Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Värdegrund - Policy 02 1(6)

Transkript

1 Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Värdegrund - Policy 02 1(6) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Kjerstin Brandt, kurator Lena Sandell, rektor Dokumentnamn ST Likabehandlingsplan för läsåret 2014/2015 Enhet Stagneliusskolan STAGNELIUSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR LÄSÅRET 2014/2015 Målen och planering av åtgärder och aktiviteter som främjar målen i skolans lokala likabehandlingsplan processas fram utifrån analyser av trivselenkäten, elevernas och personalens upplevelse och iakttagelse av skolmiljön samt aktuell lagstiftning. Planen är fastställd och beslutad av rektor 25 augusti Vision På Stagneliusskolan ska det inte förekomma kränkningar av något slag. Elever skall alltid uppleva att de behandlas likvärdigt oavsett social, etnisk och kulturell bakgrund, religion, kön, sexuell eller könsöverskridande läggning, funktionell olikhet eller ålder. På vår skola visar alla respekt och tolerans för att vi människor är olika och vi försvarar de grundläggande värden som vårt samhälle vilar på. Måluppfyllelse 2013/2014 Svarsfrekvensen på trivselenkäten skall uppgå till minst 80%. Målet är uppnått. Innebörden av begreppet Stagg-andan ska vara väl känt av eleverna. Målet är delvis uppnått med de arbetslag som diskuterat begreppet i klasserna. Elever kan uppfatta Staggandan mera som arbetslagets gemensamma aktiviteter eller kårens arrangemang än ett etiskt förhållningssätt. Elevers ibland kränkande språkbruk och kommentarer om och till varandra har upphört. Målet är delvis uppnått då inga elever i trivselenkäten svarar att de fått kommentarer kring utseende och klädsel. Ett antal elever har känt sig trakasserade utifrån kön, etnicitet och religion och målet är därför delvis ej uppnått. Personal och elever känner till och har diskuterat mål och innehåll i läsårets likabehandlingsplan. Målet delvis uppnått enligt kommentarer från arbetslagens läsårsavslutande utvärderingar. Personal och elever känner till och har diskuterat gymnasieförbundets jämställdhetsplan och har arbetat aktivt för en hållbar jämställdhet. Målet delvis uppnått enligt kommentarer från arbetslagens utvärderingar. Pedagogiska råd införs i alla arbetslag. En del av syftet med de pedagogiska råden är att studiero och trygghet i klassrummet ska öka i en fortlöpande interaktion mellan lärare, rektor och elever. Målet är delvis uppnått.

2 2(6) Nulägesanalys Svarsfrekvensen för trivselenkäten har ökat tydligt och omfattar 84% av eleverna. Elever har i enkäten markerat att det hänt att de blivit utsatta för trakasserier. Trakasserierna har i de flesta fall handlat om kommentarer kring kön (11elever), etnicitet och religion (7elever). Behov av fortsatt arbete med språkbruk. Några klasser i årskurs 1 och 2 har saknat schemalagd mentorstid. Mentorerna har skaffat sig en bild av elevernas trivsel och trygghet genom enskilda samtal, utvecklingssamtal, dialog i klassrummet och genom att vara observanta på elevers umgängessätt utanför klassrum och i korridorer. Kartläggning av trivsel, trygghet och studiero har skett genom den förbundsövergripande elevenkäten, som gjordes under mars och april månad Mentorerna har diskuterat resultaten av kartläggningen i sina klasser och har tillsammans med eleverna bestämt ett fokusområde avseende trivsel och trygghet för läsåret 2014/15. Fokusområdena definieras utifrån de respektive utmaningar som arbetslaget har kommit fram till: Kränkande språkbruk och sexistiska kommentarer utanför eller på nätet, bristande studiero med privat användande av mobiler och datorer under lektionstid, bristande trivsel i den egna klassen eller differens mellan pojkar och flickor vad avser likabehandling och utrymme i klassen. Ämneslagen har påbörjat en genusinventering i sina kurser. Flera ämnen med tyngdpunkten på samhälle och historia har fokuserat på genus och jämställdhet. Normkritik har fått fokus i naturkunskap och på mentorstider. Behov av fortsatt arbete i arbetslag och ämneslag. Under förra läsåret erhöll alla elever en egen dator för skolarbetet och det har visat sig att skolan har en stor utmaning då missbruk av datorerna kan störa elevers koncentration i skolarbetet. Mål läsåret 2014/2015 Klasserna har förbättrat resultatet inom det respektive område de beslutat fokusera på under läsåret: Ekonomiarbetslaget - fokus på språkbruket i klassrummet. Handelsarbetslaget - fokus på att stävja ett dåligt språkbruk på ett tidigt stadium. Samed-arbetslaget - fokus på nedsättande kommentarer och på nätetik. Sasam-arbetslaget - Fokus på trivsel och likabehandling/utrymme pojkar/flickor i undervisningen. Sabet-arbetslagen - Fokus på att minska sexistiska uttryck i klasserna, uppmärksamma kränkande språkbruk. Inga elever upplever sig trakasserade på grund av kön, etnicitet eller religion. Eleverna använder datorn till enbart skolarbete under lektionstid. Eleverna har en ökad kunskap om nätvett, digitala avtryck och nätskydd. Alla ämneslag har gjort en genusinventering.

