ta sig vidare i spelet är viktiga delar som stimuleras när de spelar tillsammans. Barnen spelar gärna tillsammans med andra barn men också tillsammans med en vuxen. De har använt Ipad som ett verktyg för att leta information och inspiration till skapande aktiviteter. De har också tittat på filmklipp om bokstäver och ord och tagit kort och dokumenterat de olika moment de gjort i gruppen. 9 (21)

10 Varje tillfälle avslutas med en stunds fri lek. I den fria leken stimuleras barnens språkutveckling naturligt i samspelet med kompisarna. På utetimmarna har 3-6 åringarna jobbat en del med Allemansrätten. De har dramatiserat olika händelser och haft många givande diskussioner. Barnen påminner ofta pedagogerna om hur de ska förhålla oss i naturen. De tar vara på barnens spontana frågor och tankar och reflekterar tillsammans. I skogen leker de ibland styrda lekar men barnen har också tid till fri lek. Pedagogerna är medvetna om att språkinlärning sker hela tiden, även i vardagssituationer. De benämner saker vid namn och för samtal i leken, vid matsituationer, blöjbyte och i hallen etc. Detta är särskilt viktigt för barnen med annat modersmål än svenska. Vid flera tillfällen under året har arbetslaget reflekterat över utvecklingsplanen. Utvecklingspedagogen går en processledarutbildning och pedagogerna har vid flera tillfällen använt sig av lärande samtal vid pedagogiska diskussioner på personalmöten. Hela förskolan har haft språket som gemensamt fokus under året. Varje grupp har dokumenterat sin grupps utveckling och lärande. De kan se att de jobbat med ungefär lika saker fast på olika nivåer utifrån barnens utveckling. Detta gör att de tillsammans kan reflektera över arbetet på ett mer givande sätt. 10 (21)

11 Målkriterier/Indikatorer: Språk och kommunikation Resultat från vårdnadshavarenkäten kopplat till målområdet Andel vårdnadshavare som uppger att Personalen tror på mitt barns förmåga * Förskolan Lå 2014/2015 Lå 2015/2016 Kommunen Lå 2015/ % 93,3% 91.6% Andel vårdnadshavare som anser att Förskolan uppmuntrar mitt barns nyfikenhet och lust att lära * 88,9% 100% 86,7% *andel som angivit stämmer ganska bra och stämmer helt och hållet Förskolechefens analys av resultatet Personalen på arbetar målmedvetet att utveckla barnens språkutveckling och skapande. De yngre barnen utvecklar sin förmåga att aktivt delta i till exempel sångsamlingar. Barnen visar ett intresse för skriftspråket och pedagogerna erbjuder olika tekniker för att utveckla sin skapande förmåga och att uppleva glädje i sång, musik och dans. Barn med annat modersmål än svenskan känner stolthet över sitt språk och sin kultur. Pedagogerna är medvetna om att språkinlärning sker hela tiden även i vardagssituationer. Pedagogerna utvecklar den pedagogiska dokumentationen. Vårdnadshavarna tycker att pedagogerna tror på barnens förmåga och uppmuntrar till barns nyfikenhet och lust att lära Öka likvärdighet och samverkan I detta område följs läroplansmålen samerkan; inflytande och ansvar; skolan och omvärlden samt skolan och hemmet upp. Uppsatta mål för läsåret Verksamheten ska öka samverkansformerna med barn och föräldrar. Förskolechefens beskrivning av resultat 11 (21)

12 Var är vi? Nulägesanalys Den första kontakten med barn och föräldrar sker vid inskolningen på förskolan. Daglig kontakt i samband med lämning och hämtning. Föräldramötet är minst en gång per år och utvecklingssamtal en till två gånger per år. Månadsblad skickas till föräldrarna. Till lucia och midsommar bjuder personalen in föräldrar och barn till traditionellt firande. Vissa år har förskolan fixardag på utegården. Det finns en föräldraförening för förskolan och skolan i Överlida-Mjöbäck dit både pedagoger och föräldrar kan vända sig för olika frågor och om man behöver stöd av olika slag. Pedagogerna