Gruppdiskussionen hösten 2011
|
|
- Lisa Gunnarsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Gruppdiskussionen hösten 2011 I gruppen om ca 5-10 deltagaren diskuterades följande: Som pedagogisk ledare, vad är kvalité i matematikundervisning? Hur ser mina lärare på kvalité? Hur kan jag som pedagogisk ledare bidra till att kvalitén utvecklas? Rektorerna reflektera själva kort kring frågorna, även i relation till föreläsningarna därefter diskuterades frågeställningarna. Rektorerna sammanfattade i fem punkter, lämnade in till Anette. Föreläsningarna innan diskussionspasset var: Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor, Matematiksvårigheter och lässvårigheter samt Bedömning av kunskap - för lärande och undervisning i matematik. Nedan finner ni två avsnitt: 1. Sammanfattning av svar på frågan: Hur kan jag som pedagogisk ledare bidra till att kvalitén utvecklas? 2. Redovisningarna från 27 grupper av rektorer från ett 130-tal kommuner och ett par fristående skolor. 1. Sammanfattning av svar kring: Hur kan jag som pedagogisk ledare bidra till att kvalitén utvecklas? Organisera och erbjuda tid för Att möta kollegor, kollegialt lärande inom skolan Samverkan utåt över stadier/skolor/kommuner Kompetensutveckling som utmanar Praktisk kompetensutveckling (lesson learning osv). Kompetensutveckling/Lgr11 Initiera och erbjuda resurser Tillgång till IKT, praktisk matematik, utomhuspedagogik Bra mattebok, mera resurser, få bestämma själv, föreläsare i egna ämnet som bekräftar läraren Lärare i matte rättar NP gemensamt Utvecklingspedagoger som arbetar med aktionslärande. Mentorer för nyexaminerade Skapa ma-projekt Använda ma-utvecklare En organisation som stöder levens lärande. Inga "avbrott" mellan övergångar t ex f-2/3-5/6-9 eller F-3/4-6/7-9. Tala visioner Skapa vi-känsla i organisationen Tydliga mål för alla, pedagoger/elever/vårdnadshavare. Att diskutera matematik, t ex Vad är framgångsrikt för den enskilde. Reflektera, diskutera matematik i pedagoglaget med elever, fokusgrupper (delta som rektor). Våga låta processen ta tid
2 Utvecklingsorganisation som arbetar långsiktigt. Rektor - lärare Rektor skall utmana sina lärare "Two stars and a wish" Som pedagogisk ledare - använd dig av de "duktiga" lärare du har som ledare för dagar med alla lärare. Då är det kollegor som leder kollegor. Stödja fokusering på en eller ett fåtal saker Uppmana lärarna till att beforska sin egna undervisning med återkoppling av rektor Våga ta tag i lärare med sviktande ledarskap Diskutera resultaten - analysera - följa upp Som ledare stödja lärares utveckling genom utvecklingsplan eller kanske "åtgärdsprogram" Rektors roll om stöttning till lärare Feedback och uppmuntran till pedagogerna Pedagogiska diskussioner Rektor verksamhetsbesök Rektor gör två klassrumsbesök/vecka med efterföljande didaktiskt samtal med läraren Säkerställa kvalitén genom klassrumsbesök och bara titta på vissa saker åt gången. Dessa diskuteras på medarbetarsamtal. Kan man se vilka förmågor som tränas? Rektorslärande Rektor bör hålla sig ajour med ny forskning och leverera till lärarna och diskutera med lärarna. Kollegial utvärdering - även rektors-ku Vi rektorer måste själva analysera ex PISA-resultaten och inte "svälja" allt. Lägga huvuddelen av tiden på pedagogik Bra samarbete kring rutiner och alla planer med alla rektorer, så att man