3 3(6) Planerade åtgärder Elevhälsan följer upp, på arbetslagsmötena, utvecklingen i klasserna med arbetet kring de områden klasserna valt att fokusera. Projektmedel från Länsstyrelsen används till föreläsning av Arkan Asaad under läsåret i samarbete med ämneslärare. Internationaliseringsarbetet, arbetet med mänskliga rättigheter och likabehandling förstärks genom planerade seminarier i samarbete med FN-förbundet. Årskurs 1 erbjuds föreläsning och diskussioner med Sara Lund/Claes Schmidt. Årskurs 2 erbjuds föreläsning av samlevnads- och genusexperten Sandra Dahlén. Eleverna arbetar i basgrupper och andra gruppkonstellationer, som främjar möte och dialog mellan elever i klassen. För basgruppernas sammansättning ansvarar mentorerna. Alla elever går tillsammans med mentorer igenom skolans ordningsregler. Eleverna bekräftar med sin namnteckning att de har läst och är införstådda med ordningsreglerna och har för avsikt att följa dem. Under hösten påbörjas en process med revidering av ordningsreglerna. Elevhälsan besöker årskurs 1 och informerar om och diskuterar nätvett, digitala avtryck och nätskydd. De begrepp för elevers och personals etiska och värdgrundsmässiga förhållningssätt på Stagneliusskolan och som definierats genom Stagg-andan uttrycks istället i likabehandlingsplanens vision och läsårets uppsatta mål samt i skolans ordningsregler, dokument som är underlag för diskussioner i klasserna. Mentorstiden är schemalagd på gemensam tid för årskurs 1 respektive årskurs 2 och har ett delvis planerat innehåll om hälsa, kost och andra livsstilsfrågor som samlevnad. Gästföreläsare bjuds in och kompletterar mentors eget arbete i klassen. Ett förslag om planering av Religionsdag (förslag Christer Hedin föreläsare) följs upp och genomförs under förutsättning att det är praktiskt genomförbart och att en ansökan till Gymnasieförbundets utvecklingsfond görs och får bifall. Återkommande aktiviteter för att främja trygghet och trivsel Introduktionsprogram för åk 1. Enskilda samtal, värdegrundsövningar och diskussioner under mentorstid. Samvarodagar för klass/arbetslag och deras mentorer i alla åk. Lektionsarbete kring normativitet och värderingar enligt ämnesplaner och genusinventering. Lektionsarbete utifrån de förslag på upplägg och lämpliga inslag som återfinns i jämställdhetsplanen. Särskilda insatser vid behov för att stärka klassgemenskapen som studieresor och gemensamma aktiviteter utanför skolan.

