Lerbergsskolan. Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling. för. Gäller för enheterna F-6 och 7-9 samt fritidshemmen

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Lerbergsskolan Gäller för enheterna F-6 och 7-9 samt fritidshemmen Upprättad Giltig t.o.m Beslutad av skolledning, personal, elever samt föräldraråd

2 Innehåll 1. Handlingsplanens innehåll sid Diskrimineringslagen.... sid Vision... sid Definitioner.. sid Kartläggning.... sid Förebyggande åtgärder för att motverka alla former av kränkande behandling... sid Nulägesanalys.. sid Verksamhetens prioriterade mål 2014/ sid Planerade åtgärder 2014/ sid Utvärdering... sid Revidering..... sid Lerbergsskolans Trygghetsgrupp läsåret 2014/ sid Dokumentation..... sid Arbetsgång vid misstanke om kränkande behandling, trakasserier och/eller diskriminering. sid Bilagor 1. Litteraturlista för elever och föräldrar 2. Trivselregler år F-3 3. Trivselregler år Trivselregler år 7-9 1

3 2. Diskrimineringslagen Den 1 januari 2009 trädde Diskrimineringslagen i kraft (SFS 2008:567). Lagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringslagen och skollagen (SFS 2010:800) utgör grunden till likabehandlingsarbetet. Rektor på skolan har huvudansvaret för likabehandlingsarbetet, men all personal i skolan har ett ansvar att agera i enlighet med likabehandlingsplanen. Till dig som elev Det är viktigt att du som elev känner att det är roligt att vara i skolan och att du känner dig trygg på vår skola. Om du upplever att något inte känns bra, prata med dina föräldrar men även med oss i skolan så vi kan hjälpa dig. Vi förväntar oss av dig som elev Att du visar hänsyn och respekt för alla barn och vuxna och följer trivselreglerna. Till dig som förälder Barn berättar inte alltid om kränkningar som de själva eller andra utsätts för. De tror att det är att skvallra. De kan också vara rädda att det kan bli värre. Att berätta är inte att skvallra, det är att hjälpa. Det är viktigt att du som förälder pratar med ditt barn om detta. Ta kontakt med skolan om du misstänker att ditt eller andras barn är utsatt för någon form av kränkning. Skolans personal avslöjar inte varifrån informationen har kommit. Vi förväntar oss av dig som förälder Att ni informerar skolan om barnet berättar något som tyder på kränkande behandling. Att ni respekterar och accepterar att skolans personal tar kontakt med hemmet om något särskilt har hänt. När du utför goda gärningar känns det mycket bra inombords. Det är som om något inom dig svarar och säger: -Ja, det är så det borde kännas. (Rabbinen Harold Kushner) 2

4 3. Vision Alla som arbetar på Lerbergsskolan skall verka för att skolan är en trygg arbetsplats där arbetsro råder. Vi månar om allas självkänsla. Vi arbetar för att utveckla goda kamratrelationer och att alla ska visa hänsyn och respekt för varandra. Vi arbetar aktivt och målinriktat för att främja barns och elevers olikas lika värde oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Ingen på Lerbergsskolan ska utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling. Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna i skolan. Vi bryr oss om varandra Vi är rädda om våra egna och andras saker Vi låter alla vara med Vi tar hänsyn till varandra Ingen ska behöva känna sig ensam ensam 3

5 4. Definitioner Diskriminering Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering: Någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan utifrån diskrimineringsgrunderna, t.ex. att en pojke inte får ha träslöjd då det redan finns för många pojkar i gruppen. Indirekt diskriminering: Någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt men som får en diskriminerande effekt i praktiken, t.ex. att inte tillåtas specialkost p.g.a. religiösa skäl. Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla barn och elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningar kan vara fysiska t.ex. slag och knuffar; verbala t.ex. hot eller att någon blir kallad för hora, bög eller andra kränkande tilltalsord; psykosociala t.ex. utfrysning eller ryktesspridning; text- eller bildburna t.ex. klotter, brev, lappar, , sms, mms, kommentarer på facebook m.m. Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. En viktig utgångspunkt är att den individuella upplevelsen av en kränkning och att denna upplevelse måste tas på allvar. 4

