Kvalitetsrapport - Mogaskolan 7-9. Sofia Björklund, rektor Juni 2016

Transkript

1 Kvalitetsrapport - Sofia Björklund, rektor Juni 2016

2 Innehåll Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete Syfte och mål Ett kvalitetsarbete som leder mot målen Sammanfattning av resultat läsåret 2015/2016 och plan för läsåret 2016/ Sammanfattande analys av läsåret 2015/ Sammanfattande mål med plan för åtgärder 2016/ Verksamhetens förutsättningar: kompetens, behörighet, organisation... 6 Behörighet och komptens... 6 Organisation och lokaler Läsårets prioriterade mål, resultat och analys Höjd måluppfyllelse för alla barn, elever och studerande Öka likvärdighet och samverkan Förbättrad integration och utbildning för våra nyanlända Skolans mål... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5. Plan för utvecklingsarbetet läsåret 2016/ Höjd måluppfyllelse Ökad likvärdighet och samverkan Förbättrad integration och utbildning av våra nyanlända Fritidshemmets/skolans mål... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (22)

3 1. Systematiskt kvalitetsarbete Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen Syfte och mål Det systematiska kvalitetsarbetet ska inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen och skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister med betoning på vad som kan göras för att förbättra kvalitén på enhets- respektive huvudmannanivå. Målet är att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet samt att leva upp till målen för verksamhetens genomförande och till målen för barns och elevers lärande och utveckling Ett kvalitetsarbete som leder mot målen Huvudmannen har ett övergripande ansvar och är ytterst ansvarig för genomförandet av utbildningen och den som ska se till att det finns förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete som säkerställer kvalitet och likvärdighet. Förskolechef och rektor är ansvarig för enhetens kvalitetsarbete. På förskole- och skolnivå ska kvalitetsarbetet genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Dokumentationen ingår i kvalitetsarbetets olika faser och ligger till grund för analys och beslut. Dokumentationen visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt. Dokumentationen är en förutsättning för att kunna kartlägga verksamheten och identifiera områden som är särskilt angelägna att utveckla för att uppnå målen. Planera Analysera/ Åtgärda Genomföra Kvalitetssäkring Följa upp 3 (22)

4 2. Sammanfattning av resultat läsåret 2015/2016 och plan för läsåret 2016/ Sammanfattande analys av läsåret 2015/2016 Arbetet med att utveckla den pedagogiska verksamheten genom pedagogiska planeringar, elevledda utvecklingssamtal, kollegialt lärande och ett ökat samarbete med elevhälsan har initierats. Kommande läsår kommer detta utökas genom tydliga rutiner och tydliggörandet av allas uppdrag. Målbilden att få fungerande arbetslag som stärker kollegiet är på god väg. Det kommer ta två läsår till innan vi får hållbara arbetslag där undervisande lärare i dessa undervisar samma klasser. Vi har ändå kommit en bit på väg i vårt arbete med arbetslagen och en tydlig uppdragsbeskrivning kring dessa är implementerad. Detta är en ständigt pågående process och visar sig bli en framgångsfaktor i kollegiet. Rutiner kring övergångar mellan olika stadier har utarbetats, dessa var nya under övergången läsår 15/16-16/17. Dessa utvärderas under augusti för att eleverna ska få en så bra skolstart på den nya skolan som möjligt. Det som framkommit är att det fortfarande är stora skillnader på vad som lämnas över. Efterfrågan kring omdömen i de ämnen elever inte nått upp till kunskapskraven och att åtgärdsprogram som finns inte avslutas utan följer med upp till årskurs 7. Integration och samverkan har utökat i samband med många nyanlända elever. Efterfrågan om hur vi kan arbeta mer integrerat och som ett kollegium har kommit upp i utvärderingen. I dagsläget är känslan att man arbetar parallellt Sammanfattande mål med plan för åtgärder 2016/2017 Utveckla arbetet med kunskapsprocessen för våra elever Läslyftet, 20 pedagoger ingår Matematiklyftet, 7 pedagoger ingår Arbetslagsprocessen Öka informationsflödet och samverkan med vårdnadshavare Likabehandlingsteam för en tryggare skola Åtgärd/aktivitet Metoder När? Ansvar arbetslagskonferenser kompetensutveckling föräldraråd likabehandlingsteam utveckla arbete med pedagogiska planeringar, elevledda utvecklingssamtal, kollegialt lärande, samt elevhälsoärenden läslyftet startar, matematiklyftet fortsätter på halvfart samverkan mellan skola och vårdnadshavare samverkan elevhälsa och pedagoger, utveckla våra 2 ggr/mån rektor planerar tillsammans med arbetslagsledare och förstelärare som leder konferenserna start under HT 16, konferenstid tisdagar två ggr/termin Handledare och förstelärare rektor planerar och leder föräldraråden Sammankallande skolkurator, fyra 4 (22)