4 4(6) Kommunikation av Likabehandlingsplanen Personal Skolledningen tar upp likabehandlingsplanen och jämställdhetsplanen vid terminsstart - rektorerna ansvariga Arbetslagsledarna diskuterar med arbetslaget hur arbetet i klasserna med likabehandlingsplan och jämställdhetsplan kan utformas -arbetslagsledarna ansvariga. Ny personal informeras inom ramen för nyanställdas introduktionsprogram rektor ansvarig. Personal som anställs under läsåret får information genom den introduktionspärm som tilldelas rektor ansvarig. Skolans likabehandlingsplan presenteras via hemsidan expeditionen ansvarig. Elever Vid skolstart informeras eleverna om skolans likabehandlingsplan mentorer ansvariga. Mentorer, med stöd av elevhälsoteam, ansvarar för att klasserna arbetar med att nå målen i skolans likabehandlingsplan och att eleverna är bekanta med aktuell lagstiftning och som återges i denna plan. Vårdnadshavare Information om att föräldrar kan ta del av Stagneliusskolans likabehandlingsplan på skolans hemsida ges vid höstens föräldramöte - rektor ansvarig. Vad säger lagen? Ur Skollagen kap 6 Åtgärder mot kränkande behandling 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Ur 2011 års Läroplan för gymnasiet (SKOLFS:144) 2.2 Enligt skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Ur Diskrimineringslag 5 juni 2008, SFS 2008:567, 1kapitlet 1 : Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

5 5(6) Fakta om diskriminering och annan kränkande behandling Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med diskrimineringsområdena. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. 1. Diskriminering omfattar följande områden kön etnisk tillhörighet (tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg) religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder funktionshinder (varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga) 2. Trakasserier är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön etnisk tillhörighet (tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg) religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder funktionshinder (varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga) är av sexuell natur (sexuella trakasserier) 3. Annan kränkande behandling riktas mot en elev av en eller flera andra elever och kan vara verbal genom kommentarer, ryktesspridning eller liknande fysisk genom knuffar, slag eller liknande psykosocial genom utfrysning eller liknande text- eller bildburen genom klotter, kommentarer, sms, mail eller liknande

6 6(6) Förebyggande arbete och rutiner för att upptäcka Lyhördhet från alla vuxna på skolan direkt tillsägelse när någon blir utsatt för trakasserier all personal ansvarig. Elevhälsan fungerar som ett stöd för skolans personal i frågor som rör kränkande behandling elevhälsan och all personal ansvariga. Elevhälsan deltar kontinuerligt i arbetslagens veckomöten, där enskilda elevers psykosociala miljö i skolan kan uppmärksammas för eventuella åtgärder. Under mentorstid skall mentorerna förvissa sig om elevernas trivsel och fånga upp signaler om eventuella problem mentorer ansvariga. Skolsköterska och kurator träffar alla elever i årskurs 1 i början av höstterminen. I samtalen uppmärksammas eleverna på vikten av att de signalerar till personal om de själva eller en kamrat blir utsatta på något sätt. Vid utvecklingssamtal skall mentorerna förvissa sig om elevernas trivsel och fånga upp signaler om eventuella problem. Mentorspärmen kan vara ett stöd i arbetet mentorer ansvariga. När mentor befarar att en elev är utsatt för kränkning inleds, vid behov, samarbete med elevhälsateam mentor ansvarig. Mentorer går igenom resultatet av klassens svar i trivselenkäten tillsammans med eleverna mentorer ansvariga. Vid mentorskonferenserna diskuteras den totala studiesituationen och stämningen i klassen rektor och mentor ansvariga. Arbetslagen tar kontinuerligt upp frågor kring elevers trygghet och trivsel arbetslagsledare ansvariga. Skolsköterskan erbjuder hälsosamtal med elever i år 1 skolsköterska ansvarig. Överlämningar från grundskolor inför nytt läsår rektor och speciallärare ansvariga; lämnar information vidare till elevhälsateam och mentorer.