Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012"

Transkript

1 Bedömningar för lärande - i teori och praktik Kristina Lohman Flen 21 mars 2012

2 Eftermiddagens innehåll Bedömningar för lärande, teori och praktik varvat med egna erfarenheter! Kaffepaus ca

3 ASSESSMENT

4 BLACK BOX Vilka kompetenser syftar undervisningen till att utveckla? Hur bedöms dessa kompetenser? Hur tänker och resonerar lärarna om lärande och bedömning?

5 BLOOMS TAXONOMI Värdering Syntes Analys Tillämpning Förståelse Faktakunskaper

6 Resultat 10% - av alla uppgifter handlade om att eleverna förutsattes tänka själva!

7 Hur planeras undervisningen? Kunskapsområde Utvärdering Planering Genomförande

8 Hur planeras undervisningen? Kunskapsområde Utvärdering BEDÖMNING Planering Genomförande

9 Vår historia spökar! 1:a 7% 2:a 24% 3:a 38% 4:a 24% 5:a 7%

10 Vilka kompetenser vill vi att eleverna ska ha med sig i bagaget när de slutar skolan?

11 UTMANINGAR Att kopplingen mellan undervisning och nationella mål är otydlig Att eleverna arbetar ofta självständigt Att eleverna inte utmanas i tillräckligt hög grad sin kunskapsutveckling Att elevernas inflytande och delaktighet är låg Att de skriftliga proven dominerar bedömningspraktiken Att elevernas kommunikativa och problemlösande förmågor inte stimuleras tillräcklig utsträckning

12 Det går att förbättra elevernas resultat med 100 procent Genom att återupprätta och utveckla lärares bedömarkompetens går det att förbättra elevernas förmåga att tänka. Endast när eleverna blir bättre på att tänka kommer deras faktiska resultat att bli bättre Christian Lundahl 2010

13 Begrepp Bedömning för lärande, BFL Formativ bedömning Summativ bedömning Pedagogiska bedömningar

14 Summativa bedömning= Hur långt har eleven kommit? I efterhand Formativ bedömning= En pedagogisk metod som hjälper eleverna utveckla sitt lärande medan det pågår

15 För vem? För eleven tex. att veta var man befinner sig i relation till ett mål! För läraren att veta var eleven/gruppen finns i relation till ett mål!

16 Bedömning Att förflytta sig från en position mot ett uppställt mål.

17 Bedömning Bro mellan lärande och undervisning -

18 Bedömningens didaktiska frågor Vad ska bedömas? Vilken förförståelse har eleverna? Hur tar jag ta reda på om eleverna hänger med i undervisningen? Hur får eleverna information/feedback så att det arbetar med rätt saker? Hur tar jag reda på om eleverna nått målen?

19 Strukturer i lärandet! Scaffold assessment

20 Elevers skolframgång handlar om hur det ser ut inne i skolan - vikten av engagerade lärare - ett fungerande samspel mellan elev och lärare - höga förväntningar på eleverna John Hatties studie Visible Learning (2009)

21 VILKA EFFEKTER GER NIVÅGRUPPERING? 0,12 0,15 0,40 0 ZONE OF DESIRED EFFECTS REVERSE Från Hattie (2009): Visible learning Nivågruppering = 0,12

22 VILKA EFFEKTER GER KLASSTORLEK? 0,15 0,21 0,40 0 ZONE OF DESIRED EFFECTS REVERSE Från Hattie (2009): Visible learning Klasstorlek = 0,21

23 VILKA EFFEKTER GER FORMATIV BEDÖMNING? 0,40 0,15 0,70 0 ZONE OF DESIRED EFFECTS REVERSE Från Hattie (2009): Visible learning Formativ bedömning = 0,4 0,7

24 VILKA EFFEKTER GER FORMATIV BEDÖMNING? 0,15 0,40 0 ZONE OF DESIRED EFFECTS REVERSE Bedömningsmatris + självbedömning = 0,99 Från Hattie (2009): Visible learning 0,99

25 VILKA EFFEKTER GER FORMATIV BEDÖMNING? 0,15 0,40 0 ZONE OF DESIRED EFFECTS REVERSE Kamrat- och sambedömning + matris = 1,46 Från Hattie (2009): Visible learning Zone of extreme effects 1,46

26 Bedömningar för lärande En dynamisk interaktion med lärandeprocessen. Har betydelse för elevernas hela utveckling både självförtroende, självkänsla och kognitiva utveckling. Forskningen visat att lågpresterande elever, men också övriga elever, förbättrar sina resultat och utvecklas.