5 rutiner kring en tryggare skola pedagoger, rektor implementering av likabehandlingsplan kommuniceras på APT och i arbetslag kontinuerligt Löpande under läsåret Rektor, likabehandlingsteam Övergångar år 6-7 likvärdighet och samverkan med kringliggande skolor, utvärdering av övergångsrutinen år 6-7, 9- gy på APT i september rektor skoladministratör 5 (22)

6 3. Verksamhetens förutsättningar: kompetens, behörighet, organisation Läsåret 2015/2016 Skolan Svenljunga kommun Riket Andel elever med utländsk bakgrund (SIRIS) 21 % 21 % 23 % Andel elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning (SIRIS) 29 % 29 % 56 % Andel flickor åk 1-9, (SIRIS) 44 % 48 % 48 % Lärare med pedagogisk högskoleexamen, heltidstjänster (SIRIS) 79,4 % 84,7 % 84,8 % Andel tjänstgörande lärare med 74,6 78,7 % 79 % lärarlegitimation och behörighet i ämnet % åk 1-9 (SIRIS) Antal tjänster 7-9 (egen uppgift) 27 - Antal tjänster ledning och administration (egen uppgift) 2. Behörighet och kompetens har totalt 26,7 lärare anställda, 19,9 är behöriga i sina ämnen vilket ger en statistik för behörighet och legitimerade lärare till 74,6 %. Ämne Antal lärare Antal behöriga Legitimerade Bild Biologi 1,1 1,1 100 Engelska 2,4 2,1 90,3 Fysik 1,1 0,9 79,7 Geografi 1,0 0,5 47,2 Hkk 1,0 1,0 100 Historia 1,0 0,6 61,6 Idrott och hälsa 2,5 2,5 100 Kemi 1,1 1,1 100 Matematik 2,8 2,6 92,7 Moderna språk ty 0,9 0,5 50 Moderna språk sp 1,1 0 0 Musik 0,8 0,6 80,8 6 (22)

7 Religionskunskap 1,0 0,5 47,2 Samhällskunskap 1,0 0,5 47,2 Slöjd 1,6 1,2 71,6 Svenska 3,6 3,1 87,3 Svenska som andraspråk 1,0 1,0 100 Teknik 0,4 0 0 Organisation och lokaler Läsåret 2015/2016 Alla Flickor Pojkar Åk 7 7A B C D E F Åk 8 8A B C D E F Åk 9 9A B C D E Förberedelseklass Åk På skolan finns tre arbetslag med lärare i varje. Tre arbetslagsledare har haft uppgiften att utveckla arbetsorganisationen. Arbetslagen sammansattes i november 2015 och är under uppbyggnad. I dessa ska vi utveckla eleven i fokus. Under en treårsperiod kommer dessa vara fullt uppbyggda så lärarna som deltar i arbetslagen undervisar samma elevgrupper, i spår AB, CD och EF årskurs 7-9. Arbetslagen har träffats två av fyra tisdagar/fyraveckorsperiod under konferenstid. Ämneslag har vi haft en gång av fyra och den fjärde konferenstiden har varit vigd åt rektor och APT. 7 (22)