känner att de har en bra kontakt med föräldrarna och kan be om praktisk hjälp när de arbetar med miljön tillsammans med barnen. Det finns också ett byalag i Överlida som vill uppmärksamma förskolan och vill stödja vår verksamhet vid olika aktiviteter. Vart ska vi? Utvecklingsområden Inför inskolningen tar förskolan kontakt med föräldrarna för att stämma av inför det första besöket. Dessutom skickas ett kort hem till barnet som hälsar dem välkomna. Det finns en ansvarsperson som tar emot barn och föräldrar första dagen. I lugn och ro får barnet bekanta sig med omgivningen samtidigt som information lämnas ut till föräldern. I samråd med föräldern gör vi ett inskolningsschema med tider. Målet med inskolningen är att barnet ska känna sig tryggt och succesivt lära känna oss på förskolan och att pedagogerna ska lära känna barnet och dess behov. Detta är också ett viktigt tillfälle att lära känna föräldern och för föräldern att få en inblick i vår verksamhet. Inskolningstiden är oftast två veckor, men kan variera beroende på vilka behov som finns. Målet är att ta emot barn och förälder i hallen för att barnet ska känna sig välkommet och föräldern ska ha möjlighet att informera om det är något särskilt som personalen behöver veta. Ibland har de också information om saker som händer under dagen. Detsamma gäller vid hämtning. De samtalar med föräldern om hur dagen varit. Ibland är även barnet aktivt och berättar vad som hänt under dagen. Pedagogerna kan ibland tycka att informationsbiten är svår. Det finns flera pedagoger och många barn vilket gör att de inte alltid har överblick om vad som hänt alla barn under hela dagen. Pedagogerna upplever att de inte alltid hinner informera varandra om allt som hänt. I ett block skriver de upp praktiska saker, exempelvis om någon annan än föräldern hämtar. På grund av hur verksamheten är upplagd följer pedagogerna olika barn under dagen vilket kan göra det svårt att veta hur någon ätit eller sovit. De försöker att informera varandra muntligen men använder sig också av att skriva i blocket och i en händelsebok. De har även gjort scheman, som de laminerat, för att kunna anteckna praktiska saker som mat, sov och blöjbyte. De sätter upp att berätta lappar på barnens hyllor om det är något särskilt som hänt barnet under dagen och som de absolut inte får glömma att berätta. De känner också att de hellre ringer en gång för mycket till föräldrarna om något hänt. Det känns bra att informera om läget så får föräldrarna i sin tur ta ställning till om de vill komma och hämta barnet eller om de bedömer att barnet kan stanna kvar sin ordinarie tid. Tack vare ett medvetet arbete har pedagogera lyckats förbättra informationsbiten. De strävar alla åt samma håll och försöker vara öppna mot varandra, barnen och föräldrarna. En gång per år hålls föräldramöte där förskolan informerar om sin verksamhet. Där har också föräldrarna möjlighet att komma med frågor, tankar och idéer. Pedagogerna började mötet med en presentation av arbetslaget, därefter följde en kort information om förskolans läroplan. De informerade om vad de har jobbat med och vad de kommer att jobba med framöver. Därefter delades föräldrarna in i tre grupper för att diskutera frågan 12 (21)

13 Vilka är förskolans viktigaste uppgifter? De olika grupperna fick sedan lyfta något av det som kommit fram i diskussionen. Det framkom en del frågor som pedagogerna svarade på. En grupp hade synpunkter på vår utegård. De tyckte både miljön, material och vissa förrådsbyggnader var i väldigt dåligt skick. Föräldrarna tyckte också att barnen var onödigt smutsiga på grund av att det är lerigt på gården. Föräldrarna ifrågasatte varför de ska hjälpa till i form av fixardagar när de ser att det satsas mer på förskolor i andra delar av kommunen. Föräldrarna vill gärna