får tid att ägna sig åt det pedagogiska. Möjlighet till administrativ avlastning för rektor till förmån för den pedagogiska delen av uppdraget Lärarna gör analyser hur de kan förbättra undervisningen - ta in! Viktigt att vara här idag för att sedan kunna påverka hemma 2. Alla 27 gruppernas inlämnade diskussionspunkter Malmö Kvalité som pedagogisk ledare: Bra pedagogisk planering Lärarens behörighet Skapa mötespalts för samspel Progression - kollegialt samarbete Lärare kvalité: LPP Synliggöra målen Inte ensam i klassrummet Hur jag som pedagogisk ledare kan bidra till att kvalitén utvecklas? Tid - mötesplatser Kompetensutbildning Organisation Verksamhetsbesök Kollegialt lärande
3 "Hitta" - utmana varje elev Veta varför man gör något Delaktiga elever - motivation Förväntningar Kompetensutveckling Feedback och uppmuntran till pedagogerna Pedagogiska diskussioner Extra tid som erbjuds alla elever Kompetensutveckling som utmanar Bra mattebok, mera resurser, få bestämma själv, föreläsare i egna ämnet som bekräftar läraren Lärare i matte rättar NP gemensamt Lektionsbesök t ex på andra skolor Learning Study... Vi rektorer måste själva analysera ex PISA-resultaten och inte "svälja" allt. Grupp 4 En organisation som stöder levens lärande. Inga "avbrott" mellan övergångar t ex f-2/3-5/6-9 eller F-3/4-6/7-9. Ta vara på elevens utveckling i matematiken t ex dokumentation. Tydliga mål för alla, pedagoger/elever/vårdnadshavare. Att diskutera matematik, t ex Vad är framgångsrikt för den enskilde. Reflektera, diskutera matematik i pedagoglaget med elever, fokusgrupper (delta som rektor). Relationen mellan elev - pedagog är viktig. Kvalitetsskapande t ex bemötande, förväntan. Språket - Alla elever kan erövra matematikspråket, begrepp, ett kompensatoriskt uppdrag för oss i skolan. Matematik är mer än att räkna. Grupp 5 Kvalité enl. ped. ledare Kan förklara så att alla förstår Alla klarar målen Ämneskompetens Kan skapa arbetsro Hur kan jag som ledare bidra? Mentorer för nyexaminerade Skapa ma-projekt Använda ma-utvecklare Organisera tiden (möten, konferens osv) Lägga huvuddelen av tiden på pedagogik Skapa vi-känsla i organisationen Praktisk kompetensutveckling (lesson learning osv). Hur ser lärare på kvalité? Små grupper (rimliga) Speciallärare i ma Ökad kunskap (verktyg) inom svåra moment Ägna sig åt ämnet istället för kringuppgiften Elever ska lära sig så mycket som möjligt Lokaler, arbetskamrater. Grupp 6 Lärare diskuterar varför vi fått de resultat vi fått.
4 Ämnesutvecklare/Matematikambassadörer, Matematikutvecklare Matematikprojekt pengar från Skolverket Matteryggsäck jobba utomhus Ta bort något när du tar något nytt Säkerställa kvalitén genom klassrumsbesök och bara titta på vissa saker åt gången. Dessa diskuteras på medarbetarsamtal. Kan man se vilka förmågor som tränas? Kolla ämnesfilmerna Dämpa ambitionen hos lärarna dvs LPP behöver inte vara perfekta än. LPP utifrån arbetsområde få med förmågorna. Grupp 7 Viktigt att matematikundervisningen planeras lika mycket som andra ämnen Viktigt att läroboken inte får styra Flexibla grupper/antal lärare Viktigt med feedback till eleverna för att lärandet ska utvecklas Mer tid för matematikämnet Grupp 8 Mångfald i undervisningen När undervisning och bedömning hänger ihop och lärare och elever har koll på läget Struktur på klassrumsbesök utifrån kursplan Våga låta