8 Rektor har haft möten varannan onsdag med arbetslagsledarna för att stämma av vad som gjorts under arbetslagstiden. Vi har fyra förstelärare som arbetar med skolutvecklingsorganisationen. Förstelärarna och rektor har haft tre träffar under vårterminen. I arbetslagen har förstelärarna som uppdrag att diskutera pedagogiska utvecklingsområden, så kallade lärande samtal. Uppdragen kommer förtydligas under läsåret 16/17. 8 (22)

9 4. Läsårets prioriterade mål, resultat och analys 4.1. Höjd måluppfyllelse för alla barn, elever och studerande I detta område följs läroplansmålen kunskaper, utveckling och lärande samt normen och värden upp. Uppsatta mål för läsår 15/16 Fungerande arbetslag. Kollegialt lärande utifrån matematiklyftet. Rektors beskrivning av resultat Under läsåret som gått så har vi återinfört arbetslag. Vi har tre arbetslag på skolan med en arbetslagsledare som i samråd med rektor driver skolans arbetsorganisation framåt. Arbetet med arbetslag börjar ta form. Arbetslagsledare träffar rektor varannan vecka för information och samarbete. Att få till arbetslagen så det stämmer med undervisande lärare till respektive arbetslag kommer att växa fram under kommande två läsåren. I uppstarten kring arbetslagen förde vi en lång diskussion kring vad vi ska ha lagen till, vad de ska ge och framförallt vilken vinning det ger våra elever. Vi har nu en klar och tydlig uppdragsbeskrivning på detta. Det kollegiala lärandet har utvecklats inom ämnet matematik. 7 pedagoger har genomfört matematiklyftet och fått en gedigen kompetensutveckling. De allra flesta har pekat på faktorer som de blivit medvetna om påverkar undervisningen. Exempelvis förändrade arbetsmetoder och tydlighet då det gäller arbetet med problemlösning. Dessutom nämner några att man arbetar mer regelbundet med dessa. Gruppdiskussionerna har varit givande och bidragit till många tankeställare kring sin egen roll och undervisning. Men det har varit slitsamt att så mycket planeringstid gått åt. Man behöver känna att man hinner med allt för att det ska upplevas positivt. Några av de som svarat på enkäten ansåg att man tidigare planerade prov tillsammans och att det kollegiala lärandet utvecklats till att undervisning planeras tillsammans. De som tidigare arbetade tillsammans fortätter göra det men att det är svårt att utveckla ämnet om bara 3 av 7 deltar aktivt. Skolverket har styrt träffarna i hög grad. Önskvärt hade varit fler fria diskussioner med lärarna kring undervisningen. Det har funnits mycket tänkvärt och bra uppgifter bland skolverkets material. Alla som deltagit kommer att arbeta vidare med de strategier de utvecklat då det gäller undervisningen. Genom att ställa rätt frågor, att inte avslöja svaren för tidigt, överblicka elevlösningar och att få igång bra gruppdiskussioner. De skriver också att arbetsmetoden behöver tränas så att man blir säkrare. 9 (22)