6 5. Kartläggning För att veta vad skolan främst behöver göra för att förebygga och motverka all kränkande behandling genomförs en kartläggning av nuläget. Utifrån resultatet sätter skolan (elever, föräldrar, personal) upp de mål som vi tillsammans kommer att arbeta med under 2014/2015. Planerade åtgärder läsåret samt utvärdering. F-6 inkl fritidshemmen Kompissamtal i år F-6. Här lär sig eleverna att hantera och använda strategier för konfliktlösning. En viktig del är att tydliggöra för eleverna vilken roll de själva fyller i sammanhanget och hur detta kan utvecklas vidare. Kompissamtalen kräver en kontinuerlig träning och uppföljning för att vara så effektiva som möjligt. Eftersom metoden följer en manual fungerar den inte lika bra i alla klasser utan mentorerna har ibland alternativa samtal och strategier. 7-9 Samtliga flickor i årskurs 8 och pojkar i årskurs 9 erbjuds att gå kursen DISA, en metod att förebygga depression och nedstämdhet. Nio pojkar tackade ja och genomförde kursen. Av flickorna i åk 8 var det endast sju som tackade ja. Att det var så få berodde på att många av dem inte ville missa den idrottslektion som DISA låg på. Läsåret 2014/2015 kommer DISA inte att konkurrera med annan lektion. Elevskyddsombud kommer att utbildas. Två elevskyddsombud i åk 7 har utbildats. Gemensamt för hela skolan Fortsatt arbete att tillsammans med utbildningsförvaltningen utarbeta nya rutiner kring kvalitetsrapporten och Qualisarbetet utifrån den nya skollagen. Arbetet har resulterat i en ny mall för kvalitetsrapporten. Qualisundersökning för elever och föräldrar under våren Ej genomfört då vi kommer att övergå till Skolverkets material BRUK. Elevenkäter i samband med utvecklingssamtal. Elevenkäterna har legat till grund för punkt 7 Nulägesanalys. Elevens val kommer att genomföras koncentrerat under en vecka på höstterminen resp. vårterminen i årskurs 6-9. I årskurs F-3 under ett par dagar per termin. (ledning/arbetslag ansvarar) F-3 hade under hösten tema Astrid Lindgren och på våren kunde eleverna välja olika praktiska ämnen såsom musik/drama teknik och utomhuspedagogik. Åk 4-6 har under sina veckor bland annat haft olika uteaktiviteter, drama/film, stadsvandring och åk 7-9 hade på hösten tre aktiviteter som alla elever deltog i och på våren delades eleverna upp årskursvis och med val utifrån elevernas önskemål. När det gäller värdegrundsarbetet, återuppta samarbetet med andra kommunala skolor i Höganäs kommun. Det har inte funnits utrymme för att kunna fullfölja denna målsättning. Trivselregler har reviderats utifrån Likabehandlingsplanen och kommunens drogpolicy. Blanketten Handlingsplan har reviderats. 5

