Trygghetsplan Knut Lundmarkskolan

Transkript

1 2013 Trygghetsplan Knut Lundmarkskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/14 1

2 Innehållsförteckning Knut Lundmarkskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling... 3 Vår vision... 3 Delaktighet i skapandet av planen... 3 Förankring av planen... 3 Utvärdering... 3 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan:... 3 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan:... 4 Främjande insatser... 5 Bokprat i alla klasser... 5 Flickors och pojkars lika rätt och möjligheter... 5 Tema Mångfald... 6 Allas lika värde... 6 Skolans regler... 7 Fotbolls- och bandyregler... 7 Våga säga nej... 7 Fasta platser... 8 Allas möjlighet att delta... 8 Kartläggning och metoder... 9 Enkät... 9 Genomförande av kartläggningen... 9 Resultat och analys... 9 Förebyggande åtgärder Bussvärdar Rastvärdar Ett trevligt språk Rutiner för akuta situationer Policy Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rutiner för dokumentation Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal

3 Knut Lundmarkskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleklass, grundskola, grundsärskola samt fritidshem. Vår vision På Knut Lundmarkskolan förekommer inga kränkningar och alla trivs och är trygga. Delaktighet i skapandet av planen Eleverna har via klassråd och skolråd upprättat skolans trivselregler, bandyregler och fotbollsregler samt elevernas del i den gemensamma spelplanen. Vid första föräldramötet på höstterminen fick samtliga föräldrar ta del av planen. Föräldrarna fick möjlighet att tillsammans diskutera innehållet samt möjligheten att återkomma med synpunkter inom 2 veckor. All personal vid Knut Lundmarkskolan har under personalkonferens diskuterat planen och dess innehåll. Förankring av planen Planen görs känd via skolans hemsida för alla berörda, dessutom har vårdnadshavare genom veckobrev fått information om detta. Föräldrar kan även be klasslärare om ett pappersexemplar. Planen har förankrats hos eleverna genom klassråd och skolråd. I planen innefattar begreppet skolan all den tid eleverna vistas på Knut Lundmarkskolan. Utvärdering Utvärderingen gjordes av trygghetsteamet. Sedan togs utvärderingen upp i respektive arbetslag i augusti -13 samt i skolrådet i september Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: Eleverna gjordes delaktiga genom enkäter samt kvalitativa intervjuer med 8 elever utifrån enkätsvaren på vårterminen. Personalen besvarade en enkät. Därefter gjordes en gemensam reflektion av elevenkäterna av pedagogerna i respektive klass. 3

4 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: Utifrån elevernas enkätsvar vt -13 uppkom tre områden där vi behöver göra insatser. Det gäller toaletterna, elevernas väntan på bussen samt språkbruket. När det gäller toaletterna framkom det tydligt i elevintervjuerna att det handlar om att eleverna tycker att toaletterna ofta är ofräscha dvs papper på golvet, glömt att spola mm. Vid busshållplatsen upplever eleverna att det ibland är stökigt och mycket spring ibland bråk mellan eleverna i väntan på bussarna. Några bussar kommer dessutom väldigt sent. När det gäller språkbruket så visade det sig att eleverna ofta hör "fula ord" men att det sällan upplevs som att "fula ord" sägs till varandra. Mål för år 2013 Trygghet på toaletterna Bli medveten om språkbrukets betydelse Trygghet vid busshållplatsen Mångfald berikar Årets plan ska utvärderas senast Elevernas delaktighet kommer att ske i enkätform samt kvalitativa intervjuer med några elever från skolan. Föräldrar ska utvärdera genom en föräldraenkät. Personalen utvärderar Trygghetsplanens mål i respektive arbetslag. Trygghetsteamet ansvarar för att göra en sammanställning av utvärderingarna. Ansvariga för planen: Ulrik Bylander, rektor Helen Bohman, lärare Johan Nilsson, förskollärare Annelie Öhman, fritidspedagog Marlene Vestin, assistent Anna-Carin Holmgren, specialpedagog 4