27 Bedömning för lärande Kunskapsområde Utvärdering Planering BEDÖMNING Genomförande

28 Nyckelstrategier Att dela målen för den förväntade inlärningen Klargör och utred målen för inlärningen och kriterier för att lyckas. Eleven måste vinna en förståelse för undervisningens mål för att kunna uppnå dem. Klassrumssamtalet Feedback Självbedömning Konstruera effektiva klassrumsdiskussioner, frågor och uppgifter som utforskar lärande och klargör tecken på lärande. Ge feedback som flyttar eleverna framåt Aktiverar eleverna som ägare av sin egen inlärning. Skapar kvalitetsförståelse genom erfarenhet. Kamratbedömning Aktiverar eleverna som resurser för lärande åt varandra. Skapar kvalitetsförståelse genom erfarenhet. Bevis på elevernas lärande används för att anpassa undervisningen så att den möter elevernas omedelbara inlärningsbehov. Williams 2007

29 Att eleven vet vilka mål som ska bedömas är central i lärande bedömningar! Bedömning sker alltid i relation till något= MÅL!

30 Vad ska bedömas? Två perspektiv Vad ska eleven kunna? Vad ska elev kunna göra med sina kunskaper? Att kunna använda kunskapen i handling= kompetens!

31 Vilka kompetenser talar läroplan och kursplaner om? lösa problem reflektera utvärdera tillämpa värdera sammanställa beskriva sortera se sammanhang dra slutsatser motivera jämföra beskriva använda begrepp analysera argumentera definiera genomföra

32 Vad ska eleven kunna GÖRA med sin kunskaper? Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder. Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar. Dessutom beskriver eleven hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck.

33 Vad ska eleven kunna GÖRA med sin kunskaper? Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9( HISTORIA) Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.

34 Att arbeta vidare med.. Hur arbetar du så att eleverna förstår målen med undervisningen?

35 Frågor i klassrummet Om man inte frågar eleverna - hur ska man då veta vad de förstår eller varför de gör som de gör? (Mis)conceptions= vilka föreställningar har eleverna? Kvalitativa skillnader Mer basketboll än bordtennis

36 Vad händer om vi tar bort näbben?

37 Higher-order thinking skills, HOTS. Kritiskt tänkande är en process i vilken man blir känslig för problem, brister, saknade element, disharmonier, motsättningar o s v som leder till att man kan upptäcka svårigheter, söka efter lösningar, gissa, formulera hypoteser, testa och pröva. Gunilla Svingby.

38 Frågor i klassrummet Forskningen visar att 10% av alla frågor i klassrummet är high-order thinking questions

39 Exempel 1 När startade andra världskriget? A 1919 B 1938 C 1939 D 1940 E 1941

40 Exempel 2 Orsaken till problemen med kärnkraftverket Fukushima i Japan var: A B C D Tsunamivågorna slog in över kärnkraftverket Personalen gjorde fel (mänskliga faktorn) Brist på ström Den är gammal och dåligt underhållen

41 Frågor i klassrummet Efter lektionen ställ frågan: - Vad ska lektionen i morgon börja med? Exit questions eller exit tickets

42 Bedömning för lärande handlar till stor del om att ställa frågor som gör att eleverna tänker efter, att deras tankar blir synliga och att återkopplingen får dem att tänka till lite

43 Kamratbedömningar Tre fördelar - Främjar elevernas förmåga att bedöma sina egna förmågor - Skapar en kognitiv förstärkning av det egna lärandet - Eleverna ses som resurs för varandra Stimulerar samlärandet