processen ta tid Bra fungerande IT-system för uppföljning och interaktion med elever och hem Umeå Dialog, delaktighet som grund för systematiskt arbete Lärarens undervisningsform (varierande) Problemlösning i heterogena grupper Färdighetsträning i kombination med stöd Rektor skall utmana sina lärare "Two stars and a wish" När undervisningen är sådan att nationella provet inte blir "annars" När lärare och elever har ett tydligt mål för varje lektion När man samtalar matte Kvalité är när läraren är ledare i klassrummet Hög kompetens hos matematiklärarna, viktigt med kontinuerlig kompetensutveckling Fokus på kursplanemålen, tid för pedagogiska samtal --> professionella bedömningar och omdömen Pedagogiska planeringar som ger utmaningar till alla elever, både särskilda behov och särskilda förmågor Bra uppföljningssystem, väl fungerande kvalitetsarbete, analys av matematikresultat, följa elevgruppens utveckling Spännande, utmanande, utvecklande, kreativ undervisning som förutsättning för motiverade och delaktiga elever Grupp 4 När läraren lyckats skapa ett ömsesidigt förtroende så att alla kan jobba på sin nivå. Detta förutsätter ju att läraren har koll på sin undervisning och vet vad han pratar om - är kunnig
5 Att läraren hela tiden har koll på nästa steg för eleven så att de alltid ställs för utmaningar utifrån sin nivå. Då höjer vi kvalitén för alla. Som pedagogisk ledare - använd dig av de "duktiga" lärare du har som ledare för dagar med alla lärare. Då är det kollegor som leder kollegor. Rektor bör hålla sig ajour med ny forskning och leverera till lärarna och diskutera med lärarna. Bra samarbete kring rutiner och alla planer med alla rektorer, så att man får tid att ägna sig åt det pedagogiska. Karlstad "Liten verktygslåda" för att bidra till utv. av kvalitén Stödja fokusering på en eller ett fåtal saker Erbjuda/uppmuntra samverkan/samarbete över ämnes/studie/skol/kommungränser Bidra med tid? Avsätta tid? Kollegial utvärdering - även rektors-ku Komp.utv. "Att använda och förstå tal" t ex Lektionsbesök med återkoppling för att nå till flektion av det vi faktiskt gör Uppmana lärarna till att beforska sin egna undervisning med återkoppling av rektor Möjlighet till administrativ avlastning för rektor till förmån för den pedagogiska delen av uppdraget Learning studies med inspelningar och återkoppling Lärarna gör analyser hur de kan förbättra undervisningen - ta in! Kvalité som ped. ledare Förmågorna i fokus Variation av metoder Alla elever utmanas Ett gott ledarskap Hur (vi tror) ser mina lärare på kvalité Små grupper Behöriga lärare Kollegiala samtal Hur kan jag som ped. ledare bidra till att kvalitén utvecklas Skapa forum för utvecklande pedagogiska samtal - enskilda - arbetslag - ämneslag Våga ta tag i lärare med sviktande ledarskap Diskutera resultaten - analysera - följa upp Pedagogiska planeringar Föreläsningarna Hur identifierar vi dessa 1 av 20 med särskilda förmågor? Hur följer vi upp? "Särbegåvningar" Spännvidden på våra elever. Att klara av med befintliga resurser Kopplingen läsning - matematik Språket viktigt Vilken kunskapssyn har vi Apropå - att göra det viktigaste bedömbara inte det enkelt mätbara till det viktigaste... Anpassningen - Om man är van vid hjälpmedel annars - men får inte använda på NP?! Hur analyseras NP på huvudmannanivå? Klassrumsobservationer - prat efteråt viktigt.
