FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010
|
|
- Anna Hedlund
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010
2 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor finns angivna i projektplanen. Utöver detta finns det avslutningsvis ett fjärde avsnitt med ytterligare frågor som också är av betydelse för att kunna göra en helhetsbedömning av kvaliteten i undervisningen i särskolan. Under varje huvudfråga anges det ett antal kompletterande frågeställningar som behöver utredas och belysas. I den högra kolumnen anges vilka metoder som ska användas. Frågorna är komplexa och kan i sig inrymma ett antal följdfrågor varför denna PM har kompletterats med exempel på ytterligare frågor. Det är varje inspektörs ansvar att se till att projektets frågeställningar belyses i intervjuerna. Som komplement till denna PM finns ett kommentarmaterial för hur observationer och analyser ska göras av klassrums/lektionsbesök. Analys av individuella utvecklingsplaner (IUP) samt lärares utbildning görs för respektive skola av ansvariga inspektörer. På central nivå sammanställs och analyseras samtliga granskade skolor. Detta material redovisas för samtliga inspektörer och kommer utgöra en del i den analys och redovisning som ska göras i den avslutande, övergripande rapporten om denna kvalitetsgranskning.
3 3 Fråga 1. Arbetar skolan systematiskt för att ta reda på varje enskild elevs behov, förutsättningar och möjligheter? Kompletterande frågeställningar Hur arbetar lärare med att ta reda på enskilda elevers förutsättningar och utvecklingsmöjligheter? Vilka förväntningar har lärarna på elevernas möjligheter att utvecklas kunskapsmässigt? Granskningsmetoder Samtal med elever Intervju med rektor Klassrumsobservationer/analys Samtal med elever IUP-analys Klassrumsobservationer/analys Exempel på frågor GRUPPINTERVJU LÄRARE Hur arbetar ni för att ta reda på elevers behov, förutsättningar, möjligheter och hinder? Lärarnas tankar om elevernas möjligheter att utvecklas och vilken kunskap de behöver? Vilka förväntningar har ni på elevernas möjligheter att utvecklas kunskapsmässigt? INTERVJU - ENSKILDA LÄRARE Hur arbetar du för att ta reda på elevers behov, förutsättningar, möjligheter och hinder? Vilka förväntningar har du på elevernas möjligheter att nå målen i svenska? Finns det mål i ämnet svenska som du upplever att eleverna inte har möjlighet att nå?
4 4 Fråga 2. Utgår undervisningen från elevernas förutsättningar och fokuserar den på vad som är möjligt och utmanande för eleverna i lärandet Kompletterande frågeställningar Granskningsmetoder Hur arbetar lärare med att tolka och omsätta målen i kursplanen för svenska och för att genomföra dem i Intervju med rektor undervisningen? Samverkar lärarna i detta arbete? Klassrumsobservationer/analys Vilka tolkningar av den nationella kursplanen i svenska ligger till grund för lärarnas val av undervisningsmetod, Intervju rektor innehåll, läromedel, arbetssätt mm? IUP-analys Vilka former av kunskaper och förmågor anser lärarna är viktiga att fokusera i ämnet svenska? Klassrumsobservationer/analys Ges eleverna möjligheter att utveckla sin språkliga förmåga i ämnet svenska genom att använda sitt språk - tala, lyssna, Samtal med elever skriva, läsa, tänka, tecken som stöd (eller annan Intervju med rektor kompletterande kommunikation) i meningsfulla, vardagliga Klassrumsobservationer/analys sammanhang? Hur arbetar lärarna med att åstadkomma en flerstämmig lärandemiljö/undervisning? Samtal med elever Intervju med rektor Klassrumsobservationer/analys Hur ges eleverna möjlighet till delaktighet och ansvarstagande för det egna lärandet? Samtal med elever Klassrumsobservationer/analys Dilemman: att utmana varje elev i sin kunskapsutveckling? Undervisas eleverna av lärare med adekvat utbildning? Analys av lärares utbildning Intervju med rektor Vad ingår i elevassistenternas ansvar/uppgifter? Samtal med elever Klassrumsobservationer/analys Ges särskilt stöd? Vilket särskilt stöd ges i ämnet svenska? Övriga ämnen? Hur följs resultaten av detta upp? Samtal med elever Intervju med rektor Vilka åtgärder har gjorts på skolövergripande nivå för att förbättra undervisningen och öka måluppfyllelsen? Intervju med rektor Exempel på frågor GRUPPINTERVJU LÄRARE Om ämnets roll i utbildningen och lärarnas samarbete Hur ser ni på svenskämnet mer övergripande? Vad lägger ni stor vikt vid i er svenskundervisning? Finns det något som ni inte lägger så stor vikt vid? Vad tycker ni är viktigt att eleverna lär sig när det gäller svenskämnet? Hur arbetar ni för att erbjuda eleverna en språkutvecklande undervisning? Hur ser den typiska progressionen ut i er undervisning?