ställa upp och hjälpa till, men tycker att kommunen också ska dra sitt strå till stacken. Slutligen bad pedagogerna alla föräldrar att skriva ner på post-it lappar vad som fungerar bra på förskolan och vad de kan bli bättre på. Pedagogerna har diskuterat och tagit till sig det som de kan bli bättre på. Föräldramötena är alltid väl planerade och är väldigt trevliga och givande. Det känns som att det finns en ömsesidighet mellan pedagogerna och föräldrarna. Ibland har även specialpedagog, föräldraföreningen, förskolechefen och andra kontakter deltagit. Pedagogerna får ofta höra att det finns en härlig stämning på förskolan. Utvecklingssamtalet hålls på våren. Om någon vårdnadshavare känner att de vill ha ett samtal även på hösten går det att komma överrens med respektive pedagog. Pedagogerna har upprättat en handlingsplan för utvecklingssamtal. I den finns intervjufrågor till de äldre barnen så att även de kan uttrycka sina åsikter inför samtalet. Med föräldrarna går de igenom verksamheten och hur barnet har det på förskolan. Samtidigt får föräldern berätta om hur de upplever förskolan. Här utbyts också tankar och idéer. Pedagogerna försöker tillgodose önskemål i möjligaste mån. Det är viktigt att respektera och lyssna på föräldrarna för att bygga upp ett förtroende. Det tar väldigt mycket tid att förbereda och efterarbeta alla utvecklingssamtal. Pedagogerna kan under denna tid känna sig stressade. Varje månad skickas det hem ett informationsblad till föräldrarna där pedagogerna berättar om vad de har arbetat med på förskolan och vad de har för planer framåt. Det brukar vara uppskattat och självklart får föräldrarna ge respons och komma med förslag om verksamheten. På månadsbladet finns också praktisk information om t ex kommande lov eller stängningsdagar. På luciamorgonen bjuder de in familjerna till förskolan för ett traditionellt firande med sång, kaffe och hembakat. Vid midsommar träffas alla och klär midsommarstången och dansar runt den. Det bjuds på jordgubbar och glass och har en trevlig stund tillsammans. Vid särskilda tillfällen, så som teaterbesök eller högtidsdagar ska alla känna sig välkomna, även lediga barn är välkomna tillsammans med sina föräldrar. Hur gör vi? Utvecklingsplan Just nu finns det ett stort behov av att utveckla och förnya utegården. Den fixardag pedagogerna tänkt anordna blev inte av på grund av att de saker som behöver åtgärdas är för omfattande och kostsamma. Efter vårt föräldramöte beslutade personalen för att skriva ett brev där de tog upp gårdens brister och önskemål om åtgärder. Detta brev skickades sedan till förskolechefen, Svenbo och till BUF. Pedagogerna uppmuntrar föräldrarna att de alltid är välkomna in och ta del av verksamheten. Det är också ett bra tillfälle för föräldern att få en inblick och förståelse för förskolans arbete. Pedagogerna vill arbeta för att barnen ska bjuda in och berätta för föräldrarna om sitt arbete. Då känner sig barnet viktig och delaktig. Pedagogerna vill dra nytta av föräldrarnas kompetens i verksamheten och ta hjälp av deras kunskaper. Ett exempel skulle kunna vara att bjuda in Mjöbäcks brandkår, där en av barnens förälder arbetar, i samband med vår brandövning. De måste organisera utvecklingssamtalen så att de sprids ut jämnare över året, detta för att minska stressen hos pedagogerna. 13 (21)