44 Kamratbedömningar A. Utgå från kriterier/mål ( inte betyg) Visa goda exempel Använd gärna matriser Checklistor. B. Arbete i grupp - fråga först en kamrat - arbete med utmanade frågor/uppgifter som löses tillsammans

45 Självbedömningar Matriser/kriterier Reflektions/loggböcker Portfolios Ipsativa bedömningar Summativa prov i formativt syfte

46 Syfte med feedback ett stöd för eleven att nå målen!

47 Feedback Ge feedback som hjälper eleverna att prestera bättre på liknande uppgifter i framtiden. Förlita dig inte bara på ord, utan kombinera återkoppling på konkreta förslag på aktiviteter som hjälper eleverna att närma sig målet. Anders Jönsson

48 Hur? 23p av 60 möjliga? 43%? G? Toppen? Når målen? Elever får oftast feedback som är fattig på information. Wiliam och Black

49 Feedback Personlig nivå t.ex. beröm Uppgiftsnivå t.ex. faktafel Processnivå t.ex. hur nästa uppgift ska bli bättre Metakognitiv nivå t.ex. hur ska jag hantera den feedback jag får Hattie & Timperley (2007)

50 Two stars and a wish

51 Utmaningar Tidsperspektivet. Ju tidigare desto bättre Eleven får ingen möjlighet att göra om Eleven förstår inte lärarens språk Lärarens ambition.. ger mer beröm.. än konstruktiv återkoppling.. Eleven vet inte hur den ska använda feedbacken

52 Allsidiga bedömningar TRIANGULERA MÅL

53 Alignment Stämmer bedömningen ihop med målen? Hur planeras undervisningen?

54 Lärande bedömningar Lärande bedömningar handlar om att.. ge eleverna inflytande för att de ska kunna ta ansvar för sitt lärande göra det osynliga synligt skapar strukturer i lärandet

55 ..fortsättning följer och.. tack för i dag!

Som man frågar får man svar

Som man frågar får man svar Som man frågar får man svar Kristina Lohman Stockholm 6 februari 2014 ASSESSMENT Kunskapsresan Kontexten Lärmiljön Resultat Lärarens förmåga att möta eleverna är avgörande! Lärmiljön Elevers skolframgång

Läs mer

1. Kunskapande för framtiden. - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess

1. Kunskapande för framtiden. - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess 1. Kunskapande för framtiden - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess BFL = Bedömning för lärande IKT = Informations- och kommunikationsteknik SUA= Språkutvecklande arbetssätt IDAG Den

Läs mer

1. Kunskapande för framtiden. - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess

1. Kunskapande för framtiden. - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess 1. Kunskapande för framtiden - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess BFL = Bedömning för lärande IKT = Informations- och kommunikationsteknik IDAG Den enskilt viktigaste faktorn för

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Varför BfL Fem strategier Förtydliga och förstå mål och kriterier Andreia Balan Utgångspunkter Förändrad kunskapssyn - lärande är en meningsskapande process och inte överföring av

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Varför BfL Fem strategier Förtydliga och förstå mål och kriterier Varför BfL Fem strategier Förtydliga och förstå mål och kriterier Andreia Balan Andreia Balan Utgångspunkter Förändrad

Läs mer

Bedömning för lärande. Andreia Balan

Bedömning för lärande. Andreia Balan Bedömning för lärande Andreia Balan Hur kan så mycket forskning publiceras med så liten effekt på undervisningen? Man inriktar sig ofta på strukturella ting, som klasstorlek, skolval, nivågruppering och

Läs mer

lärande i klassrummet?

lärande i klassrummet? Vad säger forskningen om Vad säger forskningen om lärande i lärande i klassrummet? klassrummet? Vad är BfL? Fem strategier Andreia Balan Andreia Balan Utgångspunkter Förändrad kunskapssyn - lärande är