5 5 Hur brukar ni arbeta med läroplans- och kursplanefrågor A) i allmänhet, B) i svenskämnet? Förekommer annat lärarsamarbete när det gäller svenskämnet? I så fall kring vad och hur? Har er syn på undervisningen i ämnet svenska förändrats under senare år? I så fall varför/på vilket sätt? Arbetsformer, läromedel, särskilt stöd mm Hur tänker ni när det gäller val av arbetsformer; individuellt arbete, pararbete, grupparbete och arbete i helklass? Vad utgår ni ifrån när ni väljer läromedel i svenska? Vad utgår ni ifrån när ni ev. väljer olika former av AKK 1 som kommunikativt stöd i elevernas lärande? Vilken betydelse uppfattar ni att eleverna kan ha för varandras lärande? Exempel? Vilket särskilt stöd kan elever få i ämnet svenska? Vilka resultat ger detta och skulle det behöva utvecklas i så fall på vilket sätt? Finns den kompetens och kunskap som behövs för att eleverna ska få det särskilda stöd de behöver? Övrigt Vilken roll och vilket ansvar har elevassistenterna? Uppfattar ni att ni har den kompetens i ämnet svenska som behövs för att ge alla elever en bra utbildning? Får ni den kompetensutveckling ni behöver? INTERVJU - ENSKILD LÄRARE Om ämnets roll Finns det några kursplanemål i svenska som du lägger särskilt stor vikt vid i din undervisning? Varför detta/dessa mål? Hur märks det i praktiken? Har det förändras det över tid- i så fall hur? Genomförande (innehåll, arbetssätt, arbetsformer, anpassning) Vilka är dina syften vid val av innehåll i arbetsuppgifterna som eleverna har i svenska? Vilka är dina syften när du organiserar undervisningen? (Individuellt arbete? Arbete i par? I grupp? ) Vilka är dina pedagogiska tankar i fråga om klass- respektive individuella scheman? Vad utgår du ifrån i valet av olika former av AKK 2 i undervisningen? Finns det delar i ämnet svenska som du uppfattar som svåra för dina elever att lära sig? Hur är undervisningens innehåll sammankopplat i de olika aktiviteterna som sker under skoldagen och under skolveckan? (Gör dessutom gärna kopplingar till konkreta exempel som ni som inspektörer har sett!) Frågor utifrån konkreta exempel som inspektörerna har sett under lektionsbesök: Vad var avsikten med/ vad skulle eleverna lära sig med hjälp xx uppgift? Vilka är dina syften i val av just detta/dessa läromedel (eller medel för lärande)? Vilka olika språkliga förmågor uppfattar du att eleverna då får möjlighet att använda? Är det några delar som du uppfattar var utmanande för eleverna i xx lektion (alt. några lektioner). Hur anser du att den undervisning som vi har sett är kopplad till strävansmålen i kursplanen för svenska? Elevernas delaktighet Hur arbetar du för att göra eleverna delaktiga dels i sitt eget lärande, dels i varandras lärande? På vilket sätt kan elever påverka innehållet i undervisningen? Arbetssätt? Arbetsformer? Hur medverkar eleven i utvecklingssamtal, IUP? Hur ser samarbetet ut med föräldrar? Vad handlar det om? Övrigt 1 AKK= Alternativ Kompletterande Kommunikation. T.ex. Bliss, Pecs, tecken som stöd. 2 Se fotnot 1
6 6 Vad har ev. elevassistent/er för ansvar? Hur får de sina uppdrag? Hur följs deras insatser upp? Har du tankar om att du skulle vilja kompetensutveckla dig ytterligare i ämnet svenska? Hur ser du på din egen kompetens när det gäller att använda olika verktyg för att främja elevernas lärande (olika läromedel, medveten IT-användning, digitala böcker, AKK )? Fråga 3. Följs elevernas kunskapsutveckling upp och bedöms i ämnet svenska utifrån den nationella kursplanens mål? Kompletterande frågeställningar Genomförs utvecklingssamtal? Används IUP som ett