5 Främjande insatser Bokprat i alla klasser Områden som berörs av insatsen: Kön, etnisk tillhörighet och sexuell läggning Mål och uppföljning: Elever ska få kännedom om olika typer av familjetyper. Elever ska få kännedom om minoritetsgrupper Elevernas utvärdering görs i slutet av varje termin i klassråd och skolråd. Personalens diskuterar och ger varandra erfarenheter vid en arbetslagsträff i slutet av varje termin. Alla klasser ska arbeta med någon bok eller böcker som belyser olika typer av familjebildningar eller olika minoriteter. Trygghetsteamet kommer med förslag på litteratur. Klasslärare, fritidspedagoger Datum när det ska vara klart Flickors och pojkars lika rätt och möjligheter Områden som berörs av insatsen: Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Mål och uppföljning: Öka kunskapen om jämställdhetsfrågor hos personalen. Vi ska aktivt arbeta för att ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme. Exempelvis talrundor, något som gynnar såväl tystlåtna flickor som tystlåtna pojkar. Arbetslagen tar del av och diskuterar genusfrågor vid minst två träffar under läsåret. Datum när det ska vara klart

6 Tema Mångfald Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning: Öka förståelse för varandras olikheter och att olikheter berikar. Pedagogerna diskuterar gemensamt förhållningssätt gentemot elever i arbetslaget. Vi för dialog med elever och hemmet för att förebygga missuppfattningar/konflikter. Utvärdering: Pedagoger utvärderar i arbetslagen. Trygghetsteamet gör utvärderingsfrågor., trygghetsteamet Datum när det ska vara klart Allas lika värde Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning: På skolan är alla elever "arbetskamrater". Pedagogerna tränar elevernas samarbete genom gruppstärkande övningar, lekar, olika arbetssätt i par/grupper, kompissamtal. Pedagoger planerar och utvärderar kontinuerligt arbetsgrupper och parsammansättningar. Datum när det ska vara klart

7 Skolans regler Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, Mål och uppföljning: Eleverna ska känna sig trygga och delaktiga i skolans regler. Eleverna skapar skolans trivselregler tillsammans i skolrådet. Skolrådet följer upp klassernas förslag och fastställer skolans regler. Skolans personal och elever implementerar trivselreglerna under vårterminen genom planerade färgveckor. (Varje trivselregel har en egen färg). Datum när det ska vara klart samt vid behov Fotbolls- och bandyregler Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling Mål och uppföljning: Känna trygghet och gemenskap på fotbolls- och bandyplanen. Skolrådet har skapat gemensamma regler för samtliga på skolan. I samtliga klassråd har klasserna först kommit med förslag. Skolrådet Datum när det ska vara klart samt vid behov Våga säga nej Områden som berörs av insatsen: Mål och uppföljning: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder Elever ska våga säga nej och ta avstånd mot sådant som känns fel. Pedagogerna handleder elever genom samtal och värderingsövningar. Datum då det ska vara klart

8 Fasta platser Områden som berörs av insatsen: Mål och uppföljning: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder Eleverna ska känna trygghet i alla situationer och lokaler. Elever har fasta platser i klassrummet, matsalen, omklädningsrummet, vid klädhylla samt promenadkompisar. Datum då det ska vara klart Allas möjlighet att delta Områden som berörs av insatsen: Mål och uppföljning: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder Alla elever ska ges möjlighet att delta i alla aktivteter på skolan. Pedagoger ansvarar för att alla elever kan delta vid samtliga aktiviteter. Datum då det ska vara klart

9 Kartläggning och metoder Enkät Trivselenkät görs med samtliga elever. De yngre eleverna 6-7-åringarna gör muntliga med en pedagog. Husmodellen Med hjälp av husmodellen kartlägger vi hur trygga eleverna känner sig på skolans olika platser och där de kan befinna sig under en dag på skolan ex omklädningsrum eller bussplats. Vid genomförandet har teamboarden använts med bilder på olika platser. Detta för att hjälpa eleverna när de ska svara på frågorna. Genomförande av kartläggningen Samtliga elever har besvarat kartläggningsenkäten samt husmodellen. I klassråd har klassens resultat analyserats. Skolrådet jobbar vidare under terminen med utvecklingsområden som behöver förbättras. Kartläggningen genomförs varje termin. Samtliga personal informeras på arbetslagsplanering och jobbar vidare med de utvecklingsområden som framkommit i kartläggningen. Resultat och analys Husmodellen: Husmodellen visar att eleverna känner sig trygga på skolans område. Vi ser att busshållplatsen är ett riskområde samt toaletterna. Vid intervjuer framkommer det att elever upplever att några bussar kommer sent och att det då blir stökigt bland eleverna trots att det finns alltid vuxna vid avgångarna och att man inte har något att göra i väntan på bussen. En ny busshållplats har dock tagits i bruk efter sommarlovet. Busshållplatsen är flyttad och det är ett nytt system för hur bussarna ska stanna. Vid intervjuer framkommer det att toaletterna upplevs som "ofräscha". Det ligger ofta papper på golvet och elever glömmer att spola efter sig. Trivselenkäten: Eleverna trivs på vår skola, med kompisar och personalen. Eleverna svarar att det finns elever som använder otrevliga ord men sällan mot varandra.. 9