10 Målkriterierna/Indikatorer: Nationella ämnesprov Andel elever (%) som bedömts nå målen i de nationella ämnesproven Lå 15/16 Total Flic Poj 9A 9B 9C 9D 9E t kor kar Svenska, samlad 71,3 95,2 88,2 87, ,4 86,4 bedömning Svenska som räkna in i total sv andraspråk Matematik, 68,3 92,6 90,7 90,9 95, ,4 90,4 samlad bedömning Engelska, 72,6 97,5 92,6 91,6 95, ,7 90,4 samlad bedömning SO, ämne 73,2 92,7 96,8 90,9 95, ,4 geografi NO, ämne fysik 65,7 87,8 93,8 87,5 95, ,4 80,9 I denna sammanställning så är totalen med alla elever (nyanlända inräknade), däremot klassvis och flicka- pojke så har jag inte tagit med eleverna som har kod 99. Kod 99 som SCB vill ha in visar på att 33 elever inte genomfört ämnesproven i engelska, då dessa elever inte varit i Sverige tillräckligt länge för att läsa ämnet. Detta genererar 23,2 % av eleverna i årskurs 9. Kod 99, 32 elever har inte skrivit ämnesprovet i svenska, detta generar 22,5% av eleverna i årskurs 9. Kod 99, 36 elever har inte skrivit ämnesprovet i matematik, detta genererar 25,4% av eleverna i årskurs 9. Kod 99, 38 elever har inte skrivit ämnesprov i so (geografi), detta genererar 26,8% av eleverna i årskurs 9. Kod 99, 37 elever har inte skrivit ämnesprov i no (fysik), detta genererar 26,1% av eleverna i årskurs 9. Årskurs 9 Antal och andel elever (%) i årskurs 9 som har nått de nationella målen/kunskapskraven i respektive ämne vid läsårets slut Lå 14/15 Lå 15/16 Antal Andel Antal Andel Bild Biologi 97 83,6 Engelska ,7 10 (22)

11 Fysik 97 83,6 Geografi Hem- och konsumentkunskap ,7 Historia ,3 Idrott och hälsa ,2 Kemi 91 78,4 Matematik 96 82,8 Modersmål Musik ,1 Religionskunskap 93 80,2 Samhällskunskap 98 84,5 Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik ,1 Indikator Lå 14/ 15 Utfa ll Lå 15/1 6 Lå 15/16 Utfall Komm unen 3,3 3,28 3,27 Andel elever som uppger att lärarna har höga förväntningar, åk 8 Andel vårdnadshavare i åk 8 som uppger att skolan skapar en trygg miljö Andel vårdnadshavare i åk 8 som upplever att de får information om barnets utveckling och lärande Andel elever som inte nått målen i ett ämne, åk 7 7,9 % Andel elever som inte nått målen i två eller fler ämnen, åk 7 31 % Andel elever som inte nått målen i ett ämne, åk 8 9,7 % Andel elever som inte nått målen i två eller fler ämnen, åk 8 27,2 % Andel elever som inte nått målen i ett ämne, åk 9 6 % Andel elever som inte nått målen i två eller fler ämnen, åk 9 23 % Meritvärde åk 7 168,8 4 Meritvärde åk 8 175,9 Meritvärde åk 9, 16 ämnen 123,5 Meritvärde åk 9, 17 ämnen 226 Behörighet till gymnasiet 3,0 2,63 2,79 2,9 2,27 2,75 11 (22)

12 Rektors analys av resultatet Indikatorerna visar att vårdnadshavare saknar information kring sina barns utveckling och lärande. Vikten av att ha en god samverkan mellan skola och hem är en framgångsfaktor och detta är ett utvecklingsområde. Resultaten påvisar att både elever och vårdnadshavare inte tycker att skolan är en trygg miljö, att få till ett likabehandlingsteam som arbetar främjande och förebyggande är ett prioriterat område. Information till vårdnadshavare har varit bättre i vissa klasser än andra. EdWise är ett forum för detta. Alla mentorer var ålagda att skapa ett klassrum där information lades ut. Detta har inte skett. Även detta är ett utvecklingsområde. Resultaten för elevernas måluppfyllelse är endast för läsåret 15/16 då information saknas (har inte funnit detta) och det är då svårt att analysera från föregående läsår. Det vi ser är att vi har många elever som saknar betyg i ett eller flera ämnen. Måluppfyllelsen för år 9 som utmärker sig är So-ämnena, matematik och kemi där vi ligger lågt. En aspekt på det kan vara att vår verksamhet har förändrats under läsåret då vi ha fått en större mängd nya elever med annat modersmål. Vi har i mån av plats placerat eleverna i våra klasser men eleverna har inte fått undervisning i alla ämnen utan haft anpassad studiegång. Kartläggningsprocessen för dessa elever har dragit ut på tiden och de har fått längre tid i förberedelseklass där de läst svenska, matematik men vikten har lagts på att lära sig sitt nya språk, svenska. Kollegialt lärande är ett utvecklingsområde och vi har kommit en bit på väg. Samverkan med elevhälsan har förbättrats och arbetet med extra anpassningar har initierats. Rutiner har arbetats fram men dessa är inte riktigt förankrade och implementerade hos personalen. 12 (22)