led i att stödja elevens utveckling och progression i lärandet? Hur arbetar lärarna med kunskapsbedömningar? Ses de som verktyg för att stödja och främja deras lärande eller har de någon annan funktion? Granskningsmetoder Samtal med elever Intervju med rektor IUP-analys Hur görs elever delaktiga i sin lärandeprocess? Samtal med elever Klassrumsobservationer/analys Uppfattar lärare och rektor att det finns samsyn i hur kunskapsutveckling ska följas upp och bedömas i ämnet Intervju med rektor svenska? Vad innebär samsyn för dem? Vilka metoder används för att bedöma elevers kunskap (portfolio, video, läs- och skrivutvecklingsschema mm)? Samtal med elever Klassrumsobservationer/analys Lärares syn på möjligheter och svårigheter med kunskapsbedömning och betygssättning? Intervju med rektor Vilka förutsättningar uppfattar skolan att undervisningen ger eleverna då det gäller att nå nationella mål i ämnet Intervju med rektor svenska? IUP-analys Klassrumsobservationer/analys Exempel på frågor GRUPPINTERVJU LÄRARE Har alla elever IUP och skriftliga omdömen? Finns det riktlinjer här för hur ni ska arbeta med kunskapsbedömningar, IUP och skriftliga omdömen? Vilka metoder använder ni för att göra kunskapsbedömningar? Hur använder ni kunskapsbedömningarna vid klassövergångar? INTERVJU - ENSKILDA LÄRARE Hur arbetar du med att följa upp elevernas kunskapsutveckling i svenska? System för dokumentation? Vad är det du bedömer och i förhållande till vad? Hur använder du IUP och kunskapsbedömningar i den konkreta undervisningen? (Diskutera detta utifrån några av de IUP vi har fått.) Hur återkopplar du kunskapsbedömningar till eleven som en del i deras lärande? Finns det mål/målområden/ i svenska där du uppfattar att det är svårt att göra bedömningar? Kan du redovisa elevernas (konkreta) resultat vt- 09 i svenska åk 5 o 9. Hur många nådde målen? Hur är det dokumenterat? Hur många av dessa elever hade behov av särskilt stöd i svenska? Insatser?
7 7 Vilka svårigheter och möjligheter ser du att det finns vid (eventuell) betygsättning? 4. Kompletterande frågor Kompletterande frågeställningar Granskningsmetoder Får eleverna de garanterade timmar de har rätt till Analys av skolans timplan under sin utbildningstid? Hur utnyttjas möjligheten till ett 10:e skolår? Samtal med (äldre) elever Intervju med rektor Rektors utbildning och pedagogiska erfarenhet? Intervju med rektor Rektors kunskap och erfarenhet av särskola? Redovisade uppgifter om personals Skolans kvalitetsarbete? Sammanställs resultat på skolnivå och ligger till grund för beslut om insatser för att förbättra verksamheten? utbildning Intervju med rektor Exempel på frågor GRUPPINTERVJU LÄRARE Hur arbetar rektor för att hålla sig förtrogen med den undervisning som bedrivs? Hur vet rektorn vilka resultat eleverna når i svenska? Hur arbetar ni på skolan med att utveckla undervisningen utifrån resultat i svenska? Rektorns roll då? Vad har ni för utvecklingsplaner/insatser fn vad gäller undervisningen i särskolan? Vilka problem/utmaningar vill ni lösa? Erbjuds eleverna årskurs 10? Hur många väljer det och varför/varför inte? (gäller bara skolor med årskurs 9) Följs skolans timplan? INTERVJU - ENSKILDA LÄRARE Hur arbetar rektor för att hålla sig förtrogen med din undervisning och de resultat som dina elever når i svenska? Besöker han/hon dina lektioner ibland? Tycker du att den här särskolan som helhet är en bra verksamhet för eleverna? Dvs. att den har en god kvalitet och ger eleverna den utbildning de har rätt till och behöver? Om inte vad tycker du skulle kunna utvecklas ytterligare?