6 Rektor gör två klassrumsbesök/vecka med efterföljande didaktiskt samtal med läraren De elever som har särskilda matematiska förmågor. En utmaning att hitta och stötta dom Kvalitet är att våga släppa läroboken och variera undervisningen Utvecklingsorganisation som arbetar långsiktigt. Utvecklingspedagoger som arbetar med aktionslärande. Alla lärare berörs av lärgrupper. Tidig upptäckt för att kunna stimulera barnen. Avstämning och uppföljning av lärandet. Läs och skrivplan. Matematikplan. Stockholm Lärare som utvärderar och utvecklar sin undervisning skapar forum för samarbete mellan kollegor och mellan olika ämnen. En undervisning som uppmuntrar till samtal, resonemang, diskussioner. En undervisning som tar sin utgångspunkt i var eleven/eleverna befinner sig och som bygger på tillit och självförtroende hos eleven. En undervisning som fångar in alla elever. En undervisning som konkretiserar och erbjuder praktisk tillämpning för att bekräfta begrepp och sammanhang. Kommunikation/dialog (elever, lärare, rektor) Varierat arbetssätt (används bara lärobok?) Utmaningar Kartläggning av elevens kunskapsnivå Hjälpmedel (dator, konkret material) Möjlighet att träna sin förmåga Hur används resultat? Engagemang Vad är kvalité i matematikundervisning? Goda ämneskunskaper i didaktik Förhållningssätt och bemötande Färdighetsträning Elevinflytande: elevaktiva lektioner, elevnära t ex teknisk utveckling, olika lärstilar Motivation Varierad undervisning; genomgångar, färdighetsträning, laborativ matematik Grupp 4 Vad är kvalité i matematikundervisning? Kunskapssynen Kompetens - behöriga lärare Kartläggningar - uppföljning av elevens kunskapsutv. Lustfyllt lärande, utmaningar, nyttan av matte Ämnesövergripande Höga förväntningar på eleverna Grupp 5 Tydliga mål på lektionen Möta varje elev där den befinner sig Utmanande och roligt/varierat
7 En röd tråd i undervisningen En engagerad lärare/formativ bedömning Grupp 8 Planeringen Man ser tanken bakom Man ser hur olika elevers behov kommer att mötas I klassrummet Samtal och aktivitet pågår Våga lämna läromedlet Inte förakta stunder av tyst arbete för att automatisera Göteborg Engagerade lärare och kunniga lärare Höga förväntningar Våga prova nytt, varierat arbetssätt Hålla lusten att lära vid liv Klassrumsklimat Tillämpa förmågor en kvalité Speciallärarkompetens saknas Hinna med alla eleverna. Frustration om man inte gör det. Framgångsfaktorer. Modiga! Tillgång till IKT, praktisk matematik, utomhuspedagogik Kompetensutveckling/Lgr11 Vad är kvalité i matematikundervisningen? Gruppen enas om att läraren är det viktigaste för att eleverna skall få goda kunskaper. Lärarens matematikkunskaper är viktiga för undervisningen men inte helt avgörande. Istället handlar det om det rent generella i undervisning och genomförande av lektionen. Tydlig start med syfte och mål Tydligt avslut med återkoppling och reflektion tillsammans med elever om lärandet Varierat innehåll Hittar läraren varje elevs nivå? Höga förväntningar och vardagsanknytning. En lärare måste kunna analysera sig själv och utveckla sin undervisning. Inte lägga problemen hos eleverna. Goda ämneskunskaper Varierad undervisning där du möter eleven där den befinner sig och du anpassar undervisningen efter det. Metoder, läromedel och lärstilar. Som ledare stödja lärares utveckling genom utvecklingsplan eller kanske "åtgärdsprogram" Kvalitet i matematikundervisning är också en klassrumsmiljö som tillåter att elever vågar prova, vågar säga fel osv Kvalitet är också att elever känner sin förmåga och har en vilja att utveckla den. Kvalitet är lärare som också känner lust till sitt uppdrag. Kvalitet är att man utgår ifrån de matematiska förmågorna.
8 Grupp 4 Höga förväntningar på elever/lärare Rektors roll om stöttning till lärare Lärarens förhållningssätt till ämnet Didaktiska variationer och ämneskunskap Ett klassrumsklimat där det är levande diskussioner utifrån... Mötet uppstår mellan lärare - elev Förstå vad man gör Grupp 5 Variation i undervisningen Individualisering Öppna frågor Plan Kompetens, ämneskunskap Meningsfullhet Syfte, varför gör vi detta! Matematik kopplat till samhället Prata matematik Följa upp - feedback Synliggöra lösningar tillsammans Resultat Bedömning Kompetensutveckling Viktigt att vara här idag för att sedan kunna påverka hemma Skapa tid och organisation för komp.utv Grupp 6 Kreativitet Skapa tro på egna förmågor Relationer Våga släppa boken Omsätta kursplanen
Skolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke
Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i
09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster
Tid 09.00-10.00 Storgrupp Aktivitet Förändringsprocesser Analys och systematisk kunskapsbildning Att se mönster, Att skapa kategorier Pedagogisk verksamhetsidé Lärområden utifrån helhetsidén 10.00-10.30
Sektorn för utbildning och kultur Copyright Härryda kommun
1 2010-01-26 Sektorn för utbildning och kultur Härryda kommun Största orter: Mölnlycke, Landvetter, Härryda, Hindås, Rävlanda och Hällingsjö Yta: 268 km 2 Folkmängd: ca 34 200 invånare 2 2010-01-26 Sektorn
Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun
Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen
Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande
Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2014-03-10 Tjänsteskrivelse Vår referens Katarina Falk Katarina.falk@malmo.se Uppföljning av tillsyn av Bellevue gymnasium Ärende 6 Dnr
VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.
Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober
Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns
C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen
C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är
Matematiklyftet 2013/2014
Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska
Anteckningar från diskussionsgrupperna: Vilket stöd behöver rektor? Varje grupp lämnade in fem punkter.
Anteckningar från diskussionsgrupperna: Vilket stöd behöver rektor? Varje grupp lämnade in fem punkter. Från vem Kommun I en kommun kan man ofta få svar på chefsfrågor på förvaltningen, tex om ekonomi
bjuder in till Lärstämma
Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i
NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande
NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders
Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun
Bilaga 1 Verksam hetsrapport 2015-02-18 Dnr 400-2014:2725 efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun 1 (8) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter
Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan
Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan F-6 skola med 340 elever Rektorer på matematikkonferens Tre rektorer från Linköpings kommun, Gunilla Norden, Anna Samuelsson och Madeleine Zerne Rektorskonferens
UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn
UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal
1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar
Skolinspektionen gav universitetslektorerna Jan Håkansson och Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet, i uppdrag att ta fram en forskningsöversikt som skulle belysa sambanden mellan olika undervisningsfaktorer
Sektorn för utbildning och kultur Copyright Härryda kommun
Kvalitet i undervisningen i matematik. Så gör vi.. 1 2010-01-26 Sektorn för utbildning och kultur Härryda kommun Största orter: Mölnlycke, Landvetter, Härryda, Hindås, Rävlanda och Hällingsjö Yta: 268
Matematikundervisning för framtiden
Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade
Strategi för bättre lärande i matematik
Strategi för bättre lärande i matematik Utveckling & Lärande Värdegrund Kompetens & Omvärld PYSSLINGEN SKOLORS STRATEGI FÖR BÄTTRE LÄRANDE I MATEMATIK 2016 1 BAKGRUND Den svenska skolan och Pysslingens
Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18
EKTORPSRINGEN Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 Område Jag... reflektion Exempel: Jag... 1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö 1 skapar en positiv atmosfär
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig
Utvecklingsplan, Strömsskolan, läsåret 17/18
Utvecklingsplan, Strömsskolan, läsåret 17/18 Vision: Strömsskolan - en trygg och trivsam skola med höga resultat. Vi kan, vi vill och vi vågar! Bakgrund och syfte: Utvecklingsplanen ska konkretisera och
Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan
Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över
Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande
Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande WOW; Working On the Work, P.C Schlechty Översättning och bearbetning, T Hortlund VersionRektor a. Jag är övertygad om att så är fallet
Uppdrag till Statens skolverk att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik
Regeringsbeslut I:4 2011-03-31 U2011/2229/G Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik Regeringens
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.
Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)
Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor
Vi har inte satt ord på det
Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet
Skolledarkonferens september 2016
Skolledarkonferens 29 30 september 2016 Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund Lise Lotte Johansson Syfte och mål med min föreläsning Syfte: att på ett konkret och verksamhetsnära sätt lyfta
Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen
Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen för man behöver det här kollegiala att samarbeta prata, diskutera och lyfta, bepröva det hela, och komma tillbaka och reflektera om det. Det måste man göra
Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan
Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,
Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan
Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan Varför gör vi så spännande saker på förskolan, det gör vi hela tiden, så man lär sig. Jag har lärt mig väldigt mycket. Barn 5 år Verksamheter skapar
Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen
Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,
Rektors svar i år 1-9 på följande frågor. 1-9 vidta för ökad måluppfyllelse under våren 2018.