7 6. Förebyggande åtgärder för att motverka alla former av kränkande behandling Arbetet med likabehandlingsplanen hör ihop med skolans vardagliga arbete med värdegrunden. Lerbergsskolan har en Trygghetsgrupp som arbetar för ökad trivsel och trygghet i skolan genom att förebygga och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Gruppens uppgifter består även av att synliggöra frågor kring värdegrunden i arbetslagen, hålla sig ajour med aktuell forskning inom området samt ansvara för uppdatering av likabehandlingsplanen. Trygghetsgruppen består av personal från samtliga arbetslag, ledning, skolsköterska samt kurator. Gruppen träffas kontinuerligt under året. Genom årliga elevenkäter i skola och på fritidshemmen görs en kartläggning av den psykosociala miljön för att identifiera förekomst av utsatta elever, presumtiva mobbare och platser där händelser inträffar/kan inträffa, m.m. (mentor ansvarar) Lärarna har schemalagd tid, 60 min/v, då elevvård och pedagogiska frågor diskuteras. Kränkningar och andra händelser dokumenteras i löpande ärendelogg. Vid upprepade kränkningar görs handlingsplaner, se p. 14. (mentor/arbetslagen ansvarar) Tillsynen av eleverna är viktig, därför har skolan ett rastvaktsschema som ses över vid varje terminsstart. (ledningen ansvarar) Elevråd i åk f-3, 4-6 samt 7-9. Elevrådet i f-3 är nytt för läsåret. (rektor samt tre pedagoger ansvarar) Tillsammans med Föräldrarådet, som består av föräldrar till elever i alla årskurser, diskuteras förebyggande åtgärder för att motverka kränkande behandling. Föräldrarådet träffas 4-6 gånger per läsår. (Föräldrarådet ansvarar) Nätverk Lerberget: Personal från skolan träffar representanter från polis, fritidsgård, kyrka och socialförvaltning fyra gånger per läsår.(ledningen ansvarar) Under läsåret 2014/2015 fortsätter profilen Idrott, Hälsa och Värdegrund för att främja våra elevers hälsa både fysiskt, psykiskt och socialt, vilket bl.a. innebär att varje klass f-9 har en lektionstimme mer idrott och hälsa samt förebyggande värdegrundsarbete, till exempel DISA. (förebyggande arbete mot depression). (ledningen ansvarar för att förutsättningar ges) Elevskyddsombud i åk 7-9 utbildas och deltar regelbundet i skyddsronder. (ledning och skyddsombud ansvarar) Fritidsgård finns under vissa eftermiddagar och kvällar i skolans lokaler. (kulturskolan ansvarar) 6

8 Biblioteksverksamhet under skoldagen där eleverna har möjlighet att vistas även under rasterna.(lärare/skolbiblioteket ansvarar). Likabehandlingsplanen presenteras och förankras: - för elever vid läsårsstart (mentor ansvarar), - på föräldramöten vid läsårsstart (mentor ansvarar) - på Lerbergsenhetens hemsida. (IT-ansvarig ansvarar) - vid introduktion av nya elever och föräldrar (mentor ansvarar) - vid introduktion av ny personal (rektor ansvarar) - i personalgruppen vid uppstart av nytt läsår (ledning ansvarar) Åtgärder på elev- och klassnivå Rutiner för att undanröja allt som gör att elever riskerar att hamna utanför, t.ex. att inte ha någon att arbeta med i klassrummet. Vi arbetar alltid med styrda grupper för att undvika utanförskap. (ansvarig pedagog) Mentor går igenom innehållet i likabehandlingsplanen med sina elever varje läsår och klargör hur de kan få hjälp om problem uppstår. (mentor ansvarar) Mentorsgrupper i åk 7-9 har schemalagd mentorstid. (mentor och ledning ansvarar) Lektioner genomförs för att påverka attityder i fråga om diskriminering och annan kränkande behandling. Samtal, vänskapsövningar och självstärkande övningar ska ingå som en naturlig del av skolarbetet för att påverka attityder i fråga om diskriminering och annan kränkande behandling. (ansvarig pedagog) Klassråd (ansvarig pedagog) Trivselregler, som är utarbetade av personal och elever, skall finnas i varje klassrum/avdelning. Dessa är utarbetade tillsammans med eleverna.(mentor ansvarar) Fritidshemmen har gemensamma förhållningsregler och försöker att i så stor utsträckning som möjligt dela barnen i mindre icke statiska grupper dels för att få en större vi-känsla mellan barnen, dels för att få en lugnare miljö för dem. Alla rum som barnen har tillgång till innehåller aktiveringsmaterial som passar alla barn oavsett kön och ålder. Åtgärder på föräldranivå Vid behov kontakt med vårdnadshavare om elevens skolsituation via Fronter, mejl och/eller telefon. (mentor ansvarar) 7. Nulägesanalys Utifrån enkätundersökningar till barn och föräldrar samt samtal med föräldrar trivs barnen precis som tidigare över lag bra och känner trygghet och delaktighet. I vissa grupper har det varit en del turbulens, inte så mycket konflikter mellan många elever utan mer mellan ett fåtal elever som medför att det blir oro i resten av grupperna. För att minska konflikter och öka kamratandan arbetar pedagogerna med olika värdegrundsövningar till exempel rollspel utifrån elevernas egna upplevelser och samtal i olika gruppkonstellationer. Pedagogerna agerar snabbt vid uppkomna situationer, meddelar berörda föräldrar och arbetar i övrigt utifrån punkt 14 i skolans Likabehandlingsplan. Olika sätt att öka studieron har bland annat varit att starta dagen med tyst läsning, begränsa ytorna som eleverna får vara på under lektionstid så att pedagogerna har en möjlighet att med sin närvaro skapa studiero samt genom diskussioner medvetandegöra eleverna om vikten av studiero. Tidigare har biblioteket varit ett område där miljön varit orolig men i och med att en skolvärd anställdes under vårterminen har det blivit en lugnare. Skolvärden har även bidragit till att det har blivit lugnare både utanför och inne i matsalen. Det har förekommit en del ovårdat språk bland eleverna. Fritidshemmen har arbetat på olika sätt med praktiska värdegrundsövningar, filmvisning samt information hem till föräldrarna om vilket språkbruk som förekommit, vilket har gett ett mycket gott resultat. 7