8 8 INLEDANDE SAMTAL OCH INTERVJU MED REKTOR Inledande samtal Särskolans organisation, lokaler m.m. i förh. till grundskolan. Motiv och ev. dilemman med denna organisation. Finns det någon/några elever i grundsärskoleklasserna som följer träningskolans kursplan eller grundskolans kursplan? Vilket intresse uppfattar rektor att det finns på central nivå i kommunen om särskolans verksamhet och resultat? Hur fungerar kommunikationen central nivå lokal nivå/skolan när det gäller särskoleverksamheten? Intervju Hur ser det skolövergripande arbetet ut med att tolka och omsätta nationella mål lokalt? Ex i svenska. Hur vet du om undervisningen i svenska utgår från strävansmålen? Vilka resultat har nåtts i svenska åk 5 och 9 de senaste åren? Resultat i övriga ämnen? Hur arbetar skolan med IUPer och skriftliga omdömen i alla ämnen? Hur vet du om det är elevens eller skolans förutsättningar som är begränsningen för elevernas lärande? Finns det elever som är i behov av särskilt stöd i ämnet svenska? Insatser? ÅP? Hur följs resultaten av detta arbete upp? Ges intyg till alla elever? Ges betyg hur informeras om det? Vanligt förekommande? Finns det behov av att utveckla undervisningen i svenska? I så fall på vilket sätt och varför? Hur identifierat behovet av utveckling? Vilka åtgärder har hittills vidtagits? Resultat? Rektors pedagogiska ledarskap: Vilka frågor fokuseras för närvarande? Elevassistenters roll och ansvar? Be om en kopia av befattningsbeskrivning för detta om sådan finns. Erbjuds eleverna årskurs 10? När informeras om detta? Hur många väljer det och varför/varför inte? Timplanen: Frågan utreds om eleverna inte får sin garanterade undervisningstid. Lärarnas utbildning (avstämning mot inlämnade uppgifter)? Anser rektorn att det saknas viss kompetens i så fall vad och ev. i vilket ämne? Rekryteringsstrategier? Aktivt sökande?(frågan gäller såväl tillgången till utbildade lärare som lärare med ämnesdidaktisk kompetens) Vilken kompetensutveckling har lärare fått i ämnet svenska?
9 9 SAMTAL MED ELEVER Alla elever Vad har ni arbetat med idag? Brukar ni arbeta så här? Vad var lätt idag? Vad brukar du (och du och du gå laget runt) göra om du tycker uppgifterna är för lätta? Vad var svårt idag? Vad brukar du (och du och du gå laget runt) göra om du tycker uppgifterna är för svåra? Tycker ni att det är ett roligt sätt att jobba så som ni har gjort idag? Har lärarna och ni pratat om att det finns mål i t.ex. svenska som det är tänkt att alla elever ska försöka nå/kunna? Tycker ni att det går bra för er i skolan? Hur vet ni det? Brukar ni (och era föräldrar) ha utvecklingssamtal med lärare? Vad pratar ni om då? Kan ni berätta då om hur ni tyckeratt det går för er i skolan? Har du en individuell utvecklingsplan? Vad står det i en sådan plan? Finns det något mer än det du gör i skolan som du skulle vilja lära dig? Vad brukar elevassistenten/assistenterna göra? (om elevassistent finns) Kompletterande frågor till äldre elever (årskurs 7-10): Vet ni om att ni kan be om att få betyg? (Observera vad som anges i författningsstöd betr. Intyg resp, betyg!) Är det någon av er som har fått betyg? Kändes betyget/en rättvisa? Har ni fått information om att ni kan gå ett extra, tionde år? Är det något som ni tycker borde vara bättre i den här skolan? Vad? Vad händer när ni slutar i den här skolan?
