KVALITETSREDOVISNING Grevhagsskolans fritidshem Sörgården, Mellangården, Norrgården och Borgen. 2012/2013 Eksjö kommun

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Grevhagsskolans fritidshem Sörgården, Mellangården, Norrgården och Borgen 2012/2013 Eksjö kommun

2 2(6) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1 Vad har påverkat årets resultat? Om vi ser en samlad bild av vad som fritidshemmen ska ge kan det beskrivas o följande bild. Denna bild finns i våra fritidshems arbetsplan som pedagogerna utarbetat: Har ni bara lekt idag? Rumsuppfattning Flexibilitet Kroppsuppfattning Uppmärksamhet Fantasi Frigörelse Jämlikhet Identitet Glädje Tänka Turtagning Könsroller Kreativitet LEKEN Vänskap Iakttaga Självständighet Hänsyn Besvikelse Självbehärskning Trygghet Inlevelse Konfliktlösning Grovmotorik Regler & Normer Finmotorik Samarbete Problemlösning Planering Sinnesförnimmelse Koncentration

3 3(6) 1.2 Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? Vi ger barnen förutsättningar och möjlighet att prova på olika lekar efter egna idéer. I leken utvecklar barnen kännedom om sig själva, kunskaper om omvärlden och leka självständigt såväl tillsammans med andra. Vi har erbjudit aktiviteter, material som stimulerat nyfikenhet, kreativitet och lärande. En dag i veckan har majoriteten av avdelningarna varit på kullen, bygglekmaterial har erbjudits, båtrace har genomförts, flera talangjakter har genomförts och läger/utflykt till Skidstugan och Kyrkans stuga kommer att genomföras. Vi upplever att majoriteten av eleverna trivs. Metod, vi har gjort utvärdering, har haft fritidsråd och vi pratar med barnen vad de tycker. Dessutom utvärderar vi det vi gör på våra fritidsträffar. Vi vill erbjuda en miljö utan stress där barnen trivs och känner trygghet, lust och nyfikenhet Vi vill erbjuda barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid genom att erbjuda aktiviteter och material som uppmuntrar nyfikenhet, kreativitet, rörelse och lärande. Några exempel på detta är att vara ute på Kullen, erbjuda bygglekmaterial, båtrace, utflykter m.m. Vårt mål är att förbereda barnen för att leva och verka i samhället. 1.3 Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? Vi måste bli bättre på att sätta ord på det vi gör, dokumentera och utvärdera. Visa föräldrar och rektor med flera varför vi gör våra aktiviteter, vi gör dem för att barnen ska utvecklas. Vi fortsätter individanpassa verksamheten för att gruppen i stort ska känna sig trygga. Vi genomför en miljöutvärdering av skolgården (bästa/otrygga stället) samt en trygghetsenkät. 1.4 Förslag till förbättringsåtgärder Prova på leklotteri och utveckla arbetet med leklådorna. Introducera lekstugan som en god lekmiljö för barnen. Se över hur vi delar grupper och vara mer flexibla i verksamheten på eftermiddagen. 1.5 Rektorns reflektioner utifrån sitt ansvar Leken är grunden för vår verksamhet på fritids. Vi vill skapa en balans mellan den fria leken och den styrda verksamheten. Det betyder dock inte att den fria leken är fri från vuxna. Leken har en avgörande betydelse för barns utveckling och lärande. I leken utvecklar barnen kännedom om sig själva, kunskaper om omvärlden och att leka självständigt såväl tillsammans med andra. För att främja barnens lekutveckling vill vi bl.a. arbeta med inspirerande leklådor och styrda gemensamma lekar. Leken är grunden för vår verksamhet på fritids. Vi vill skapa en balans mellan den fria leken och den styrda verksamheten. Det betyder dock inte att den fria leken är fri från vuxna. Leken har en avgörande betydelse för barns utveckling och lärande. I leken utvecklar barnen kännedom om sig själva, kunskaper om omvärlden och att leka självständigt såväl tillsammans med andra. För att främja barnens lekutveckling vill vi bl.a. arbeta med inspirerande leklådor och styrda gemensamma lekar.