Rektors svar i år 1-9 på följande frågor. Enhet Varför sjunker resultaten över tid? Vilka åtgärder kommer respektive skola år 1-9 vidta för ökad måluppfyllelse under våren 2018. Angelstad Astradskolan
Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6
Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande
Leda digitalisering 12 oktober Ale
Leda digitalisering 12 oktober Ale Program för dagen Check in Gå igenom och diskutera metoden effektkedja Bensträckare Check out Diskutera intervjuer FIKA! Planera genomförandet av effektkedjan Välja modul
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
SKOLUTVECKLINGSPLAN Kvinnebyskolan 2015-2018. Alla barn ska bli sitt bästa jag
Prioriterade mål: 1. Synliggöra och öka lärandet hos våra elever 2. Elevinflytande genomsyrar det dagliga arbetet 3. Öka upplevelsen av trygghet och gott arbetsklimat 4. Öka elevernas digitala kunskaper
Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8
Skolplan Innehållsförteckning Inledning 3 Riktlinjer 4 Kvalitetssäkring 5 Verksamhetsbeskrivning 6 Normer och värden 7 Kunskaper 8 Elevens ansvar och inflytande 11 Skola och hem 12 Övergång och samverkan
Matematikstrategi 2013-2015
13-10-04 Matematikstrategi 2013-2015 Avsiktsförklaring Kommunens matematikstrategi har som syfte att göra FoG:s matematiksatsning tydlig och kommunicerbar samt ange inriktningen för utvecklingsinsatser
Motivation för matematik
Matematik, Specialpedagogik Grundskola åk 1 3 Modul: Inkludering och delaktighet lärande i matematik Del 6: Matematikängslan och motivation Motivation för matematik Karolina Muhrman och Joakim Samuelsson,
Utvecklingsprofil för studenten under VFT
1 Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Mentorer avgör, i samverkan med studenter
Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.
Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas. I det här diskussionsunderlaget finns det dels information om Lärportalens
Lönekriterier för lärare
JÖNKÖPINGS KOMMUN Lönekriterier för lärare Utbildningsförvaltningen 2015-05-29 Innehåll Inledning reviderade lönkriterier 2015... 2 Lönekriterier för lärare... 3 Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö...
Så här jobbar vi i Halmstads kommun
Några steg på vägen i arbetet med matematik och systematisk uppföljning av flickors och pojkars lärande och utveckling Så här jobbar vi i Halmstads kommun Malin Lindwall, verksamhetsutvecklare Annalena
Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem
Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun
Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns grundskolor
Alla ska ständigt utvecklas Vision för Laholm kommuns grundskolor Oktober 2018 www.laholm.se Alla ska ständigt utvecklas! Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara
Information- Slutrapport kollegialt lärande
Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning
Leda digitalisering 24 november Ale
Leda digitalisering 24 november Ale Program för dagen 13.00 - Nationell strategi för skolan digitalisering (30 min) 13.30 Presentera effektkedjan i lärgrupperna (30 min) 14.00 - Gemensam reflektion (15
Pedagogiskt ledarskap i praktiken
Pedagogiskt ledarskap i praktiken -En möjlighet att förbättra elevernas resultat och skolans kvalité Aronsborg 2013-10-25 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 43 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idri
Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)
Datum 2014-08-18 Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem) Holmesskolan Besöksadress Fabriksgatan 3, Torsby Torsby kommun 50. BUN 685 80 Torsby 0560-162 33 direkt 0560-160 00 växel
Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner
1 (8) 2011-02-04 Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner Utvecklingsprogrammet i matematik
Lesson study - Att lära av varandra. Staffan Åkerlund
Lesson study - Att lära av varandra Staffan Åkerlund Hur kommer all kunskap som erbjuds vid kompetensutveckling in i våra klassrum? Hur tar vi tillvara på kollegors kompetens och erfarenhet? Lärare behöver