Vi har inte satt ord på det
Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet
Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan
Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över
Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010)
1 (17) Dnr 40-2010:119 Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010) 2 (17) Huvudmannen 1.1 Förvaltningschef (eller motsvarande) m.fl. Inledning Hur uppfattar ni att det fungerar
Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan
Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Skollagen 2 kap. Den kommunala organisationen för skolan 2 För ledningen av utbildningen i skolorna skall det finnas rektorer. Rektorn
Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar
2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i
Skolbeslut för grundskola och obligatorisk särskola
Beslut Östhammars särskola och Östhammars resursskola Vretavägen 3 747 40 Gimo 2011-03-07 Dnr Skolbeslut för grundskola och obligatorisk särskola efter tillsyn av Östhammars särskola och Östhammars resursskola
Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent
Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Broskolan i Örnsköldsvik
Broskolan AB. Box 411 891 28 Örnsköldsvik 1 (5) Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Broskolan i Örnsköldsvik Skolinspektionens bedömning och beslut Skolinspektionen bedömer att Broskolan
Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6
Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av
Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3
Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning
Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2010-08-18 Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen Innehållsförteckning IUP-PROCESSEN 2 STOCKHOLM STADS FRAMTAGNA RAMAR FÖR ELEVDOKUMENTATION 4 ÖVERSIKT
STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2
10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan
IUP och omdöme me i Skollagen 2010:800 10 kap. Grundskolan [ ] Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal
Sammanfattning Lättläst version
Sammanfattning Lättläst version För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning Carlbeck-kommittén har utrett utbildningen för personer med utvecklingsstörning. Kommittén skrev ett delbetänkande
Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling?
InfoMentor P.O.D.B:s kommentarer om hur vi kan hjälpa skolor och kommuner utifrån Skolinspektionens kvalitetsgranskning, Rapport 2010:10 Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling?
Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan
Publiceringsår 2016 Diskussionsfrågor Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan 2 (5) Förslag på diskussionsfrågor Såväl lärare som rektor
Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden
Arbetsplan 2016/2017 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.
+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas
1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:
Utbildningsinspektion i Lundabyn, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6
Utbildningsinspektion i Götene kommun Lundabyn Dnr 53-2006:3231 Utbildningsinspektion i Lundabyn, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2
Framgångsfaktorer för inkludering
Framgångsfaktorer för inkludering Framförhållning Hur planeras mottagandet för en ny elev? Eleven, klassen, föräldrar, pedagoger. Hur förbereds klassen på den nya klasskamraten? Vilken information skall
Regelbunden tillsyn i grundskolan International School of Lund - Katedralskolan
Regelbunden tillsyn i Lunds kommun International School of Lund Katedralskolan Dnr 43-2008:490 Regelbunden tillsyn i grundskolan International School of Lund - Katedralskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna
Lathund för pedagoger Grundskola med:
Att skriva omdo men Lathund för pedagoger Grundskola med: Utdrag ur Skolverkets allmänna råd Exempel på olika sätt att skriva omdömen Steg för steg instruktioner om hur du gör i Unikum Sida 1 av 13 Allma
Göteborg 5 december Teknik
Göteborg 5 december Teknik Hasse Alfredssons idé Hur löste eleverna problemet? SKOLAN? Elevers idéer till lösning SKOLAN Elevernas lösning på problemet SKOLAN Bikupa Varför teknik i grundskolan? Den nya
Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011
2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet
Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.
Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del
Att undvika att det rör sig om helt separata delar Mats Burström
Att undvika att det rör sig om helt separata delar Mats Burström 120827 Många skolor brister i utvärderingen av elevernas kunskapsutveckling. På en del skolor utgår inte lärarnas bedömningar från de nationella
Skolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Fredag 9 september 2011
Skolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan Fredag 9 september 2011 Vad granskar Skolinspektionen? Regelbunden tillsyn Måluppfyllelse och resultat Ledning och utveckling av
Kvalitetsgranskning av Vivallaskolan i Örebro kommun
Beslut Vivallaskolan Box 314 10 701 35 Örebro 2010-04-01 1 (13) Örebro kommun Box 30000 701 35 Örebro Kvalitetsgranskning av Vivallaskolan i Örebro kommun Skolinspektionens beslut Skolinspektionen har
Skolbeslut för Grundskola
Beslut Videdalsskolan och Risebergaskolan 2010-05-04 Dnr 43-2009:3755 Skolbeslut för Grundskola efter tillsyn av Videdalsskolan och Risebergaskolan i Husie stadsdel, Malmö kommun Skolbeslut Tillsyn i Videdalsskolan
Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3
Sammanfattning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har i denna granskning sett flera
Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun
Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 UNDERLAG... 3 KUNSKAPER... 3 KUNSKAPSRESULTAT... 3 UPPFÖLJNING OCH KOMMUNIKATION AV RESULTAT... 6 BEDÖMNING
Utbildningsinspektion i Odenslundsskolan
Utbildningsinspektion i Östersunds kommun Odenslundsskolan Dnr 53-2006:3324 Utbildningsinspektion i Odenslundsskolan Förskoleklass Grundskola årskurs 1-5 Inledning Skolverket har granskat verksamheten
Skolbeslut för grundskola
Beslut Bergsjö Centralskola Skolvägen 9 820 70 Bergsjö 2010-11-04 Skolbeslut för grundskola efter tillsyn av Bergsjö Centralskola i Nordanstigs kommun 2010-11-05 Skolbeslut Tillsyn i Bergsjö Centralskola
Regelbunden tillsyn i Stenhamreskolan och Tallåsens skola
Regelbunden tillsyn i Ljusdals kommun och Dnr 43-2009:372 Regelbunden tillsyn i och Tallåsens skola Förskoleklass Grundskola 1-6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ljusdals kommun och
Dnr :563. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Vikskolan i Upplands Väsby kommun
Beslut efter tillsyn av den fristående grundskolan Vikskolan i Upplands Väsby kommun Beslut Tillsyn i Vikskolan 1 (3) Magnetica Education AB Box 5017 194 05 Upplands Väsby Tillsyn i Vikskolan Fristående
Fysik i mellanåren bortgömt men inte bortglömt
Sammanfattning Rapport 2011:9 Fysik i mellanåren bortgömt men inte bortglömt Rapport om undervisningen i fysik i de mellersta grundskoleåren 1 Sammanfattning Både nationella och internationella undersökningar
Beslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:564 Södertälje kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Fornbackaskolan belägen i Södertälje kommun 2 (11) Tillsyn i Fornbackaskolan har genomfört tillsyn av Södertälje kommun
Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6
Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Rappestad/Västerlösa skolor Dnr 53-2005:1310 Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1
Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14
Saltsjö-Boo 2014-08-11 Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Skolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652
Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan Mjölby kommun Datum 2009-10-23 Dnr 43-2009:1652
1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Arbetsplan tillsammans når vi målen -
1 Arbetsplan 0910 Gribbylunds kommunala F-9 skola - tillsammans når vi målen - Vår gemensamma värdegrund handlar om Jämlikhet, Trygghet, Ansvar och Hänsyn. Dessa ord har mångskiftande betydelse beroende
Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun
Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen
Beslut för fristående grundskola med fritidshem
Floda Friskoleförening Rektorn vid Floda friskola karinb@flodafriskola.se för fristående grundskola med fritidshem efter tillsyn av Floda friskola i Katrineholms kommun Skolinspektionen, Box 330, 581 03
Beslut för grundsärskola
rn Beslut Upplands-Bro kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Ekhammarskolan belägen i Upplands-Bro kommun 2 (9) Tillsyn i Ekhammarskolan har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under höstterminen
Sammanfattning Rapport 2011:8. Läs- och skrivsvårigheter /dyslexi i grundskolan
Sammanfattning Rapport 2011:8 Läs- och skrivsvårigheter /dyslexi i grundskolan 1 Sammanfattning Kvalitetsgranskningen omfattar 21 grundskolor och deras huvudmän. Skolorna är geografiskt spridda över landet.
ELEVDOKUMENTATION i Stockholm Skolwebb
ELEVDOKUMENTATION i Stockholm Skolwebb IUP - Skriftliga omdömen Vad? När och Vem? Var och Hur? Beskriver elevens kunskapsutveckling och ska skrivas i varje ämne som eleven fått undervisning i. En gång
Beslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2015:10009 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gärdesskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i Gärdesskolan har genomfört tillsyn av Stockholms kommun
Utbildningsinspektion i Änggårdsskolan förskoleklass, grundskola årskurs 1 6 och obligatorisk särskola
Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Änggårdsskolan Dnr 53-2005:1310 Utbildningsinspektion i Änggårdsskolan förskoleklass, grundskola årskurs 1 6 och obligatorisk särskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1
Beslut för grundsärskola
Skolinspektionen Dnr 43-2015:9126 Kävlinge kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Rinnebäcksskolan belägen i Kävlinge kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan
Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016
Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,
Beslut för grundskola
Beslut 2010-10-26 Dnr 43 2009:4144 Beslut för grundskola efter tillsyn av Norrbyskolan i Piteå kommun 2010-10-26 Skolbeslut Tillsyn i Norrbyskolan Datum: 2010-10-26 1 (3) Dnr 43 2009:4144 Rektor Göran
Dnr :4011. Skolbeslut för fristående grundskola. efter tillsyn av Potentia Education i Håbo kommun
2010-04-20 Dnr 44-2009:4011 Skolbeslut för fristående grundskola efter tillsyn av Potentia Education i Håbo kommun Skolbeslut Tillsyn i Potentia Education 2010-04-20 1 (2) Dnr 44-2009:4011 Potentia Education
Regelbunden tillsyn i Säters kommun
Regelbunden tillsyn i Säters kommun Statens skolinspektion Granskning av kvalitet inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Tillsyn över det offentliga skolväsendet, den allmänna förskoleverksamheten
Lathund för pedagoger Grundskola med:
Att skriva omdo men Lathund för pedagoger Grundskola med: Utdrag ur Skolverkets allmänna råd Exempel på olika sätt att skriva omdömen Steg för steg instruktioner om hur du gör i Unikum Gäller er som arbetar
VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.