14 Pedagogerna vill anordna dropp-in kaffe för att de känner att det ger så mycket. De tänker att barnen ska vara med och baka något som de sedan bjuder på. Att få sitta ner tillsammans pedagoger, föräldrar och framförallt barnen skapar en naturlig samhörighet. Målkriterier/Indikatorer: Alla barn skall få den stöd och hjälp de behöver Barn i behov av särskilt stöd Pedagogerna på förskolan upplever att de ser ett behov av stöd långt tidigare än resurser sätts in. Arbete med tidiga insatser bör ses över. Det finns en kunnig och kompetent specialpedagog som pedagogerna har hjälp av och att man tänker hur man utnyttja den kompetenser som det redan finns i arbetslaget. Förskolan pedagoger uttrycker en önskan om att ha språkstödjare även i förskolan. Behov av implementering av hur arbetsgången i arbetet med barn i behov av stöd ser ut samt en genomlysning av hur man arbetar med barn i behov av stöd som förskolechef och specialpedagog behöver titta på. Inflytande, delaktighet och trygghet Alla barn ska vara trygga och känna ett stort förtroende för de vuxna i verksamheten. Var är vi? Nulägesanalys Det finns en plan mot diskriminering och kränkande behandling. ns vision: På vår förskola ska alla barn, föräldrar och personal känna sig trygga och bli respekterade för det de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. På vår förskola ska inget barn, förälder eller personal bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Pedagogerna ser inskolningen som en viktig del i sitt arbete med trygghet. Att barnen och föräldrarna får en bra start på förskolan och bygger relationer med ömsesidigt förtroende. Pedagogerna strävar alltid efter att möta barnen och föräldrarna i hallen när de kommer. Alla ska känna sig välkomna till förskolan. På grund av att barngruppen har blivit större och ljudvolymen ökat, hör de inte alltid när det kommer barn och det känns inte alltid så bra. Det finns rutiner för pedagogerna så att alla vet vad de ska göra och vara både ute och inne. Vardagen blir mer strukturerad och de finns närvarande i alla rum. I nuläget finns det dock få möjligheter att sitta ner och t ex. samtala, spela spel och ägna tid med några få barn i taget. Mycket och många kallar på uppmärksamhet och det kan ofta kännas stressande för pedagogerna. De känner att de inte alltid har den tiden med barnen som de skulle vilja. 14 (21)

15 De delar in barnen i tre grupper vid temasamlingarna för att alla barnen ska bli sedda, få mer talutrymme och våga tala i grupp, lättare att lyssna på varandra och få en lugnare miljö. De äldsta barnen har sina samlingar i skolan pga platsbrist på förskolan. Det finns namnlappar vid lunch för att alla barn ska veta var de ska sitta. Pedagogerna upplever att det ger trygghet hos barnen. En tid har det varit stökigt innan barnen satt sig till bords vid mellanmålet. De har infört namnlappar och upplever att det blivit bättre. De har kartlagt kritiska platser på förskolan som hallen, toaletten och lekrummet. Det ska alltid finnas en pedagog om det finns barn där. Förskolan har fått en grind till hallen vilket har gjort att hallen har blivit en tryggare plats. Pedagogerna jobbar alltid med värdegrundsfrågor i samlingar, den fria aktiviteten och den vardagliga verksamheten. T ex att visa hänsyn, vänta på sin tur, att alla är olika men lika värda och att man duger som man är. Vid konflikter lyssnar de på varandra och tillsammans försöker de lösa konflikten. Varje år görs en enkät med de äldre barnen där de får svara på frågor om trygghet och trivsel. Dessa använder pedagogerna för att bli medvetna om hur barnen upplever olika situationer och för att förebygga otrygghet. Det är en utmaning för pedagogerna att ta emot nyanlända barn som inte har det svenska språket. Det gäller att hitta verktyg så att de känner sig trygga och att de kommer in i grupperna på ett bra sätt. Vart ska vi? Utvecklingsområde Pedagogerna har haft lärande samtal om trygghet och trivsel i arbetslaget för att få en samlad bild över vad begreppen står för, för pedagoger. Det har gett en tydlig bild på vad de vill jobba emot på förskolan. De fortsätter att jobba utifrån sin vision. De vill vara lyhörda för barnens behov när det gäller deras trygghet. I vissa perioder tyr sig en del barn till viss