Läs mer

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera

Läs mer

Forma&v undervisning - forma&v bedömning

Forma&v undervisning - forma&v bedömning Forma&v undervisning - forma&v bedömning 5 nyckelstrategier för forma3v undervisning Paul Black & Dylan Wiliam Assessment and classroom learning. Assessment in Educa.on (1998) A= följa lärandet 2013 Dylan

Läs mer

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, Historia åk 8 vt-13 Beskriv arbetsområdet för eleven här. Ingressen kan rama in arbetsområdet och/eller väcka elevens nyfikenhet. Revolutionernas tid Fram till sportlovet, och eventuellt lite längre, kommer

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Varför BfL Fem strategier Förtydliga och förstå mål och kriterier Andreia Balan Utgångspunkter Förändrad kunskapssyn - lärande är en meningsskapande process och inte överföring av

Läs mer

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning Formativ bedömning - en väg till bättre lärande Inger Ridderlind Stina Hallén www.prim-gruppen.se Bedömning Bedömning av kunskap - summativ Bedömning för kunskap - formativ Från att mäta kunskap till pedagogisk

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth 2013-04-23

Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth 2013-04-23 Variation i undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2013-04-23 Bedömning Att göra det viktigaste bedömbart och inte det enkelt bedömbara till det viktigaste. Astrid Pettersson, PRIM-gruppen

Läs mer

Bedömning för lärande i matematik i praktiken. Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning för lärande i matematik i praktiken. Per Berggren och Maria Lindroth Bedömning för lärande i matematik i praktiken Per Berggren och Maria Lindroth 2012-10-30 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar

Läs mer

Bedömning för lärande. Andreia Balan 2012

Bedömning för lärande. Andreia Balan 2012 Bedömning för lärande Andreia Balan 2012 Dagens föreläsning 1. Faktorer som har störst effekt på elevernas prestationer 2. Bedömning för lärande 3. En fallstudie i matematik Hur kan så mycket forskning

Läs mer

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande Bedömning Summativ Formativ bedömning en väg till bättre lärande Gunilla Olofsson Formativ ------------------------------------------------- Bedömning som en integrerad del av lärandet Allsidig bedömning

Läs mer

Bedömning för lärande. Nyckelpersoner 2012-02-24

Bedömning för lärande. Nyckelpersoner 2012-02-24 Bedömning för lärande Nyckelpersoner 2012-02-24 Chríster Wede, Högskolan Borås Skolspelet Fundera en minut Ska vi anteckna? Ska vi kunna det här? Kommer det här på provet? Vi måste bestämma när vi har

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Workshop för rektorer Med BFL-glasögon i klassrummen 2013-09-19 Mål med dagen: Bidra med tankar om vad man som rektor kan se, fråga efter och följa upp i arbetet med bedömning för

Läs mer

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth Bedömning av matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-01-08 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Till eftertanke. GENSVAR OCH KAMRATBEDÖMNING Verktyg för lärande. Dagens föreläsning Carolin Heyer Ingerborg Hull 1

Till eftertanke. GENSVAR OCH KAMRATBEDÖMNING Verktyg för lärande. Dagens föreläsning Carolin Heyer Ingerborg Hull 1 Till eftertanke Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan

Läs mer

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Lärande bedömning. Anders Jönsson Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt

Läs mer

Skäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.!

Skäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.! Skäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.! Tranströmer Bedömning för lärande och likvärdighet! anders.holmgren@boras.se

Läs mer

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier 1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier En förutsättning för framgångsrikt arbete med bedömning för lärande bygger på att eleverna delges och får förståelse för målen med undervisningen

Läs mer

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-01-26

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-01-26 Bedömning av matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2012-01-26 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Föräldrars livserfarenheter som resurs läxor och formativ bedömning. Max Strandberg lärare och fil dr i didaktik Stockholms universitet

Föräldrars livserfarenheter som resurs läxor och formativ bedömning. Max Strandberg lärare och fil dr i didaktik Stockholms universitet Föräldrars livserfarenheter som resurs läxor och formativ bedömning Max Strandberg lärare och fil dr i didaktik Stockholms universitet Didaktik undervisningskonst Läraren Innehållet Didaktisk relation

