Förväntansdokument. Hämtad från Eiraskolan. Uppdaterad:

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (8) Förväntansdokument Hämtad från Eiraskolan Uppdaterad: Vi ser att Förväntansdokumentet kan ha fler användningsområden förutom som lönekriterier. Det kommer att kunna fungera som underlag för analys av utveckling på individ arbetslags och skolnivå, underlag för medarbetarsamtal och stöd vid rekrytering och introduktion av nyanställda. Samordnarna mot fritidshem friplan@stockholm.se

2 Förväntansdokument Eiraskolan Så här är Förväntansdokumentet framtaget Många medarbetare efterfrågade en tydligare koppling mellan prestation och lön samt ett förtydligande av vad som förväntades av medarbetare på skolan. Under vårterminen 2014 tillsattes därför en arbetsgrupp på Eiraskolan bestående av skolledningen (rektor och två biträdande rektorer) och två pedagoger, skolans förstelärare samt utvecklingsledaren för fritidsverksamheten. Gruppen hade i uppgift att utarbeta en matris utifrån nationella och kommunala styrdokument och riktlinjer i syfte att förtydliga våra lönekriterier och uppdraget. Gruppens förslag bearbetades därefter i personalgruppen i maj Arbetsgruppen reviderade dokumentet utifrån personalens förslag och synpunkter. Förväntansdokumentet fastställdes vid ett Samverkansgruppsmöte Så här är matrisen konstruerad Rubrikerna i matrisen är desamma som i Stadens förhandlade lönekriterier förutom rubriken Samarbete som vi lagt till. Dessa har vi brutit ned i flera aspekter. Till varje aspekt har vi formulerat kriterier som ska visa en tydlig progression från vänster till höger. Rubrik Aspekt Station 1 Kriterier för det vi minst förväntar oss inom uppdraget. Känner till och använder. Station 2 Kriterier för ett utvecklat sätt att ta sig an uppdraget. Ökad medvetenhet om varför man gör som man gör, där man kan motivera sina ställningstaganden. Station 3 Kriterier för väl utvecklat/skickligt sätt att ta sig an uppdraget. Genomtänkt och väldokumenterad systematik med sikte mot beprövad erfarenhet, best practise. Elevens lärande i centrum Ledarskap Du har en god relation till eleverna och är en demokratisk ledare. Ditt kommunikativa ledarskap möjliggör lustfyllda Du är en inspirerande och självklar ledare. 2

3 Normer och värden Tydliga mål och kriterier för lärandet. Du skapar en fungerande miljö där eleverna har fokus på lärande och utveckling. I din elevgrupp finns regler för arbete och samvaro. Du uppmärksammar och vidtar nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka kränkningar. Du samverkar med och informerar elevernas vårdnadshavare. Du presenterar syfte och mål för eleverna inför varje ämnesområde/tema. Dina elever kan förklara vad de lärt sig av undervisningen. lärandesituationer, engagemang och arbetsro/lekro. Du har en medveten tanke vid val av metod och innehåll och eleverna erbjuds olika sätt att lära och utvecklas. I din elevgrupp råder studiero och lekro. Du presenterar och konkretiserar mål och synliggör vägen mot målen med tydliga kriterier. Dina elever förstår målen och vet vad som krävs för att nå dem. Dina elever vet i vad och hur de kommer att bedömas. Du situationsanpassar ditt ledarskap och gör kloka val i stunden. Du har höga och tydliga förväntningar på elevernas lärande och delaktighet. Du lyckas engagera alla elever. I din elevgrupp råder ett tryggt och tillåtande klimat. I Du är som pedagog en god förebild i värdegrundsarbetet. Vårdnadshavare har stort förtroende för ditt arbete. Tillsammans med elever och kollegor konkretiserar du mål och formulerar kriterier för dessa. Målen är ständigt närvarande och följs upp som en naturlig del av undervisningsprocessen. Du och eleverna väljer tillsammans olika sätt att bedöma och utvärdera lärandet. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet. I din undervisning tränar du eleverna att samarbeta, samtala och lyssna till varandra. Du skapar en dialogisk lärmiljö där eleverna är aktiva i samtal och resonemang. Du fångar upp elevernas förståelse och missuppfattningar. Du och eleverna arbetar i en dynamisk lärmiljö som präglas av dialog, flerstämmighet och samlärande där allas tankar är viktiga och välkomna. Du använder systematiskt en variation av redskap som ger dig belägg för elevernas prestationer. 3

