Arbetsgång för åtagande i fritidshem

Transkript

1 Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (8) Arbetsgång för åtagande i fritidshem Hämtad från Tallkrogens skola Uppdaterad: Exemplet från Tallkrogens skola visar hur pedagogerna kopplar fritidshemmets åtagande till skolans enhetsmål och som i sin tur är nedbrutet från nämndmålen. Målen synliggörs även i skolans VP. Man har även tagit fram ett förväntat resultat med indikator Tydlig arbetsgång från januari-december finns på vad som ska göras och när det ska göras där alla pedagoger får ett eget exemplar som ett pedagogiskt verktyg för sitt arbete. Arbetet utgår ifrån ett gemensamt fokusområde. T.ex. elevinflytande. Detta är kopplat till nämndmålet som därefter brutits ner till skolans enhetsmål och resultatet som synliggörs i T2. Mer information om exemplet finns att läsa på nästa sida. Samordnarna mot fritidshem friplan@stockholm.se

2 Grundskoleavdelningen Sida 2 (8) Mer ingående och förtydligande text om exemplet Frågorna till eleverna utgår ifrån det centrala innehållet och som i sin tur är kopplade till förmågorna i läroplanen. Svaren från eleverna används därefter som grund för en kartläggning av elevernas lärande samt om hur pedagogerna ska planera sin fortsatta verksamhet i fritidshemmet. Arbetet följs sedan upp regelbundet under året. Alla personal i skolan har en lösningsinriktad syn på eleven. Uppmärksamma positiva tecken för att inte ge oönskat beteende förstärkning och bekräftelse. Dessutom finns det en strategi hur pedagogerna steg för steg utmanar elevens lärande i fritidshemmet. Lär du dig saker? Vad har du lärt dig den här veckan? Hur gick det till? Vad vill du lära dig i fritids? Kan du ge förslag på hur pedagogerna kan hjälpa dig att träna på det du önskar lära dig mer om? Pedagoger pratar om lärandet i fritidshemmet med eleverna samt synliggör det lärande som sker. Alla pedagoger är delaktiga i arbetet kring utvecklingssamtalen. I skolan pratar man om att alla undervisar. Verksamhetens syfte och mål synliggörs både för vårdnadshavare och för elever. Pedagogerna träffas i olika konstellationer där man diskuterar och pratar pedagogiska frågor. Under dessa möten arbetar man även fram material som konkret kan användas i verksamheten. FUF ( fritidspedagoger utbildar fritidspedagoger ) används som modell i ett kollegialt lärande. Fritidsråd är ett forum som är lika viktigt som elevråd. Dessa två forum går in i varandra på ett naturligt sätt där elevens hela dag är i fokus. Både lärare och fritidspedagog samverkar kring samma frågor. Nästa steg att diskutera är hur en progression i förmågorna kan se ut och hur man kan utmana eleverna i att utveckla sina förmågor. Dessa diskussioner fungerar även som ett stöd i hur pedagogerna ska arbeta och utforma verksamheten för att progression ska uppnås. Utvärderingarna och analyserna görs kontinuerligt under läsåret och pedagogerna tänker hela tiden på hur man kan utveckla verksamheten.

3 Grundskoleavdelningen Sida 3 (8) Arbetsgång för åtagande fritidshem VP 2016 Enhetsmål: Eleverna upplever att de har inflytande över aktiviteter i fritidshem och förskoleklass. Förväntat resultat Med skrivningen fritidshem avses hela dagens verksamhet dvs. även förskoleklass och samverkan i skolarbetet. Eleven känner till på vilket sätt den har ett reellt inflytande och vad den kan och vill utveckla på fritidshemmet. Vid övergångar finns dokumentation över elevens utveckling i fritidspedagogikens förmågor och framåtsyftande insatser för att träna dessa. Dessa är kända av eleven. Indikator -Andel elever som i november anger att: Mitt fritidshem gör aktiviteter där jag lär mig saker och får påverka det vi gör. (Årsmål 73%) Arbetssätt Åtagandet bygger vidare på tidigare års arbete med att skapa en lokal kursplan för verksamheten som beskriver förmågor att utveckla och centralt innehåll att skapa aktiviteter utifrån. Alla elever får uttrycka sin syn på inflytande och lärande i fritidshemmet i minst två samtal under året. Detta dokumenteras och delas av alla pedagoger i arbetslaget. En tidplan med delmål tas fram så alla pedagoger vet hur och vad som ska göras för att nå målet. Resursanvändning För att eleverna ska få samtal med pedagog planerar vi och avsätter tid, före, under och efter samtalsperioden. Uppföljning Introduktion för elever februari så de har kännedom om målet. Enskilda elevsamtal februari och september. Respektive arbetslag tar del av och diskuterar dokumentationen. Utvecklingssamtal vår och höst. Elever besvarar indikatormålet nov-16. Utveckling Elevens delaktighet ökar och eleven får syn på sitt lärande och inflytande på fritidshemmet. Vi har goda långsiktiga rutiner för elevdialoger. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Mitt fritidshem gör aktiviteter där jag lär mig saker och får påverka det vi gör. 73 År

4 Grundskoleavdelningen Sida 4 (8) Vad vi ska vi göra som leder oss fram till målet och när vi ska göra det: Genom att tillämpa nedanstående arbetsgång menar vi att barnen får förståelse för hur deras medbestämmande och behov påverkar innehållet i verksamheten på ett sätt så att de förstår och kan besvara frågan. Mitt fritidshem gör aktiviteter där jag lär mig saker och får påverka det vi gör Genom detta arbete får pedagogerna samtidigt möjlighet att kommunicera fritidspedagogikens syfte till barnen. Februari: Jag har intervjuat alla barn och vi har pratat om lärande på fritidshemmet.(1-3) Efter samtalen har jag använt/tagit del av sammanställningsblanketten och delgett mina kollegor. Jag har reflekterat över hur blanketten kan utvecklas för att fylla sitt syfte. Kommentar: Mars: Samtalen har lett fram till att följande aktiviteter planerats efter barnens behov och intressen Osv: Pedagogerna sammanställer på ett kvällsmöte vilka aktiviteter vi väljer att koppla till verksamheten utifrån samtalen. Återkoppling sker till alla barn, t.ex. i halvklasser utifrån dessa kvällsmöten. (Förskoleklassens behov bereds på samma sätt senare.) Vårdnadshavarna informeras om detta via våra löpande utskick. April: Jag intervjuat alla barn och vi har pratat om lärande i förskoleklassen/fritidshemmet.(f) Efter samtalen har jag har använt/tagit del av sammanställningsblanketten och delgett mina kollegor. Jag har reflekterat över hur blanketten kan utvecklas för att fylla sitt syfte. Kommentar:

5 Grundskoleavdelningen Sida 5 (8) Maj: Sammanställningsblanketten från vårens samtal har gjort att: o Jag känner till vad som kommit fram i andras samtal: o Jag planerar nya aktiviteter för barnen utifrån denna. Alla barn har fått reflektera över: Vilka förmågor fritidspedagogiken utvecklar. o Att de har medinflytande över verksamheten. o Att personalen planerar utifrån vad man lär sig på fritids och hela gruppens önskemål och behov. Så här sammanfattar jag arbetet feb-maj till vårens utvärdering. Utvärdering: Juni: Jag har tagit del av resultatet i årets brukarundersökning och analyserat svaret på frågorna om inflytande, samtal och aktiviteter. Detta kom jag fram till och så här ska vi planera till hösten. Vid överlämningskonferensen (fritidshem) 13/6 från år 2 till 3 har vi delgett till mottagande pedagoger, vilka aktiviteter och rutiner som har planerats och ska planeras utifrån vårens arbete.

6 Grundskoleavdelningen Sida 6 (8) Augusti: Det jag vet från våren om hur barnen upplever sitt inflytande, vad de känner till om ämnet fritidspedagogik och vad de vill göra, har tagits upp på planeringsdagarna och leder till följande aktiviteter under hösten Osv: Dessa planerade aktiviteter skall återkopplas till barnen vid t.ex. klassråd. September/Oktober: Jag har intervjuat alla barn och vi har pratat om lärande på fritidshemmet.(1-3) Efter samtalen har jag använt/tagit del av sammanställningsblanketten och delgett mina kollegor. I intervjuerna inför utvecklingssamtalen har jag följt upp med barnen. o Vilka förmågor de önskat att utveckla och hur det gått. o Vilka aktiviteter de varit delaktiga i att påverka. Pedagogerna sammanställer på ett kvällsmöte vilka aktiviteter vi väljer att koppla till verksamheten utifrån samtalen. Återkoppling sker till alla barnen i t.ex. halvklasser utifrån dessa kvällsmöten. Oktober/ November: (F) Jag har intervjuat alla barn och vi har pratat om lärande i förskoleklassen/fritidshemmet. Efter samtalen har jag har använt/tagit del av sammanställningsblanketten och delgett mina kollegor. Jag har tillsammans med kollegorna planerat kommande aktiviteter utifrån barnens intressen och behov: Kommentar Elevutvärdering i 1-3. Görs i mitten av november för att vara klar till utvärderingen (Underlag-frågor - Nästa sida)

7 Grundskoleavdelningen Sida 7 (8) Så här har jag analyserat resultatet av detta arbete till årets utvärdering. Utvärdering av åtagandet FRÅGOR OM LÄRANDE PÅ FRITIDS ÅR 1-3 / 2016 Fundera och svara vad du tycker bäst stämmer för dig. Jag tycker att jag får vara med och bestämma vad vi ska göra på fritids. På mitt utvecklingssamtal pratar vi om vad jag behöver lära mig och vad jag vill lära mig på fritids. Mitt fritidshem gör aktiviteter där jag lär mig saker och får påverka det vi gör.

8 Grundskoleavdelningen Sida 8 (8)