9 8. Verksamhetens prioriterade mål 2014/2015 Skolan arbetar aktivt för att motverka alla former av kränkande behandling. Öka studieron ytterligare för eleverna. Förekomsten av ovårdat språk ska ytterligare minska och helst försvinna helt. Under året fortsätta att utveckla skolans profil Idrott, Hälsa, Värdegrund. 9. Planerade åtgärder 2014/2015 F-6 inkl fritidshemmen På fritidshemmen göra blandade grupperingar mellan kön och ålder samt ge barnen möjlighet att prova på olika aktiviteter. Kompissamtal eller motsvarande i år F Samtliga flickor i årskurs 8 och pojkar i årskurs 9 erbjuds att gå kursen DISA, en metod att förebygga depression och nedstämdhet. Elevskyddsombud kommer att utbildas. Gemensamt för hela skolan: Fortsatt arbete tillsammans med utbildningsförvaltningen att utarbeta nya rutiner kring kvalitetsrapporten. Skolverkets verktyg BRUK ersätter Qualisenkäterna. BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i förskola och skola. Elevenkäter i samband med utvecklingssamtal. Elevens val kommer att genomföras koncentrerat under en vecka på höstterminen resp. vårterminen i årskurs 6-9. I årskurs F-3 under ett par dagar per termin. (ledning/arbetslag ansvarar) 10. Utvärdering Likabehandlingsarbetet utvärderas fortlöpande under läsåret bland annat genom: - Trivselenkät inför utvecklingssamtal (mentor ansvarar) - Enkät för trivseln på fritidshemmen. - Enkäter angående den psykosociala miljön anpassade efter behov i resp. klass.(mentor ansvarar) - BRUKenkät för elever och föräldrar (ledningen ansvarar) - Rapporter från Trygghetsgruppen (sammankallande ansvarar) Detta sammanställs vid läsårets slut och rapporteras via sammankallande i Trygghetsgruppen till skolledningen. Likabehandlingsplanen ska utvärderas av personal, elever och föräldrar och trivselreglerna av personal och elever och förslag på revidering ska ske inom ett år efter revidering av Likabehandlingsplanen. Detta sker genom genomgång av förslag till Likabehandlingsplanen på möten med Trygghetsgruppen, Kamratråd, Elevråd samt utskick för synpunkter och godkännande från föräldraråd. Utvärderingen utgör tillsammans med kartläggning, grund för ev. resursfördelning och åtgärder. 8