Läs mer

matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-05-21

matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-05-21 Varierad undervisning och bedömning av matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-05-21 5x5-spel Vad är mönstret värt? Kul Matematik Per Berggren och Maria Lindroth Matematiska förmågor

Läs mer

Mål, kriterier & bedömningsmatriser. Anders Jönsson Högskolan Kristianstad

Mål, kriterier & bedömningsmatriser. Anders Jönsson Högskolan Kristianstad Mål, kriterier & bedömningsmatriser Anders Jönsson Högskolan Kristianstad Om mig: Projekt: Vad är en bedömningsmatris? Vad är en bedömningsmatris? K Kriterium r 1: Glad i t e Kriterium r 2: Grå i e r Nivå

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken Vikten av att lärare och rektorer arbetar strategiskt med vetenskap och beprövad erfarenhet står inskriven i 2010 års skollag: Första kapitlet femte

Läs mer

Kunskap och lärande Kommunövergripande analys över elevernas upplevelse av sin egen lärandemiljö och formativ bedömning

Kunskap och lärande Kommunövergripande analys över elevernas upplevelse av sin egen lärandemiljö och formativ bedömning Kunskap och lärande 2017 - Kommunövergripande analys över elevernas upplevelse av sin egen lärandemiljö och formativ bedömning Barn- och utbildningsförvaltningen i Varberg Elisabeth Svennerstål Jonsson

Läs mer

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700 Historia åk 4-6 - Centralt innehåll Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte Den svenska statens framväxt och organisation Det svenska Östersjöriket Orsaker, konsekvenser och migration

Läs mer

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Formativ bedömning i matematikklassrummet Modul: Taluppfattning och tals användning Del 4: Formativ bedömning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström, NCM Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning kan uppfattas väldigt olika,

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

Formativ bedömning. - några grunder. Niklas Gustafson

Formativ bedömning. - några grunder. Niklas Gustafson Formativ bedömning - några grunder Niklas Gustafson niklas.gustafson@mah.se 1 Bedömningssystem ändras/reformeras. Leder till: Bedömningspraktiken förändras i skolorna. (Skolverket) 2 Först Summativ bedömning

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning/betyg Bedömning för lärande Om du ska lyckas att föra en människa mot ett bestämt mål, Måste jag först finna henne där hon är och börja där. Den som inte kan det lurar sig själv, när hon tror

Läs mer

3. Nyanserad och framåtriktad respons

3. Nyanserad och framåtriktad respons 3. Nyanserad och framåtriktad respons Respons är ett centralt begrepp inom bedömning för lärande. I den engelska forskningslitteraturen, och i viss mån även i Sverige, går den under namnet feedback. Det

Läs mer

Nya samlade läroplaner

Nya samlade läroplaner Nya samlade läroplaner Nya reformer Den nya skollagen En förändrad läroplan för förskolan Nya läroplaner för den obligatoriska skolan En ny gymnasieskola En ny betygsskala 350 lärare, didaktiker och experter

Läs mer

Hämta appen Socrative student

Hämta appen Socrative student Hämta appen Socrative student Skäms inte för att du är människa, var stolt! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt. Du blir aldrig färdig, och det är som det skall. Tranströmer Bedömning för lärande!

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Träff BFL-piloter 15/11

Träff BFL-piloter 15/11 Träff BFL-piloter 15/11 Kollegiesamtal Dokumentationsmall Personlig handlingsplan Big 5 Att involvera eleverna Välkomna! Handlingsplan Beskriv vad du ska införa i din undervisning och vilken förändring

Läs mer

Bedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21

Bedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21 Bedömning för lärande Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21 Syfte Utveckla förståelsen om vad bedömning för lärande innebär för förskoleklassens verksamhet. Dagordning 13.00

Läs mer

Kursplanen i ämnet religionskunskap

Kursplanen i ämnet religionskunskap DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet religionskunskap Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

HISTORIA 3.13 HISTORIA

HISTORIA 3.13 HISTORIA 3.13 STORIA Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Lärande. Planering. Bedömning. Idag. Bedömningen börjar i planeringen. Bedömning vad är det? Ramverk och verktyg för formativ bedömning.