Förslag till intervjufrågor vid observationer
Förslag till intervjufrågor vid observationer Förslag till intervjufrågor vid observationer Här presenteras förslag på intervjufrågor som ringar in målområdena och ger underlag till det som ni ska beskriva
Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Utbildningsinspektion i Kålgårdens skola. Inledning
Utbildningsinspektion i Jönköpings kommun Kålgårdens skola Dnr 53-2007:3295 Förskoleklass Utbildningsinspektion i Kålgårdens skola Grundskola årskurserna 1 5 Inledning Skolverket har granskat verksamheten
Vuxenutbildning 46 skolor
Vuxenutbildning 46 skolor Bedömningspunkt Brist Förbättringso mråde Brist och förbättringsområde Ej bedömt Antal Antal Antal Andel (%) Antal Kunskaper 1.1.1. De studerande känner till målen för den egna
Beslut för gymnasiesärskola
Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under
Skolbeslut för fristående förskoleklass och grundskola
Skolbeslut Fristående grundskolan Runstycket Husie Kyrkoväg 96 2010-05-24 Dnr 44-2010:114 212 38 Malmö Skolbeslut för fristående förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Runstyckets skola i Husie stadsdel,
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Så här arbetar barn- och utbildningsförvaltningen i Falkenbergs kommun med systematiskt kvalitetsarbete på olika nivåer Mars 2012 1 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 En
VÅGA VISA frågebank vid observation på skola
1 VÅGA VISA frågebank vid observation på skola Frågebanken är avsedd att användas som stödmaterial vid förberedelse inför intervjuer vid observation. Tänk igenom i förväg vad ni vill få reda på i varje
Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem
Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun
Utbildningsinspektion Sandersdalsskolan
Utbildningsinspektion i Uddevalla kommun Sandersdalsskolan Dnr 53-2006:3406 Utbildningsinspektion Sandersdalsskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 5 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning
Kvalitetsredovisning Obligatoriska Särskolan Grevhagsskolan läsåret
Kvalitetsredovisning Obligatoriska Särskolan Grevhagsskolan läsåret 2010 2011 1 Inledning Obligatoriska särskolan med grundsärskolan och träningsskolan har under året funnits för eleverna i år 1-6 på Grevhagsskolan
Systematiskt kvalitetsarbete
[Skriv text] Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Grundsärskolan Rektor 2 Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts
Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem
Alla ska ständigt utvecklas Vision för Laholm kommuns fritidshem November 2014 www.laholm.se Alla ska ständigt utvecklas! Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn
UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal
Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun
Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund
Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola
Regelbunden tillsyn i Ludvika kommun Vasaskeppets skola Dnr 43-2008:438 Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Förskoleklass Grundskola 1 3 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ludvika
Beslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i
Beslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:562 Södertälje kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Rosenborgskolan belägen i Södertälje kommun 2 (9) Dnr 43-2015:562 Tillsyn i Rosenborgskolan har genomfört tillsyn
Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015
Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna
RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar
RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:
Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652
Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan Mjölby kommun Datum 2009-09-16 Dnr 43-2009:1652
Beslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2015:4023 Svalnäs, Ekonomisk Förening Org.nr. 769623-6806 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Svalnäs skola belägen i Täby kommun 2 (9) Tillsyn i Svalnäs skola har genomfört
Beslut för grundsärskola
Bilaga 1 Rättviks kortirnun barn.utbildning@rattvik.se Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Rättviks grundsärskola belägen i Rättviks kommun 2 (5) Tillsyn i Rättviks grundsärskola har genomfört
Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School
Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Läsår 2011-2012 1 Innehåll Inledning..S.3 Syfte.S.4 Utvecklingsplanens innehåll.s.5 Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogram
IUP skriftliga omdömen årskurs 1-4
IUP skriftliga omdömen årskurs 1-4 Pärm 2, 5:2 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KARLBERGS SKOLA/OBSERVATORIELUNDENS SKOLA Sid 1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KARLBERGS SKOLA/OBSERVATORIELUNDENS SKOLA Sid 2 Lokal pedagogisk
Beslut för grundskola
Beslut Skolinspektionen 2012-10-10 Ulricehamns kommun komrmon@ulricehaita-i.se Rektorn vid Gällstads skola, Marbäcks skola, Tvärreds skola och Vegby skola maria.persson@ulricehamn,se Beslut för grundskola
Beslut för grundsärskola
Dnr 44-2016:11135 Heldagsskolan rullen AB Org.nr. 556611-1430 Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Heldagsskolan Rullen grundsär belägen i Solna kommun 2 (7) Dnr 44-2016:11135 Tillsyn i Heldagsskolan
Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen
Nyheter 2011 Pedagogiska institutionen 2010-11-04 Alla gör olika Likvärdig utbildning: 1994 Alla elever ska få möjlighet 2010 Alla elevers möjlighet att uppnå alla målen Resultatkontroll Pedagogisk frihet
Utbildningsinspektion i Diö skola
Utbildningsinspektion i Älmhults kommun Diö skola Dnr 53-2007:1822 Förskoleklass Utbildningsinspektion i Diö skola Grundskola årskurserna 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av Diö skola...2
utbildningsgarantier
utbildningsgarantier förskola/skola/fritidshem förskola... lla en ra h s få s o s o ti! utbildningsgaran Hultsfreds kommuns förskolor Du som vårdnadshavare kan förvänta dig att ditt barn ska ges möjlighet
Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun
Beslut Sveaskolan AB Ringugnsgatan 1 216 16 Limhamn 2009-08-28 1 (4) Dnr 44-2009:569 Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört
Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse
Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Dnr:40-2010:71 INTERVJUGUIDE FÖR INSPEKTÖRER: REKTORS INTERVJUER Leder rektor
Förväntansdokument. 2011-09-01 Lars Björkqvist Sektorschef
Förväntansdokument Enligt de nationella styrdokument som styr vår verksamhet är skolans uppdrag att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper. I samarbete med hemmen skall skolan främja
Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1
Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR Instruktion för rektor 1 Fastställt av: Arbetsgrupp förskola-skola Datum: 21 februari 2014 Dokumentet gäller för: Alla grundskole- och grundsärskoleenheteer För revidering
Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan
Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck
Skolans arbete med extra anpassningar. Ulf Pantzare Utredare/projektledare
Skolans arbete med extra anpassningar Ulf Pantzare Utredare/projektledare Nya bestämmelser i skollagen 1 juli 2014 Om det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska
Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER
Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER Förord Under 2000-talets första år fick debatten om skolans bedömningssystem ny fart. I några kommuner försökte man återinföra betygssättning för
Beslut för grundsärskola
rin Beslut Dnr 43-2015:533 Nordmalings kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Bikupan särskola och träningskola belägen i Nordmalings kommun 2(12) Dnr 43-2015:533 Tillsyn i Bikupan
Beslut för förskoleklass och grundskola
n Beslut Dnr 43-2016:24 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Klastorpsskolan belägen i Stockholms kommun 2(7) Tillsyn i Klastorpsskolan har genomfört tillsyn av Stockholms
Den nya skollagen 2010:800
Den nya skollagen 2010:800 - avsnitt som berör r grundskolan 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 Alla barn och elever ska ges den ledning
Beslut för grundskola
Sollentuna kommun bun@sollentuna.se Rektorn vid Djupdalsskolan, RH-enhet, Leskulla.carell@sollentuna.se Beslut för grundskola efter tillsyn av Djupdalsskolan, RH-enhet, i Sollentuna kommun Skolinspektionen,
Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010
Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010 1 Verksamhetsplan för särskolan Tornhagsskolan i Linköping Verksamhetsåret 2009/2010 Samverkan personal/elever/föräldrar: Särskolan har sedan två
Utbildningsinspektion i Parkskolan. Inledning
Utbildningsinspektion i Norrköpings kommun Parkskolan Dnr 53-2007:1393 Utbildningsinspektion i Parkskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 3 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt