FÖRSKOLEKLASS. Skolverket anser att variationerna är stora för landets sexåringar. Det skulle inte bli skolifiering i förskoleklassen.

Transkript

1 FÖRSKOLEKLASS Ett barn har hundra språk, men berövas nittionio. Skolan och kulturen skiljer huvudet från kroppen. De tvingar en att tänka utan kropp och handla utan huvud. Leken och arbetet, verkligheten och fantasin, vetenskapen och fantasteriet, det inre och det yttre görs till varandras motsatser." Loris Malaguzzi Skolformen förskoleklass för sexåringar infördes Tanken var då att förskolans pedagogik skulle införlivas i förskoleklassen och genomsyra och påverka arbetet i grundskolan. Skolverket anser att variationerna är stora för landets sexåringar. Det skulle inte bli skolifiering i förskoleklassen. Det har blivit för lite lek, skapande, experimenterande och utforskande och för mycket skoltradition med lektioner, ämnen och raster i förskoleklassen enligt skolverket.

2 Syftet med förskoleklassen att förena förskolans och skolans pedagogik att bättre ta tillvara barns förmåga att vilja lära sig att möta barnet på dess nivå och ge det möjlighet att utvecklas i sin egen takt. att i stimulerande miljö låta barnen ta ansvar och egna initiativ. Att övergången mellan f-skola och årskurs ett ska bli lättare. Förskoleklassen är inte obligatorisk. En fördel med vårt arbete är att vi har en helhetssyn på barnen, dels arbetar vi med barnen i förskoleklassen och sedan fortsätter vi med fritidshemsverksamheten. Med denna verksamhetsform vill vi ge 6-åringarna möjligheten till en smidig övergång från förskolan till grundskolan. Vi vill även ta vara på 6- åringarnas iver att lära sig och ge möjlighet till individuellt lärande i egen takt varvat med fri lek. Förskoleklassen börjar klockan 8:30 och slutar klockan 13:00. En dag kan se ut så här: 8:30-10:20 Samling där vi går igenom dagen, introducerar ett temaarbete, matte, svenska, bildarbete m.m. Aktivitet. Fri lek. 10:20 11:30 Lunch och rast 11:30 13:00 Fortsätter med förmiddagens arbete, fri lek, fruktstund och kapitelbok.

3 Den fria leken Barn som leker blir kreativa vuxna. Minns du leken? Vad kan kallas fri lek och fri tid? Minns du själv vad du uppskattade bäst som barn? Det måste få vara ett nöje att vara liten, och finnas tid att växa för att bli stor. Leken är barnens verktyg för att pröva, undersöka och förstå sin omvärld. De ska få leka fritt utan att bli avbrutna, pröva olika roller och lära sig sociala spelregler. Fri lek innebär inte att barnen är ensamma i leken, den vuxnes roll är att stötta barnen, lyssna och vara lyhörd. Det är viktigt att ge barnen rätt till fri lek. En del vuxna är lite osäkra kring begreppet fri lek. Detta kan bero på att fri lek ger associationer till fri uppfostran. Man kan byta ut fri lek mot arbete. I den fria leken arbetar barnet med de intryck och de upplevelser som de möter under en dag. Alla vuxna kring barnet måste ha tålamod att låta barnet arbeta klart. Inget barn föds socialt kompetent, däremot föds alla barn med redskap för att utveckla social kompetens. Ett av de viktigaste redskapen att förstå sin omgivning är den fria leken där barnen bland annat utvecklar den sociala kompetensen. När barnen har lekt så innebär det att de har arbetat med att utveckla sina kunskaper och sitt kunnande inom följande områden: begreppsbildning finmotorik glädje hänsynstagande identitet koncentration kreativitet könsroller problemlösning sinnesförnimmelse självständighet språk och ordförråd vänskap fantasi frigörelse grovmotorik iakttagelseförmåga inlevelse konfliktlösning kroppsuppfattning planering regler och normer självbehärskning social kompetens uppmärksamhet vänta på sin tur Fri lek kännetecknas av att den är spontan och fantasirik. Den kräver ofta inga praktiska detaljer bara tid.