Lärande. Planering. Bedömning. Idag. Bedömningen börjar i planeringen. Bedömning vad är det? Ramverk och verktyg för formativ bedömning. Planering och Bedömning för och av Lärande Pernilla Lundgren pernilla.lundgren@stockholm.se @frkpernilla http://pedagogstockholmblogg.se/larandebedomning Idag Bedömningen börjar i planeringen Bedömning

Läs mer

Regional Teknikkonferens Gävle Mats Hansson

Regional Teknikkonferens Gävle Mats Hansson Regional Teknikkonferens Gävle 2016-10-31 Mats Hansson Just nu på Skolverket NT-satsningen tar slut i december. Nationellt skolutvecklingsprogram innehåller kompetensutveckling genom moduler och kollegialt

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30-12.00 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens

Läs mer

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande

Läs mer

PROGRAM FÖR FÖRMIDDAGEN

PROGRAM FÖR FÖRMIDDAGEN PROGRAM FÖR FÖRMIDDAGEN 8.30 LARS GÖR EN GENOMGÅNG AV DE VIKTIGASTE I KAPITEL 2 FRÅN BOKEN 9.00 DISKUSSIONSFRÅGOR FRÅN KAPITEL 2 INKLUSIVE FIKA 10.00 REDOVISNING FRÅN VARJE GRUPP 10.15 DIGITALA VERKTYG

Läs mer

Bedömningssamtal Johannes Nygren. biträdande rektor historia & samhällslära Grundskolan Norsen

Bedömningssamtal Johannes Nygren. biträdande rektor historia & samhällslära Grundskolan Norsen Bedömningssamtal 3.11.2016 Johannes Nygren biträdande rektor historia & samhällslära Grundskolan Norsen Innehåll & mål idag: Bedömning av lärande Vitsordsdiskussion & utvecklingssamtal Självbedömning Bedömningskriterier

Läs mer

Bedömning för lärande. Andreia Balan

Bedömning för lärande. Andreia Balan Bedömning för lärande Andreia Balan Hur kan så mycket forskning publiceras men ändå ha så liten effekt på undervisningen? Man inriktar sig ofta på strukturella ting, som klasstorlek, skolval, nivågruppering

Läs mer

Fritidshemsnätverk 24/11-16

Fritidshemsnätverk 24/11-16 Fritidshemsnätverk 24/11-16 08.30 Föreläsning Christina och Jenny 9.15 Gruppindelning + hämta fika 9.30 Grupparbete inklusive fika 10.15 Återsamling och summering 10.30 Avslutning, utvärdering och fokus

Läs mer

ELEVDOKUMENTATION i Stockholm Skolwebb

ELEVDOKUMENTATION i Stockholm Skolwebb ELEVDOKUMENTATION i Stockholm Skolwebb IUP - Skriftliga omdömen Vad? När och Vem? Var och Hur? Beskriver elevens kunskapsutveckling och ska skrivas i varje ämne som eleven fått undervisning i. En gång

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Kunskap i skolan. LÄRANDE genom Mål och bedömning. Fäladsgården

Kunskap i skolan. LÄRANDE genom Mål och bedömning. Fäladsgården Kunskap i skolan LÄRANDE genom Mål och bedömning Framtiden? Någon har sagt: Om 50 år finns inte 70% av dagens yrke! Skolans innehåll? Om vi inte vet så mycket om morgondagen kanske vi inte kan fokusera

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

!!!!!!!!!! Franska revolutionen!