10 Förebyggande åtgärder Bussvärdar Områden som berörs av åtgärden: Mål och uppföljning: Åtgärd: Motivera åtgärd: Datum då det ska vara klart: Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Samtliga elever ska känna trygghet vid busshållplatsen. En vuxen från skolan finns som bussvärdar vid samtliga bussavgångar. Bussmöten minst 2 gånger/termin med elever som åker skolskjuts. Husmodellen visar att behov av vuxna finns vid busshållplatsen. Rektor, trygghetsteamet Utvärderas i husmodellen som genomförs med elever varje termin. Rastvärdar Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning: Samtliga elever ska känna trygghet på sina utevistelser. Åtgärd: planerar och följer dagligen upp rasterna tillsammans med eleverna. Rastvärdar finns alltid ute på samtliga raster. Behovet styr antalet vuxna ute. Motivera åtgärd: Husmodellen visar att behovet av vuxna alltid finns. Ansvarig. Datum när det ska vara klart

11 Ett trevligt språk Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling Mål och uppföljning: Vi använder ett trevligt språk mot varandra. Åtgärd: Vi vill göra eleverna medvetna om hur språkvalet påverkar varandras trivsel i skolan. Gemensamma diskussionspunkter på höstens föräldramöte. Diskussioner i arbetslagen om språkbruket. Motivera åtgärd: Eleverna svarar i enkäten att det finns elever som använder otrevliga ord men fåtalet mot varandra. Datum när det ska vara klart

12 Rutiner för akuta situationer Policy All personal på skolan har samma ansvar och skyldighet att ingripa när någon kränker, bär sig illa åt, tilltalar någon otrevligt eller på annat sätt bryter mot våra trivselregler. På vår skola råder nolltollerans mot trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling. För att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling är all personal uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att en elev är utsatt. Personalen har under vt 2012 tillsammans diskuterat i små grupper och vad är bråk och vad är trakasserier för att skapa en gemensam uppfattning. Vi har även rastvärdar på alla raster som är behovsstyrda och kan variera under läsåret. Gemensamma situationer såsom raster diskuteras kontinuerligt i arbetslagen. På Knut Lundmarkskolan anser vi att relationer och tillit är viktiga delar. För att elever ska våga berätta om de är utsatta för något eller av någon krävs att de känner tillit till någon vuxen. Elever kan vända sig till den personal som de känner tillit till om de behöver prata. Vi ber även föräldrar att tidigt höra av sig till klasslärare om man känner oro över sitt barn eller någon annans barn. Föräldrar och elever kan även vända sig direkt till rektor. Rutiner för dokumentation I samtliga klasser finns en trygghetspärm som gör dokumentationsblanketterna lättillgängliga. Där samlas elevärenden som inträffar både under skol- och fritidstid. Trygghetsteamet går igenom blanketterna på gruppens möten och skapar en överblick hur situationen ser ut på skolan. 12

13 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Läraren utreder vad som hänt. Har enskilda samtal med de inblandade. 2. Samtalen dokumenteras. Original på dokumentationen arkiveras i trygghetspärmen av ansvarig pedagog. 3. Föräldrarna kontaktas och vid behov skrivs en handlingsplan. 4. Ett datum för uppföljning bestäms. 5. Sker ingen förändring efter detta lämnas ärendet till trygghetsteamet. Om det eleven redan finns i någon åtgärd så tas ärendet först upp i EHT vid behovs för ärendet över till trygghetsteamet. Vid akut situation sammankallar rektor eller någon ur trygghetsteamet för bedömning av ärendet. ansvarar för att utreda och/eller dokumentera situationer som uppstår. Trygghetsteamet ansvarar för genomgång av samtliga blanketter. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om någon på skolan får kännedom att en elev kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av någon av personalen ska denne skyndsamt meddela rektor som i sin tur vidtar åtgärder. 13