4 Återkoppling som för lärandet framåt. Aktivera eleverna som lärresurser för varandra. Du ger eleverna regelbunden återkoppling. Eleverna hjälper och stöttar varandra under organiserade former. Du ger eleverna återkoppling kopplat till redan presenterade mål och kriterier. Eleverna ges förutsättningar att använda återkopplingen för att se och komma till nästa steg i lärandet. Du skapar en lärmiljö som är tolerant, accepterande och stödjande. Du tränar eleverna att regelbundet ge varandra återkoppling. Den återkoppling du ger till eleverna är frekvent, fokuserad och framåtsyftande. Den skapar nytt tänkande hos eleverna och de ser återkopplingen som en naturlig del av lärandeprocessen. Du tränar eleverna i att bedöma varandras arbeten med stöd av ex. mål, kriterier, checklistor och elevexempel. Eleverna använder den återkoppling de får av kamraterna. Eleverna tränas i att stödja och utveckla såväl kunskaper som sociala färdigheter hos varandra. Eleven som ägare av sin egen lärprocess. Du ger eleverna reflektionstillfällen. Du genomför elevledda utvecklingssamtal. Dina elever ser sin egen utveckling och reflekterar regelbundet utifrån mål. Dina elever förbereder och genomför elevledda utvecklingssamtal. Ditt formativa förhållningssätt är systematiskt och gör eleverna väl medvetna om sitt eget lärande. De är vana att reflektera över/dokumentera sina prestationer utifrån mål. De är väl förberedda för och genomför kvalitativa elevledda utvecklingssamtal. Måluppfyllelse Förverkliga skollagen kap 3 paragraf 3. Du skapar förutsättningar för dina elever att nå målen utifrån förväntat resultat på individ och gruppnivå. Dina elever når god måluppfyllelse utifrån förväntat resultat på individ och gruppnivå. Dina elever når resultat som överträffar förväntningarna utifrån elevens/gruppens förutsättningar. 4

5 Planering, reflektion, utvärdering och bedömning Planering Bedömning av elevutveckling Reflektion Du dokumenterar din planering för perioden i pedagogisk planering i enlighet med allmänna råd. Du använder skolans mallar för pedagogisk planering. Planeringens koppling till läroplanen är tydlig. Du bedömer elevernas utveckling utifrån aktuell fokusförmåga. Du har ett underlag för analys av elevernas lärande för förmågan. Du reflekterar kring undervisningen /verksamheten. Du utgår ifrån elevernas behov och intressen i planeringen. Anpassning/förberedelser utifrån såväl gruppens som enskilda elevers behov beskrivs i planeringen. Du samlar en variation av underlag för din bedömning. Du anpassar val av bedömningssätt utifrån olika elevers förutsättningar. Du sambedömer med kollegor i arbetslaget. Du reflekterar regelbundet och anpassar undervisningen/ verksamheten utifrån dina slutsatser. Din pedagogiska planering är ett levande dokument som bygger på analys och reflektion av såväl pågående som tidigare planeringar. Bedömningen sker tillsammans med eleverna och kollegor. Du bidrar till en likvärdig bedömning på skolan. Du bidrar aktivt till reflektion kring bedömningsinstrument. Reflektionen är ständigt närvarande. Du har systematiska strategier för reflektion och gör välgrundade analyser. Du använder analysen i nästa steg. Gemensam planering Elevdelaktighet Du samplanerar med dina kollegor. Du håller dig till de planeringsperioder som är överenskomna på skolan. Du involverar eleverna i planering och utvärdering av undervisningen Du bidrar till att eleverna får möjlighet att lära sig på många olika sätt genom ex. skolsamverkan och ämnesövergripande undervisning. Dina elever har ett reellt och pågående inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Du tar initiativ och bidrar aktivt till att pedagogisk diskussion är en naturlig del av den gemensamma planeringen, där olika infallsvinklar och kompetenser lyfts. Genom delaktighet stimulerar du elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Du ger 5

6 och förbereder eleverna för delaktighet och medansvar. Du får dem att ta ökat initiativ och ansvar med stigande ålder och mognad. dem rika möjligheter till entreprenöriellt lärande. Organisering av administrativa göromål. Samarbete Du organiserar dina administrativa göromål. Du organiserar dina administrativa göromål och prioriterar arbetsuppgifter. Du arbetar systematisk och effektivt med dina administrativa göromål så att de blir ett stöd i din undervisning. Samarbetande kultur Du deltar i samarbete inom arbetslag och i andra grupperingar. Du har en flexibel inställning. Du bidrar aktivt till ett positivt arbetsklimat inom arbetslaget och i andra grupperingar. Du bidrar aktivt till en vardag som präglas av kollegialt samarbete, flexibilitet och samsyn. Du tar initiativ och är drivande i samarbetet inom arbetslaget och i andra grupperingar. Du har fokus på att arbetet fördelas och följer upp att målet nåtts. Du bidrar aktivt till det systematiska kvalitetsarbetet för att utveckla metoder och team. Aktörskap ett lösningsinriktat förhållningssätt Du bidrar till att lösa vardagliga dilemman i det gemensamma arbetet i arbetslaget och i andra grupperingar. Du tar en aktiv del i att tillsammans med dina kollegor hitta lösningar på de dilemman du möter. Du ser dilemman som utmaningar. Tillsammans med dina kollegor analyserar du och hittar kreativa lösningar. Du utför och slutför det du åtagit dig. Möten Du kommer i tid till möten. Du deltar aktivt och lyfter frågor i rätt forum. Du förstår och accepterar arbetslagets tavla. Du kommer i tid och förberedd till möten och deltar aktivt med kreativa förslag och inlägg. Du använder tavlan för att underlätta samarbetet i arbetslaget. Du ser möten som oumbärliga för samarbete. Du är väl förberedd, prioriterar frågor och använder tiden effektivt. Du använder tavlan aktivt för att underlätta ett välfungerande samarbete och utvecklar den i takt med arbetslagets framsteg. Elevvård Du samverkar med arbetslag och EHT utifrån Elevhälsoplanen. Du har ett lösningsinriktat förhållningssätt och tar initiativ till samverkan i Du har god analysförmåga vad gäller resultatutveckling, extra anpassningar och resursfördelning. 6

7 arbetslaget vad gäller extra anpassningar och resursfördelning. 7

8 Kompetensutveckling Utgå ifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Formativt förhållningssätt till den egna och gemensamma yrkesutvecklingen. Du följer de rekommendationer som finns utifrån forskning och beprövad erfarenhet, ex allmänna råd, pedagogisk litteratur och debatt. Du har ett öppet förhållningssätt till att ge och ta emot feedback. Du granskar och utvecklar ditt eget arbete utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Du prövar nya idéer i din undervisning. Du reflekterar över feedback som du ger och får av kollegor och elever. Du håller dig uppdaterad om senaste forskning och beprövad erfarenhet. Du delar med dig av ny kunskap. Du utmanar dig själv i syfte att systematiskt utveckla undervisningen och din och andras förståelse av uppdraget. Du använder och utvecklar den feedback du får och ger. Kvalitets och utvecklingsarbete Skolans utvecklingsarbete. Du deltar i det utvecklingsarbete som bedrivs på skolan. Du bidrar till det utvecklingsarbete som bedrivs på skolan. Du är drivande i det utvecklingsarbete som bedrivs på skolan och inspirerar kollegor till utveckling. 8