personal framförallt vid inskolning. Detta vill de respektera och ge barnen tid att knyta an. De ser vikten av att ge barnen tid att få uttrycka sig och bli lyssnade på. Pedagogerna vill sträva efter att alla barn ska bli sedda, respekterade för den de är och kunna vara sig själva. Ett tryggt barn vågar visa sina känslor och säga vad de tycker och tänker. De vill jobba för att barnen ska känna en gruppkänsla och tillhörighet tillsammans med sina kompisar. Pedagogerna ska vara goda förebilder och sträva åt samma håll som ett arbetslag, genom att använda sig av olika samtalstekniker i pedagogiska frågor. De tycker att glädje och att ha roligt tillsammans är en viktig del i arbetet. De vill bli mer uppmärksamma på att hälsa barn och föräldrar välkomna till förskolan vid lämning. De tror att föräldrar och barn blir mer trygga om de möter dem i hallen och föräldrarna känner att de tar emot just deras barn och samtalar om hur morgonen har varit. Det är viktigt med den dagliga kontakten för att även föräldrarna ska känna sig trygga. Det stärker relationer barn-föräldrar-pedagoger. På grund av att det har blivit så många fler barn på förskolan, vill pedagogerna se över sina rutiner, då det känns som att det har blivit rörigare, ljudvolymen och konflikter har ökat. De vill också se över hur lokalerna utnyttjas. Detta gäller även utemiljön. De önskar en mer stimulerande och trevligare utegård. De har lämnat in önskemål och hoppas att kommunen satsar på detta. Verksamheten ska finnas tillgänglig för alla barn och det görs ingen skillnad oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Eftersom förskolan har barn från många olika nationaliteter är detta ett område som pedagogerna vill utveckla i verksamheten. 15 (21)

16 Hur gör vi? Utvecklingsplan Pedagogerna vill fortsätta att arbeta med olika samtalstekniker och avsätter tid på personalmötet för pedagogiska samtal. Detta ger en samsyn bland personalen om förhållningssättet och bemötande som skapar trygghet bland barnen. De strävar efter ömsesidig respekt. De delar in barnen i smågrupper på sina samlingar. Detta gör de för att i mindre grupper är det lättare för alla barn att få talutrymme, bli lyssnade på, våga prata inför andra och ta plats. Det ger också en möjlighet att känna grupptillhörighet i den lilla gruppen och vidare en tillhörighet på hela förskolan. De kommer att fortsätta att gå upp till skolan, med den äldre gruppen, vid temasamlingar. Som det ser ut nu finns inte plats för alla grupper på förskolan. De delar upp sig på fler bord och rum för att ha en lugnare och tryggare miljö vid måltider. De fortsätter att ha bordsplacering så att alla barn vet var de ska sitta. De vill lyfta värdegrundsfrågor i sin dagliga verksamhet och samtala med barnen om rättvisa, rättigheter och skyldigheter. T.ex. att vänta på sin tur eller se konsekvenserna av sitt handlande. Pedagogerna strävar efter att arbeta med positiv förstärkning, då de ser att det bidrar till trygghet och ett gott klimat. För att öka förtroendet mellan barn och pedagoger jobbar de mycket med barns inflytande. Det är viktigt att barnen känner att de blir lyssnade på och att deras tankar och idéer tas på allvar. Pedagogerna kommer att se över sina rutiner så att de använder de lokaler de har på förskolan på bästa sätt. De känner en viss oro för de små barnen. De kan känna sig otrygga eftersom det finns många barn och ljudvolymen kan bli hög och aktiviteterna väldigt livliga. Pedagogerna ser det som en omöjlighet att använda skolans lokaler mer än vad de redan gör. Vid revidering av likabehandlingsplanen gör de en ny kartläggning av otrygga platser för att tydligt se var pedagogerna behöver finnas till hands. Då ska de också tänka på hallsituationen och ha en speciell pedagog som har ansvaret för att ta emot