Del 2. Plan mot kränkande behandling och trakasserier Norrhammarskolan F-5 Fritidshem

Transkript

1 Del 2 Plan mot kränkande behandling och trakasserier Norrhammarskolan F-5 Fritidshem

2 Innehåll Introduktion av del Kartläggning... 1 Aktuellt läge... 1 Förebyggande aktuella åtgärder... 4 Värdegrund... Fel! Bokmärket är inte definierat. Mål... 5 Främjande arbete... 5 Rutiner för akuta situationer... 6 Resurser... 6 Kommunikation och presentation... 7 Utvärdering och uppföljning... 7

3 Introduktion av del 2 Här kan du läsa mer om hur vi tillsammans kartlägger verksamheten, arbetar förebyggande och främjande, löser akuta situationer samt utvärderar och följer upp. Under läsåret har barn, föräldrar och personal möjlighet att aktivt påverka arbetet mot kränkande behandling och trakaserrier genom bland annat riskanalys, arbetslagsträffar, elevhälsaträffar, enkäter, diskussionsgrupper, föräldramöten, utvecklingssamtal, barnsamtal, klassråd, elevråd och enskilda samtal. För att underlätta läsningen i planen kommer teamet mot kränkande behandling och trakasserier hädanefter att benämnas teamet. Kartläggning Det är nödvändigt att systematiskt kartlägga nuläget och göra en analys av resultatet för att veta vad just vår förskoleklass, skola och fritidshem behöver göra för att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Resultaten visar sedan vår enhets behov, vilka sedan blir utgångspunkt för vilka insatser som ska påbörjas och genomföras under året. Nedanstående är underlaget för vår kartläggning. Riskanalys: Görs av föräldrar vid föräldramötet i september/oktober. Görs av elever och personal under september/oktober. Arbetslagsträffar: samtal om aktuellt klimat i barngrupperna, arbetslagen runt varje elevgrupp ansvarar för att uppmärksamma teamet på klimatet i grupperna. Elevhälsaträffar: 1 gång/månad Enkäter: trivselenkät görs av elever 1 gång/läsår, fritidsenkät görs av både elever och föräldrar 1 gång/läsår Diskussionsgrupper: aktuella frågor lyfts i olika forum. Föräldramöten: 1 gång/termin Utvecklingssamtal: 1 gång/termin Barnsamtal F-3: 1 gång/termin Sociogram: 1 gång/månad Klassråd: minst 1 gång/månaden Elevråd: 3 gånger/termin Kompissamtal 1-3: 1 gång/vecka Skolråd: 2 gånger/termin Enskilda samtal: vid behov Incidentrapporter och ärenden: sammanställs 1 gång/läsår Aktuellt läge Eleverna kommer från villaområden och flerfamiljshus och är från olika kulturer både vad gäller religion, socialt och etnisk tillhörighet. Analys av förra årets främjande och förebyggande arbete Allt vårt främjande arbete tycker vi ger oss en bra bild av hur eleverna mår. Vi har många olika forum och hinner fånga upp kränkningar i tid.

4 Trivselenkät och barnsamtal I vår trivselenkät i åk 3-5 och under våra barnsamtal i åk F-3 framkommer att i stort sett alla eleverna trivs bra med sina kamrater i skola och fritidshem. De trivs också bra med de vuxna i skola och fritidshem. Rasterna fungerar överlag bra. I omklädningsrummen tycker de flesta eleverna att det fungerar bra men några reagerar på högt ljud, trängsel och stark parfymdoft. Majoriteten av eleverna tycker att de har en vuxen på skola och fritidshem som de kan prata med. Cirka en femtedel av eleverna tycker att språkbruket på skola och fritidshem är dåligt, främst när vuxna ej hör. Överlag kan vi konstatera att trivseln på skolan har bibehållit samma höga standard som föregående läsår. I de fall det framkommit via enkät eller samtal att någon inte trivs så har klassläraren eller Teamet pratat med berörda elever. Under förra läsåret genomförde vi ett språkbrukstema med alla elever. Det gjorde att de blev mer medvetna om vilka ord de använder. Fortfarande förekommer fula ord främst på raster. Se nedan för en sammanställning av svaren från Trivselenkäten.

5 Jag trivs bra med mina kamrater i skolan. Stämmer bra 93 Stämmer ganska bra 20 Stämmer inte så bra 3 Stämmer inte alls 0 Jag trivs bra med de vuxna i skolan. Stämmer bra 88 Stämmer ganska bra 25 Stämmer inte så bra 3 Stämmer inte alls 0 Jag har det bra på rasterna. Stämmer bra 97 Stämmer ganska bra 15 Stämmer inte så bra 4 Stämmer inte alls 0 Det fungerar bra i omklädningsrummet före och efter idrotten. Stämmer bra 73 Stämmer ganska bra 36 Stämmer inte så bra 7 Stämmer inte alls 0 Det finns alltid någon vuxen i skolan (eller på fritids) som jag kan prata med. Stämmer bra 78 Stämmer ganska bra 29 Stämmer inte så bra 5 Stämmer inte alls 4 Det är aldrig någon som säger fula ord eller elaka saker till mig. Stämmer bra 57 Stämmer ganska bra 35 Stämmer inte så bra 15 Stämmer inte alls 9 Antal som svarat: Finns det någon på skolan som du tror är ensam och som saknar någon att vara med. Ja 14 Nej eller Vet ej 102 Antal elever som svarat på enkäten är 116 av 121.

6 Riskanalys Det som framkommit i vår riskanalys och de åtgärder som genomförts finns sammanställda i bilaga 1. Förebyggande aktuella åtgärder Utifrån analys av ovanstående aktuella läge genomför vi följande åtgärder: Vid lekar som bandyspel och King and out är målet att alla ska känna att det är roligt att leka. Under okt/nov ska alla klasser tagit upp de regler kring spel och lekar som finns. Klasslärare ansvarar för att lekregler sitter uppe i klassrum och i korridor. När det gäller omklädningsrum, idrott och korridor får eleverna tillsammans bestämma trivselregler för att säkerställa målet att alla trivs i dessa situationer. Dessa regler diskuteras regelbundet. Personalen försöker i högsta möjliga mån finnas i elevernas närhet. Vi vill fortsätta att ge teamet mer tid och möjlighet till planering/aktiviteter i klasserna när det gäller det förebyggande arbetet. Teamet vill under detta läsår fortsätta arbeta med språkbruket bland eleverna på skolan. Vi kommer att genomföra aktiviteter kring detta i januari/februari. Vi vill fortsätta använda oss av incidentrapport. I höst arbetar vi på skolan med uppdrag kring elevernas förmågor tex hur de ska bemöta varandra. Vi planerar också för ett forumspel detta läsår.

7 Mål Se rubrik Gemensamma Mål i del 1. Främjande arbete Under läsåret arbetar vi med: Kamratrelationer. Samtala om att samma regler gäller till och från skola/fritidshem. Vad man kan göra om man ser eller tror att någon diskrimineras eller kränks. Att förstärka statusen hos den som riskerar att bli utsatt. Att vi vuxna klart och tydligt markerar vårt ställningstagande mot alla former av diskriminering och kränkning. Att uppmana elever att berätta för någon vuxen om de själva eller någon annan blir utsatt. Det är inte att skvallra utan att hjälpa. Att hjälpa och uppmana eleverna att ha en handlingsberedskap innan rasten börjar, så ingen ofrivilligt går ensam, te. x. veckans kompis. Kompissamtal en gång per vecka i klassen, där eleverna får träna sin empatiska förmåga men också möjlighet att ta upp ev. kränkningar. Personalen ansvarar för att dokumentera återkommande händelser och även hur dessa har åtgärdats. Forumspel 1 gång/år Värderingsövningar och dramaövningar i barngrupperna. Planen mot kränkande behandling och trakasserier som en diskussionspunkt på varje husmöte. Skolsköterskesamtal med samtliga elever i åk 4 Värdegrundsorden i klasserna Riddarskolan med uppföljning Ett fungerande rastvakts system Temadagar i årskursblandade grupper Friluftsdagar Gemensamma positiva aktiviteter Klassråd Elevråd Skolråd Internetvett med åk 5 ( man gör många dumheter i livet, men på nätet finns ingen ångerknapp ) Bestämda platser i matsalen för de yngsta eleverna. En aktiv övergång från åk 3 till åk 4 Enkäter

8 Rutiner för akuta situationer 1. Ta reda på allt som hänt, samla fakta. Insamlande av fakta kan med fördel göras av det arbetslag som finns runt barngruppen men teamet ska alltid involveras. 2. När det finns tillräckligt med underlag beslutar arbetslaget och teamet om åtgärder och dokumenterar regelbundet. 3. Konstaterar vi att det handlar om någon form av kränkning gör vi så här: Samtal med den som kränker ska inledas så snart som möjligt. De berörda utövarna ska inte informeras i förväg. Samtal med de som kränker sker en i taget. De ska inte ha möjlighet att prata med varandra mellan samtalen. Två vuxna personer är med under samtalet, varav en för anteckningar. Föräldrar till alla inblandade informeras samma dag som samtal ägt rum. Fram till uppföljningssamtalen är personalen extra uppmärksamma på de inblandade eleverna. Efter en vecka blir det uppföljningssamtal. Den/de som kränker och den som blivit kränkt var för sig. Eventuellt handlingsplan upprättas. Kontinuerlig uppföljning och regelbundna samtal med de som kränkt och de som blivit kränkta är viktigt under det följande året. Allt detta skall dokumenteras. Se bilaga 2. Alla gjorda insatser i ett ärende, oavsett om det är personal eller elev som utfört handlingen, ska dokumenteras skriftligt och dokumentet ska arkiveras på skolan i minst tio år efter avslutat ärende. Dokumentation lämnas till rektor. Rapport om gjorda insatser ska delges områdeschef minst en gång per termin av rektor. Om barnets situation inte förbättras: Rektor, teamet, arbetslaget och föräldrar avgör tillsammans fortsatta åtgärder. Resurser Teamet träffas regelbundet samt en dag i början av varje termin för det kontinuerliga arbetet. Tid för att revidera planen mot kränkande behandling och trakasserier, samtala runt eventuella ärenden samt arbeta fram gemensamt förebyggande arbetsmaterial. Under vårterminen fortbildning av teamet i t.ex. samtalsmetodik och gruppdynamik.

9 Kommunikation och presentation Planen mot kränkande behandling och trakasserier ska göras känd för all personal, alla elever i förskoleklass, skola och fritidshem samt föräldrar. Detta görs dels genom allmän information och via skolans hemsida. På vår skola är följande ansvariga gällande information: Ansvarig för information till all personal Ansvarig för information till vikarier Ansvarig för information till kandidater, etc. Ansvarig för information till elevgrupper Föräldrar informeras vid föräldramöten Rektor Rektor/arbetslag Resp. handledare Elevgruppsansvarig Pedagoger Utvärdering och uppföljning Uppföljning och utvärdering av förskoleklass/skolans/fritidhemmets arbete med att tillämpa lagen ska ske löpande och redovisas i den årliga kvalitetsredovisningen. I maj varje år ska planen följas upp, utvärderas och den utvärderingen ska dokumenteras. Ansvariga för att detta sker är teamet.