En förskola för alla där kunskap och människor växer
En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som
I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens
Individanpassning på SFI Perspektiv och metoder. Exempel från SFI i Partille
Individanpassning på SFI Perspektiv och metoder Exempel från SFI i Partille Elevröster från GRINT Jag läste sfi i min kommun förut. Lärarna hjälpte inte till så mycket och vi hade lite tid med dem. Jag
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Analys av Dialogmöte
Analys av Dialogmöte Runt 90 personer deltog på dialogmötet och var uppdelade på 7 grupper (elevhälsa, förskolechefer, förskolelärare, lärare, politiker, rektorer, skolchefer) Denna analys bygger på de
Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:
Upprättat: 170904 Utvecklingsplan Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018 Det Systematiska Kvalitéts Arbetet (SKA) på Tingbergsskolan Ett systematiskt kvalitetsarbete
Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem
Alla ska ständigt utvecklas Vision för Laholm kommuns fritidshem November 2014 www.laholm.se Alla ska ständigt utvecklas! Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Förväntansdokument. Hämtad från Eiraskolan. Uppdaterad:
Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (8) Förväntansdokument Hämtad från Eiraskolan Uppdaterad: 2018-08-22 Vi ser att Förväntansdokumentet kan ha fler användningsområden förutom
Verksamhetsplan förskola 18/19
Verksamhetsplan förskola 18/19 IGELBÄCKEN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Solna stads vision och övergripande mål... 3 Nämndmål... 3 Strategi för ökad kvalitet i förskolan... 4 i syfte att uppnå
Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen
Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen Förutsättningar Mellanstor kommun (55 000 inv) 60 kommunala förskolor 25 kommunala grundskolor 3 kommunala gymnasieskolor
Skola Ansvarig Rektor:
SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap
En förskola för alla där kunskap och människor växer
En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som
MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande
MATEMATIKLYFTET Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-228-2 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders Sverige
Utvecklingsprofil för studenten under VFT
Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Syftet med Utvecklingsprofilen är att: vara
Göteborgs stad Linnéstaden - Birgitta Åström Göteborgs stad Torslanda - Lotten Ekelund
Göteborgs stad Linnéstaden - Birgitta Åström Göteborgs stad Torslanda - Lotten Ekelund Skolor: 135 Elever: 45 000 (grundskola 34 237) Rektorer/ledare: 500 Pedagoger: 8000 Övrig personal: 4000 22 förvaltningar
Läraruppdraget UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI 2010 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att
Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret
0 Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret 2015-2016 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Junibackens skola förskoleklass grundskola åk 1-6 fritidshem Ansvarig rektor Åsa Strömberg 1 Innehåll
Presentation Rektorskonferens 30 mars Samarbete matematik - svenska
Presentation Rektorskonferens 30 mars 2012 Samarbete matematik - svenska I dag ska vi presentera: Våra uppdrag/ vårt samarbete Läsa, skriva, räkna Satsning år 1 Handlingsplan i matematik Handlingsplan
Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen
Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen
FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010
1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor
Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år
Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,
Kompetensförsörjningsplan 2017 område grundskola. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden antecknar rapporten till protokollet.