4 EQ Den sociala träningen är mycket viktig under året i förskoleklassen. Vi arbetar med gruppstärkande lekar och övningar. Den största delen av vårt arbete under hösten är att forma gruppen till en helhet. Vi vill att barnen ska känna sig trygga med både barn och vuxna i förskoleklassen och på fritids. Vi vill också ge barnen redskap så att de lär sig lösa konflikter på ett konstruktivt sätt. genom stärkande gruppaktiviteter skapa relationer mellan barn-barn och barn-vuxna följa uppställda regler och ta konsekvenser då jag inte gör det lösa konflikter kunna ta tillsägelser och stå för sitt handlande våga stå för sitt ord hålla det man lovar pratar med barnen att det finns två val, ett bra och ett dåligt ansvar vi pratar om att vi har ansvar för våra egna saker och klassens saker hänsyn att det finns fler än jag i gruppen lyssna på varandra bara för att jag räcker upp handen kan jag inte skrika rätt ut. att man inte avbryter utan väntar på sin tur demokrati anpassa sig till gruppen alla i gruppen är lika viktiga, men vi har alla olika kompetenser som vi försöker att belysa kompissamtal, tjej- och killsnack empati hur känns det för någon annan läsa av hur kompisen ser ut i ansiktet vill han eller vill han inte

5 SVENSKA Vi vill genom vårt arbete väcka lusten till att börja läsa och skriva Detta gör vi genom: rim och ramsor stavelser t ex genom handklappning av ord, pratar om olika begreppsord t ex motsatsord, lägesord språklekar med t ex bokstavsljuden känna igen bokstäverna vad börjar ett ord på för ljud känna igen en ordbild, t ex veckodagarna vi visar vilket håll man skriver åt vi visar hur man skriver en bokstav vi visar pennfattningen läser kapitelböcker vi tränar barnen att berätta inför grupp instruktioner i flera led

6 MATEMATIK Vi vill att barnen ska tycka att det är kul med matte på deras nivå, vad man kan ha matte till, t ex bakar, handlar och vi spelar spel. grundläggande antalsuppfattning 0 10 räkna både fram- och baklänges till 10 antalsuppfattning kunna se att där ligger 5 bollar ordningstal helheter och delar udda och jämna tal lika många par längd och vikt vem är längst och kortast i klassen vänster och höger tidsbegrepp kallt - varmt problemlösning t ex vad ska bort som lattjolajbanslådan, genom att fråga hur tänkte du, hur du kom fram till det räknesagor med problemlösning geometri genom att kunna se mönster och göra egna mönster se former och benämna dem bygg och konstruktions lek symmetri bakar med barnen leker affär med låtsas pengar

7 SKAPANDE VERKSAMHET Vi vill ge barnen en grund att stå på och väcka lusten att skapa. introducera olika tekniker och olika material material vård hur man t ex gör rent penslar färgerna och olika nyanser hur ser något ut som vi ska måla är vi blåa i ansiktet? att det är en process som sker utifrån individens kunnande och vi uppmuntrar barnen där de är att inget fel alla kan skapa tittar på olika konstnärer tittar på olika bilder vad ser du i bilden? hjälper dem att utveckla sitt kreativa tänkande och sitt eget skapande i bildarbetet.

8 IDROTT OCH HÄLSA Vi vill att barnen ska tycka det är kul att ha idrott. bli bekant med idrottshallen träna på att hålla ordning på mina kläder vid ombyte duscha själv - hygienträning gruppstärkande lekar genom samarbetsövningar kunna vänta på sin tur utslags lekar vinna eller förlora hålla sig till gällande regler och följa instruktioner som ges kroppsuppfattning grovmotorik prova på olika redskap och bollar i idrottshallen

9 MUSIK Vi vill att barnen ska uppmuntras till att sjunga och spela och visa dem att det finns olika sorts musikstilar och instrument. lyssna på olika sorters musik klappar olika takter prova instrument känna till de vanligaste instrumenten sjunga både barnsånger och andra visor kunna uppträda inför publik studiebesök t ex på konserthuset KULTUR Vi vill ge barnen kulturella smakprov och det gör vi genom att: vi går på teaterföreställningar vi går på musikkonserter vi spelar teater för varandra