!!!!!!!!!! Franska revolutionen! Franska revolutionen Centralt innehåll HISTORIA Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Att synliggo ra la randet fra n planering till praktiska exempel

Att synliggo ra la randet fra n planering till praktiska exempel Att synliggo ra la randet fra n planering till praktiska exempel Exempel och konkreta tips pa arbete med la randema l, feedback och att dra nytta av barn och elever som resurser i la randet. Bosse Larsson,

Läs mer

Ny läroplan 2011. Föräldrainformation

Ny läroplan 2011. Föräldrainformation Ny läroplan 2011 Föräldrainformation Anna Karlefjärd 2013 Skolans uppdrag Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik. PRIM-gruppen Gunilla Olofsson

Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik. PRIM-gruppen Gunilla Olofsson Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik PRIM-gruppen Gunilla Olofsson PRIM-gruppen Forskningsgruppen för bedömning av kunskap och kompetens Gruppen utvecklar olika instrument för

Läs mer

3.13 Historia. Centralt innehåll

3.13 Historia. Centralt innehåll 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Formativ bedömning Att äga sitt lärande

Formativ bedömning Att äga sitt lärande Kultur Språk Medier Examensarbete i fördjupningsämnet Svenska 15 högskolepoäng, avancerad nivå Formativ bedömning Att äga sitt lärande Formative assessment To own your learning Fjorda Hoti Rose-Anna Johnson

Läs mer

Bedömningskultur. Utmaning. Utmanande undervisning och formativ bedömning i praktiken Relevant kunskap. Inspiration.

Bedömningskultur. Utmaning. Utmanande undervisning och formativ bedömning i praktiken Relevant kunskap. Inspiration. Relevant kunskap Utmanande undervisning och formativ bedömning i praktiken Inspiration Utvecklingsidéer Simon Hjort www.effektivundervisning.se Utmaning Återkoppling Engagemang Problemlösning Ansträngning

Läs mer

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth 2016-10-20 Black & Williams fem principer för formativ bedömning Klargörande av planering och vilka krav som finns för området

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013

Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013 Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013 www.mentimeter.com 1.Skapa en fråga. 2.Låt klassen få rösta. Tag fram mobiltelefonen (det

Läs mer

Formativ bedömning. Länna 26 mars 2013

Formativ bedömning. Länna 26 mars 2013 Formativ bedömning Länna 26 mars 2013 2 Det här är bedömning för mig 3 CorkboardMe https://corkboard.me/hnexsjwth9 De här svårigheterna upplever jag med bedömning. 4 Syfte Fördjupning i formativ bedömning

Läs mer

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består

Läs mer

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth 2017-08-11 Black & Williams fem principer för formativ bedömning Klargörande av planering och vilka krav som finns för området

Läs mer

Skäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.!

Skäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.! Skäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.! Tranströmer Bedömning för lärande och likvärdighet! anders.holmgren@boras.se

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Ämnet historia behandlar hur samhället och individens villkor har förändrats över tid. I ämnet ingår kunskaper om hur våra möjligheter och val inför framtiden påverkas av handlingar och händelser

Läs mer

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Erfarenheter från arbetet med att aktivera eleverna som resurser för varandra Aktivera eleverna som ägare av lärandeprocessen Andreia Balan Uppföljning - diskussion Beskriv vilken

Läs mer

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth 2017-08-11 Black & Williams fem principer för formativ bedömning Klargörande av planering och vilka krav som finns för området

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

Provloggar och föreläsningar

Provloggar och föreläsningar Mathias Hillin Rörläggarvägen 12 16833 Bromma mathias.hillin@sjolinsgymnasium.se Provloggar och föreläsningar Om att aktivera elevernas kognitiva och metakognitiva tänkande före, under och efter en föreläsning

Läs mer

Grindskolans handlingsplan 2015-2016 Mål och konkreta åtgärder

Grindskolans handlingsplan 2015-2016 Mål och konkreta åtgärder Grindskolans handlingsplan 2015-2016 Mål och konkreta åtgärder Stimulerande lärande och utmaning för alla Arbetsklimat Grindskolan 2015-2016 Ansvar och inflytande för elever Bedömnings för lärande (BFL)

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Erfarenheter från arbetet med att skapa situationer som gör lärandet synligt Feedback Andreia Balan Uppföljning - diskussion Beskriv vilken metod/arbetssätt ni har valt. Hur har eleverna

