KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Papegojan Ingatorpsskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Papegojan Ingatorpsskolan 2012/2013 Eksjö kommun

2 2(6) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1 Vad har påverkat årets resultat? Att man jobbar utifrån en tydlig planering då man visar på vilka mål man ska jobba mot och utvärderar dessa sedan. 1.2 Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? Kontinuitet i personalgruppen. Bra strukturer och rutiner i arbetet på fritidshemmet. Tydliga verksamhetsmål som utvärdering och följs upp. Reflekterande samtal utifrån fritidshemmets uppdrag. 1.3 Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? Inga särskilda 1.4 Förslag till förbättringsåtgärder 1.5 Rektorns reflektioner utifrån sitt ansvar Det är viktigt att alla yrkesgrupper finns delaktiga bland eleverna under en dag. Våra fritidspedagoger har viss del av sin tjänst i skolan där de har framförallt jobbat med värdegrundsfrågor och stöd till elever i behov. Fritidspedagogerna har genomfört kamratdagar på skolan som har syftat till att skapa goda relationer mellan eleverna. Det har varit mycket givande dagar. Det som kan vara svårt är avvägningen mellan skola och fritidshem. Det är viktigt att de känner att de har ett huvudfokus på fritids, men att den kompetens de besitter berikar skolan under skoltiden.

3 3(6) 1 Förutsättningar- statistik- 15 okt 2012 Uppgifterna bygger på det som är inskickat till SCB, våra ekonomiska bokslut och rektors uppgifter kring sin organisation. Antal elever Fk-åk 3 Antal elever Åk 3-6 Fritids budget i tkr Resultat Utfall Verksamhetsår Förbrukningsmaterial/ elev Matkostnad /elev Tilldelning tjänster , ,20 Fritidsresurs i skolan Skolresurs på fritids Verksamhetsår Fritidspedagogutbildning Lärarutbildning Förskollärarutbild ning Barnskötarutbildning Fritidsledarutbildning Annan utbildning för arbete med barn Annan Outbildad Analys av förutsättningar och resultat Hur har årets organisation och förutsättningar påverkat skolans måluppfyllelse? I år har vi haft god tilldelning av personalresurser vilket har gjort att man har kunnat jobba utifrån den plan som las vid läsårets början. Fritidshemmet har goda rutiner för planering, uppföljning och utvärdering. De gör sin planering utifrån läroplanen och följer upp att det görs. De inkluderar även eleverna i sin planering. Kan du genom att förändra organisationen förbättra måluppfyllelsen? Beskriv hur Att man får tilldelning efter det underlag man har under året. Förslag på administrativa beslut, inom givna budgetramar, som skulle höja kvalitén. Att man anpassade tilldelning av resurser utifrån det elevunderlag man har i år istället för ett års fördröjning.

4 4(6) 3. Kommungemensam uppföljning och utvärdering 3.1 Kartläggning utifrån Skolinspektionens kvalitetsgranskning Rapport 2010:3 I vilken mån ger fritidshemmet barnen en meningsfull fritid, stöd i utvecklingen och en god omsorg under morgnar, eftermiddagar och lov? Var befinner vi oss i förhållande till skolinspektionens resultat? 5. De äldre barnen erbjuds ett innehåll som passar åldersgruppen Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls X Analys: Vi har få elever i de äldre åldrarna. De yngre kräver mer av vår tid och därmed anpassas verksamheten naturligt efter dem. Därav slutar eleverna tidigare eftersom vi inte har särskilt anpassade aktiviteter för dem. Det vi har erbjudit de äldre eleverna i år har ofta inte önskats av dem och därför har vi inte heller fortsatt erbjuda dessa. Det kan vi märka genom att endast en elev av våra treor slutar efter sommaren. Förslag till utveckling Som personalläget ser ut idag är det svårt att ge de äldre eleverna anpassade aktiviteter för bara dem. Det skulle vara önskvärt att få ha dem i en egen liten grupp några dagar i veckan. Under vårterminen jobbade vi aktivt med att de skulle få ta mer ansvar t ex få göra mellanmål, hålla i en aktivitet för de yngre. En dag i veckan är vi tre personal och kan då anpassa aktiviteter till dem. Önskvärt vore en elevdator. 3.2 Uppföljning av nationella mål Sammanfattande bedömning: Våra starka sidor: Värdegrundsmålet: Skolans mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor. Skolans mål är att varje elev har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Skolans mål är at varje elev kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud. Mål som vi vill utveckla: Skolans mål är att varje elev har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället Skolans mål är att varje elev har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga värderingar i skolan och i samhället. Förslag till åtgärder:

5 5(6) Under höstterminen har vi ett tema om hälsa. Normer arbetar vi med i det vardagliga arbetet, och vi fokuserar särskilt på dem i våra värdegrundssamtal. Vi kommer också att arbeta med normkritisktförhållningssätt i personalgruppen och det arbetet ska speglas i skolans och fritidshemmets verksamhet. 4. Fritidshemmets egna prioriterade mål Fokusområde: Elevinflytande Mål: Vi vill ge eleverna mer inflytande i verksamheten. Vi vill skapa situationer där barnen får möjlighet att påverka fritidshemmets innehåll. Lgr 11 Alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljö. Sid 15 I nuläget är det mest personalen som planerar och förbereder fritidshemmets aktiviteter. Vi vill få reda på vad eleverna tycker genom en enkät som genomförs tidig höst. På våren gör vi en jämförelseenkät. Arbetet i verksamheten: Vi vill se att eleverna tar mer ansvar och engagerar sig i verksamheten genom att: Genomföra en enkät. Vara aktiv vid fritidsråd som vi har en gång per månad. Komma med förslag i en idélåda, som vi sätter upp på fritids. Ge eleverna möjlighet till aktiva val vid aktiviteter. Ibland rösta vid gemensamma beslut. Planera och utvärdera aktiviteter tillsammans med barnen. För att nå målen behöver arbetslaget: Påminna sig själva, exempelvis genom anslag om processen (delaktighetscykeln). Hålla målet levande i planeringen. Tidsplan Läsåret 2012/13 Uppföljning: Personalen utvärderar och analyserar varje vecka. Utvärderar tillsammans med eleverna på fritidsråden. Enkäten analyseras. Delutvärdering januari -13 Resultat: Eleverna har kommit in i delaktighetsprocessen. Vi har skapat situationer där eleverna fått möjlighet att påverka verksamhetens innehåll. Analys Framgångsrikt Eleverna använder vår idélåda genom att lägga i förslag.

6 6(6) Fritidsråden har utvecklats och eleverna förstår processen. De är delaktiga i utvärdering och planering vid dessa tillfällen. Hinder Ibland tar det för lång tid från förslag till verklighet, i och med att det ska beslutas på fritidsråd. Personalen har inte utvärderat målet varje vecka. Vi bör följa upp fritidsrådens protokoll och se till att beslut genomförs. Elevernas svar i enkäten var svåra att utvärdera och analysera, på grund av våra öppna frågor. Det de vill vara med och bestämma om är lekar och aktiviteter. Det ska bli intressant att se om det blivit någon förändring i svaren när vi genomför enkäten på vårterminen. Fortsatt arbete Genomföra enkäten en gång till och jämföra/analysera svaren. Ge eleverna fler tillfällen till aktiva val i t ex samlingar och idrottshall. Vi fortsätter med fritidsråden en gång per månad. Vid aktiviteter får eleverna utvärdera/reflektera över sin upplevelse genom att göra tummen upp/ner. Personalen tittar regelbundet på fritidsrådens protokoll vid planering. När aktiviteterna genomförs återkopplar personalen till fritidsrådens beslut. Framgångsrikt Vid samlingarna har delaktighetscykeln varit ett stöd för att tydliggöra delaktighetsprocessen. Vi har skapat forum för elevinflytande genom fritidsråd och idélåda. På fritidsrådet har eleverna fått träna på den demokratiska processen. Här har eleverna varit engagerade och medvetna om att de får vara med och bestämma. de. Fritidsråden har varit korta och strukturerade och de har lärt sig att vara ordförande och sekreterare. Vid personalens veckoplanering har man utgått från fritidsrådens beslut. Vid värdegrundssamtalen har eleverna kommit med bra idéer om hur vi kan göra vår miljö tryggare både ute och inne. Genom att lyssna på eleverna fick vi upp ögonen för vad köer kan ställa till med och kunde därefter ändra på vissa rutiner för att undvika köer. Hinder Få stora elever som driver och kommer med idéer på vad man kan göra på fritids. Elevgruppen ser olika ut från dag till dag. Svårt med kontinuitet då vissa barn missar stora delar av de formella forumen som finns för elevinflytande. Analys Vi har genomfört de planerade aktiviteterna men är inte säkra på om detta gynnar eleverna. Vi upplever inte att kvalitén på fritids har blivit bättre och det visar även enkäten. Det har blivit mindre variation och vi har saknat den röda tråden. Vi har tagit ett steg tillbaka i vårt ledarskap i vår planering och strukturering av verksamheten. Lärdomar Vi vuxna behöver ta ett kliv framåt igen och ta ansvar för hur vi når våra mål och hur vi jobbar mot läroplanen. Det viktigaste är att man lyssnar på vad eleverna har att säga och ser vad de behöver.