13 4.2. Öka likvärdighet och samverkan I detta område följs läroplansmålen samerkan; inflytande och ansvar; skolan och omvärlden samt skolan och hemmet upp. Uppsatta mål för läsåret Vi har fungerande rutiner för övergångar. Rektors beskrivning av resultat Indikator Vårdnadshavare information om mitt barns utveckling och lärande Vårdnadshavares upplevelse av att de har möjlighet att vara med och påverka verksamheten Lå 14/1 5 Utfal l Lå 15/1 6 Utfal l 38,5 26,2 Lå 15/1 6 Målvärd e Elever i behov av särskilt stöd Det finns skrivna rutiner som har initierats hos personalen, vi har en ärendegång som alla på skolan ska vara informerade om. De olika stegen: Steg 1: Oron lyfts i arbetslaget och kartläggning påbörjas (undervisande lärare och mentor börjar med extra anpassningar) Steg 2: Uppmärksamma rektor och EHT (när pedagogerna utvärderat och omarbetat extra anpassningar och de ser att det inte är framgångsrika så skrivs en enkel utredning i edwise där det framgår var svårigheterna för eleven är, vilka extra anpassningar man gjort, vad man anser eleven behöver ha) Steg 3: Utreda (kartläggning och analys), ärendet lyfts i EHT där rektor meddelar professionerna om hur det ser ut för eleven och beslut tas om vidare kartläggning/utredning krävs. Rektor ger uppdrag till någon eller flera av professionerna och vidare utredning påbörjas. Steg 4: Åtgärda, finns andra extra anpassningar som inte gjorts+ ska åtgärdsprogam skrivas? Steg 5: Uppföljning, efter 6 veckor följs extra anpassningar och ev åtgärdsprogram upp, är vi på rätt väg? Behöver vi förändra ytterligare? Förändringarna påbörjas och andra åtgärder skrivs in i nytt åtgärdsprogram. Steg 6: Utvärdering, efter ytterligare uppföljning så görs en utvärdering, hur har det gått? Vad har varit framgångsrikt, hur fortsätter vi? Behövs vidare utredning? Vi arbetar vidare med dessa rutiner så de blir riktigt implementerade och används av 13 (22)

14 alla. Inflytande, delaktighet och trygghet Generellt sett så trivs eleverna på Mogaskolan. Vi har ett fungerande elevråd och klassråd. Matrådet har varit väl fungerande till slutet av ht 2015 och första halvan vt Inför avslutningsfesten för år 9 så tillsätts en kommitté för att ta in önskemål och förslag från de olika klasserna, detta skapar inflytande och delaktighet. Vi har under läsåret haft några tillbud, elev-elev och några ärenden kring kränkande behandling. Rektors analys av resultatet Bemötandet av eleverna och tilltron till deras kunskaper och förmågor ligger till grund för en god kunskapsutveckling. I elevenkäten ser jag skillnader för olika klasser om bemötande och hur deras åsikter tas tillvara. Vissa klasser bedömer att de har inflytande över undervisningen och att deras lärare tar dem på allvar och lyssnar på dem. Inflytande i undervisningen är ett område vi behöver lyfta mer i personalgruppen. Informationen till vårdnadshavare kring elevernas kunskapsutveckling dippar rejält, det handlar också om hur övrig information delges till dem. EdWise är en plattform som ska användas till detta och det ska vi alla arbeta med nästa läsår. Elevrådet har varit fungerande och fritidsledaren och läraren som hållit i detta har tagit upp de frågor som varit relevanta med rektor. Elevrådsrepresentantmötet deltar inte rektor i utan rektor möter elevrådets styrelse samma vecka som elevrådsrepresentantmötet varit. Detta har varit ett bra forum för frågor som gäller verksamheten. Tillbud och kränkningar har dokumenterats och skickats till huvudman. Personalen på skolan arbetar dagligen för att motverka detta. Elevcoacherna som finns i korridorerna har haft en stor del i trygghet och lugn under raster då dessa har kunnat ta i saker innan de blir för stora. Elevhälsan och skolan arbetar för en god samverkan, så vi alla arbetar mot samma mål: Alla elever ska vara trygga i skolan. 14 (22)