10 11. Revidering I samband med utvärdering och uppföljning av Likabehandlingsplanen vid läsårets slut görs en revidering med särskilt fokus på vilka insatser/åtgärder som ska vidtas i fortsättningen. 12. Lerbergskolans Trygghetsgrupp läsåret 2014/2015 Annacarin Jendland, rektor annacarin.jendland@hoganas.se tel Magnus Lindow, rektor magnus.lindow@hoganas.se tel Susanne Palm, sammankallande susanne.palm@hoganas.se tel Petra Hafstöm Stolt, år F-3 petra.hafstrom@hoganas.se tel Maria Wåhlin, år 4-6 maria.wahlin@hoganas.se tel Sofi Malmberg, år 7-9 sofi.malmberg@hoganas.se tel Catarina Petersson, fritidshem catarina.petersson@hoganas.se tel Vivi Haraldsson, kurator vivi.haraldsson@hoganas.se tel Ewa Wihlborg, skolsköterska ewa.wihlborg@hoganas.se tel Dokumentation Vid konflikt eller annan händelse ska den inblandade personalen skriftligt dokumentera händelse och åtgärd i löpande ärendelogg samt ev. utarbeta handlingsplan. När en handlingsplan upprättas skall rektor informeras för vidare information till huvudman. 9

11 14. Arbetsgång vid misstanke om kränkande behandling, trakasserier och/eller diskriminering Om det uppstår en situation där en elev upplever sig kränkt av en annan elev skall all personal känna till följande rutin och ansvarsfördelning. Om någon känner sig kränkt är det skolans skyldighet att prioritera detta och agera så fort som möjligt. Dokumentation ska göras av den som handhar situationen. Vad? Vem? Dokumentation 1.* Prata med eleven som upplever sig kränkt och ta reda på: Vad har hänt? Vilka är inblandade? Hur ofta? * Elevens vårdnadshavare informeras. Ärendelogg. * Om ärendet inte kan avslutas gå vidare till steg 2. 2.* De som kränkt kallas en i taget till samtal. Eleverna ska upplysas om att skolan ser allvarligt på det inträffade och att kränkningen genast måste upphöra. * Sammankallande i Trygghetsgruppen informeras. * Elevernas vårdnadshavare informeras. * Ärendet lyfts i arbetslaget * Uppföljning genom samtal efter någon dag. Den kränkta eleven erbjuds vid behov stöd. * Rektor informeras. * Om ärendet inte kan avslutas gå vidare till steg 3. Två personal varav, om möjligt, en av dem mentorn. Ärendelogg. Handlingsplan mot kränkande behandling. Rektor informerar huvudman. 3. * Trygghetsgruppen delges ärendet. * De som kränker kallas till samtal med representanter ut Trygghetsgruppen. * Elevernas vårdnadshavare informeras. * Om ärendet inte kan avslutas gå vidare till steg * Trygghetsgruppen tillsammans med mentor anmäler ärendet till Elevhälsoteamet som beslutar om åtgärder. 5. * Uppföljande samtal med samtliga inblandade elever tills situationen utifrån den kränkta elevens upplevelse bedöms utredd. Respektive mentor, representanter ur Trygghetsgruppen. Respektive mentor, representanter ur Trygghetsgruppen. Elevhälsoteamet/ rektor Respektive mentor, representanter i Trygghetsgruppen Ärendelogg. Ärende till Trygghetsgruppen Handlingsplan mot kränkande behandling. Ärendelogg. Ärende till Elevhälsoteamet. Handlingsplan mot kränkande behandling. Ärendelogg. Handlingsplan mot kränkande behandling. När vuxen kränker elev I de fall som personal diskriminerar eller på annat sätt kränker elever har kollegor alltid en skyldighet att reagera och ett ansvar att påtala vad lagen och lärarnas yrkesetik säger. Rektor informeras av den som ser/hör att elever diskrimineras eller kränks på annat sätt. Rektor kallar till samtal, vidtar åtgärder samt informerar huvudman. 10