Västra Göteborg Rapport Utfärdat: 2017-03-02 Diarienummer: N137-0162/17 Sektor Utbildning, område grundskola Amanda Andersson Telefon: 365 00 00 E-post: amanda.andersson@vastra.goteborg.se Kompetensförsörjningsplan
Matematikundervisning genom problemlösning
Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
STOCKSÄTTERSKOLAN. F - 6 skola. Stocksätterskolans digitala resa. Belägen i norra Hallsberg med direkt närhet till natur och spontanidrottsplats
STOCKSÄTTERSKOLAN F - 6 skola Belägen i norra Hallsberg med direkt närhet till natur och spontanidrottsplats 320 elever varav 60 % med annat modersmål En mångkulturell skola som arbetar med ett språkutvecklande
FÖRSTE LÄRARE I KLIPPANS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN
FÖRSTE LÄRARE I KLIPPANS KOMMUN - BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Vision: En förskola och skola att längta till... Klippan som skolkommun Klippan har som mål att
Verksamhetsrapport. Skoitnst.. 7.1,ktion.en
Skoitnst.. 7.1,ktion.en Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid den fristående gymnasieskolan JENSEN gymnasium Uppsala i Uppsala
Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd
Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse
Språkutvecklande arbetssätt i förskolan
Språkutvecklande arbetssätt i förskolan -resurser i samverkan Barn- och ungdomsförvaltningen & Kulturförvaltningen Rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling ATT alla verksamheter
V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket
? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden
Utbildningspolitisk strategi
Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot
Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare
Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Inledning Barn-och utbildningsförvaltningens lönepolitik är en viktig del av Västerviks kommuns samlade lönepolitik. Lönepolitiken
Skolverkets stöd för skolutveckling
Skolverkets stöd för skolutveckling Perspektiv på skolutveckling Skolverkets forskningsspridningsuppdrag Nationell skolutveckling Systematiskt kvalitetsarbete Sara Knöfel, undervisningsråd Marie Sedvall
Workshop RUN konferens Östersund
Workshop RUN konferens 20161117 Östersund Vad vi har lyckats bra med Skolorna har utgått från sina egna utvecklingsbehov Ledningen är lyhörd för personalens behov av utveckling Hudiksvall har en central
Arbetsplan Fryxellska skolan 2017/18
Arbetsplan Fryxellska skolan 2017/18 Innehåll Fryxellska skolan arbetsplan läsåret 2017/18... 2 Ledord för arbetet i Fryxellska skola... 2 Vår vision om Fryxellska skolan... 2 Beskrivning av skolan...
I mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz
I mötet med dig ser jag mig själv Kollegiala observationer Cecilia Bergentz I mötet med dig ser jag mig själv I mötet med mig bedömer du mig Kollegiala observationer är en form av Kollegialt lärande Genom
Flerspråkighet en möjlighet!
Flerspråkighet en möjlighet! 35% Sva, modersmål, mottagande av nyanlända Kollegialt lärande Handlingsplan- mål och delmål *** Alla pedagoger och skolledare har god kunskap om sva/modersmål/nyanländas lärande
Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola
Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Skolans utvecklingsarbete 1. Hur har ni lyckats med era utvecklingsområden för innevarande läsår? VRS har under läsåret 2015/2016 arbetat med identifierade
VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan
1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 Brobyskolan FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 3 Sammanfattning av läsåret 2017/18 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår
Stödinsatser i skolan
Stödinsatser i skolan Kompetensutveckling inom specialpedagogik Regeringen: Fler lärare än speciallärare och specialpedagoger får ökade kunskaper om specialpedagogiska förhållningssätt, metoder och arbetssätt
Ledning i förskolan Villkor och uttryck. Almedalen 2 juli 2019
Ledning i förskolan Villkor och uttryck Almedalen 2 juli 2019 Är det skillnad på att leda en skola och förskola? Bakgrund Förändringar i ledningsfunktionen? Förskolans kunskapstradition? Stora variationer
Vad ryms inom detta? Mats Burström
Vad ryms inom detta? Mats Burström 120827 Frågeställningarna från piloterna visar att en del frågeställningar berör BFL träffarna medans andra inte gör det. BFL på kommunnivå. BFL på den lokala skolan.
Så här jobbar vi i Halmstads kommun
Några steg på vägen i arbetet med matematik och systematisk uppföljning av flickors och pojkars lärande och utveckling Så här jobbar vi i Halmstads kommun Malin Lindwall, verksamhetsutvecklare Annalena
Arbetsplan Norrsätraskolan /18
Arbetsplan Norrsätraskolan 7-9 2017/18 Stärkt ledarskap i pedagogisk verksamhet Vad vi anser är kännetecken på starkt pedagogiskt ledarskap: Strukturerad undervisning, (Likvärdighet, pedagogiska planeringar,
Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL
Didaktik - vad är det? Anja Thorsten, IBL Skapa relationer Undervisa Instruera Leda grupper Vara en förebild Trösta Uppmuntra Förklara Vad behöver en lärare kunna? Administrera Bedöma Planera Sitt ämne