15 4.3. Förbättrad integration och utbildning för våra nyanlända I detta område följs läroplanens mål kunskaper, utveckling och lärande samt skolan och omvärlden upp. Uppsatta mål för läsåret Samverkan med mottagningsteam, språkstödjare och övrig personal. Rektors beskrivning av resultat Mentorer och undervisande lärare önskar ett större samarbete med mottagningsteamet. Språkstödjare och lärare har mer och mer blivit ett kollegium, samtidigt som deras verksamheter ligger parallellt och inte integrerat. Indikatorer Indikator Lå 14/1 5 Utfal l Lå 15/1 6 Utfal l Andel elever med utländsk bakgrund 21% 32 % Modersmålsundervisning, andel berättigade elever som deltar 22% Lå 15/1 6 Målvärd e Rektors analys av resultatet Kartläggningsmaterialet från skolverket har använts av mottagningsteamets personal. Överlämning av våra nyanlända kan förbättras. Rutin kring mottagande har initierats men måste bli implementerad av all personal, denna rutin måste även revideras i augusti. Kartläggning steg 1 och 2 är enbart grundläggande föra att få en bakgrundsinformation kring eleven. Steg 3 som är ämnesrelaterad har gjorts på enstaka elever. Dessa kartläggningar kommer bli fler framöver. Elevantalet på Mogaskolan har ökat markant i och med flyktingkrisen. Detta har gett personalen en tyngre arbetsbelastning då man inte varit van vid att arbeta med nyanlända. Våra språkstödjare har gjort ett fantastiskt arbete och varit till stor hjälp i många undervisningssammanhang. 15 (22)

16 16 (22)

17 5 Plan för utvecklingsarbetet läsåret 2016/ Höjd måluppfyllelse I detta område ingår läroplansmålen kunskaper, utveckling och lärande samt normen och värden. Skolans målbild En- en satsning Kunskapsprocessen Utveckling av matematikundervisningen (Matematiklyftet), kollegialt lärande Utveckling av svenska språket i alla ämnen (Läslyftet), kollegialt lärande Fortsatt utveckling av arbetslagen Konkretisering av målbilden. Kriterier. Matematikundervisningen fortsätter utvecklas genom fortsatt matematiklyft. Inriktning i detta kollegiala lärande kommer vara IKT, digitala verktyg, nätet som resurs inom matematikämnet. Auskultationer kommer genomföras och fortsatta diskussioner i arbetsgruppen kommer leda till en högre måluppfyllelse för eleverna Alla lärare är språklärare. Vi utvecklar undervisningen genom läslyftet. Inom alla ämnen arbetar vi med språket, vilket utvecklar förståelsen kring begrepp och texter inom alla ämnen. Vi kommer arbeta med modulen Samtal om text under höstterminen Kollegialt lärande över ämnesgränser. Vi går in i en digitaliserad värld. En- en satsning påbörjas ht Elever i år 7 kommer tilldelas en- en verktyg. Instruktionsfilmer kommer byggas upp så all personal kan utveckla sin egen förmåga inom IKT. Vår lärplattform edwise blir en levande plattform. Arbetet i arbetslagen fortsätter vi utveckla genom att ha ett elevhälsoperspektiv, vi implementerar kunskapsprocessen och för diskussioner kring elevledda utvecklingssamtal, extra anpassningar mm. Arbetslagsledare håller fortsatt i dessa möten och är en länk mellan rektor och medarbetare. Arbetslagsledare träffar rektor varannan vecka för information och samarbete. Att få undervisande lärare till respektive arbetslag kommer att växa fram under kommande två läsåren. Nuläge hur ser det ut just nu i förhållande till målbilden? Undervisande lärare i matematik har genomfört första årets matematiklyft på helfart. De allra flesta har pekat på faktorer som de blivit medvetna om påverkar undervisningen. Exempelvis förändrade arbetsmetoder och tydlighet då det gäller arbetet med problemlösning. Dessutom nämner några att man arbetar mer regelbundet med dessa. Det framkommer också att de blivit mer tydliga med mål och innehåll. Arbetslagen har börjat ta form, vi startade dessa i november 2015 och har sedan dess arbetat fram en uppdragsbeskrivning där arbetslagets arbetsuppgifter förtydligats. Dessa ska revideras under hösten. Alla mentorer skulle skapa ett klassrum till sina klasser, för elever och vårdnadshavare, detta har inte skett fullt ut. Tanken är att det till läsår 16/17 ska vara helt utbyggt. 17 (22)