barnen i hallen när de kommer. Pedagogerna vill ta till vara på och lära sig av varandras kulturella likheter/olikheter och mångfald. De har många barn som har ett annat modersmål än svenska. De vill stärka alla barns identitet när det gäller språk och kultur. De visar intresse och engagemang för andra språk och länder så att alla kan känna stolthet över sitt ursprung. Pedagogerna vill fortsätta att göra enkäter med barnen eftersom det ger en tydlig bild på hur barnen känner. Resultat från vårdnadshavarenkäten kopplat till målområdet Andel vårdnadshavare som uppger att Mitt barn trivs i förskolan * Andel vårdnadshavare som uppger att Jag känner förtroende för personalen * Andel vårdnadshavare som anser att Det är som helhet en harmonisk miljö på förskolan * Andel vårdnadshavare som uppger att Jag har möjlighet att vara med och påverka verksamheten * Förskolan Lå 2014/2015 Lå 2015/2016 Kommunen Lå 2015/ % 100% 97,8 % 100% 100% 94,2 % 88.9% 100% 86,7 % 66,7% 73,4% 59,3 % 16 (21)

17 Andel vårdnadshavare som uppger att Jag är nöjd med det bemötande jag får av förskolans personal * 88,9% 100% 95,1 % Andel vårdnadshavare som uppger att Jag får den information som jag behöver * 88,9% 93,3 88,1 % *andel som angivit stämmer ganska bra och stämmer helt och hållet Förskolechefens analys av resultatet Pedagogerna kan ibland uppleva att informationsbiten är svår. Det finns flera pedagoger och många barn vilket gör att de inte alltid har överblick om vad som hänt alla barn under hela dagen. Pedagogerna upplever att de inte alltid hinner informera varandra om allt som hänt. Tack vare ett medvetet arbete har pedagogera lyckats förbättra informationsbiten. De strävar alla åt samma håll och försöker vara öppna mot varandra, barnen och föräldrarna. Pedagogerna uppmuntrar föräldrarna att de alltid är välkomna in och ta del av verksamheten. Det är också ett bra tillfälle för föräldern att få en inblick och förståelse för förskolans arbete. Pedagogerna vill arbeta för att barnen ska bjuda in och berätta för föräldrarna om sitt arbete. Då känner sig barnet viktig och delaktig. Att ha utvecklingssamtalen bara på våren skapar stress hos pedagogerna. De måste organisera utvecklingssamtalen så att de sprids ut jämnare över året, detta för att minska stressen hos pedagogerna. Pedagogerna har skapat en bra kontakt med föräldrarna genom att de målmedvetet har arbetat med detta och de får ofta höra att det finns en härlig stämning på förskolan. Pedagogerna vill arbeta med olika samtalstekniker och avsätter tid på personalmötet för pedagogiska samtal. Detta ger en samsyn bland personalen om förhållningssättet och bemötande som skapar trygghet bland barnen. De strävar efter ömsesidig respekt. Vårdnadshavarenkäten visar att barnen trivs på förskolan och att föräldrarna känner förtroende för personalen och att förskolan trots så många barn har som helhet en harmonisk miljö. De är också nöjda med bemötande som de får från förskolans personal. Även frågorna om delaktighet och information har fått högre siffror. Detta beror på det medvetna arbetet som pedagogerna på förskolan lägger ned. Utegården har blivit mycket bättre. I juni månad har stora delar av utegården asfalterats och ett nytt förråd har kommit på plats. Av förbättringarna återstår en ny gunga och ett tak över uteplatsen. Det är en utmaning för pedagogerna att ta emot nyanlända barn som inte har det svenska språket. Det gäller att hitta verktyg så att de känner sig trygga och att de kommer in i grupperna på ett bra sätt. 17 (21)