Läs mer

Formativ bedömning. Lommarskolan 22 april 2013

Formativ bedömning. Lommarskolan 22 april 2013 Formativ bedömning Lommarskolan 22 april 2013 4 Syfte Fördjupning i formativ bedömning 5 Mål Fler verktyg för - bedömning för lärande - bedömning för undervisning 2 CoarkboardMe Det här är bedömning för

Läs mer

TRÄFF FÖR BFL-PILOTER 19/9. Piloternas roll Återkoppling Att leda lärande samtal Handlingsplan

TRÄFF FÖR BFL-PILOTER 19/9. Piloternas roll Återkoppling Att leda lärande samtal Handlingsplan TRÄFF FÖR BFL-PILOTER 19/9 Piloternas roll Återkoppling Att leda lärande samtal Handlingsplan PILOTERNAS ROLL-HUR GÅ SNACKET Några funderingar och tankar från den egna skolan, 15 min TÄNKBARA ROLLER Samtalsledare

Läs mer

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia Centralt innehåll Tid Delområde Undervisning/Arbetssätt Undervisning övergripande Jordens klimat- och v. 12-16 Livsmiljöer vegetationszoner Genomgångar

Läs mer

INFÖR PROV PÅ ANTIKEN

INFÖR PROV PÅ ANTIKEN Provdatum 7b1 tor 29/9 7b2 ons 28/9 INFÖR PROV PÅ ANTIKEN Vecka 39 är det dags för ett test på antikens Grekland. För att förbereda dig inför provet behöver du läsa på häftet du fått av mig (Grekerna)

Läs mer

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs

Läs mer

Kursplanen i ämnet matematik

Kursplanen i ämnet matematik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet matematik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Västra hamnens skola i Malmö kommun

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Västra hamnens skola i Malmö kommun rn Bilaga 1 Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Västra hamnens skola i Malmö kommun 1(11) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Västra hamnens skola Resultat

Läs mer

Tummen upp! Historia ÅK 6

Tummen upp! Historia ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Magnus Koraen KARTLÄGGNING LGR 11 HISTORIA Tummen upp! Historia ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Provlektion:

Läs mer

Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande. Tillfälle 4: Bedömning för lärande

Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande. Tillfälle 4: Bedömning för lärande Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande Tillfälle 4: Bedömning för lärande The only skills of the 21 st century is the skill of learning how to learn. Dylan Wiliam, University of London, professor

Läs mer

Så här jobbar vi i Halmstads kommun

Så här jobbar vi i Halmstads kommun Några steg på vägen i arbetet med matematik och systematisk uppföljning av flickors och pojkars lärande och utveckling Så här jobbar vi i Halmstads kommun Malin Lindwall, verksamhetsutvecklare Annalena

Läs mer

Bedömning för lärande. Folkets Hus, Sundsvall 2011-11-10

Bedömning för lärande. Folkets Hus, Sundsvall 2011-11-10 Bedömning för lärande Folkets Hus, Sundsvall 2011-11-10 Program: 13.00 Inledning, syfte och bakgrund 14.00 Lärande samtal (inkl. fika) 15.30 Avslutning och sammanfattning Inledning, syfte och bakgrund

Läs mer

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett

Läs mer

Inte matriser nu igen. Det är skillnad på matris och matris

Inte matriser nu igen. Det är skillnad på matris och matris Inte matriser nu igen Det är skillnad på matris och matris Bedömningsmatris PROBLEM: EFFEKT: Svårbegripligt språk och innehåll för eleven Ingen koppling till uppgiften Eleven förstår sällan vad som bedöms

Läs mer

Lathund för planering och återkoppling av undervisning

Lathund för planering och återkoppling av undervisning Lathund för planering och återkoppling av undervisning FOLKUNGASKOLAN Folkungaskolan Grundskola Namn Mejladress Datum Veckor Folkungaskolans pedagogiska planeringar Rubrik Ämne/Arbetsområde Syfte Innehåll

Läs mer