18 Hur kommer ni arbeta under läsåret för att nå målbilden? Åtgärd/aktivi Metoder När? Ansvar tet Arbetslag Gemensamt arbete med kunskapsprocessen, utveckla elevledda utvecklingssamtal, lärande samtal 2 ggr/ mån måndagar Ämneslag Läslyftet Matematiklyf tet En- en satsning Gemensamt arbete med kunskapsprocessen, pedagogiska planeringar, Arbetar utifrån skolverkets moduler Arbetar utifrån skolverkets moduler Alla har ett klassrum på edwise. Instruktionsfilmer kommer läggas upp så all personal, såväl gammal som ny kan se hur man lägger ut information, dokument mm 1 ggn/ mån måndagar Varje vecka tisdag Varje vecka tisdag Löpande under läsåret Rektor, arbetslagsledare, förstelärare ämnesansvarig Rektor, handledare Rektor, 2 st förstelärare Rektor, pedagoger och övrig personal, förstelärare Uppföljning hur ska arbetet följas upp? (löpande, systematiskt) Rektor deltar på matematiklyft och läslyft, samtalar med förstelärare (som har i ansvar att leda matematiklyftet) och handledare (som leder läslyftet) och följer upp arbetet löpande under terminen. Arbetslagens uppdrag följs upp i mötena med rektor och arbetslagsledare, vi vidareutvecklar utifrån det som framkommit. Ämneslagen lämnar in pedagogiska planeringar inom olika ämnesområden till rektor, alt lägger upp dem på edwise så rektor kan följa arbetsgången med dem. Utvärdering och analys. Hur går utvärdering och analys till? Rektor träffar förstelärarna för att se om deras uppdrag är genomförbara, dialog kring deras arbete med kunskapsprocessen och som samtalsledare i lärande samtal. 18 (22)

19 Regelbundna möten med arbetslagsledarna kring elevhälsoärenden och den arbetsorganisation vi arbetar i fungerar. Årshjulet med våra olika aktiviteter uppdateras och följs upp. Pedagogiska planeringar lyfts som goda exempel på konferenser. 19 (22)