18 4.3. Förbättrad integration och utbildning för våra nyanlända I detta område följs läroplanens mål kunskaper, utveckling och lärande samt skolan och omvärlden upp. Uppsatta mål för läsåret Att våra nyanlända blir en del av vår verksamhet och känner sig trygga hos oss. Förskolechefens beskrivning av resultat Om man jämför skolan och förskolan så har förskolan lyckats bättre att integrera de nyanlända. De mindre barnen har lättare för att acceptera barn som tex inte pratar svenska. Förskolan har inte haft tillgång till språkpraktikanter eller medarbetare som talar de flesta barnens modersmål. Detta är en viktig brygga mellan språken. Det är en utmaning för pedagogerna att ta emot nyanlända barn som inte har det svenska språket. Det gäller att hitta verktyg så att de känner sig trygga och att de kommer in i grupperna på ett bra sätt. Indikatorer Närvaron är något lägre hos barn i förskolan än hos eleverna på skolan Förskolechefens analys av resultatet Förskolan har lyckats bättre att integrera vår nyanlända. De mindre barnen har lättare för att acceptera barn som tex inte pratar svenska. Föräldrarna är nöjda med verksamheten. Pedagogerna kommer förbättra sättet att utveckla språket hos de nyanlända. 18 (21)

19 5. Plan för utvecklingsarbetet läsåret 2016/ Höjd måluppfyllelse I detta område ingår läroplansmålen kunskaper, utveckling och lärande samt normen och värden. Förskolans målbild pedagogerna utvecklar den pedagogiska dokumentationen Konkretisering av målbilden. Kriterier. Arbeta för att den pedagogiska dokumentationen blir en naturlig del i vardagen Nuläge hur set det ut just nu i förhållande till målbilden? De har använt Ipad som ett verktyg för att leta information och inspiration till skapande aktiviteter. De har också tittat på filmklipp om bokstäver och ord och tagit kort och dokumenterat de olika moment de gjort i gruppen. Hur kommer ni arbeta under läsåret för att nå målbilden? Åtgärd/aktivitet Metoder (hur?) När? Ansvar Inskaffa kunskap Utvecklingspedagog utbildar arbetslaget På personalmöten Utvecklingspedagog Arbetslag Uppföljning Uppföljning på höstens studiedag Utvärdering och analys. Diskussioner i arbetslag 19 (21)

20 5.2. Ökad likvärdighet och samverkan I detta område ingår läroplansmålen samerkan; inflytande och ansvar; skolan och omvärlden samt skolan och hemmet. Förskolans målbild Arbeta för en samsyn bland personalen om förhållningssättet och bemötande Pedagogerna vill fortsätta att arbeta med olika samtalstekniker Konkretisering av målbilden. Kriterier. Pedagogerna vill fortsätta att arbeta med olika samtalstekniker och avsätter tid på personalmötet för pedagogiska samtal. Detta ger en samsyn bland personalen om förhållningssättet och bemötande som skapar trygghet bland barnen. De strävar efter ömsesidig respekt Nuläge hur set det ut just nu i förhållande till målbilden? Svårt att hinna med att diskutera frågorna Hur kommer ni arbeta under läsåret för att nå målbilden? Åtgärd/aktivitet Metoder (hur?) När? Ansvar Diskussioner Pedagogiska samtal På personalmöten Förskolans pedagoger Uppföljning hur ska arbetet följas upp? Uppföljning på höstens studiedag Utvärdering och analys. Diskussioner i arbetslag 20 (21)

21 5.3. Förbättrad integration och utbildning av våra nyanlända I detta område ingår läroplansmålen kunskaper, utveckling och lärande samt skolan och omvärlden. Förskolans målbild Våra nyanlända upplever trygghet hos oss. Göra planen för flerspråkighet känd hos all personal Konkretisering av målbilden. Kriterier. Osäkerhet kring vad som gäller. Pedagogerna tar emot familjer på ett bra sätt men saknar rutiner. Hur kommer ni arbeta under läsåret för att nå målbilden? Åtgärd/aktivitet Metoder (hur?) När? Ansvar Implementering av planen för flerspråkighet Tas upp på APT eller studiedag HT 2016 förskolechef Uppföljning hur ska arbetet följas upp? (löpande, systematiskt) Uppföljning sker på veckoinformations möte Utvärdering och analys. Hur går utvärdering och analys till? Enkäter till pedagoger Fortlöpande samtal mellan förskolechef och specialpedagog 21 (21)