4 4(6) 1 Förutsättningar- statistik- 15 okt 2012 Uppgifterna bygger på det som är inskickat till SCB, våra ekonomiska bokslut och rektors uppgifter kring sin organisation. Antal elever Fk-åk 3 Antal elever Åk 3-6 Fritids budget i tkr Resultat Utfall Verksamhetsår Förbrukningsmaterial/ elev Matkostnad /elev Tilldelning tjänster , ,22 Fritidsresurs i skolan Skolresurs på fritids Verksamhetsår Fritidspedagogutbildning Lärarutbildning Förskollärarutbild ning Barnskötarutbildning Fritidsledarutbildning Annan utbildning för arbete med barn Annan Outbildad Analys av förutsättningar och resultat Hur har årets organisation och förutsättningar påverkat skolans måluppfyllelse? Resurstilldelningen till våra fritidshem är en belastning. Varför ska medel tilldelas enligt grupp och inte individ. Att vara två personal med grupper överstigande 50 barn är inte förenligt med den standard som vi vill påskina att vi har. Detta gör att fritidspedagogens roll i skolan och därmed skolan totala måluppfyllelse blir lidande. Man kan inte begära att fritidspedagogen ska räcka till för detta ändamål. Fokus blir på eftermiddagens verksamhet. Kan du genom att förändra organisationen förbättra måluppfyllelsen? Beskriv hur Utan att grupperna blir mindre eller vi får möjlighet att dela genom att vi blir fler i personalen tror jag inte att jag kan utveckla verksamheten mer än vad som sker idag. Förslag på administrativa beslut, inom givna budgetramar, som skulle höja kvalitén. Se ovan

5 5(6) 3. Kommungemensam uppföljning och utvärdering 3.1 Kartläggning utifrån Skolinspektionens kvalitetsgranskning Rapport 2010:3 I vilken mån ger fritidshemmet barnen en meningsfull fritid, stöd i utvecklingen och en god omsorg under morgnar, eftermiddagar och lov? Här svarar vi upp de nationellt ställda målen. Vi bedriver en verksamhet som vi kan vara stolta över. De ska dock ställas i relation till de medel vi har att förfoga över. Var befinner vi oss i förhållande till skolinspektionens resultat? Vi befinner oss där man kan förvänta sig. Vi klarar målen om dock med kniven på strupen. 5. De äldre barnen erbjuds ett innehåll som passar åldersgruppen Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls X Analys: Vi har en bra verksamhet och kan vara stolta om vi kan bibehålla den. Skulle ytterligare besparingar läggas på våra fritidshem kommer vi inte att kunna svara upp till vad staten säger är rimligt gällande verksamhet och utveckling. Förslag till utveckling Svårt att se en ytterligare utveckling av dagens verksamhet. Vi har nått så långt det går med de resurser vi har. 3.2 Uppföljning av nationella mål Sammanfattande bedömning: Våra starka sidor Vår utbildade starka personal som tar ett stort ansvar En värdegrund som gäller Den varierade verksamheten Samarbetet med skolan Mål som vi vill utveckla Större ansvar hos elevgrupperna Samarbete mellan avdelningar Lekens betydelse Rastaktiviteter Förslag till åtgärder: se ovan

6 6(6) 4. Fritidshemmets egna prioriterade mål Leken är grunden för vår verksamhet på fritids. Vi vill skapa en balans mellan den fria leken och den styrda verksamheten. Det betyder dock inte att den fria leken är fri från vuxna. Leken har en avgörande betydelse för barns utveckling och lärande. I leken utvecklar barnen kännedom om sig själva, kunskaper om omvärlden och att leka självständigt såväl tillsammans med andra. För att främja barnens lekutveckling vill vi bl.a. arbeta med inspirerande leklådor och styrda gemensamma lekar. Vi vill att pojkar och flickor ska få lika stort utrymme på vårt fritidshem. Vi vill ge utrymme för barnen att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Vi vill också ge både pojkar och flickor möjlighet att få prova på olika aktiviteter på lika villkor och uppmuntra barnen att prova på saker som de vanligtvis inte gör. Det är viktigt att barn känner delaktighet i det som händer på fritids och att de kan påverka. På vårt fritids får barnen vara delaktiga genom att tycka till på vårt gemensamma fritidsråd, samlingar gårdsvis, förslagslådor, samt att vi är lyhörda för barnens intressen och behov. Vi vill skapa ett nära och förtroendefullt samarbete mellan personal och barnets föräldrar genom att föra samtal om barnens trivsel, lärande och utveckling. På vårt fritids sker detta genom den dagliga kontakten mellan personal och föräldrar, fritidscafé och genom att vi medverkar på klassmöten, utvecklingssamtal m.m. tillsammans med lärarna. Vi samarbetar med förskola, förskoleklass, skola och särskola för att skapa kontinuitet och underlätta övergångar mellan de olika verksamheterna. Detta sker bl.a. genom besök på förskolorna i samband med inskolning av 6-åringar, och genom att vi aktivt arbetar inom både förskoleklass och skolklass. Vi samarbetar också med andra fritidshem i kommunen med gemensamma aktiviteter under loven. Vi utnyttjar också det kulturella utbud som kommunen har att erbjuda.