20 5.2 Ökad likvärdighet och samverkan I detta område ingår läroplansmålen samerkan; inflytande och ansvar; skolan och omvärlden samt skolan och hemmet. Skolans målbild Rutiner vid övergångar Utveckling av det kollegiala lärandet Utveckla en god kontakt mellan skola och hem Konkretisering av målbilden. Kriterier. För att skapa så goda förutsättningar för våra elever som börjar på krävs tydliga rutiner och strukturer i övergångarna från år 6 till år 7. Därav detta utvecklingsområde. I samverkan med de andra rektorsområdena och elevhälsan se till att eleverna får en bra start. Detta skapar likvärdighet och ökar samverkan mellan våra verksamheter. Diskussion och gemensamt arbete kring detta görs i arbetslag som leds av arbetslagsledare med stöttning av förstelärarna (samtalsledare, lärande samtal), på konferenser och på APT. Skolverkets matematiklyft och läslyft ger oss goda förutsättningar att utveckla det kollegiala lärandet. Läslyftet går in på sitt första år och kommer genomföras av 20 lärare med stöd av handledare. Detta kommer generera ett ämnesövergripande synsätt vilket skapar en god grund till fortsatt samarbete ämnena emellan. Matematiklyftsdeltagarna kommer påbörja auskultationer som en utveckling av det kollegiala lärandet. Föräldraråd startades våren 2016 och kommer fortsätta under läsåret 16/17. God samverkan med hemmet kommer lyfta både elever och lärare. Nuläge- hur ser det ut just nu i förhållande till målbilden Det har påbörjats en formell samverkan mellan skola och vårdnadshavare genom föräldraråd, annan samverkan som sker är genom utvecklingssamtal och föräldramöten. Hur kommer ni arbeta under läsåret för att nå målbilden? Åtgärd/aktivitet Metoder När? Ansvar Övergångar Revidera rutiner vid övergångar så dessa är tydliga för all personal, förslag till revidering läggs fram av rektor Under APT i september Kollegialt lärande Föräldraråd Arbete med Skolverkets moduler Samverkan mellan skola och hem Läsåret 16/17 2 ggr/termin Rektor skoladministratör Rektor Handledare förstelärare Rektor Uppföljning hur ska arbetet följas upp? (löpande, systematiskt) Sker löpande under läsåret vid APT, arbetslagsträffar mm. 20 (22)

21 Utvärdering och analys. Hur går utvärdering och analys till? Arbetet vid arbetslagskonferenser utvärderas skriftligt eller muntligt i slutet av läsåret. Analys av utvärderingar görs av rektor tillsammans med förstelärare eller arbetslagsledare på fritids. Föräldrarådet utvärderas på sista föräldrarådsmötet för läsåret. Analys av utvärderingen gör rektor. Analys av utvärderingen gör rektor tillsammans med förstelärare och arbetslagsledare. 21 (22)

22 5.3 Förbättrad integration och utbildning av våra nyanlända I detta område ingår läroplansmålen kunskaper, utveckling och lärande samt skolan och omvärlden. Skolans målbild skapa och implementera tydlig rutin för mottagning av nya elever Konkretisering av målbilden. Kriterier. Det finns en tydlig rutin för mottagning av nya elever på skolan. Rutinen är tillämpbar oavsett om eleven är nysvensk eller inte. Rutinen är implementerad hos all personal på skolan. Nuläge hur ser det ut just nu i förhållande till målbilden? Det finns en rutin för mottagning av nya elever på skolan. Rutinen är inte tillräckligt kommunicerad och implementerad. Rutinen behöver revideras och anpassas ytterligare till just Mogaskolans förutsättningar. Hur kommer ni arbeta under läsåret för att nå målbilden? Åtgärd/aktivitet Metoder (hur?) När? Ansvar revidering av rutin för mottagning av nya elever Rektor tar fram ett reviderat förslag till mottagningsrutin augusti rektor implementering av rutinen kommuniceras på APT och lyfts vid nyinskrivningar av elever på APT i september och därefter kontinuerligt rektor skoladministratör Uppföljning hur ska arbetet följas upp? (löpande, systematiskt) Rutinen lyfts kontinuerligt av skolassistent då ny elev skrivs in på skolan. Rektor och skolassistent följer upp hur mottagning av nya elever fungerar, vid sina kontinuerliga träffar. Utvärdering och analys. Hur går utvärdering och analys till? Utvärdering och analys sker i hela personalgruppen i slutet av läsåret, tillsammans med utvärdering av andra rutiner på skolan. Utvärdering och analys ligger till grund för revideringen av rutiner 22 (22)